Antagandet att vi människor kan kontrollera och avsiktligt glömma oönskade minnen har varit kontroversiellt ända sedan Freud påstod det i början av 1900-talet. Nu har psykologiforskaren Gerd Thomas Waldhauser gjort hjärnavbildningar som bevisar att Freud hade rätt i sina antaganden:

på samma sätt som vi kan styra våra motoriska impulser (vi kan till exempel snabbt meddela hjärnan att inte ta emot en kaktus som faller ner från ett bord), så kan vi styra vårt minne.
Waldhausers tester är gjorda i laboratoriemiljö där försökspersonerna har uppmanats att träna in eller försöka glömma bort fakta.  Genom EEG-mätningar visar Waldhauser att samma delar av hjärnan aktiveras när vi håller tillbaka en motorisk impuls som när vi håller undan ett minne.

Och precis som vi kan träna oss på att hålla tillbaka motoriska impulser så kan vi träna oss på att hålla undan minnen, det vill säga glömma.

Waldhauser pekar på flera situationer då en person kan vara behjälpt av att glömma. Deprimerade människor ältar ofta negativa tankar som det kan vara bra att hålla undan eller glömma bort för att komma ur depressionen. Samma sak gäller för människor med posttraumatiska stressyndrom; traumat gör det svårt för den drabbade att agera rationellt och reda upp sin situation. Det är dock fortfarande ganska outrett vad en medveten förträngning får för konsekvenser .

– Vi vet att ”bortglömda” eller undertryckta känslor ofta yttrar sig i fysiologiska reaktioner., säger Waldhauser som är noga med att påpeka att testpersonerna tränades i att glömma neutral information i en sluten laboratoriemiljö. Träning i att glömma en traumatisk händelse skulle vara mer komplext.

Waldhauser har inte bara bevisat att vi avsiktligt kan glömma bort saker och ting. Han har också genom EEG-mätningar lyckats fånga just det ögonblick då minnet inhiberas, alltså då glömskan påtvingas.

Inhiberingen av minnet mattas av efter några timmar. Men ju oftare information trycks undan, desto svårare blir den att plocka fram, det har Waldhauser visat genom studier i laboratoriemiljö.

– Man kan eventuellt dra paralleller till undanträngda minnen från exempelvis barndomen, säger Waldhauser. Om minnena förträngts under lång tid kan de vara mycket svåra att plocka fram.

Kontaktinformation
Gerd Thomas Waldhauser har disputerat med avhandlingen Behavioral and Electrophysiological Correlates of Inhibition in Episodic Memory.

Debatten kring mobiltelefoni vid bilkörning har tagit fart igen, bland annat efter att ny forskning feltolkats som att själva pratandet i mobiltelefon under körning skulle vara ofarligt. Vi vill här förklara varför det är olämpligt att tolka de nya resultaten på detta sätt. I dagarna har VTI dessutom fått i uppdrag av regeringen att undersöka frågan närmare.

Utredningen kommer att gå på djupet med hur resultat från olika studier bör tolkas och vilka slutsatser vi kan dra av tillgänglig forskning. Vi kommer också att undersöka hur lagar har påverkat trafiksäkerheten i länder där ett förbud mot mobiltelefoni har införts. Sammanställningen kommer att redovisas den 31 oktober.

Sedan mobiltelefonerna började dyka upp i trafiken har deras distraktionspotential och inverkan på körbeteendet varit föremål för vetenskapliga undersökningar. Genom åren har ett flertal studier från olika länder visat att den mentala belastningen vid ett telefonsamtal påverkar förarens beteende negativt. Det har också konstaterats upprepade gånger att det inte är så stor skillnad mellan handhållen och handsfree-telefoni.

Gemensamt för studierna är att de har genomförts under relativt kontrollerade förhållanden, antingen i en körsimulator eller på en förbestämd rutt i verklig trafik. Det har också varit förutbestämt när förarna ska prata i telefon och vad samtalet ska handla om. Man har sedan jämfört körbeteendet då föraren pratar i telefon med en exakt likadan situation men där föraren enbart kör. Ett sådant upplägg tillåter slutsatsen att det är just telefonsamtalet som är orsaken till det förändrade beteendet. Man har också kunnat konstatera att inverkan på körbeteendet beror både på komplexiteten i trafiken och på hur krävande samtalet är. Är trafiksituationen enkel och lättöverskådlig kan påverkan av ett telefonsamtal på körbeteendet vara mycket mindre eller kanske inte ens mätbar jämfört med vanlig körning. Samtidigt försämras körbeteendet i takt med att trafiksituationen eller samtalet blir mer krävande.

Nyligen genomfördes en studie i USA där buss- och lastbilsförare observerades i verklig trafik med hjälp av en kamera som filmar både föraren och trafiken runt fordonet i samband med starka inbromsningar och liknande kritiska händelser.

Dessa säkerhetskritiska händelser har sedan jämförts med icke säkerhetskritiska händelser som spelades in på grund av falsklarm i loggsystemet. Ett av resultaten från denna studie är att sannolikheten att befinna sig i en säkerhetskritisk situation är mindre när man talar i telefon. Det är lockande att tolka detta resultat som att det är ofarligt eller till och med bra att prata i telefon medan man kör, men så är det faktiskt inte. Till exempel kan det vara så att förarna väljer att prata i telefon i lugna situationer då det är osannolikt att hamna i en konfliktsituation. Är man mer benägen att föra (långa) samtal i en mindre komplex miljö, och utgår man ifrån att fler säkerhetskritiska händelser uppstår i en mer komplex miljö, så kan enbart denna aspekt förklara resultatet i den amerikanska studien. Det går alltså inte att dra slutsatsen att man kör säkrare på grund av att man pratar i telefon.

Det finns ett flertal aspekter man behöver ta hänsyn till för att åstadkomma pålitlig forskning.

Det första vi måste göra är att formulera en konkret fråga. Blir man en bättre eller sämre bilförare då man pratar i mobiltelefon? För att få ett tillförlitligt svar är det nödvändigt att undersöka frågan på rätt sätt. I en studie där man jämför körbeteendet i samma situation med och utan telefon kan vi utgå ifrån att upptäckta skillnader beror på telefonanvändningen. Bestämmer vi dessutom vad personerna ska prata om så vet vi hur krävande samtalet är. En sådan studie levererar dock inga svar på om personen i fråga faktiskt hade talat i telefon i denna situation eller inte.

För att få svar på en sådan fråga är det bra att observera bilförare i verkligheten. Då kan vi lära oss i vilka situationer en förare väljer att ringa upp någon, eller väljer att låta bli att ta emot ett samtal. Om föraren väljer att ringa ett samtal så måste vi jämföra hans eller hennes beteende med en körning utan telefonsamtal under liknande förhållanden för att kunna konstatera om körningen blev säkrare eller inte.

Olika aspekter snarare än motsägelsefulla resultat
Vår slutsats är alltså att de senaste forskningsresultaten kring mobiltelefoni vid körning faktiskt inte är så motsägelsefulla som de vid första anblicken kan verka. Det är bara så att de belyser olika aspekter av mobiltelefonanvändningen i trafiken.

Sammantaget kan vi sannolikt dra slutsatsen att förare brukar välja tillfällen för telefonsamtal där trafiken är lugnare och risken för kritiska händelser är mindre. Jämfört med att man inte för ett telefonsamtal i samma situation kan körbeteendet påverkas lite eller mycket, beroende på trafiksituationen, på förarens kapacitet att hantera trafiken och på hur krävande samtalet är.

Detsamma gäller naturligtvis även andra uppgifter som att äta en macka, raka sig eller ta hand om barnen.

Vill och behöver vi en ny lag som förbjuder mobiltelefoni vid körning? Redan idag har Sverige en lag om vårdslöshet i trafiken som säger att föraren inte ska ägna sig åt sådant som förhindrar att han eller hon kör säkert. Fördelen med den lagen är att människornas behov tillgodoses på flera sätt. Den gynnar trafiksäkerheten genom att innefatta mer än bara mobiltelefoni och samtidigt tillåter lagen att föraren faktiskt kan göra andra saker under bilkörningen så länge det inte påverkar trafiksäkerheten. Detta låter rimligt eftersom det ligger i människans natur att flytta uppmärksamheten mellan olika saker.

Det svåra med lagen är dock att det inte alltid är lätt att på förhand säga om ett visst beteende är farligt eller inte i en given situation. VTI har nu i uppdrag av regeringen att genomföra en samlad bedömning av kunskapsläget. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober.

Läs mer
VTI ställer samman forskning om mobiltelefonanvändning och bilkörning – uppdrag från regeringen

VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Med omkring 190 medarbetare är VTI den största transportforskningsmiljön i Sverige. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.

På den stora pågående arbetstidskonferensen i Stockholm diskuteras nya forskningsrön som rör hälsan kopplat till skiftarbete.
För skiftgående sker ständiga konfrontationer mellan arbetstidskrav och den biologiska anpassningen i dygnsrytm. Enligt självskattningar uppvisar människor kända olikheter avseende morgonpigghet/kvällspigghet. Nu ser man även kopplingar till genetiken, alltså att möjligheterna att förändra inställningen på dygnsrytm är beroende av gener.
Ljus impulser är den viktigaste signalen till hjärnan för möjligheterna att ställa dygnsrytmen rätt. I praktiken får en sådan kunskap stort inflytande på hur man bör utforma ljusmiljön och arbetstider.
Flera stora registerstudier har kunnat påvisa en allmänt förhöjd risk för kvinnor att drabbas av bröstcancer om de arbetat i arbetstider som inbegriper nattarbete. Flera möjliga hypoteser har lagts fram för att förklara cancertillväxten, den mest vanliga den så kallade LAN (Light At Night) hypotesen har föreslagit att ljusexponering nattetid sänker utsöndring av melatonin och därmed ökar till exempel förekomsten av östrogen som man vet kan vara en riskfaktor. Men även sänkningen i sig av melatonin minskar dess antioxidanta effekt i cellerna. Man har också sett att bröstcancer sällan förekommer hos blinda kvinnor.
På arbetstidskonferensen ges en överblick över kunskapsläget om sambandet mellan cancer och nattarbete. Bland annat presenteras en färsk studie från Norge där man påvisar att antalet arbetade nattpass i rad verkar påverkar risken. En svensk studie om melatoninpreparat under ljusfattiga vintermånader i Sverige kan underlätta för ungdomar att komma i säng i tid på kvällen presenteras.
Det ges även en inblick hur brittiska forskare undersökt hur människan påverkas under perioder utan solljus som på forskningsstationer i Antarktis och hur människor på andra ställen, som i västvärlden, utsätts för ohälsosamt för mycket ljus under den mörka delen av dygnet.

Ytterligare information
Arne Lowden, ansvarig forskare för dagen, tfn 073-707 89 15, e-post arne.lowden@stressforskning.su.se
Sofia Lagergren, pressansvarig vid Stressforskningsinstitutet, tfn 070-744 55 43, e-post sofia.lagergren@stressforskning.su.se

– Skiftarbete och övertid försämrar möjligheterna till återhämtning och stör ens sociala liv. Arbetstiderna inkräktar på privatlivet och man upplever att tiden inte räcker till. Detta brukar allmänt benämnas att det blir svårare att lägga det så kallade livspusslet. Vad vi kan se nu är att om det finns en möjlighet att själv påverka sina arbetstider blir det en positiv effekt, säger Göran Kecklund, docent vid Stressforskningsinstitutet.
I dagsläget har cirka 300 000 svenskar som arbetar skift har möjlighet att påverka sina arbetstider. Bland tjänstemän är det vanligt att ha så kallad förtroendearbetstid, vilket innebär att arbetstiden till viss del är gränslös. Möjligheten att påverka sina arbetstider är relaterad till yrke, fler tjänstemän anser sig till viss del kunna bestämma över sina arbetstider jämfört med anställda inom arbetaryrken.

– Om man jobbar mycket övertid eller skiftarbetar kan det innebära att kroppen inte återhämtar sig vilket ökar risken för stressrelaterade sjukdomar. Kronisk stress är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Otillräcklig återhämtning gör även att vi blir mindre effektiva i vårt arbete. Att då kunna påverka sina arbetstider kan vara en positiv motvikt. Det har även visat sig att goda möjligheter att påverka sina arbetstider minskar risken för sjukskrivning och förtidspensionering, säger Göran Kecklund.
Svenska studier pekar också på att hur flexibla arbetstider införs är viktigt. Det kan finnas nackdelar med arbetstidssystem där medarbetaren själv i stor utsträckning bestämmer när man ska arbetet, till exempel att arbetet får en alltför dominerande roll i livet, att konflikter uppstår i arbetsgruppen till följd av att personalgruppen inte kan lösa bemanningskraven och att arbetsgivaren då måste beordra när man ska arbeta, samt att vissa medarbetare föredrar regelbundna och förutsägbara arbetstider. 

– Sammantaget kan det konstateras att graden av egeninflytande över arbetstiden är en central faktor som förmodligen är minst lika viktig som hur mycket man arbetar, säger Göran Kecklund.

Ytterligare information
Göran Kecklund, docent vid Stressforskningsinstitutet, tfn 073-707 89 12, e-post goran.kecklund@stressforskning.su.se
Sofia Lagergren, pressansvarig vid Stressforskningsinstitutet, tfn 070-744 55 43, e-post sofia.lagergren@stressforskning.su.se

Skiftarbete leder ofta till störd sömn och rubbade mattider vilket i sin tur leder till störningar av ämnesomsättningen. Flera epidemiologiska studier har även visat samband mellan skiftarbete och risk för att utveckla hjärt-/kärlproblem och åldersdiabetes. Under dagen kommer ett antal studier som har undersökt hur skiftarbete påverkar markörer för metabola sjukdomar att presenteras. Data pekar på att skiftarbete har negativa konsekvenser för sådana metabola riskmarkörer.

– Störd eller kort sömn är vanligt hos många skiftarbetare. Anledningarna är att man ofta måste gå upp mycket tidigt, sova på dagen efter ett nattskift, eller att man har arbetat många skift i följd – som vart och ett medför en viss grad av sömnbrist. Hur snabbt man återhämtar sig från olika arbetsscheman är dock mindre känt, säger John Axelsson, docent vid Karolinska Institutet och verksam inom Stockholm Stress Center vid Stressforskningsinstitutet.

Prof. Dinges från University of Pennsylvania har genomfört ett flertal stora studier med sömnbrist och kommer att gå igenom hur snabbt man återhämtar sig när man varit utsatt för sömnbrist. Under konferensen kommer även en ny norsk studie att presentera data på hur snabbt man återhämtar sig från längre perioder med nattarbete. Dessa data tyder på att det tar mycket lång tid, mer än en vecka, för våra biologiska rytmer att återgå till det normala efter en period med nattarbete.

Det är välkänt att många äldre arbetare får svårigheter att stanna i skiftarbete ända till pension. Delvis verkar detta bero på störd sömn och svårigheter att sova på dagen. I en ny finländsk studie som presenteras på konferensen har man undersökt vilka typer av scheman som underlättar för äldre arbetare. Här visar man att en specifik typ av scheman verkar passa äldre bättre både med hänsyn till minskade sömnproblem och lägre inflammationsaktivitet.

Även om många studier visar på förhöjd risk för skiftarbetare att utveckla ett flertal sjukdomstillstånd, finns mindre kunskap om hur detta är kopplat till dödlighet. Vid kongressen kommer en ny finländsk studie som följt över 4000 arbetare över 20 år att presenteras. Studien pekar på att framförallt kvinnliga skiftarbetare verkar ha en förhöjd risk att dö i förtid.

Ytterligare information
John Axelsson, ansvarig forskare för dagen, tfn 070-213 66 76, e-post john.axelsson@ki.se
Sofia Lagergren, pressansvarig vid Stressforskningsinstitutet, tfn 070-744 55 43, e-post sofia.lagergren@stressforskning.su.se

VTI har därför på uppdrag av Trafikverket genomfört projektet ”Spårfaktorn på spåret” med jämförande fallstudier i sex städer i Europa: Stockholm, Paris, Göteborg, Zürich, Norrköping och Heidelberg.
– Det är tydligt att ”spårfaktorns” genomslag är beroende av politik, planering och organisation, det vill säga transportsystemens inramning, säger Tomas Svensson, projektledare.
 I studien visas att det finns mycket kunskap och erfarenheter från olika städer som behöver sammanställas, beskrivas och analyseras och användas som underlag för den fortsatta planeringen av spårväg i Sverige.
– Vi tar upp flera områden som är angelägna att utveckla för att stärka kollektivtrafikens potential för lokal och regional utveckling i Sverige.
Projektet har drivits som en förstudie med ett brett syfte och det finns enligt forskarna tungt vägande skäl för fortsatta komparativa studier av spårväg och kollektivtrafik i städer och regioner som en del av den samlade kunskapsutvecklingen.
VTI rapport 721
För mer information
Kontakt: Tomas Svensson, forskningschef, VTI

VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.

Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien medan andra faller i glömska.

Emma Lundgren Jörums studie visar att samtliga tre områden förblivit viktiga för Syrien men att dess syn på och agerande gentemot dem skiljer sig åt och att Syrien har olika ambitioner för dem. Den interna politiska utvecklingen har avgjort hur Syrien hanterat förlusten av områdena och har även avgjort Syriens politik gentemot dem.

Hatay annekterades av Turkiet 1939. Det har aldrig formellt erkänts som turkiskt av Syrien och inkluderas som en del av Syrien på officiella syriska kartor. Av detta följer att den turkisk-syriska gränsen som skiljer Syrien från Hatay aldrig formellt erkänts av Syrien. Avhandlingen visar att Syrien inte har några ambitioner att återerövra detta område utan i allt praktiskt anser det vara ett turkiskt område. Under perioder av syrisk-turkisk spänning har frågan visserligen kommit upp men den har aldrig utgjort den centrala frågan i syrisk-turkiska konflikter. Under den senaste tioårsperioden, då de tidigare spända turkisk-syriska relationerna utvecklats i mycket positiv riktning, har Syrien i praktiken signalerat ett erkännande av gränsen samtidigt som man undvikit att diskutera frågan. Man har dock fortsatt att signalera att frågan inte är löst. Det troliga är att området förväntas kunna fungera som ett ”bytesobjekt”.

Libanon skapades 1920 av den franska mandatmakten under kraftiga protester från både Syrien och Libanons sunnimuslimska invånare. Syrien har ofta anklagats för att aldrig ha erkänt Libanons självständighet och för att vilja annektera Libanon. Avhandlingen visar att detta är fel.

– Syrien erkände Libanon på ett tidigt stadium i utbyte mot ett franskt löfte om syrisk självständighet. Syrien hyser inte några ambitioner om att ”återerövra” Libanon. Däremot har Syrien under hela självständighetsperioden genomgående underlåtit att respektera Libanons suveränitet och har med olika medel påverkat libanesisk inrikes- och utrikespolitik, säger Emma Lundgren Jörum.

Målet med Syriens agerande har varit att försäkra sig om att Libanon agerar i Syriens intresse och att libanesiskt territorium inte utgör basen för främst ett israeliskt hot mot Syrien. Libanon har dessutom utgjort en viktig ekonomisk inkomstkälla för Syrien. Syriens möjligheter att agera öppet i Libanon har varit strängt beroende av vad det internationella samfundet tillåtit och detta har fluktuerat kraftigt. Syriens mål har dock förblivit det samma över tid och man har i Libanon tydligt visat att trots att Syrien inte alltid kan driva igenom sin egen vilja är det fullt kapabelt att blockera utvecklingar som det uppfattar som negativa.

Förlusten av Golanhöjderna har aldrig accepterats av Syrien. Området ockuperades av Israel 1967 och speciellt sedan Hafez al-Asad’s övertagande av makten 1970 har Golan utgjort fokus för Syriens utrikespolitik. Så har det också förblivit under hans son och efterträdare Bashar al-Asad. Förlusten av Golan förklarar en stor del av Syriens agerande gentemot både Libanon och Hatay. Man har, i syfte att re-inkorporera Golanhöjderna i Syrien, både gått i krig och till förhandlingar. Förhandlingsperioden 1991-2000 visar att samtidigt som Syriens uppfattning om vad en syrisk-israelisk fred bör innebära utvecklades så ändrades aldrig Syriens grundkrav – ett fullständigt israeliskt tillbakadragande från Golan.

Sammantaget visar avhandlingen att relationen mellan stat och territorium är betydligt mer komplicerad än vad vi vanligtvis föreställer oss.

Underlaget för Emma Lundgren Jörums studie bygger på ett stort källmaterial på arabiska, västerländska källor samt ett omfattande FN-material. Avhandlingen försvaras den 30 augusti vid Uppsala universitet.

För mer information, kontakta Emma Lundgren Jörum, tel: 018-471 3341, 070-214 17 25, e-post: emma.jorum@statsvet.uu.se

Projektet bygger på en idé av professor Bo Cederwall vid KTH och går ut på att med hjälp av toner på ett pedagogiskt sätt förklara något så abstrakt som atomkärnors inre struktur och den joniserande strålning som de kan utsända.
– Det är fascinerande och fantastiskt roligt att projektet utforskar den musikaliska dimensionen tack vare Axel Bomans och Kristofer Hagbards stora engagemang och skicklighet. Jag ser det som ett spännande samspel mellan människa och natur, säger Bo Cederwall, professor i experimentell kärnfysik på KTH.

Joniserande strålning ingår som en naturlig del av vår miljö – till exempel rymden, berggrunden men också våra egna kroppar – men förekommer också i former som är skapade på konstgjord väg, till exempel i medicinsk röntgendiagnostik. Joniserande strålning kan anta olika former – alfa, beta och gamma – och är så energirik att den kan slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner. Olika isotoper, som är atomer av samma grundämne men med olika antal neutroner och därmed olika masstal, har en karakteristisk kombination av energier i sin strålning. Det här ger ett unikt fingeravtryck av gammaenergier för en specifik isotop.

Det är med informationen om olika isotopers specifika fingeravtryck som new media-artisten och konstnären Kristofer Hagbard i ett dataprogram har gett varje isotop ett unikt ljud. Melodier för varje isotop skapas genom att härma det som händer när en atomkärna övergår från ett högre energitillstånd ner mot sitt grundtillstånd.

– Människan utsätts ständigt för joniserande strålning i varierande grad men den kan inte upplevas med våra sinnen. Den är ju osynligt och luktar till exempel inte. Att vi nu översätter gammastrålningen till ljudfrekvenser ger en helt annan upplevelse än den man kan få genom läroböcker eller vetenskapliga artiklar. Det ger information om atomkärnors komplexa strukturer en ny dimension som också blir tillgänglig för människor utan naturvetenskaplig bakgrund, säger Bo Cederwall.

Musiken som Axel Boman har skapat har blivit till en EP-skiva som i slutet av sommaren kommer att kunna köpas från skivbutiker runt om i världen och från Spotify, och skivan ska spelas på klubbar och festivaler i sommar. Axel har valt att ge ut skivan under gruppnamnet Axel Boman & The Radioactive Orchestra och den första låten heter ”Rubidium 88 feat. Cobolt 60”.

– Vem vet, det kanske är nästa svenska supergrupp vi ser början till. Musiken är i all fall strålande, säger Axel Boman.
Projektet att tonsätta strålning är ett samarbete mellan KTH (vilket också inkluderar doktoranden Karin Andgren, biträdande lektor Torbjörn Bäck och professor Arne Johnson), redan nämnda musiker och konstnärer samt Kärnkraftssäkerhet och utbildning (KSU), en intresseorganisation som bildades 1972 av de svenska kärnkraftsföretagen.

För mer information, kontakta Bo Cederwall på 08 – 553 782 03, Torbjörn Bäck (biträdande lektor, KTH) på 08 – 553 780 41, Axel Boman på 073 – 512 46 24 eller Kristofer Hagbard på 070 – 895 39 94.
– Här kan du själv testa att göra musik av strålning
– Här är en längre film om projektet
– Här är en kortare film om projektet

Boken ”Peaceful Coexistence” behandlar de svensk-sovjetiska relationerna under Chrusjtjovs tid vid makten i Sovjetunionen, en dramatisk period i världspolitiken. Boken består av åtta kapitel skrivna av lika många forskare, två svenska och sex ryska. Redaktör och författare av förordet är Helene Carlbäck, docent i historia vid Södertörns högskola.

– Innehållet kretsar kring 1950- och 60-talen när Sovjet hade sin första perestrojka, berättar Helene Carlbäck. När Stalin dog 1953 förändrades mycket eftersom terrorn som politiskt styrmedel försvann.
Bokens titel ”Peaceful Coexistence” är ett begrepp som användes flitigt under Chrusjtjovtiden, för att beskriva hur de två systemen socialism och kapitalism skulle samexistera. När man från Sovjets sida hade gett upp drömmen om att världens alla arbetare skulle resa sig, handlade det om att få till en fredlig samexistens. Detta gällde även relationen mellan Sverige och Sovjet.

Chrusjtjov motsägelsefull men betydelsefull
Josef Stalin dog 1953 och Nikita Chrusjtjov tog snart över makten. I boken framställs han som en motsägelsefull person. Han var en föregångare genom att försöka öppna upp mot väst. Men han stannar även upp i sina närmanden och sänder ibland motsägelsefulla signaler. Väst möter honom med misstro, vilket analyseras i boken. En fråga är hur utvecklingen blivit, om väst hade litat på Chrusjtjov. Helene Carlbäck berättar att forskarnas arkivstudier ger nyanser till historieskrivningen.
Man förstår att Chrusjtjov var en kreativ men också äventyrlig person som tyckte om att testa nya grepp och utspel, vilket kunde få allvarliga konsekvenser i hans position. 1962 är världen nära ett kärnvapenkrig när Sovjet planerar en utplacering av kärnvapen på Kuba som ett svar på de amerikanska kärnvapnen i Turkiet. USA inför då en flottblockad och de sovjetiska fartygen får vända tillbaka. Det hela blev en prestigeförlust för Chrusjtjov och var en bidragande orsak till att han så småningom avsattes.

I skuggan av detta internationella maktspel beskriver boken Sovjetunionens relationer till den övriga världen och till Sverige. Boken tar upp aspekter på svensk alliansfrihet och hur Sovjet såg på den. Å ena sidan var man allmänt skeptisk till alliansfriheten, å andra sidan var det en fördel att Sverige inte var med i NATO, det stora hotet för Sovjet. Nya arkivrön visar hur den sovjetiska utrikesledningen försökte motverka en alltför starkt provästlig orientering i Sverige.

Ett kapitel i boken analyserar Östen Undén, som var utrikesminister i Tage Erlanders socialdemokratiska regering under den tid Chrusjtjov satt vid makten. Den svenska utrikespolitiska debatten belyses genom prismat svensk-sovjetiska relationer och bidrar till en fördjupad förståelse för Undéns sätt att se på världen.

Vid CBEES, Centre for Baltic and East European Studies, som gett ut boken, bedrivs forskning om Östersjön och Östeuropa. Boken är viktig i detta arbete, eftersom den erbjuder en historieskrivning som delvis är förmedlad av kollegor i öst.
Kontakt: Helene Carlbäck, docent i historia vid Södertörns högskola: 070-659 80 25