Effekterna av avskogningen i Amazonas sträcker sig långt bortom de lokala områdena eftersom dessa skogar utgör en viktig del av jordklotets hydrologiska och klimatologiska system, vilket till exempel påverkar omfattningen av klimatförändringar. Det är alltså av stor vikt för både lokal och global hållbar utveckling att avskogningen av Amazonas avstannar.
Avskogning av Amazonas höglandsskogar sker huvudsakligen av bönder då de etablerar småskaliga jordbruk. Omvandlingen av landskapet sker genom svedjebruk, en markanvändning som med rådande populationsdensitet är ekologiskt ohållbar.
För att undersöka effekterna av detta har Lina studerat hur jordmånen påverkas av svedjning och av förändrad markanvändning. Eftersom förändrade processer i marken i sin tur kan påverka kemin i vattendrag genom till exempel ytavrinning har hon även studerat den kemiska kvaliteten hos vattendrag som dränerar områdena.
Resultaten i studien visar att effekterna av avskogning och svedjejordbruk på det kemiska tillståndet i miljön är mycket mindre än de spatiala skillnaderna i geokemi som orsakas av naturliga faktorer. Avhandlingen visar också att det är nödvändigt att inkludera faktorer som representerar naturliga variationer i studier av miljöpåverkan för att inte missbedöma effekter från människors aktiviteter.
En av avhandlingens unika egenskaper är en integrering av naturvetenskaplig och miljöpsykologisk information. För att få en heltäckande förståelse av miljöförändringarnas effekter har Lina, vid sidan av skillnader i geokemisk sammansättning av jordmån, ytvatten och sediment, även studerat småbönders syn på hur naturmiljön förändrats över tid samt hur det påverkat deras livssituation.
– För att utveckla strategier för en bättre hantering och förvaltning av naturmiljön är det nödvändigt att förstå samspelet med den lokala befolkningen och att få kunskap om böndernas attityder till miljö och hållbar utveckling, säger Lina Lindell.
Till skillnad från resultaten om det kemiska tillståndet så visar studien att lokalbefolkningen upplever en ökande och betydande försämring av naturmiljön som blivit märkbar i huvudsak under de senaste 20 åren. Det handlar till exempel om en drastisk minskning i förekomst av fisk och vilda djur. Dessutom anser de att klimatet har förändrats till torrare och varmare förhållanden vilket rapporterades utgöra den främst bidragande faktorn till en negativ förändring i livskvalitet.
Resultaten från den här avhandlingen kan användas i arbetet med att ta fram prioriteringar, och för att identifiera nyckelfaktorer, som är nödvändiga för att uppnå hållbar utveckling, både med avseende på socioekonomi och naturmiljö, i Amazonas högland och i andra delar av världen där liknande problem råder.
Lina Lindell är född och uppvuxen i Mjölby. Han tog sin magisterexamen i Miljö och vattenteknik vid Uppsala universitet 2003 och sedan 2005 har han varit doktorand inom miljövetenskap vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.
Avhandlingen ”Environmental effects of agricultural expansion in the upper Amazon – a study of river basin geochemistry, hydrochemistry, and farmers´ perceptions” försvaras den 21 september, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är Doc. Michael E. McClain, UNESCO-IHE, Institute for water education, Delft, Nederländerna.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lina Lindell, telefon: 0480-44 61 96 eller e-post: lina.lindell@lnu.se
Harmoniska funktioner är mycket viktiga inom matematisk fysik. En funktion som uppfyller Laplaces ekvation kallas harmonisk. p-Laplaces ekvation är en icke-linjär generalisering av den kända Laplaces ekvation och kan användas för att beskriva till exempel flöden av smält plast vid plastgjutning. Ekvationen är också förekommande inom bildanalys och i olika typer av minimeringsproblem.
Niklas Lundströms avhandling är av grundforskningskaraktär inom ämnet matematisk analys och huvudfokus är att bevisa den så kallade Boundary Harnack’s olikhet. Den säger följande: givet två positiva lösningar till p-Laplaces ekvation som försvinner på en del av randen, det vill säga begränsningen på området i vilket ekvationen gäller, så kommer lösningarna att försvinna lika snabbt nära randen. Niklas Lundström visar detta resultat i sin avhandling i flera olika situationer och presenterar följdsatser. Till exempel visar han olikheten i områden vars ränder är ganska platta.
– Konstruktionen av bevisen kräver ett djupt analytiskt och geometriskt tänkande. Det gäller att ha tålamod och många idéer. Vi har försökt på ett tiotal problem och lyckats lösa cirka en tredjedel av dessa, säger Niklas Lundström.
Grundläggande kunskap om Boundary Harnack’s olikhet är viktigt för att vidare förstå lösningar till p-Laplaces ekvation. Till exempel vid frirandsproblem, där man har information om lösningen och vill säga något om randen, är Boundary Harnack’s olikhet ett användbart verktyg.
Man talar ofta om lokala och globala resultat och Boundary Harnack’s olikhet är ett lokalt resultat. I avhandlingen visar Niklas Lundström även en grundläggande global egenskap hos det så kallade p-harmoniska måttet som kan användas för att öka förståelsen av vissa lösningar till p-Laplaces ekvation globalt. Det betyder att man får information om lösningen på hela området där lösningen existerar.
Niklas Lundström är uppvuxen i Bodan Lövånger i Skellefteå kommun. Han har studerat vid Luleå tekniska universitet där han tog civilingenjörsexamen i teknisk fysik 2004 och licentiatexamen i maskinteknik 2006. Därefter började han doktorera i matematik vid Umeå universitet.
Om disputationen
Fredagen den 28 oktober försvarar Niklas Lundström, institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet sin avhandling med titeln: P-harmonic functions near the boundary. Svensk titel: Randuppträdanden hos p-harmoniska funktioner.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal MA 121 MIT-huset.
Fakultetsopponent är Professor Tero Kilpeläinen, Department of Mathematics and Statitistics, Jyväskylä University
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-47942 [Ref 1]
För ytterligare information, kontakta gärna:
Niklas Lundström
Tel: 090-786 5378
E-post: niklas.lundstrom@math.umu.se
Karin Steen har studerat förhållandet mellan män, kvinnor, jord och arbetskraft ur ett genusperspektiv. Kvinnor har egentligen ingen rätt till jord, men genom att gifta sig får de förfoga över en trädgårdslott där de kan odla grönsaker till familjen och till försäljning. Männen förfogar visserligen över kvinnornas arbetskraft men jordbiten har gett kvinnorna en viss ekonomisk självständighet.
Men nu håller den redan ojämna maktrelationen mellan kvinnor och män på att förvärras: jordbrist har lett till att kvinnans andel av familjens samlade jord har minskat drastiskt. Därmed har kvinnornas självständighet minskat och även deras möjligheter att arbeta för en alternativ försörjning av familjen.
— I Zimbabwe är jordtillgången intimt förknippad med den manliga identiteten, säger Karin Steen. Den är i högsta grad en politisk fråga, och nu går mycket tid åt till jorddispyter med grannar istället för till matproduktion.
Det område som Karin Steen har studerat heter Chiweshe. Det är ett av många så kallade ”communal areas” där infödda jordbrukare fördes samman för att ge plats åt de jordbrukande kolonialherrarna. Än idag odlar 80 procent av Zimbabwes självförsörjande bönder 40 procent av landets odlingsbara jord som ligger inom dessa områden.
Jordbristen avhjälptes till viss del när småbönder i början på 2000-talet ockuperade vita farmares storjordbruk. Men ägandet på de ockuperade farmerna är fortfarande oklart, vilket gör att många bönder inte vågar lämna sina gamla jordlotter trots att de är för små.
Karin Steen berättar att jordbristen även har fått andra konsekvenser, om än indirekta. I kombination med influenser om jämlikhet från storstan har jordbristen fört med sig att motståndet mot månggifte har ökat:
— Kvinnornas möjlighet att försörja sina barn minskar ju om jorden ska räcka till ytterligare en familj, säger Karin Steen.
Många bönder, såväl män som kvinnor, har också börjat få upp ögonen för att polygama äktenskap leder till mycket konflikter inom familjen.
Efter avslutad avhandling kommer Karin Steen att fortsätta studera hur genus påverkar produktion och mattillgång i fattiga länder.
— Det pågår mycket forskning kring genus och jordbruk men det saknas studier som detaljgranskar hur makt yttrar sig i relationen mellan kvinnor och män och hur det i sin tur påverkar matproduktionen.
Kontaktinformation
Karin Steens avhandling har titeln Time to farm. A qualitative inquiry into the dynamics of the gender regime of land and labour rights in subsistence farming: an example from the Chiweshe communal area, Zimbabwe.
Den lades fram vid LUCSUS – Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling
Karin Steen nås på 046-222 80 83, Karin.Steen@lucsus.lu.se
Den vanligaste orsaken till plötslig hjärtdöd hos barn och ungdomar är hjärtmuskelsjukdomen hypertrof kardiomyopati. Sjukdomen är ärftlig, och om en familjemedlem drabbas rekommenderar Socialstyrelsen att hela familjen genomgår hjärtscreening.
Undersökningen kan medföra stora förändringar i familjemedlemmarnas liv: människor som upplever sig friska kan plötsligt få en diagnos som nödvändiggör stora livsstilsförändringar och ibland livslång medicinsk behandling.
Ewa-Lena Bratt, barnsjuksköterska vid Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling utvärderat de fysiska effekterna av familjescreening och vägt dem mot de psykosociala effekterna och påverkan på livskvaliteten.
Ändrad livsstil påverkar
Studien, genomförd på föräldrar och barn mellan sju och 25 år vid Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, visar att diagnosen i sig sällan påverkar livskvaliteten negativt.
— Trots beskedet att de drabbats av en kronisk och potentiellt livshotande hjärtsjukdom var både barn och föräldrar tacksamma för att sjukdomen upptäckts i tid, innan eventuella allvarliga komplikationer inträffat, och för att de nu hade både medicinsk behandling och råd om förebyggande åtgärder att tillgå, säger Ewa-Lena Bratt.
Livsstilsförändringarna däremot har en större negativ påverkan, inte minst för äldre barn och ungdomar som redan idrottar och som måste avstå från olämpliga idrottsaktiviteter.
Risken för allvarliga psykosociala effekter är större för ungdomar, som ofta befinner sig i en känsligare fas i livet och som byggt upp ett socialt nätverk genom sin idrott. Det finns därför fördelar med att diagnostiseras tidigt under uppväxten.
— Yngre barn kan av sina föräldrar lotsas in på andra val av fritidsaktiviteter, som de kan fullfölja under sin uppväxt och som inte innebär någon risk, säger Ewa-Lena Bratt.
Ett problem är att många vuxna som får diagnosen hypertrofisk kardiomyopati inte informeras om risken att sjukdomen kan gå i arv, och att barn inte remitteras för undersökning. Här finns utrymme för förbättringar, anser Ewa-Lena Bratt
— Vår viktigaste slutsats är att nydiagnostiserade barn och ungdomar som får rätt stöd och information behåller sin livskvalitet och ser med tillförsikt på framtiden. Min förhoppning är att avhandlingen skall stimulera till fortsatta förbättringar av omhändertagandet dessa patienter.
Många som drabbas av hypertrof kardiomyopati behandlas med betablockerare. Men att behandla symptomfria individer är kontroversiellt, eftersom det har spekulerats i att denna typ av behandling påverkar den fysiska prestationsförmågan i så hög grad att det kan vara handikappande. Ewa-Lena Batts avhandling visar dock att den fysiska prestationsförmågan är lika god hos personer som behandlas med beta-blockerare som hos de som bara genomför livsstilsförändringar.
— Min avhandling ger stöd för en utökad screeningverksamhet vad gäller hypertrof kardiomyopati, säger Ewa-Lena Bratt.
FAKTA: Ungefär en av 500 svenskar bär på den genetiska mutation som orsakar sjukdomen, och ett barn med en förälder som har sjukdomen har 50 procents risk att ärva den. Den som drabbats av hypertrof kardiomyopati kan vara helt symptomfri. Sjukdomen upptäcks då ofta genom screeningundersökning av familjen efter att en familjemedlem blivit diagnostiserad i livet eller avlidit plötsligt och oväntat och obduktionen visat hypertropfisk kardiomyopati.
Avhandlingen Screening for Hypertrophic Cardiomyopathy in Asymptomatic Children and Adolescents. Psychosocial consequences and impact on quality of life and physical activity försvaras vid en disputation den 28 oktober.
Kontaktinformation
Ewa-Lena Bratt, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och barnsjuksköterska vid Drottning Silvias Barn och Ungdomsjukhus 031-3435139 0708178286 ewa-lena.bratt @ vgregion.se
Ett helhetsgrepp behövs när kommunal verksamhet och planering ska anpassas till de förväntade klimatförändringarna. Därför bör företrädare för olika delar i den kommunala förvaltningen arbeta tillsammans.
— Med ett brett angreppssätt kan kommuner identifiera de viktigaste problemen och de bästa lösningarna. Det minskar risken för enögdhet, och att man rusar iväg och gör dyra insatser utan att ha gjort en bra analys.
Det säger Anna Jonsson, forskare på Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR, och en av dem som står bakom den så kallade Verktygslådan. Den är en liten skrift, en handbok med en konkret arbetsordning för att bedöma och hantera sårbarheten inför klimatförändringarna. Den är i första hand tänkt för kommuner, men kan också användas av andra myndigheter, organisationer och företag, säger Anna Jonsson
— Den synligaste effekten av klimatförändringarna är översvämningar, och idag är det mest tjänstemän vid ”hårda” förvaltningar, som trafik- och gatukontoren, som har en planering.
Men klimatförändringarna kommer också att medföra exempelvis värmeböljor, som kan leda till att såväl äldre som personer med hjärt- och kärlproblem faktiskt dör. Därför krävs en planering också inom områden som äldreomsorg, sjukvård och barnomsorg.
Forskarna vid CSPR har i flera år arbetat med frågor kring sårbarhet inför och anpassning till klimatförändringar. De använde sig av gruppövningar där kommunala tjänstemän från olika områden deltog, som en metod att samla in data. Dessa övningar har varit så givande också för deltagarna, inte bara för forskarna, att de senare till sist bestämde sig för att försöka sprida det här arbetssättet. Resultatet är Verktygslådan. Fullt genomförd tar den ungefär tolv timmar i anspråk, fyra möten om tre timmar vardera, för en arbetsgrupp med personer från olika förvaltningar.
— Vi tror att man får igen den satsningen i längden genom att undvika att rusa iväg och koppla in dyra konsulter innan en bra bild finns av de största behoven, säger Anna Jonsson.
Mer information Anna Jonsson, 011-363234, anna.c.jonsson@liu.se.
Verktygslådan har tagits fram av Anna Jonsson, Erik Glaas, Karin André och Louise Simonsson Den finns fritt tillgänglig på http://www.cspr.se/verktygsladan?l=sv och kan även beställas från Centrum för klimatpolitisk forskning, via tel 011-363347 eller cspr@lists.liu.se
– Medan kemister mäter halterna av miljögifter övervakar vi biologer effekterna av dem. Genom att använda biomarkörer kan vi upptäcka effekterna innan gifthalterna blivit dödliga. Den höjda CBR-halten i fisk orsakas troligen av kemikalier i vattnet. Därför kan den bli en bra biomarkör, säger Eva Albertsson som är doktorand på institutionen för zoologi vid Göteborgs universitet.
Våra vattenreningsverk är gjorda för att ta bort näringsämnen från avloppsvatten, men de är dåliga på att rena det från många andra ämnen. Fisk nedströms reningsverken lever därför i en miljö fylld av giftiga och icke-giftiga substanser. I sin avhandling utgår Eva Albertsson från studier vid Gråbo avloppsreningsverk. Det visade sig att fisk nedströms reningsverket hade förhöjda halter av enzymet, CBR, i levern jämfört med fiskar som var uppströms reningsverket. Liknande effekter sågs även vid Borås reningsverk.
– I människa har man visat att CBR kan fungera som ett skydd mot oxidativ stress, som är en skadlig reaktion som kroppen skapar när den utsätts för vissa ämnen. De förhöjda CBR-nivåer som vi sett i fisk behöver alltså inte vara skadliga, utan kan verka som ett skydd. Men den förhöjda halten av CBR kan vara en indikation på att det finns ämnen i det renade avloppsvattnet som orsakar oxidativ stress som på sikt utvecklas till att ge skadliga effekter.
Dessa oxidativa ”stressare” finns i olika halter i en del vatten, till exempel nedströms avloppsreningsverk. Metaller, bekämpningsmedel och ämnen som bildas vid ofullständing förbränning är några exempel på substanser som verkar på ett sådant sätt. Eva Albertsson har i sina studier av regnbågslax och tånglake visat att fiskar som utsatts för ämnen med känd förmåga att orsaka oxidativ stress hade högre halter av CBR. Det gör enzymet lämpligt som biomarkör, en tidig varningssignal, som kan användas av forskare och myndigheter som har i uppdrag att övervaka effekter av miljögifter.
Avhandlingen From Proteomic Analysis to Biomarker Application – Studies of Carbonyl Reductase in Fish har försvarats framgångsrikt vid en disputation vid Göteborgs universitet.
Handledare: Lars Förlin
Kontaktinformation
KONTAKT:
Eva Albertsson, institutionen för zoologi vid Göteborgs universitet
031- 786 3683
0739- 69 62 16
eva.albertsson@zool.gu.se
Porträttbild av Eva Albertsson. Foto: Björn Magnusson
Bildtext: Tånglake är en art som används i den svenska övervakningen av miljögifter. Eftersom den är stationär är den användbar när man vill koppla lokala utsläpp av miljögifter till miljögiftseffekter i exponerade djur. (högupplöst bild finns att tillgå)
Foto: Göteborgs universitet/ Joachim Sturve
Avhandlingen ”Om Testdesign” bygger på tio studier vid ett antal företag som eftersträvar kvalitet i sin programvara. I avhandlingen presenteras flera metoder för att utvärdera olika testtekniker, vilka leder till ökad förståelse av hur felorsaker bör klassificeras för att generellt kunna jämföra tekniker mellan olika system.
– Vårt mål är att underlätta testningen och därmed erbjuda bättre förståelse för processen vid testfallskonstruktion och testdesign. Genom att följa våra rekommenderade riktlinjer för testning kan produktkvaliteten öka och utvecklingstiden minska. Även vid utbildning i programvaruteknik/programmering kan riktlinjerna komma till nytta genom att ge hjälp att identifiera vilken kunskap om test som är viktig att förmedla, berättar Sigrid Eldh.
Testning är idag den dominerande tekniken för kvalitetssäkring av industriell programvara. Tekniken innebär att systemet testas i en kontrollerad omgivning för att upptäcka fel och avvikelser från det förväntade beteendet. Trots att industrin lägger stora resurser på testning och har ett stort behov av bättre testmetoder är området förvånansvärt outvecklat, vilket gör detta forskningsprojekt unikt i sitt slag.
– Vi har undersökt varför avancerade testdesigntekniker inte används när man konstruerar testfall i industrin, samt hittat orsaker och fallgropar runt teknikerna som förklarar varför många system är så dåligt testade. Vi har tagit fram konkreta riktlinjer för testning av industriella system som genom ökad effektivitet och ökad produktkvalitet kan innebära stor samhällsnytta, avlutar Sigrid Eldh.
Välkommen att ta del av Sigrid Eldhs avhandling ”Om Testdesign” vid disputationen den 21 oktober 2011 på Mälardalens högskola i Västerås i sal Delta klockan 13:00.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Sigrid Eldh på 010-715 2374 eller sigrid.eldh@mdh.se. För pressbilder kontakta gärna informatören Malin Swanström på 021-15 17 20 eller malin.swanstrom@mdh.se.
– Det handlar om en komplicerad balansgång mellan att stå upp för demokratiska värderingar utan att samtidigt förespråka en särskild ideologi eller världsåskådning, säger Joachim Rosenquist, som har skrivit en doktorsavhandling i pedagogik.
Joachim Rosenquists avhandling utgår från den centrala diskussionen inom politisk filosofi om möjligheten att legitimera gemensamma normer och lagar i ett samhälle där människor är oeniga om vad som är sant, riktigt och värdefullt.
– Den här diskussionen har stor betydelse för skolans del, säger Joachim Rosenquist.
Lära barn tänka kritiskt
Skolan ska inte ta ställning politiskt eller religiöst utan lära barn tänka kritiskt och hjälpa dem att utvecklas till självständiga, välinformerade medborgare och privatpersoner.
– Men det väcker många frågor. Kan man undervisa opartiskt om religion? Vilket utrymme bör ges för alternativa teorier om livets uppkomst och utveckling? Ska majoritetskulturen särbehandlas? I dessa och andra frågor uppstår gränsdragningsproblem, säger Joachim Rosenquist.
– När det gäller skolvalet kan det uppfattas som problematiskt om barn från olika grupper inte ges möjligheten att mötas över kulturella, religiösa och politiska gränser. Även om föräldrar skulle ha en viss rätt att bestämma över sitt barns skolgång så får det inte gå ut över barns rätt att utvecklas till självständiga personer som förmår att välja sin egen väg i livet oavsett om denna följer i föräldrarnas fotspår eller inte, säger Joachim Rosenquist.
Joachim Rosenquist hoppas att hans avhandling kan ligga till grund för skolpolitikers och pedagogers tankar kring hur skolan kan hantera frågan om mångfalden och dess gränser.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Joachim Rosenquist: 076-269 13 31
Hittills har rekommendationen varit att en halskärlsoperation bör bli av inom två veckor från senaste symtom. I avhandlingen påvisas att många insjuknar i en stroke innan operationen genomförs. Dessa insjuknanden skulle i de allra flesta fallen kunnat undvikas med en tidigare operation.
Att man kan insjukna i stroke på grund av att uttalad åderförkalkning i de främre halsartärerna släpper ifrån sig blodproppar är välkänt. Hos cirka en av tio personer som drabbas av en stroke är orsaken åderförkalkning i främre halskärlen. Genom att operera bort åderförkalkningen kan man rädda människor från att drabbas av stroke. Sedan flera år är det välkänt att dessa halskärlsoperationer ska utföras inom 2 veckor från senaste symtomet.
I avhandlingen från Umeå universitet visar Elias Johansson att en av sju personer med en nyligen inträffad stroke och uttalad åderförkalkning i halskärlen drabbas av en ny stroke under de två första veckorna efter sitt senaste symtom, innan halskärlsoperationen blev av. De allra flesta av dessa återinsjuknanden skulle ha undvikits om halskärlsoperationerna genomförts tidigare. Återinsjuknandena inträffade trots att patienterna i studien fick den bästa medicinska behandlingen.
I avhandlingen visas också att fördröjningen till halskärlsoperationerna har minskats avsevärt de senaste åren. Det finns dock utrymme för ytterligare förbättring. Om de halskärlsoperationer som utförts i Sverige de tre senaste åren skulle ha blivit utförda ännu tidigare skulle ytterliggare 70 strokeinsjuknanden räddas per år i Sverige.
– En stroke som beror på uttalad åderförkalkning i halsartärerna är ett fruktat tillstånd eftersom patienterna har en mycket hög risk att drabbas av ytterliggare en stroke, trots att vi ger dem den bästa medicinska behandlingen. Patienter som nyligen insjuknat måste opereras inom några dagar för att det nya strokeinsjuknandet ska kunna undvikas, säger Elias Johansson.
Elias Johansson är huvudsakligen uppväxt i Avesta, påbörjade sina läkarstudier i Umeå 2002, tog läkarexamen 2009. Kontakta honom gärna på
e-post elias.johansson@medicin.umu.se
mobiltelefon 0720-46 64 60
Torsdag 27 oktober försvarar Elias Johansson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet sin avhandling med titeln Carotid Stenosis (svensk titel: Katorisstenos).
Disputationen inleds klockan 13.00 i Bergasalen, byggnad 27, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Arne Lindgren, Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-46396
I många byggnader utgör ventilationssystemet en välkänd bullerkälla. Detta betyder att vi kan utsättas för lågfrekvent bakgrundsbuller en stor del av dagen.
Ventilationsbuller dämpas vanligtvis med passiva dämpare det vill säga ljudabsorberande material som dämpar över ett brett frekvensområde. Dessa passiva dämpare är dock relativt ineffektiva i lågfrekvensområdet och de tenderar de att bli stora, skrymmande och dyra om de konstrueras för dämpning av låga frekvenser.
Aktiv bullerdämpning ger effekt på buller i lågfrekvensområdet med ett relativt litet aktivt bullerdämpningssystem. Följaktligen kan en kombination av aktiv och passiv teknik resultera i en ljuddämpade som har hanterbar storlek men producerar hög dämpning i lågfrekvensområdet.
Martins arbete har utförts i samarbete med industrin och ett mål har varit att utveckla en prototyp på en hybrid aktiv/passiv dämpare som uppfyller industrins krav på prestanda, storlek, och systemunderhåll. Resultaten visar att hög dämpning av lågfrekvent ventilationsbuller kan uppnås med ett sådant system.
-Resultaten i min forskning kommer att betyda att man på sikt kommer att kunna dämpa lågfrekvent buller i ventilationssystem både mer effektivt och kostnadseffektivt vilket bland annat leder till bättre arbetsmiljö, säger Martin Larsson.
För mer information, kontakta Martin Larsson på telefon 0455-38 57 11 eller via e-post: martin.larsson@bth.se. Se även www.bth.se
Elias Johansson.
Hittills har rekommendationen varit att en halskärlsoperation bör bli av inom två veckor från senaste symtom. I avhandlingen påvisas att många insjuknar i en stroke innan operationen genomförs. Dessa insjuknanden skulle i de allra flesta fallen kunnat undvikas med en tidigare operation.
Att man kan insjukna i stroke på grund av att uttalad åderförkalkning i de främre halsartärerna släpper ifrån sig blodproppar är välkänt. Hos cirka en av tio personer som drabbas av en stroke är orsaken åderförkalkning i främre halskärlen. Genom att operera bort åderförkalkningen kan man rädda människor från att drabbas av stroke. Sedan flera år är det välkänt att dessa halskärlsoperationer ska utföras inom 2 veckor från senaste symtomet.
I avhandlingen från Umeå universitet visar Elias Johansson att en av sju personer med en nyligen inträffad stroke och uttalad åderförkalkning i halskärlen drabbas av en ny stroke under de två första veckorna efter sitt senaste symtom, innan halskärlsoperationen blev av. De allra flesta av dessa återinsjuknanden skulle ha undvikits om halskärlsoperationerna genomförts tidigare. Återinsjuknandena inträffade trots att patienterna i studien fick den bästa medicinska behandlingen.
I avhandlingen visas också att fördröjningen till halskärlsoperationerna har minskats avsevärt de senaste åren. Det finns dock utrymme för ytterligare förbättring. Om de halskärlsoperationer som utförts i Sverige de tre senaste åren skulle ha blivit utförda ännu tidigare skulle ytterliggare 70 strokeinsjuknanden räddas per år i Sverige.
– En stroke som beror på uttalad åderförkalkning i halsartärerna är ett fruktat tillstånd eftersom patienterna har en mycket hög risk att drabbas av ytterliggare en stroke, trots att vi ger dem den bästa medicinska behandlingen. Patienter som nyligen insjuknat måste opereras inom några dagar för att det nya strokeinsjuknandet ska kunna undvikas, säger Elias Johansson.
Elias Johansson är huvudsakligen uppväxt i Avesta, påbörjade sina läkarstudier i Umeå 2002, tog läkarexamen 2009. Kontakta honom gärna på
e-post elias.johansson@medicin.umu.se
mobiltelefon 0720-46 64 60
Torsdag 27 oktober försvarar Elias Johansson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet sin avhandling med titeln Carotid Stenosis (svensk titel: Katorisstenos).
Disputationen inleds klockan 13.00 i Bergasalen, byggnad 27, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Arne Lindgren, Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-46396 [Ref 1]
– Tyvärr kan flera av de kemiska UV-filter som används i solkrämer orsaka kontaktallergier, i sig själva eller då de utsätts för solljus. Därför har vi studerat ett UV-filter som finns naturligt i vissa bakterier, scytonemin, och lyckats framställa det på syntetisk väg, säger Isabella Karlsson, doktorand på institutionen för kemi vid Göteborgs universitet.
Det finns två sorters UV-strålar i solljuset. UVA-strålarna tränger långt in i huden och gör att det pigment vi redan har mörknar, men också att huden åldras i förtid. Det vanligaste kemiska UVA-filtret på marknaden idag är 4-tert-butyl-4’-metoxy dibenzoylmetan, BM-DBM, som också är känt för att orsaka fotokontaktallergi då det reagerar på huden. Isabella Karlsson har visat att BM-DBM bryts ner av UV-ljus och att flera olika nedbrytningsprodukter bildas. En av dem, arylglyoxalerna, visade sig vara ett mycket starkt kontaktallergen.
I sin avhandling har hon även studerat oktokrylen, som är ett förhållandevis nytt UV-filter. Oktokrylen har ökat mycket i popularitet då det inte bryts ner av solljus och dessutom stabiliserar andra ämnen, som till exempel BM-DBM. De senaste åren har det emellertid kommit flera rapporter om allergiska reaktioner orsakade av oktokrylen. Såväl kliniska som experimentella studierna tyder alltså på att oktokrylen kan orsaka kontaktallergi både i sig självt och när det utsätts för solljus. Många av de patienter som fick en sådan fotokontaktallergi mot oktokrylen led också av en fotokontaktallergi mot läkemedlet ketoprofen.
– I en av våra studier testade vi 172 patienter med misstänkta hudreaktioner mot solkrämer och/eller läkemedlet ketoprofen. Det visade sig att 23 av de testade patienterna reagerade på UV-filtret oktokrylen. Fem av dem fick diagnosen kontaktallergi och de övriga 18 fotokontaktallergi.
Isabella Karlsson ställer därför hoppet till naturprodukten scytonemin, som hon i samarbete med Chalmers tekniska högskola lyckats framställa på syntetisk väg. Scytonemin produceras naturligt av cyanobakterier som lever på platser där solens strålning är mycket stark. Scytonemin absorberar UV-ljuset och skyddar därmed bakterien från att skadas av solens strålning. Men än krävs mer forskning innan det kan tillsättas i solkräm.
Avhandlingen Chemical and Dermatological Aspects of UV-absorbing Compounds har försvarats framgångsrikt vid en disputation på Göteborgs universitet. Handledare: Anna Börje
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/26665
Kontaktinformation
KONTAKT:
Isabella Karlsson, institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
031- 786 9108
0707-324 737
isabella.karlsson@chem.gu.se
Andelen kvinnor som drabbas av frakturer har ökat sedan 1990-talet. Beräkningar visar att var tredje kvinna (och ungefär var fjärde man) mellan 35 och 65 år någon gång har drabbats av en fraktur. En förklaring är att allt färre kvinnor använder östrogen i och efter klimakteriet: på 1990-talet tog ungefär 30 procent av kvinnorna östrogen för klimakteriebesvär, mot bara åtta procent idag.
Doktoranden Penelope Trimpou vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling granskat uppgifter från 11 000 män och kvinnor i Göteborgsområdet för att identifiera riskfaktorer som är gemensamma för frakturer och hjärtsjukdomar. Syftet är att på bred front kunna förbättra den förebyggande rådgivningen till patienter i riskzonen.
Bland riskfaktorerna återfinns höga kolesterolhalter och rökning; en annan viktig riskfaktor är fysisk inaktivitet:
–Både rökningen och blodfetthalterna har minskat i de undersökta grupperna, vilket på sikt kan ge effekt på antalet frakturer och hjärtsjukdomar. Den fysiska aktiviteten har också ökat, och det är bra för själva benvävnaden. Men ökad aktivitet innebär också att du utsätter dig för situationer där det är lättare att drabbas av frakturer, vilket också påverkar negativt, säger Penelope Trimpou.
Trots riskerna är en daglig fysisk aktivitet ändå en enkel väg till bättre hälsa visar avhandlingen.
–Fysisk aktivitet är en färskvara och det är aldrig för sent att börja röra på sig. En promenad runt kvarteret en till tre gånger dagligen kan stor göra skillnad för både din benmassa och din balans och muskelstyrka, säger Penelope Trimpou.
Avhandlingen risk factors for fractures – a link between metabolic bone disease and cardiovascular disease försvaras fredagen den 14 oktober 2011, kl. 09.00, hörsal Arvid Carlsson i Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
Fakta
Avhandlingens resultat bygger på två olika studier som följt slumpvist utvalda män och kvinnor från Göteborgstrakten. I studien ingår 8 000 män mellan 46-56 år samt 3 000 kvinnor och män i åldrarna 25 till 64.
Studien visar bland annat att sex procent av männen i den första gruppen hade drabbats av en höftfraktur – de flesta efter pensioneringen. I den andra gruppen hade tio procent någon gång drabbats av handleds-, fotleds-, arm-, revbens-, kot- och höftfrakturer. Totalt sett hade var tredje kvinna och var fjärde man i arbetsför ålder någon gång drabbats av en fraktur.
Kontakt:
Penelope Trimpou, leg. läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskarstuderande vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
073 076 6502
penelope.trimpou@gu.se
Handledare: professor och överläkare Kerstin Landin, 031-342 7054, kerstin.landin@sahlgrenska.se
Människor som brutit upp från sina rötter för att bosätta sig i ett nytt land hamnar i en ny språklig och kulturell situation. I den nya omgivningen förändras och utvecklas relationen till egna språket och den egna kulturen på olika sätt. I sin avhandling har Boglárka Straszer undersökt hur personer med ungersk bakgrund i Sverige och Finland förhåller sig till det ungerska språket och den ungerska kulturen.
Boglárka Straszers avhandling bygger på en enkätundersökning och djupintervjuer och beskriver den språkliga situationen och vilken roll språket har för identiteten hos ungrarnas ättlingar. Vidare undersöks attityder till den ungerska bakgrunden och hur mycket språkvalet är beroende av den språkliga miljön i barndomen. Dessutom diskuteras faktorer som kan påverka den språkliga situationen och de framtida utsikterna för språkbevarande.
Undersökningen visar att för de flesta andragenerationens ungrare har det ungerska språket ett kärnvärde och ger tillsammans med den ungerska kulturen en anknytning till bakgrund, släktingar, familjernas historia, kulturen och traditionerna i Ungern. Men ungerskan har ofta enbart en symbolisk roll, då många saknar kunskaper i språket. Goda kunskaper i minoritetsspråket och positiva attityder och större intresse gentemot de ungerska rötterna har samband med att ungerskan används i barndomshemmet, regelbundna resor till Ungern och även deltagande i språkundervisning och familjernas aktivitet i ungerska kretsar.
Språkkunskapen i ungerska sammanhänger också med informanternas kontakt med ungerskspråkiga. För många är ungerskheten en betydande del av identiteten, men för andra utgör den enbart ”lite krydda” i tillvaron. Positiva erfarenheter av minoritetsbakgrunden bidrar ofta till flerspråkighet och en flerfaldig identitet, där man är delaktig i både majoritetskulturen och minoritetskulturen. Däremot ger en uppväxt där man inte haft möjlighet att lära känna föräldrarnas land, kultur och språk en känsla av mellan- eller utanförskap. Finlandsungrarna är i allmänhet mer positiva till sin ungerska bakgrund än sverigeungrarna och de har bättre kunskaper i ungerska och större kännedom om den ungerska kulturen.
Undersökningen visar också att ungerskan är hotad i de studerade grupperna. Om den ska ha möjlighet att överleva och överföras till kommande generationer kräver detta stöd på individ-, grupp- och samhällsnivå. Det är viktigt att ge barnen möjlighet att lära sig minoritetsspråket och inlärning av språket, kunskap om kulturen och positiva attityder till rötterna behöver inspireras på olika sätt. Undersökningen visar också på det sociala nätverkets, föreningsaktiviteternas och massmediernas betydelse för minoritetsspråket, eftersom tillfälle att använda språket och möjligheter till en positiv inställning till minoritetsspråket och kulturen ges genom dem.
Avhandlingens resultat pekar på att samhällets stöd för minoritetsgruppen i form av positiva attityder och ekonomiskt stöd för att upprätthålla kultur och språk är betydelsefullt, inte minst för att individen då kan utveckla kunskaper i två eller flera språk och kulturer.
– Det är viktigt att förstå vilka resurser det finns bland personer som har fått en uppväxt med flera språk och kulturer. De bär med sig en oerhörd rikedom och kan bidra till mångfald, intellektualitet och välmående i samhället, säger Boglárka Straszer.
För mer information kontakta Boglárka Straszer, e-post: boglarkasmail@gmail.com
Avhandlingen ”Ungerska för rötternas skull”. Språkval och identitet bland andragenerationens ungrare i Sverige och Finland, kan laddas ner i fulltext .
Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Forskarna har hittills inte förstått hur antikroppar och komplementsystemet samarbetar. IgM-antikroppen verkade vara gåtans lösning. Men en studie ledd av forskare från Uppsala universitet visar att varken IgM eller någon av de andra kända aktiverarna är nödvändig för att sätta igång antikroppssvaret.
I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS använder forskarna en så kallad knock-in-musstam som de själva framställt för att svara på om IgM-antikroppar som aktiverar komplement-systemet är nödvändiga för att vi ska få ett normalt antikroppssvar. Både antikroppar och komplement är viktiga för vår förmåga att försvara oss mot bakterier och virus och man vet att dessa båda system samarbetar. Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar.
Forskargruppen, under ledning av Birgitta Heyman, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, har länge försökt förstå vilka strategier komplementsystemet använder för att påverka antikroppssvaret. Detta samspel har lite av hönan och ägget-problematik:
1. Komplement måste aktiveras för att ett antikroppssvar mot till exempel bakterier ska bildas.
2. Komplement aktiveras främst genom att IgM binder till dessa bakterier.
3. MEN i början av ett antikroppssvar har det ju inte hunnit bildas några IgM-antikroppar som är specifika för bakterierna. Frågan är därför hur komplementsystemet kan aktiveras av antikroppar innan dessa ens hunnit bildas.
Den hypotes forskargruppen har testat går ut på att också icke-specifikt (naturligt) IgM kan binda till bakterier och aktivera komplement. Eftersom naturligt IgM finns redan innan infektionen börjar skulle en sådan mekanism förklara att komplementsystemet är så viktigt redan i ett mycket tidigt antikroppssvar.
En speciell musstam har tagits fram för att kunna testa just denna hypotes. Den nya stammen har döpts till Cµ13 (C my 13). Den har en punktmutation i alla sina IgM-molekyler som gör att dess IgM inte kan aktivera komplement men för övrigt är helt normalt. Eftersom inga IgM-molekyler i Cµ13-mössen kan aktivera komplement borde musen ha ett dåligt antikroppssvar om hypotesen stämmer.
Forskarna immuniserade Cµ13-mössen och kontrollstammen som har normalt IgM med ett främmande antigen och jämförde de två stammarnas antikroppssvar.
– Till vår stora förvåning såg vi ingen skillnad mellan mössen. Detta innebär att komplementaktivering via naturligt IgM INTE förklarar komplementets betydelse för att sätta igång ett antikroppsvar. Vi testade sedan alla andra kända komplementaktiverare men inte heller någon av dessa kunde förklara fenomenet, säger Birgitta Heyman.
Forskarnas slutsats är alltså att trots att komplementaktivering är oumbärlig för antikroppssvaret så verkar ingen av de kända aktiverarna vara nödvändig.
– Att motbevisa en rådande hypotes medför att allas resurser kan ägnas åt att hitta en ny förklaring till det här fenomenet, säger Birgitta Heyman.
För mer information kontakta Birgitta Heyman, tel: 018-471 4445, e-post: birgitta.heyman@imbim.uu.se
Requirement for complement in antibody responses is not explained by the classic pathway activator IgM PNAS 2011 ; doi:10.1073/pnas.1109831108, Christian Rutemark, Elisabeth Alicot, Anna Bergman, Minghe Ma, Andrew Getahun, Stephan Ellmerich, Michael C. Carroll, and Birgitta Heyman
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– USA har gett väglösa områden lagligt skydd, medan de flesta områden i Europa saknar formellt skydd, säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor i växtekologi vid Mittuniversitetet.
I en ny studie lyfter Bengt-Gunnar Jonsson tillsammans med forskarkollegor i Europa, fram betydelsen av väglösa områden.
– Stora, sammanhängande områden är nödvändigt för fungerande ekosystem som levererar viktiga ekosystemtjänster till samhället.
Exempel på dessa ekosystemtjänster är rent vatten, ren luft, skydd mot erosion, så kallade invasiva arter, skadeinsekter och sjukdomar och för att säkerställa pollination.
– Väglösa områden behövs för att hantera klimatförändringarnas effekter. Områdena begränsar extrema väderhändelser och skyddar mot brand, jordskred och översvämningar. De underlättar också för växter och djur att flytta till nya områden när klimatet förändras, säger Bengt-Gunnar Jonsson.
Studien visar att det endast finns ett fåtal väglösa områden kvar i Europa. De flesta av dessa saknar lagligt skydd, något som USA däremot har. Studien visar också att det inom Europa pågår en fragmentering av landskapet. Nybyggande av vägar leder till ökade föroreningar och förändringar i vattendrag. Det leder också till spridning av främmande arter. Vägarna öppnar upp tidigare otillgängliga områden för mänsklig påverkan. Tillsammans med urbanisering och förändrad markanvändning skapar det störningar och kvalitetsförändringar i ekosystemen.
– Med ett oplanerat utbyggande av vägar riskar vi att förlora ekosystemtjänster som är viktiga för samhället. Större hänsyn måste tas till väglösa områden i framtida landskaps- och infrastrukturplanering, säger Bengt-Gunnar Jonsson.
Frågor kan ställas till:
Bengt-Gunnar Jonsson
tel. 060-14 89 41
mobil 070-330 78 68
Fakta
Med invasiva arter menas främmande arter som invaderar och tar över nya områden.
Studien är publicerad i tidskriften ”Environmental Management”. Länk till artikeln>> [Ref 1]
