Avhandlingen beskriver livsstil och kostvanor hos samer och hur en ”traditionell samisk” livsstil påverkar risken att insjukna eller dö i cancer och hjärt-/kärlsjukdom i en norrländsk normalbefolkning. Majorietsbefolkningen studeras alltså i ett minoritetsperspektiv. Studien belyser framför allt kostvanor, fördelning mellan energigivande näringsämnen (kolhydrat, protein och fett) samt konsumtion av kok- och bryggkaffe. Den bygger på redan insamlade data från Västerbottens hälsoundersökningar och MONICA-projektet.

Bakgrunden är att samer i Sverige, till skillnad från de flesta andra urfolk i världen, kan förvänta sig ett lika långt liv som majoritetsbefolkningen och som grupp löper de mindre risk för att drabbas av cancer. Det finns ingen entydig förklaring till denna relativt goda hälsa, men det kan finnas ett samband med ”traditionellt samiska” kostvanor och livsstil.

En intervjustudie med äldre samer fungerar som bakgrund för de andra delstudierna. Den visar överraskande att fet fisk kan ha varit viktigare än renkött för samerna i södra Lappland under tiden från 1930 fram till ca 1960. Det som har hög kulturell betydelse (i det här fallet renkött) behöver alltså inte alltid ha lika stor betydelse i ett objektivt, vetenskapligt perspektiv.

En av delstudierna bygger på en modell för att undersöka hälsoeffekterna av så kallad Medelhavsdiet. Det är första gången någon har studerat betydelsen av ett samiskt kostmönster på detta sätt. Resultatet visar att de västerbottningar som äter den kost som har störst likheter med den traditionellt samiska hade en svagt ökad risk att dö jämfört med de västerbottningar som åt mindre samiskt. Det verkar därför osannolikt att den samiska kosten som sådan kan förklara den relativt goda hälsan hos samer. Fråga är dock mycket svårbesvarad, eftersom kostvanorna kan ha skiljt sig mellan olika samegrupper och över tid. Dessutom äter dagens västerbottningar mycket mindre av vissa livsmedel jämfört med vad samerna gjorde förr, till exempel fet fisk och bär. För sådana livsmedel kan det därför bli extra svårt att påvisa samband.

Lågkolhydratdieter, som har vissa likheter med den ”traditionellt samiska” kosten, är både populära och kontroversiella idag. Deras långtidseffekter för hälsan är till stor del okända. I en delstudie speglas förhållandet mellan kolhydrater och protein i kosten i en poängskala. Högsta poäng fick de som åt minst kolhydrater och mest proteiner. Höga sådana poäng påverkade inte den allmänna risken att dö, eller att dö i cancer eller hjärt-/kärlsjukdom, när statistiken korrigerats med hänsyn till intaget av mättat fett och de vanligaste hälsoriskfaktorerna.

I de sista delstudierna undersöks risken för cancer respektive hjärtinfarkt hos västerbottningar som dricker mer eller mindre kok- och bryggkaffe. De som drack mycket kaffe hade ingen ökad risk för vare sig cancer i allmänhet eller specifikt prostatacancer eller tjocktarmscancer. Resultatet för andra cancertyper visar att de som dricker olika typ av kaffe också kan ha olika risk för skilda cancerformer. I tidigare studier har inga starka samband hittats mellan kaffedrickande i allmänhet och cancer. Denna studie är först med att undersöka hur cancerriskerna ser ut hos människor som dricker olika typer av kaffe. När det gäller hjärtinfarkt, hade män som drack mycket bryggkaffe ökad risk, medan inga entydiga resultat kunde visas bland män som drack mycket kokkaffe.

Delstudierna är i allmänhet s.k. observationsstudier. Det innebär att deltagarna inte följer en bestämd forskningsplan utan lever sina normala liv och sedan jämförs med varandra. Med ett sådant upplägg blir det mycket svårt att ta hänsyn till möjliga faktorer i omgivningen. Därför är det också i princip omöjligt att bevisa direkta samband mellan orsak och verkan. Delstudierna bygger dock på en representativ normalbefolkning där data samlats in från ett stort antal personer (fler än 80 000 unika individer) medan de ännu var friska. När flera sådana studier visar liknande resultat brukar man utgå från att resultaten är sanna eller sannolika.

Lena Maria Nilsson är forskningsassistent och doktorand vid enheten för näringsforskning, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Kontaktuppgifter: tel. 090-785 86 45, mobil 070-375 86 42, E-post lena.nilsson@nutrires.umu.se

Fredagen den 24 februari försvarar Lena Maria Nilsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Samisk livsstil och hälsa – epidemiologiska studier i norra Sverige (Engelsk titel: Sami lifestyle and health – epidemiological studies from northern Sweden).

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51825

ARPA-nätet var ett nät som togs fram inom ett forskningsprojekt på ett antal amerikanska universitet i slutet av 60-talet på beställning av amerikanska försvaret, och brukar kallas för förlagan till internet. Men det är en historieskrivning som bara är till hälften sann, enligt Torsten Cegrell, professor i industriella informations- och styrsystem på KTH.

Torsten Cegrell var anställd på Asea vid denna tid och utvecklade den funktion som hjälper meddelandena att välja väg i nätet, det som kallas routing. En lösning som var en förutsättning för att detta system, men även internet som vi känner det i dag, skulle fungera.

– Hela historien bakom allt det här glömdes dock bort. Men så för tio, femton år sedan kom det något som hette internet. Och då skrivs det i olika sammanhang att allt det här härstammar från ARPA-nätet. Att det är internets grund. Men det är ju faktiskt bara sant till hälften. De har stått för message switching-delen. Men inte för routingdelen, vilken faktiskt är själva grundbulten i dagens internet. Och routingdelen, det är det som idag heter TCP/IP. Det är ju nu standardiserat som ett protokoll, säger Torsten Cegrell.

Faktum är att routing-tekniken från ARPA-nätet användes av Torsten Cegrell och hans kollegor till en början. Men deras routing-metod höll inte. En av finesserna med sådana här kommunikationsnät är att det finns buffertar där meddelandena står i kö och väntar på att skickas vidare, berättar Torsten Cegrell. Det kan jämföras med hur kön i en nätverksskrivare fungerar.

– Och när man har fyllt alla buffertarna då kör man huvudet i taket. Hela systemet kollapsar. Och det hände, visade våra simuleringar. Alltihop rasade ihop, vi fick inte ut något av det. Vi bara fyllde på med information och så snurrade det runt där. Det kallas för ping pong-effekt. Man kommer liksom ingenstans. Och något sådant kunde vi ju inte sälja, säger Torsten Cegrell.

Tillsammans med sina kollegor började han att försöka lösa hur den här routingmekanismen skulle fungera. Till slut lyckats de knäcka problemet och få fram en adaptiv routingmekanism som fungerade fantastiskt bra.

För att skydda idén prövade Asea först att söka patent men det skulle bli alldeles för dyrt, visade det sig. I stället publicerade man resultaten och berättade samtidigt om det för ARPA-nätets forskningsgrupp och speciellt dess forskningsledare professor Leonard Kleinrock på UCLA i Kalifornien.

– När han fick se våra alster och vad vi hade skrivit blev han mäkta imponerad. Jag har fortfarande kvar brev som han har skrivit där han talar om att ”det här har jag faktiskt grunnat på själv, men vi har inte kommit på någon lösning”. De var väldigt intresserade och kände till den där ping pong-problematiken. De hade tydligen sett en del liknande effekter i ARPA-nätet, även om de inte var lika tydliga som de vi såg. Men vårt nät var mycket större så det var säkert därför vi såg det mycket tydligare, säger Torsten Cegrell.

I ett brev till Torsten Cegrell berättar Leonard Kleinrock lite senare att de har tagit Aseas metod och infört den i ARPA-nätet.

Systemet, som i dag kallas för Driftdatanätet, levererades till Statens Vattenfallsverk och var helt satt i drift 1975. Det är exakt samma system som används i dag.

För mer information, kontakta Torsten Cegrell på 0706 – 54 46 10 eller cegrell@ics.kth.se.

Forskningsprojektet, som går under namnet GetHomeSafe och är finansierat av EU, har en budget på 30 miljoner kronor.

Tanken med GetHomeSafe är att verkningslösa förbud och tvingande åtgärder ska ersättas med något som faktiskt fungerar. Forskarna vid KTH och de andra projektdeltagarna ska under de tre år som projektet pågår undersöka, ta fram och utvärdera ett system som avser ge föraren tillgång till bilens system – till exempel stereo och telefon – utan att ge avkall på trafiksäkerheten. Det handlar om att hitta säkra sätt att tillfredställa förares kommunikationsbehov.

– Det är i första hand tre områden av talad interaktion som vi avser att undersöka: hur systemet ska få förarens uppmärksamhet utan att störa, hur man kan variera systemets taltempo och sätt att uttrycka sig, och hur man kan utnyttja sådan variation så att systemet anpassar sig efter körsituationen och efter hur viktigt systemets ärende är, säger Jens Edlund, forskare vid avdelningen Tal, musik och hörsel på KTH.
Det är han och forskarkollegan Joakim Gustafson som axlar KTH:s del i projektet.

– Ett exempel är att vi vill göra systemet känsligt för förarens situation och belastning, så att det bara avbryter med mycket viktiga saker i trängda situationer och sparar mindre viktig information tills bilen står still eller trafiksituationen är trygg. Vi vill också låta systemet fråga föraren om det går bra att tala för tillfället eller om det passar bättre att vänta till senare, säger Jens Edlund.

GetHomeSafe är ett samarbete mellan fem parter: KTH, Daimler, DFKI, IBM och Nuance. KTH har genom avdelningen Tal, musik och hörsel lång erfarenhet av att forska på samtal med talande datorer, designa talad interaktion som är mindre styrd, mer flexibel, och sker mer på användarens villkor.

Forskningen som visar mobiltelefoner och andra kommunikationsenheters påverkan på trafiksäkerheten kommer från Statens väg- och transportforskningsinstitut som under förra året på uppdrag av den svenska regeringen ställde samman en översikt över forskning i ämnet. Rapporten visar bland annat att hands-free inte är säkrare än att hålla telefonen i handen vid samtal, att sms-ande och annat som kräver både händer och ögon har tydlig effekt på trafiksäkerheten, och att förbud mot att skicka och läsa sms under körning inte verkar ha någon effekt.

För mer information, kontakta Jens Edlund på 08 – 790 78 74 eller edlund@speech.kth.se.

Språkvetaren Stephanie Fayth Hendrick har i sin avhandling studerat tre blogg-gemenskaper för att ta reda på hur en blogg-gemenskap skapas och formeras och vilken roll som normer och olika förväntningar spelar. I sin studie har Hendrick kunnat se hur det som värderas och belönas skiljer sig åt mellan de olika gemenskaperna; för även om alla kan ha tillgång till, och tillhöra en blogg-grupp rent tekniskt, så utformas en blogg-gemenskap socialt genom de värderingar och normer som varje grupp omfattar.

Inom annan forskning av blogg-gemenskaper har man traditionellt antingen studerat bloggen som en artefakt, ett ting, en teknisk lösning, ett hjälpmedel för att kunna interagera med andra människor eller så har man tittat på bloggandet som en ren social konstruktion. I denna avhandling föreslår Hendrick en ny modell för forskning av bloggar – en modell där man betraktar en analys av sociala nätverk och en etnografisk hållning i studiet av bloggar som jämbördiga.

Hendricks avhandling börjar med att fråga hur en blogg-gemenskap etableras när den från början inte har någon given gemensam yta att tillgå, som t ex Facebook eller LinkedIn. En analys av sociala nätverk har genomförts för att se hur gemenskaper förenas genom hyperlänkar och för uppskattning av styrkan hos de olika gemenskaperna. De har visat hur enskilda bloggar blir till gemenskaper genom länkning mellan varandra och att dessa gemenskaper ofta får en stark kärna men med luddiga avgränsningar, vilket tillåter nya medlemmar att lätt kunna flyta in och ut ur gemenskaperna.

Hendrick har också undersökt den sociala identiteten som skapas i interaktionen med andra bloggare. Här har det gått att se hur en journalistisk eller dagboksaktig diskurs i många bloggar, ofta påverkar den sociala identiteten, något som i sin tur leder till förväntningar om en ”sanningsenlig” presentation av sig själv som bloggare. Bloggare som bloggade under pseudonym blev ofta utsatta för kritiskt granskande när det gällde deras identitet.

I den tredje och slutliga fallstudien i avhandlingen har Hendrick undersökt om kärnan och periferin i en och samma blogg-gemenskap bloggar på olika sätt. Med flera bloggare som exempel går det att dra slutsatsen att en förnyelse bland bloggare ofta har sitt ursprung i kärnan av blogg-gemenskapen, något som sedan sipprar ut till de i blogg-gemenskapens periferi.

Avhandlingen är e-publicerad:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:482322

Klyftorna i Sverige har ökat. En ny unik forskningsöversikt visar att detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd hos den svenska befolkningen. Exempelvis förväntas personer med universitetsutbildning leva cirka 5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning idag.

Forskarna Mikael Rostila och Susanna Toivonen är redaktörer till boken ”Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd” (Liber).  Båda är verksamma vid Stockholms universitet.

– Det som ofta lämnas i skymundan i samhällsdebatten är att social ojämlikhet har en stark och tydlig koppling till hälsa. Våra resultat pekar på att medicinska framsteg inte är tillräckliga för att förbättra hälsa och livslängd i den svenska befolkningen. Medicinen är självklart central då en människa redan är drabbad av sjukdom, men när det gäller att förebygga och minska ohälsa i samhället i stort måste vi stödja de socialt utsatta. En nationell kommission eller handlingsplan in enlighet med WHO:s rekommendationer är ett viktigt första steg för att uppnå en rättvis hälsa, säger Mikael Rostila.  

– Med vår bok som underlag kan vi peka på en rad åtgärder som måste till. Bland annat barn ges goda förutsättningar genom skolåren. Utbildning ger en mängd fördelar av betydelse för hälsan. Därför är det centralt att förbättra förutsättningarna till att skaffa sig utbildning i lägre sociala grupper. Det är även viktigt att skapa förutsättningar för arbete. Här handlar det om att minska sociala skillnader i tillgången till arbete och exponering för olika ohälsosamma arbetsförhållanden. Vidare är det centralt att förstärka den roll och betydelse hälsoprevention har, säger Susanna Toivonen.