Kan arter bildas utan att vara geografiskt isolerade? Frågan har varit kontroversiell i decennier. Nu bidrar forskning från Högskolan i Skövde till att sprida ljus över frågan. Livskraftiga hybrider spelar en viktig roll i den nya förklaringsmodellen.
Om en grupp djur blir isolerade på en ö anpassar sig djuren till öns speciella miljö. Över en period av flera tusen år blir anpassningen allt mer omfattande och till slut har en ny art bildats.
Teoretiskt skulle djur och växter också kunna bilda nya arter utan att vara geografiskt isolerade. På fackspråk kallas detta sympatrisk artbildning. Den rådande teorin om sympatrisk artbildning har dock väckt skepsis hos många forskare. Skeptikernas huvudargument har varit att teorin är så osannolik att sympatrisk artbildning inte skulle fungera i praktiken.
Nu har dock forskare vid Högskolan i Skövde och Universitetet i Berkeley gjort virtuella simuleringar som hjälper till att förklara hur sympatrisk artbildning kan gå till. Det rör sig om en trestegsraket där steg ett är mest intressant. Här spelar nämligen livskraftiga hybrider – en korsning mellan två genetiska varianter – en viktig roll.
– Ända sidan Darwins tid har vi trott att evolutionen drivs framåt av att hybrider är genetiskt sämre och ofta inte kan fortplanta sig. Men i våra simuleringar har vi fått fullt funktionella hybrider som kan vara ett viktigt mellansteg vid sympatrisk artbildning, säger Noel Holmgren professor vid Högskolan i Skövde.
För att hybriderna ska kunna fortplanta sig måste vissa av deras gener vara avslagna. Regleringen av generna uppstår av sig självt om djuren eller växterna finns i en miljö där de på något sätt kan specialisera sig på att utnyttja olika resurser, till exempel olika typer av mat.
Det finns dock en nackdel med att gener är avstängda i vissa generationer – de individer som bär på de avstängda generna bär också på dolda skadliga mutationer. Generation efter generation blir de skadliga anlagen allt fler. Till slut har ansamlingen blivit så stor att det är lönsamt för individer att bara para sig med en partner från sin egen genetiska variant. På det sättet kommer deras avstängda skadliga gener att fortsätta vara vilande och inte slå igenom hos deras avkomma.
– När processen nått hit är kommer hybriderna ganska snart att försvinna. Därmed är artbildningen klar, hybriderna är ute ur leken och två nya arter har bildats, summerar Noel Holmgren.
De två nya arterna bär nu på dolda gener från sin evolutionära historia. Med tiden ansamlas det mutationer i de dolda generna och förstärker barriären mellan de två nya arterna.
– Den här processen är relativit sett snabb. Därför passar förklaringsmodellen bra ihop med de belägg vi fått på senare tid om att arter har bildats sympatriskt under en kort period, avslutar Noel Holmgren.
För ytterligare information kontakta:
Noel Holmgren, professor i teoretisk ekologi, Högskolan i Skövde, tel 0500 – 44 86 07
Samhällen av honungsbin (Apis mellifera) angrips ofta av varroakvalster som också överför virussjukdomar till bina. Detta leder till att hela samhällen dör på två till tre års sikt om biodlaren inte bekämpar kvalstren, främst med acaricider.
– Men varroakvalstren dödar inte bisamhällena direkt, utan genom att de överför virus, bland annat deformed wing virus till bina, säger Barbara Locke vid institutionen för ekologi, SLU.
Barbara Locke och hennes kollegor vid SLU beskriver i en artikel i Applied and Environmental Microbiology att den kemiska bekämpningen mot kvalstren till en början förvärrar virusinfektionerna bland bina. Det kan bero på att det kemiska medel som används i kuporna, tau-fluvalinate, försvagar bina och/eller påverkar deras immunförsvar.
Så småningom minskar dock även virusinfektionen mer och mer, allt eftersom de virusöverförande kvalstren dör, men virusinfektionen minskar inte lika fort som kvalstren dör. Därför är det viktigt att bekämpa kvalstren tidigt på säsongen så att virusnivån inför invintringen är så låg som möjligt, och att bara bekämpa med tau-fluvalinate vid höga kvalsternivåer.
– Bekämpning med acaricider är fortfarande den mest effektiva metoden när man har stor kvalsterförekomst, men för att upprätthålla en låg infektionsgrad kan man använda alternativa, icke-kemiska metoder, säger Barbara Locke.
Mer information
Acaricide Treatment Affects Viral Dynamics in Varroa destructor- Infested Honey Bee Colonies via both Host Physiology and Mite Control, Journal of Applied and environmental microbiology, 78:227-235,
Högskolan På Gotland har genom ämnet Energiteknik blivit svensk nod i The European Academy for Wind Energy, EAWE www.eawe.eu [Ref 1]. EAWE startade 2004 och är Europas ledande nätverk inom vindkraftsområdet med flera betydande lärosäten som medlemmar. Sverige har tidigare inte varit representerat men har nu blivit medlem med Stefan Ivanell som representant i styrelsen. Stefan Ivanell är ämnesansvarig för energiteknik på Högskolan på Gotland. Övriga akademiska aktörer i Sverige inom området kan nu knytas till denna nod.
– Det här är ett internationellt erkännande för vår höga kvalitet inom utbildning och forskning inom området, säger Stefan Ivanell.
Högskolan på Gotland har även skrivit ett avtal om samarbete med Chinese Wind Energy Association, CWEA, som är placerat i Peking. Samarbetet rör studentutbyte samt samarbete med vindkraftsindustrin i Kina, som är det land i världen där vindkraften byggs ut snabbast just nu.
– Vi räknar med att ta emot minst 4 kinesiska studenter årligen, säger Stefan Ivanell.
Högskolan på Gotland har även skrivit ett avtal om samarbete med North China Electric Power University i Peking. Samarbetet rör utbyte av studenter, lärare samt forskning.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Stefan Ivanell, Universitetslektor i energiteknik
Institutionen för kultur, energi och miljö
E-post: stefan.ivanell@hgo.se
Telefon: +46498299733
www.eawe.eu [Ref 2]
www.hgo.se/windpower [Ref 3]
– Jag har försökt att kartlägga var någonstans i Sverige som det finns TBE-virus och bestämma vilken typ av TBE-virus det rör sig om, säger Wessam Melik, doktorand i molekylärgenetik.
Det vanligaste ”fästingviruset” i Sverige är Västeuropeiskt TBE, men två betydligt mer aggressiva virusvarianter, Sibirisk och ”Far Eastern” TBE, finns i dag mycket nära Sverige.
Förekomsten av TBE-virus har generellt sett ökat de senaste åren. Det beror bland annat på det allt mildare klimatet som förlänger fästingsäsongen, vilket är en förutsättning för att TBE-viruset skall förekomma.
– Sibiriskt TBE har upptäckts i Finland och alla tre virustyper finns i de baltiska länderna. När Sibiriskt och ”Far Eastern” TBE väl kommer till Sverige måste vi vara beredda, säger Wessam Melik.
Wessam Melik har också utvecklat TBE-virus-replikon som han använder för att studera replikeringen av viruset i olika cellmiljöer.
– Fästingen är kallblodig så virusets miljö i fästingcellen har ofta en låg temperatur och då är viruset mer passivt. När TBE-viruset kommer till ett varmblodigt däggdjur tror vi att aktiviteten ökar då replikeringen sätter igång och då massproduceras viruset, säger Wessam Melik.
Det förefaller som att viruset helt enkelt har en mekanism som främjar replikering i varmblodiga däggdjursceller, medan virusnivåerna hålls tillbaka vid lägre temperaturer. Detta kan förklara varför det ofta varit svårt att upptäcka TBE-virus i naturen.
Om TBE-virus
TBE-virus sprids till människor via fästingbett. Den som blir smittad riskerar att drabbas av infektion i centrala nervsystemet, vilket kan leda till allvarlig hjärninflammation.
Wessam Melik är doktorand i molekylärgenetik vid Södertörns högskola och Stockholms universitet. Han nås på mobilnummer 070 765 20 90 eller e-post: ola.svenonius@sh.se.
Wessam Melik disputerar på avhandlingen ”Molecular characterization of the Tick-borne encephalitis virus; Environments and replication” fredag den 27 januari 2012 kl 10-13, Magnelisalen Stockholms universitet, Svante Arrhenius väg 12.
Opponent är Dr. Sonja M. Best, National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) NIH, USA
_____________________________________________________
Det finns en bristande kunskap om miljökompensation, trots att det finns inskrivet i svensk miljölagstiftning. Intresset för miljökompensation, det vill säga att exploatören gottgör för de miljövärden som skadats, är stort ute bland kommuner, handläggare och konsulter. Stöd genom förarbeten, råd och riktlinjer för hur man skall gå till väga för att utforma kompensationsåtgärder är däremot en bristvara.
Det säger Jesper Persson, forskare i landskapsutveckling vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp. Han har studerat hur miljökompensationen används.
Inte heller finns det tillfredställande kunskap om omfattning eller utvärderingar. I stället för att kompensation används för att utveckla vardagslandskapet och skapa nya värdefulla naturområden finns det risk för att kompensation missbrukas för att legitimera projekt, anser Jesper Persson. I dag används miljökompensation framför allt i samband med anläggning av nya bostadsområden och vägar, men finns också inom klimatkompensation i form av trädplantering.
I studien, ”Ska vi kompensera för skadade naturvärden och i så fall hur? Om svenska miljödiskurser och legitimitet kring kompensation av naturvärden”, finansierad av Formas, undersöktes även värderingar kring miljökompensation och hur dessa skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper. I projektet studeras synen på metodologi, sociala aspekter och delaktighet bland civilingenjörer, landskapsarkitekter, biologer och ekonomer.
Utifrån dessa områden avvek framför allt två grupper: biologerna, som vill undvika att manipulera naturen för mycket, och landskapsarkitekter, som vill maximera nytta och skapa natur.
När det gäller sociala aspekter är det tydligt att landskapsarkitekterna skiljer sig från de andra grupperna. Det är denna grupp som överlägset mest tycker att man skall kompensera för rekreation, landskapsbild och kulturhistoriska naturmiljöer. Landskapsarkitekterna skiljer sig också från de andra grupperna i fråga om att fritidsintressen skall få påverka val av kompensationsåtgärder.
Studien visar också på många tydliga likheter i värderingar som kan ligga till grund för hur miljökompensationsverktyget kan utvecklas. Till exempel prioriterades generellt nyttoaspekten framför närhetsprincipen; många är positiva till att kompensationsåtgärderna görs större än 1:1 för att kompensera för till exempel osäkerheter och tidsskillnader mellan skada och åtgärd. Det finns också ett starkt stöd för att beslutsgrunderna för en miljökompensation ska vara väl dokumenterade; att lokala fritidsintressen bör få påverka utformningen av kompensationsåtgärderna och att intresseorganisationer inte bara ska informeras om utan också delta i beslut om val av kompensationsåtgärder.
För mer information: Jesper.Persson@slu.se
Tel: 040-41 51 55, 076-118 00 69
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
När kroppens celler bryter ner näringsämnen skickas överflödiga byggstenar, metaboliter, ut ur cellerna. Halterna av dessa restprodukter påverkas bland annat av vårt hälsotillstånd. Det sker på ett högst specifikt sätt som kan liknas vid att varje sjukdom lämnar ett unikt fingeravtryck i metabolitsammansättningen. Dessa ofta komplexa fingeravtryck kan spåras i biologiska prover (blod, urin eller vävnad)med hjälp av kraftfulla analytiska instrument kombinerat med kemometriska metoder för databearbetning och analys. Metoden kallas metabolomik.
Elin Thysell har i sin avhandling arbetat med att utveckla metoder specifikt för bearbetning och analys av metabolomikdata. Detta med avsikten att kunna använda metabolomik inom medicinska frågeställningar med målet att öka möjligheterna att diagnostisera, förstå och i förlängningen behandla prostatacancer.
Ofta är det närvaron av dottertumörer, metastaser, som bestämmer allvaret vid en cancersjukdom. För att behandla patienter med avancerad prostatacancer är det mycket betydelsefullt att hitta metastaser tidigt i utvecklingen. Metastaser från prostatatumörer återfinns ofta i skelettetet. Elin Thysell har därför studerat vad som reglerar tillväxt av benmetastaser vid aggressiv prostatacancer genom att analysera normal prostatavävnad och vävnad från benmetastaser från patienter med prostatacancer och andra cancersjukdomar.
Hon hittade entydiga mönster som utmärker benmetastaser hos patienter med prostatacancer. Något överraskande upptäcktes höga halter av kolesterol i metastasvävnad från patienter med prostatacancer, i jämförelse med de andra undersökta vävnaderna och i jämförelse med metastasvävnad från andra cancertyper. Vidare visade studien att tumörcellerna både verkar kunna bilda kolesterol på egen hand och ta upp det från omgivningen.
– Utifrån mina resultat i kombination med tidigare fynd tror jag att kolesterol används till olika processer som är viktiga för en tumörcell, till exempel för att den ska kunna växa och invadera omkringliggande vävnad, säger Elin Thysell.
I studien hittades även höga nivåer av andra metaboliter som förekommer vid ämnesomsättning i kroppens celler och vävnader. Bland dessa återfanns bland annat metaboliter som möjligen även går att spåra i blod hos patienter med metastaser.
I dag ställs diagnosen prostatacancer först och främst genom att man mäter halten av PSA, ett prostataspecifikt antigen i blod. Ett problem är dock att PSA inte kan användas för att skilja på aggressiv cancer och benign sjukdom. Ett positivt PSA-prov kan betyda många saker, allt ifrån en infektion, inflammation eller förstorad prostata till i värsta fall en aggressiv cancer. Det leder till att många patienter överbehandlas samtidigt som andra förbises.
– Målet är att hitta en ny metod som är lika enkelt som PSA-provet, alltså detekterbart i ett blodprov, men som kan tala om vilka patienter som bär på den aggressiva formen av sjukdomen och är i behov av behandling. Genom att studera metabola fingeravtryck i vävnads- och blodprover från friska och patienter kan vi lära oss mer om bakomliggande mekanismer och förhoppningsvis utveckla och ge mer individuellt anpassade behandlingar på sikt, säger Elin Thysell.
Om disputationen:
Fredagen den 27 januari försvarar Elin Thysell, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Multivariate profiling of metabolites in human disease – method evaluation and application to prostate cancer. Svensk titel: Multivariat profilering av metaboliter inriktat mot männskliga sjukdomar – utvärdering av metoder och tillämpning inom prostatacancer.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal KB3B1, byggnad KBC.
Fakultetsopponent är docent Janne Lehtiö, Institutionen för onkologi-patologi, Karoliska Institutet, Stockholm, Sverige.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
För ytterligare information, kontakta gärna:
Elin Thysell, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 53 58
E-post: elin.thysell@chem.umu.se
– Det verkar som om vi inte nöjer oss med första bästa alternativ utan är allt mer selektiva, säger Katarina Haugen vid Umeå universitet.
Hon har i sin avhandling studerat hur viktigt vi tycker det är att ha nära till arbete, utbildning, servicefunktioner, fritidsaktiviteter och sociala relationer, och hur den fysiska tillgängligheten har utvecklats den senaste tiden.
Enligt Katarina Haugens avhandling värderas närhet högt för flertalet destinationer, särskilt för praktiskt betonade destinationer som arbete, skola och livsmedelsbutiker. Men resultaten visar också att vi ofta väljer att besöka mer avlägsna alternativ istället för de närmast belägna.
– I genomsnitt åker vi ungefär dubbelt så långt som vi faktiskt skulle behöva göra, säger Katarina Haugen.
Att avståndet i många fall är underordnat andra faktorer är tydligt för både fritids- och servicedestinationer, som exempelvis idrottsanläggningar, vårdcentraler, livsmedelsbutiker och klädaffärer.
– Kanske upplevs inte de närmaste alternativen som fullgoda, eller att de inte ligger åt rätt håll för att vi ska kunna utföra andra nödvändiga ärenden, säger Katarina Haugen, och påpekar att den ökade tillgången till snabba transportmedel också gjort det lättare för oss att överbrygga avstånden.
Att försöka minimera sitt resande har alltså inte hösta prioritet idag, utan det handlar snarare om att nå de destinationer som bäst överensstämmer med våra egna preferenser.
– Vissa saker är helt utbytbara medan andra är uppfattas som mer unika och väljs på ett mer personligt sätt. Därför är man ofta villig att resa längre till vissa typer av destinationer än till andra. Men så länge det gäller vardagsaktiviteter så finns det ju ganska tydliga begränsningar i hur långa resor man har tid med.
Baserat på officiella registeruppgifter och information från nationella resvaneundersökningar för åren 1995 och 2005, visar också Katarina Haugen att närheten till flertalet destinationer har ökat för de allra flesta svenskar. Den ökade närheten är faktiskt ett generellt fenomen och inte bara begränsat till städerna – även i många glesbefolkade områden har tillgängligheten förbättrats, mycket beroende på servicefunktioners ändrade lokaliseringsmönster.
– Trots att de flesta har fått närmare till olika vardagsdestinationer finns det förstås enorma skillnader i utgångsläge mellan stad och land när det gäller tillgänglighet.
Utvecklingen över tid har alltså medfört en ökad närhet till flera destinationer. Många av dessa destinationer hör dock till dem till vilka närheten anses vara av mindre betydelse, till exempel biografer, klädbutiker och restauranger. Samtidigt har vi fått längre till betydelsefulla sociala relationer, som till exempel föräldrar och vuxna utflyttade barn. Katarina Haugen menar att den fortgående förtätningen av befolkningsfördelningen förklarar en del av utvecklingen.
– Om unga människor väljer att lämna de mer glesbefolkade områdena till förmån för större städer blir ju avstånden till familjemedlemmar, och mellan generationer, ganska stora.
Resultaten baseras på tre olika enkäter med mellan cirka 2 700 och 13 000 deltagare i olika åldrar, och registerdata som omfattar hela befolkningen. Bostadens läge används som geografisk utgångspunkt för studierna.
Fakta om disputationen
Fredagen den 27 januari 2012 försvarar Katarina Haugen, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The accessibility paradox – everyday geographies of proximity, distance and mobility. Svensk titel: Tillgänglighetsparadoxen – geografisk närhet, avstånd och mobilitet i vardagsperspektiv.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal F, Humanisthuset.
Fakultetsopponent är professor David Banister, Transport Studies Unit, School of Geography and the Environment, Oxford University.
Kontaktuppgifter:
Katarina Haugen,
institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
E-post: katarina.haugen@geography.umu.se
Telefon: 090 786 58 98, 0734 445 007
Läs hela eller delar av avhandlingen
Med fokus på professionell arbetsutrustning i framtidens gruvmiljö, har elva studenter i ett terminsprojekt kartlagt problem- och utvecklingsområden genom bland annat intervjuer och studiebesök i Bolidens Renströmsgruva utanför Skellefteå. Syftet med projektet har varit att identifiera relevanta designmöjligheter och nya effektiva och säkra rutiner, utrustning och produkter för nästa generations gruvarbetare.
Projektet har resulterat i elva individuella designprojekt uppdelat i tre huvudområden: ”Fordonskoncept” med sju olika fordon för antingen borrning, laddning av sprängämnen, borttagning av lösa bergsdelar, ”rockbolting” eller transport av personal och material; ”Hjälmkoncept” med tre olika förslag som fokuserar på säkerhet, kommunikation och arbetsljus; samt ett projekt som inriktar sig på ”Autonom inspektion” av berget för ökad personalsäkerhet.
Projektet startade i början av november i fjol och är ett samarbete mellan Designhögskolan och Boliden som har varit projektets sponsor samt Atlas Copcos Industridesignkompetenscenter i Örebro som har bidragit med design-feedback. Representanter från både Boliden och Atlas Copco kommer att finnas på plats.
Om masterprogrammet i avancerad produktdesign:
Avancerad produktdesign (APD) är ett två-årigt masterprogram vid Designhögskolan. De elva studenterna på APD representerar nio olika nationaliteter: Sverige, Danmark, Tyskland, Holland, Frankrike, England, USA, Canada och Colombia. Mer information om programmet: http://www.dh.umu.se/education/programmes/ma-in-advanced-product-design/intro.aspx
För mer information, kontakta gärna:
Thomas Degn, programansvarig
Telefon: 070-684 64 09
E-post: thomas.degn@dh.umu.se
Genom bland annat fältstudier i Tanzania, har Gudrun Wicander utvecklat en modell för hur mobiltelefoner kan bli noder för inrapportering av statistik från landets grundskolor. Statistiken ligger till grund för den viktiga resursfördelningen. Genom att skicka in uppgifterna via sms blir administration och resursfördelning enklare, snabbare och mer genomskådlig.
Mobiler vanliga och enkla
Skolsystemet i Tanzania omfattar omkring 15 000 grundskolor och 10 miljoner elever. Systemet för uppföljning och resursfördelning har stora brister inte minst på grund av problem med inrapportering av statistik, som tar lång tid och inte alltid är så pålitlig.
– Posten går inte att förlita sig på. Blanketter måste distribueras över hela landet och ifyllda blanketter ska sedan bäras till lokala kontor. Där görs manuella sammanställningar som sedan, återigen i fysisk form, ska fraktas till ministeriet, berättar Gudrun Wicander.
Det finns en stark vilja i Tanzania att modernisera statsförvaltningen och inte minst att satsa på skolan. Fast Internetuppkoppling saknas i nästan hela landet och är tio gånger dyrare än i västvärlden. En satsning på elektronisk förvaltning med datorer försvåras även av bristen på el.
– Däremot täcker mobilnätet större delen av befolkningen. Men Internetuppkoppling via mobilnätet blir alldeles för dyrt. Å andra sidan skulle man kunna använda sms för att skicka statistik direkt till statsförvaltningens datorer. Många på landsbygden, faktiskt samtliga rektorer jag intervjuade, har mobiltelefoner. Mobiler är enkla att använda, billigare och mer pålitliga än datorer, konstaterar Gudrun Wicander.
Pålitligt och effektivt
I avhandlingen ”Mobile Supported e-Government Systems” presenterar hon en modell som inte bara berör själva tekniken, utan även tar upp metoder för implementering och uppföljning. Den lösning som föreslås är att utnyttja det väl utbyggda mobilnätet och koppla samman det med andra kommunikationsverktyg.
– Jag ser stora möjligheter med att rapportera in statistik om exempelvis antalet elever i skolorna med hjälp av sms via mobiltelefoner. Det skulle betyda ett snabbare och mer pålitligt underlag för fördelning av resurser till skolorna, vilket i slutändan skulle gynna eleverna, konstaterar Gudrun Wicander.
Den utbredda tillgången till mobiltelefoner i utvecklingsländer skulle även innebära att befolkningen på landsbygden skulle slippa resa för att förmedla information.
– Med andra ord så skapar mobilen paradoxalt nog en möjlighet att vara ”immobil”, avslutar Gudrun Wicander.
Gudrun Wicander är född och uppvuxen i småländska Hultsfred och tidigare tandläkare. Hon doktorerade i ämnet informatik vid Karlstads universitet december 2011 och arbetar idag vid den Stockholmsbaserade organisationen Spider – ett nätverk av forskare, offentliga aktörer och näringslivet som gemensamt främjar utveckling med hjälp av IT (ICT4D – ICT for Development).
Kontaktinformation
Gudrun Wicander,0709- 109 805 ,gudrun.wicander@kau.se eller gudrun@spidercenter.org
Studien, som nu publiceras i tidskriften International Journal of Epidemiology, bygger på ett samarbete mellan forskare i Australien, Sverige, Mauritius, Finland, Storbritannien och Danmark.
Resultaten ger underlag för uppfattningen att fettväven i höfterna har helt andra metaboliska egenskaper än fettet kring midjan och att höftfettet faktiskt har en skyddande effekt mot ämnesomsättningsrubbningar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Ett högre höftmått – mätt med måttband kring baken – avspeglar också mer muskelmassa i kroppen.
Genom att studera förhållandet mellan midje- och höftmått hos 8 000 personer i östaten Mauritius under 20 år är forskarna först i världen med att koppla fetma till dödlighet i en sydasiatisk befolkning.
– Resultaten innebär att en person med breda höfter och smal midja finns i lägre änden av riskskalan medan den som har smala höfter och högt midjemått löper högst risk för hälsan, säger Stefan Söderberg, docent i kardiologi vid Umeå universitet och huvudförfattare till artikeln. Genom att ta med den skyddande effekten av höftfettet i beräkningen har vi kunna isolera bukfetma, mätt i midjemått, som en avgörande hälsorisk. Det ser ut som om denna form av fetma är farligare än vi tidigare har trott, särskilt i den sydasiatiska befolkningen.
Ett högt midjemått har lanserats som en bättre indikator på farlig fetma än högt kroppsmasseindex (BMI), men de här resultaten ger belägg för att midjans omfång bara är halva sanningen. Höftomfånget bör också tas med i beräkningen och både midjemått och höftmått är enligt den här studien viktiga faktorer för att bedöma hälsorisken vid fetma.
För mer information, kontakta gärna docent, överläkare Stefan Söderberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, mobil 070-319 38 03,
e-post stefan.soderberg@medicin.umu.se
Referens
Cameron A, Magliano D, Shaw J, Zimmet P, Carstensen B, Alberti K, Tuomilehto J, Barr E, Pauvaday V, Kowlessur S, Söderberg S. The influence of hip circumference on the relationship between abdominal obesity and mortality. International Journal of Epidemiology, 2012
Länk till artikeln
James Dzansi undersöker relationen mellan de pengar (remissor) som invandrare skickar till sina hemländer och inhemska investeringar på olika nivåer av institutionell och finansiell utveckling. Han tar också reda på om dessa penningtransfereringar från utlandet främjar tillväxt inom tillverkningsindustrin bland ett urval av transfereringsberoende ekonomier. James studerar även frågor kring bolagsstyrning som rör större aktieägares övervakningsroll och vilka motiv stora aktieägare har för att minimera opportunistiskt beteende hos företagsledning och ineffektivitet.
James Dzansis studier visar att de regler som styr finansmarknad och bolagsstyrning har en direkt och omedelbar verkan på incitament, de tillgängliga investeringsmedlen och ROI (”Returns on Investment”). Dessa regler är därför viktiga för ökad produktionskapacitet och förbättrad levnadsstandard.
James Dzansi har bedrivit sin forskning vid sektionen Economics, Finance och Statistics och inom forskningscentret CeFEO (Centre for Family Enterprise and Ownership) [Ref 1]
Fakultetsopponent var Associate Professor Una O. Osili, Indiana University.
Betygsnämnden bestod av professor Steen Thomsen, Copenhagen Business School, professor Øystein Strøm, Oslo University College och professor Åke E Andersson, JIBS. Ordförande var professor Per-Olof Bjuggren, JIBS.
Internationella Handelshögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping, och erbjuder internationella utbildningar inom ekonomi, informatik och affärsrätt. Forskningen fokuserar på entreprenörskap och näringslivsförnyelse i en genuint internationellt inriktad verksamhet. Internationella Handelshögskolan har cirka 2 100 registrerade studenter, ca 240 anställda och omsätter ca 180 mnkr. För mer information besök www.jibs.hj.se.
– När det gäller just fullkornsråg finns flera olika bioaktiva komponenter som man tror kan påverka kroppens ämnesomsättning och ha vissa skyddande egenskaper, säger Eva Degerman, professor i experimentell diabetesforskning.
Merparten av alla personer med typ 2-diabetes är överviktiga. Det är i fettcellerna och fettväven som vi lagrar energi för att klara oss mellan måltiderna, men när fettväven blir för stor finns risk att för mycket fett läcker ut i blodet och orsakar skada på andra organ. Exempelvis påverkas sockerupptaget i olika celler och tillverkningen av insulin i bukspottkörteln minskar.
Det är här som rågkärnans alkylresorcinoler kommer in i bilden. Alkylresorcinoler är fenoliska lipider som finns i de yttre skikten av råg- och vetekärnor. I tidigare studier har forskare sett att efter ett stort intag av fullkornsråg hamnar alkylresorcinoler i blodet och samlas i fettväven.
Professor Eva Degerman har studerat alkylresorcinolers effekter på fettceller och har visat att de har egenskaper som gör att nedbrytningen av fett minskar och att mängden fett som släpps ut i blodet därför skulle minska.
– I våra studier försöker vi identifiera mekanismer och molekylära mål som är relevanta i behandling av fetma och diabetes. I denna studie har vi studerat enskilda fettceller. Därför är det viktigt att poängtera att det ännu så länge rör sig grundforskning på cell- och molekylär nivå. Men visst ger det indikationer att alkylresorcinoler kan ha betydelse för att förebygga uppkomsten eller behandling av typ 2 diabetes, säger Eva Degerman.
Förklaringen är, har det visat sig, att mjölk innehåller en viss typ av proteiner. Just dessa proteiner, eller aminosyror, är otroligt snabba på att informera kroppen om att det snart kommer mjölksocker som ska tas om hand.
– Aminosyrorna agerar alltså proaktivt, kan man säga. Annars brukar det vara sockerhöjningen som sätter igång insulinproduktionen, säger Elin Östman, docent i Industriell näringslära vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom universitetets Antidiabetic Food Centre.
De snabba aminosyrorna bidrar alltså till en mer stabil, och därmed bra, blodsockerkurva.
Det är framförallt i vasslen som dessa aminosyror finns. Därför ger exempelvis hårdost inte samma positiva resultat eftersom vasslehalten där är betydligt lägre. Men även andra proteinkällor, såsom soja, förbättrar blodsockerkurvan, om än inte fullt lika mycket.
I sina mätningar har Elin Östman sett att mjölken ökar kroppens produktion av de insulinstimulerande hormonerna GIP och GLP1. Vissa diabetiker med problem att producera eget insulin äter idag medicin med GIP-liknande effekt.
– Fördelen med aminosyror är att de kräver kolhydrater för att sätta igång en insulinproduktion. Dricker man bara aminosyror i vatten blir insulinpåslaget noll. Medicinen stimulerar oavsett, vilket kan leda till blodsockerfall, säger Elin Östman.
Hon betonar samtidigt att en sänkning av blodsockersvaret efter måltid är gynnsam även för friska personer.
– Ett glas mjölk ger viss effekt. Men det viktigaste är att mjölken fått oss att inse hur vissa aminosyror kan bidra till bättre blodsockersvar. Tidigare visste man inte den speciella blandning av aminosyror vi studerat kunde påverka blodsockret på det här sättet.
Närmast ska Elin Östman och hennes kollegor studera de långsiktiga effekterna på olika målgrupper. Med en skräddarsydd kombination av hälsosamma aminosyror förväntar de sig kunna se stimulerad insulinfrisättning och förbättrad insulinkänslighet. Båda dessa faktorer är viktiga för att förebygga diabetes.
– Det är väldigt nytt att kunna konstatera att vissa livsmedel kan ge en sådan här långvarig mättnad, och dessutom ge effekt på energiintaget, säger Elin Johansson, doktorand i Industriell näringslära vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom universitetets Antidiabetic Food Centre.
Kornet visade sig stimulera produktionen av mättnadshormonet GLP-1. Blodprover visade sammantaget stora skillnader beroende på om testdeltagarna ätit vitt bröd eller kornbröd. GLP-1 liknande substanser används idag på olika sätt för att behandla typ 2-diabetes.
Kornets gynnsamma effekt antas bero på att en lyckosam kombination av olika slags onedbrytbara kolhydrater, så kallade prebiotiska kolhydrater.
Sådana kolhydrater blir näring åt de bakterier som verkar i tjocktarmen. Elin Johansson och hennes kollegor såg en ökad bakterieaktivitet i tarmen när testdeltagarna ätit korn. Men om kornen mals till mjöl uteblir en stor del av effekten – det är alltså hela, intakta kornkärnor som gäller.
– Resultaten påminner om det faktum att det är stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater, säger hon.
Hela korn kan användas som alternativ till exempelvis ris eller som ingrediens i sallader och soppor.
Något industribakat bröd med hela kornkärnor känner Elin Johansson inte till. Däremot är bröd med hela spannmålskärnor överlag att rekommendera.
– Det vore bra om det fanns mer hälsoriktiga alternativ att välja på i butikernas brödhyllor, tycker hon.
Nu ska Elin Johansson gå vidare och studera andra potentiellt hälsosamma livsmedelskomponenter för att se om dessa kan ge liknande resultat. Förhoppningen är att resultaten ska inspirera till utveckling av nya, hälsosamma livsmedel som kan minska risken för diabetes.
Så här gick testet till:
I studien ingick 19 personer. Varje person var med två gånger och var på så sätt sin egen referens. Testmåltiderna, kornkärnor och vitt bröd, intogs som ett sent kvällsmål. Försökspersonerna kom sedan fastande morgonen efter till försöksavdelningen. Där serverades de en frukost baserad på vitt bröd vid båda tillfällena. Under hela försöksdagen togs prover för analys av olika ämnen och riskmarkörer. Försökspersonerna blev sedan serverade en frivillig lunch och deras energiintag noterades.
– Med rätt frukost kan vår mentala kapacitet förbättras i flera timmar. En fördel är att man får ett lågt, men långvarigt glukospåslag i blodet. Kroppen mår bra av en sådan här stabil och utdragen glukoskurva, säger Anne Nilsson, forskare i industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom Lunds universitets Antidiabetic Food Centre.
I detta fall använde sig Anne Nilsson av ett vitt bröd som berikats med en guargummifiber, vilket gör kolhydraterna i brödet ”långsammare”.
Guargummimjölberikat bröd användes som ett redskap i studien för att få den önskade glukoskurvan, men Anne Nilsson bedömer att en liknande effekt kan uppnås i andra kolhydratrika livsmedel än bröd och med andra viskösa kostfiber, som t ex finns i bland annat korn och havre.
Det vanliga vita brödet, däremot, ger ett kraftigt och förhållandevis kortvarigt sockerpåslag. Det gör att vi presterar sämre.
– Skillnaden blev som störst i det sena förloppet efter frukost, efter att sockerkoncentrationen i blodet har börjat dala. Även om hjärnan behöver socker för att kunna arbeta tycks en hög glukosstegring, vilket vitt bröd omedelbart resulterar i, inte ge någon positiv effekt. Det är lite förvånande. En för hög sockernivå tycks göra kroppen stressad, säger hon.
Testerna gjordes på friska, medelålders personer. Trots att försökspersonerna i studien hade normal glukosreglering kunde Anne Nilsson och hennes kollegor se att de personer som hade bättre glukostolerans, alltså bättre förmåga att reglera glukosnivåerna i blodet, presterade bättre på kognitionstesterna. Nedsatt glukostolerans kan innebära ökad risk för diabetes.
– Men även om vi har olika förutsättningar på grund av arv och tidigare matvanor, menar jag att alla kan påverka sin kognitiva förmåga och motverka ett negativt förlopp med hjälp av maten, betonar Anne Nilsson.
I en tidigare studie på överviktiga, medelålders försökspersoner – också den inom Antidiabetic Food Centre – kunde Anne Nilsson och kollegan Juscelino Tovar se att en kost som inkluderar flera olika ”antidiabetiska” livsmedelskoncept, t ex lågt GI, antioxidanter liksom mycket kostfiber och fullkornsprodukter av speciellt slag, kan öka vår kognitiva kapacitet. Den senare visade att studiens skräddarsydda kost fick rent av medicinska effekter, exempelvis när det gäller kolesterolvärdet.
– Det nya i den här studien är att vi har skalat ner materialet till att studera kognitiva effekter av något så enkelt som en enskilds produkts inverkan på blodsockerprofilen, säger Anne Nilsson.
Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller rikligt av de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Därför ville Anne Nilsson studera om det fanns samma koppling till minne och kognition, även när det gäller fisk.
Och det gjorde det. Efter fem veckor intag av fiskolja presterade försökspersonerna signifikant bättre på tester av arbetsminnet. Dessutom sänktes triglyceriderna och blodtrycket.
– Det är rätt otroligt att man genom kosten kan få sådana här resultat på bara fem veckor! säger Anne Nilsson.
Så här gick testerna till:
Fiberbröd: I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år och med ett BMI<30. Var och en är sin egen referens. Så alla gjorde vid skilda tillfällen tester efter att ha ätit vitt bröd respektive det fiberberikade brödet. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.
Omega-3 fettsyror: 40 friska personer mellan 51-72 år och med ett BMI<30 ingick i studien. I fem veckor åt de dagligen 3g omega-3-fettsyror från fiskolja och i lika lång period fick de placebo för att jämföra med. Däremellan låg en fem veckors ”wash out-period”. Vid båda tillfällena fick försökspersoner utföra samma tester som vid bröd-studien.
– I studier på möss har vi sett att en hög dos koncentrerat nyponpulver tillsatt i maten påverkade viktuppgång, men även att redan feta möss gick ner i vikt, säger Cecilia Holm, professor i molekylär cellbiologi vid Lunds universitet.
Forskarna fann också att mössen fick lägre blodsocker, mindre fett i levern och lägre kolesterolnivå.
Resultaten av djurstudierna var så pass intressanta att Cecilia Holm och hennes forskarkollegor, med Ulrika Andersson i spetsen, beslutade sig för att gå vidare och göra motsvarande studie på människor.
– Förhöjda kolesterolvärden är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Med hjälp av överviktsenheten på Skånes universitetssjukhus rekryterade vi 28 personer som var friska, men kraftigt överviktiga, till studien. De hade ett genomsnittligt BMI på 35 och kan därmed sägas ligga i riskzonen för flera av våra folksjukdomar, berättar Cecilia Holm.
Forskarna tillverkade två drycker, en nypondryck och en kontrolldryck baserade på äpple och de båda matchades vad gäller sockerinnehåll (mindre än i vanlig nyponsoppa).
Studien pågick under två sexveckorsperioder där personerna ena perioden fick dricka nypondrycken för att sen byta till kontrolldrycken. Vikt och blodtryck mm mättes i början och i slutet av respektive testperiod
– Vi såg inga effekter på viktminskning som i våra tidigare studier i möss, och inte heller på blodsockret. Däremot såg vi en sänkning av LDL kolesterol (det ”onda” kolesterolet) och en sänkning av blodtrycket. Det är naturligtvis resultat som är intressanta när vi diskuterar hjärt-kärlsjukdom, inte minst när det gäller förebyggande åtgärder, säger Cecilia Holm.
Kontakt: Cecilia Holm, Institutionen för experimentell vetenskap, Lunds universitet, Tel: 046-2228581, mobil: 070-6370485, Cecilia.Holm@med.lu.se
