Det är sedan tidigare känt att barn till alkoholister löper ca 50 procents ökad risk att själva få problem med alkohol i framtiden. Ny forskning från Sahlgrenska akademin bidrar till ny kunskap bakom detta samband. Studien, som genomförts av forskaren Anna Söderpalm-Gordh, har publicerats i det senaste numret av tidsskriften Pharmacology Biochemistry and Behaviour.

Studien omfattar 58 friska försökspersoner, vilka delades in i två grupper utifrån om de hade en familjemedlem med alkoholproblem eller inte.

De både grupperna fick slumpvis vara med om två experimentella situationer, där den ena av uppgifterna var mer stressfylld och gick ut på att lösa mattetal under en viss tid inför publik. Därefter fick de båda grupperna dricka alkohol i ett experimentellt konsumtionstest eller så kallad placebo, beroende på vilken situation de lottades att vara med i.

– Resultaten visar att försökspersoner med föräldrar som missbrukar alkohol dricker mer alkohol än vad andra gör när de utsätts för stress, säger Anna Söderpalm-Gordh.

Detta beteende kan få negativa konsekvenser på sikt. Det är sedan tidigare känt att personer som dricker större mängder alkohol vid varje enskilt tillfälle löper högre risk att utveckla ett beroende i framtiden.

– Om alkoholen gör dig lugnare vid stress bör man försöka hitta andra sätt att lugna ner sig på, till exempel med hjälp av avslappningsövningar, säger Anna Söderpalm-Gordh.

Kontaktinformation
FAKTA ALKHOLISM
Man brukar prata om två typer av alkoholism, typ I och typ II. Typ I där alkoholmissbruk till stor del beror på geners interaktion med miljöns, exempelvis umgänge eller livshändelser och typ II, där det finns en stor genetisk risk, oberoende av miljö, för att ett alkoholberoende ska utvecklas. Ungefär 40 procent av den svenska befolkningen har en nära anhörig med alkoholproblem.

Kontakt:
Anna Söderpalm Gordh, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin
031-342 34 83
0734-21 48 48
anna.soderpalm@neuro.gu.se

I Kärlek per korrespondens får vi följa de två paren Erik och Sophia samt Hanna och Harald, från att drömmen om en kärleksrelation uppkom, genom förlovningstiden och fram till bröllopet.

Under andra hälften av 1800-talet hade tanken om kärleksäktenskapet, det vill säga att låta sig vägledas av kärlek i val av äktenskapspartner, slagit igenom på bred front och det är två exempel på relationer baserade på kärlek som skildras i avhandlingen. I fokus befinner sig kärlekens existentiella aspekter.

Hur upplevde och tänkte dessa båda par kring kärlek och hur formade de sina respektive parrelationer, en relation vars uttalade mål var äktenskap? Avhandlingen syftar inte enbart till att öka vår kunskap på detta område, utan även att uppnå en djupare förståelse av kärleken som ett existentiellt skeende under andra hälften av 1800-talet.

Hur tedde det sig att leva i en kärleksrelation under andra hälften av 1800-talet? Att det inte var någon entydig dans på rosor visas inte minst av att exempelvis Hanna och Harald använde en stor del av sin förlovningskorrespondens till att uppnå gemenskap och ömsesidighet. Något de menade var nödvändigt för ett lyckligt äktenskap men som de till viss del inte ansåg sig leva upp till. Deras kärlek motsvarade således inte alltid deras ideala föreställningar om kärlek men kärlek var det till likafullt. 

Till grund för avhandlingen ligger de brev paren skrev till varandra under den tid de var förlovade.

Ett särskilt fokus läggs på brev som kommunikationsmedel. Breven mellan de förlovade lyfts fram som mycket betydelsefulla, inte bara för paret Hanna och Harald som under deras fem år långa förlovning ibland bara sågs någon gång per år, utan även för paret Erik och Sophia som träffades regelbundet under deras blott ett år långa förlovning. Även om breven var viktiga för de båda paren blir det tydligt att de fyllde olika funktioner. För särskilt Hanna och Harald fungerade breven som en mötesplats där tid och rum för ett ögonblick kunde lösas upp och de kunde vara tillsammans och känna varandras närhet.

Christina Douglas, är doktorand vid Institutionen för genus, kultur och historia, Södertörns högskola, och knuten till Nationella forskarskolan i historia, Lunds universitet. Avhandlingen är utgiven på Carlsson Bokförlag.

Avhandling: Kärlek per korrespondens. Två förlovade par under andra hälften av 1800-talet.

Opponent: Professor Eva Helen Ulvros, Lunds universitet.

Disputation: fredagen den 23 september, kl. 10:00, MA 624, Södertörns högskola.

Att använda lantbruksdjur för att lära oss mer om sjukdomar hos människor är en relativt ny forskningsstrategi, och forskare vid SLU och Uppsala universitet har i ett unikt samarbete börjat använda höns för att studera autoimmuna sjukdomar.

Weronica Ek har arbetat med en hönspopulation där djuren har symtom som liknar dem som finns hos människor med den autoimmuna sjukdomen systemisk skleros, som bland annat gör att huden blir hård och förtjockad.

– Denna hönspopulation har alla sjukdomstecken som man ser hos människor med systemisk skleros och är därför en unik modell för att studera sjukdomen säger Weronica Ek.

Genom att korsa sjuka hönor med friska röda djungelhöns har hon lyckats hitta flera kandidatgener som kan ha betydelse för sjukdomen.
 
Humangenetiker har nyligen funnit gener som har samband med sjukdomen hos människa och Weronica Eks avhandling tyder på att några av dessa gener även reglerar sjukdomen hos höns. Genom att det finns starka tecken på att det är motsvarande gener som påverkar sjukdomen hos människa kan forskarna nu gå vidare till studier av hur variationer i dessa gener påverkar olika aspekter av sjukdomen.

– Traditionellt sett har våra husdjur bidragit till mat och kläder och nu står vi inför en framtid där de även kommer att hjälpa oss att finna vilka gener som reglerar olika sjukdomar som drabbar oss. Om vi kan finna de genetiska nätverk som reglerar sjukdomen så kan vi även utveckla nya metoder och mediciner för att kunna bota dessa, säger Weronica Ek.

Detta arbete är precis påbörjat och det kommer dröja ett tag innan man ser de kliniska resultaten av denna forskning, men det är viktigt att fortsätta då det finns mycket att studera hos denna hönspopulation som kan öka vår förståelse kring sjukdomen.

Weronica Ek arbetar inom ett område som kallas beräkningsbaserad genetik, där man studerar komplexa egenskaper som påverkas av många gener och även miljöfaktorer. Genom noggrant styrd avel, detaljerad avkommebedömning och DNA-analyser försöker man ringa in områden på djurens kromosomer där det finns gener som har betydelse för egenskapen i fråga. Sedan börjar arbetet med att leta efter enskilda betydelsefulla gener. 
———————————–
MSc Weronica Ek, inst. för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling Genetic analysis of autoimmune and metabolic traits in chickens.
Tid: Fredag den 16 september 2011 kl 09.15
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Jean-Michel Elsen, INRA-SAGA, Castanet Tolosan, Frankrike

Mer information: Weronica Ek, 018-67 20 04, Weronica.Ek@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf)

Jonas Ivarsson, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, har med exemplet arkitektstudenter undersökt hur nya verktyg samverkar med, och möjligen omformar, de specifika förmågor studenterna utvecklar under sin utbildning.

I det av Vetenskapsrådet stödda forskningsprojektet Lärande och representationella teknologier i design: Arkitektutbildning som empiriskt fall har han följt studenternas utbildning och videodokumenterat den. Han har analyserat tal, gester, verktyg och de olika objekt studenterna använder.

– Även om resultaten av studenternas arbeten uppvisar likheter med tidigare generationers produkter har själva arbetsprocessen förändrats betydligt, säger Jonas Ivarsson.

Modern datorteknik gör det nu möjligt att simulera och visualisera tänkt design med hög visuell realism.

– Det har kommit att förändra designprocessen som helhet och därmed själva ”görandet” av arkitektur. Det innebär att det finns mer tid för diskussion eller för att genomföra fler cykler i designprocessen, säger Jonas Ivarsson.

Det finns även en helt annan aspekt av att tiden för att producera en ritning nu relativt sett minskat jämfört med tidigare framställning av ritningar, något som framkom i samtal med arkitektstudenternas lärare: studenterna reflekterar enligt dem idag inte i samma utsträckning i förväg när de ska producera en ritning, något som tidigare gjordes kring valet av perspektiv och snitt, och som genomfördes med skisspapper, penna och linjal.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jonas Ivarsson, 031-7862473, 0766-182473, jonas.ivarsson@ped.gu.se

Sambandet mellan att ha varit utsatt för sexuellt tvång och att ha ett sexuellt riskbeteende (tidig sexualdebut och många sexpartners) är något att tänka på i det förebyggande HIV-arbetet. Det menar forskaren Anette Agardh som lett lundastudien.

– Afrikanska HIV-kampanjer vänder sig främst till unga, sexuellt aktiva människor. Men om grunden till ett riskbeteende kan ligga i erfarenheter av sexuellt tvång, så är det lika viktigt att rikta sig mot dem som begår sådana övergrepp. Och det behöver inte vara andra ungdomar utan minst lika ofta släktingar, grannar, lärare och andra vuxna, säger hon.

Tids- och orsakssambanden går inte att utläsa av studien, dvs man kan inte veta om det sexuella tvånget föregått beteendet att ha många sexpartners. Men andra studier har visat att det finns ett sådant mönster.

– Det finns flera studier som visar att övergrepp skadar självkänslan. Man ser sig lätt som mindre värd efteråt och blir mindre rädd om sig själv, sin integritet och sin kropp, säger Anette Agardh.

Förvånande nog var det nästan lika många unga män som unga kvinnor som
sa sig ha blivit utsatta för sexuellt tvång – 29.9 procent av männen respektive 33.1 procent av kvinnorna. Det hade forskarna inte väntat sig, eftersom Uganda är ett samhälle med en stor ojämlikhet mellan könen och dessutom en stark fientlighet mot homosexualitet. Homosexuella handlingar är olagliga och kan leda till 14 års fängelse, och i våras diskuterades t.o.m. ett lagförslag om dödsstraff. Förslaget lades på is efter starka internationella protester, men har inte helt avförts från dagordningen.

– Tidigare internationell forskning om sexuellt tvång har framför allt studerat kvinnor, eftersom man trott att det främst är flickor och kvinnor som är utsatta. Vi hade inte väntat oss att finna en så hög siffra bland de unga männen i vår studie, kommenterar Anette Agardh.

Studien har formen av en enkät till samtliga studenter på grundnivå på Mbarara-universitetet i sydvästra Uganda. Av 1220 studenter svarade 80 procent på enkäten. Sexuellt tvång definierades som ”en sexuell handling som du har tvingats att utföra”, med exempel som bland annat oralsex.  

Alla ungdomar som utsatts för sexuellt tvång hade dock inte ett sexuellt riskbeteende. Faktorer som verkade fungera som ett skydd mot detta riskbeteende var god psykisk hälsa, en hög nivå av tilltro till andra och att komma från en familj där religionen spelat en viktig roll. Att ta hänsyn till dessa skyddsfaktorer skulle också kunna ingå i det framtida anti-HIV-arbetet i Uganda, menar forskarna.

Studien heter ”Experience of secual coercion and risky sexual behavior among Ugandan university students” och har publicerats i tidskriften BMC Public Health. Den går att läsa på biomedcentral.com, skriv in Agardh i sökrutan.

Kontaktinformation
Anette Agardh nås på tel 040-39 13 38, 0708-33 77 35 eller anette.agardh@med.lu.se.
En nedladdningsbar bild på forskaren finns på www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Anette.Agardh.jpg.

– Föremålen och hanteringen av dem uppfattas som en neutral praktik, men hur vi ställer ut dem, katalogiserar dem och beskriver dem återspeglar spänningar mellan olika grupper och intressen i samhället, säger Adriana Muñoz, intendent på Världskulturmuseet och avhandlingens författare.

I Världskulturmuseets samlingar finns 75 000 föremål med ursprung i Latinamerika som samlades in från 1860-talet fram till slutet av 1900-talet, som till exempel de så kallade Paracas-textilierna från Peru.  Adriana Muñoz har studerat hur föremålen valdes ut, varför de kom till Göteborg, hur de har förvaltats genom åren och vilket samband det finns mellan föremålen och de människor de representerar.

Hennes forskning visar att föremålen har klassificerats på olika sätt genom tiderna, först som kuriosa, sedan som etnografi (ett begrepp som i början av 1900-talet omfattade de så kallade primitiva människorna utanför Europa) och från och med slutet av 1900-talet som världskultur. Från att ha varit exotiska föremål har de blivit ett politiskt redskap för integration i det svenska mångkulturella samhället.

En av Adriana Muñoz slutsatser är att personalen omedvetet i det dagliga arbetet på museet medverkar till att upprätthålla en status quo som gör att några ideologier bevaras. Något som bidrar till att behålla en kolonial position där vissa människor exkluderas från delaktighet.

– Det finns en tendens att tro att vi idag har löst några stora problem, men om vi inte reflekterar över vår praktik kan vi hamna i en situation där vi, genom att klumpa ihop människor i kategorier, som till exempel mångkultur, kan utesluta vissa människor. Inom museet har man dessutom behållit den gamla indelningen av samlingarna i arkeologi och etnografi, som om människor utanför Europa inte hade någon egen historia.

Adriana Muñoz har också undersökt hur samlingarna och föremålen fått olika status på museet genom tiderna. Ofta är det maktspelet mellan olika intendenter, inte föremålens estetiska kvaliteer, som gjort att vissa samlingar fått en stor betydelse som gått i arv utan reflektion, medan andra fallit i glömska.

Avslutningsvis konstaterar Adriana Muñoz att praxis för insamling av föremål är en förbryllande process där idéer, människor, svartsjuka och förväntningar fått konsekvenser för vad dessa objekt har betytt under sin långa vistelse i museets magasin. Samlingarna från det förflutna har ofta haft en bred publik under sin tid i Göteborg och när museet idag möter framtiden, uppstår ofta önskemål och krav att återföra dem till sina ursprungliga ägare.

– Min målsättning med avhandlingen har varit att medvetandegöra och reflektera över museets praktik, hur denna har utvecklats över tid och blivit det den är idag. Meningen är att medverka till att skapa ett kritiskt perspektiv som möjliggör en omprövning av praktiken.

Kontaktinformation
Mer information:
Adriana Muñoz, telefon: 0708-444598, e-post: adriana.munoz@worldculture.se
Avhandlingens titel: From Curiosa to World Culture. The History of the Latin American Collections at the Museum of World Culture in Sweden
Tid och plats för disputation: lördagen den 10 september 2011 kl. 14.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Fil. dr Ola Jensen, Riksantikvarieämbetet, Stockholm
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.
Den finns även publicerad digitalt på: http://hdl.handle.net/2077/25554

Studien har jämfört chefers och skyddsombuds uppfattningar av arbetsmiljöprioriteringar i tillverkningsindustrin. De ombads ta ställning till i vilken utsträckning företaget prioriterar fysisk och psykosocial arbetsmiljö, organisatoriska förbättringar, arbetsmiljörutiner, kommunikation/interaktion, ledarskap samt hälsa/prevention i verksamheten.

Chefer och skyddsombud i 142 små och medelstora företag har svarat på en enkät med 43 frågor. Chefer skattar företagets engagemang i arbetsmiljöfrågor högre än vad skyddsombuden gör. De anser att kommunikation/interaktion prioriteras högst, medan skyddsombud anser att det är arbetsmiljörutiner. Båda anser att organisatoriska förbättringar är lägst prioriterat.

– Det är inte förvånande att personer inom samma organisation uppfattar prioriteringar på skilda sätt. Vi har olika perspektiv och förhållningssätt till olika frågor beroende på till exempel befogenheter och ansvarsområden, säger doktor Katarina Wijk.

Chefer och skyddsombud ombads även rangordna företagets prioritering av fysisk och psykosocial arbetsmiljö, varumärkesvård, lönsamhet, miljöarbete m.m. I båda befattningarna anser man att lönsamhet är företagets viktigaste mål. Båda anser också att arbetsmiljöfrågorna prioriteras högre idag jämfört med ett år tidigare.

– Studien kan vara en utgångspunkt för skyddsombud och chefer i diskussioner om arbetsmiljö och på så sätt bidra till en gemensam syn på arbetsmiljöfrågorna inom organisationen, säger Hasse Nordlöf, doktorand.

Studien är gjord vid Centrum för belastningsskador vid Högskolan i Gävle. Den ingår i ett forskningsområde om förbättring av arbetsmiljö på organisatorisk nivå, lärprocesser och om hur vetenskaplig kunskap effektivast kan planeras och genomföras i arbetslivet. ”A Comparison of Manager´s and Safety Delegates Perceptions of Work Environment Priorities in the Manufacturing Industry” kommer att tryckas av tidskriften Human Factors and Ergonomics in Manufacturing & Service Industries, men finns redan att hämta på tidskriftens webbplats.

För mer information, v v kontakta:
Katarina Wijk, doktor i pedagogik, förvaltningschef samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg (tidigare vid Högskolan i Gävle), 070-313 58 84
Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder ett 50-tal utbildningsprogram och närmare 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik.

Mängden utsläpp av växthusgasen koldioxid från skogen påverkas av olika kolkällor och sänkor. Europeisk skog är en viktig kolsänka, främst genom kolinlagring i ökad trädbiomassa, men också genom att kol lagras i marken.
Många olika faktorer – såsom trädtillväxt, markvegetation, det organiska materialets nedbrytningshastighet och läckage av organiskt material med markvattnet – påverkar skogens kolflöden och förråd. Bestånd av olika trädslag har olika tillväxt, förnakvalitet och kvävedeposition och påverkar kolflödena på olika sätt.

– Med ändrad trädslagssammansättning påverkas kolförråden, vilket indirekt kan påverka klimatet, säger Karna Hansson vid institutionen för ekologi, SLU. Det är därför viktigt att känna till skillnader mellan specifika trädslag.

I Sverige är gran, tall och björk de tre vanligaste trädslagen, med 41, 39 och 13 procent av virkesförrådet. Gran, tall och björk planteras ofta på olika typer av mark. Tallen klarar sig till exempel bättre på torr, mager mark än vad granen gör. Få studier har därför fokuserat på skillnader mellan trädslag som växer på samma typ av mark.

I den här studien jämför Karna Hansson närliggande bestånd av gran, tall och björk som växer på samma marktyp i Halland. Bestånden var 48–60 år gamla när studien slutfördes. De var etablerade på mark som tidigare har haft enhetlig växtlighet på alla jämförda ytor. Resultaten visar att det är skillnader mellan trädslagen i kolflöden och kolförråd, även när trädslagen växer på liknande mark. Produktionen var störst i granbestånden och nedbrytning, kväveutlakning och rotomsättning var störst i björkbestånden. Det resulterade i tydliga skillnader i kolförråd, med mest kol lagrat i granbestånd och minst i björkbestånd, med tall mitt emellan.

En jämförande studie med tall, gran och björk i norra Finland visade dock mindre kolförråd och små skillnader mellan trädslag.
———————————
Fil mag. Karna Hansson, institutionen för ekologi vid SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Impact of Tree Species on Carbon in Forest Soils”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen i biologi.
– Tid: fredagen den 16 september 2011 klockan 9.00
– Plats: Fu26, HVC, Ultuna, Uppsala
– Opponent: Professor Dan Binkley, Colorado State University Mer information

Mer information
Karna Hansson, 076-884 70 30,
karna.hansson@slu.se
Avhandlingen

Det är tekniskt möjligt att kraftigt öka skogsproduktionen i många svenska skogar genom kvävegödsling, användning av främmande trädslag eller framtagna kloner av gran, samt intensiva skötselmetoder. Sådana intensivodlade skogar ger hög fiberproduktion, men det sker på bekostnad av biologisk mångfald.

En teoretisk studie som har utförts inom forskningsprogrammet Future Forests visar att det genom triad-skogsbruk är möjligt att öka såväl skogsproduktionen som den långsiktiga överlevnaden för känsliga skogsarter, framför allt för arter med begränsad spridningskapacitet eller som föredrar slutna skogar. Som studieorganismer användes insekter som är beroende av död ved.
Införandet av mer intensivskogsbruk kan – om det kombineras med kompensationsåtgärder i form av naturhänsyn och skogsskydd på annat håll – leda till bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden jämfört med dagens svenska modell. Det beror på att många arter behöver en viss mängd lämplig livsmiljö, och blir denna livsmiljö alltför utspridd finns risken att det inte blir tillräckligt mycket någonstans.

Slutsatsen från studien är att det inte är effektivt att försöka åstadkomma både ökad produktion och naturvård inom varje enskilt skogsbestånd. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Biodiversity & Conservation.

Fotnot:
Den senaste tiden har medierna rapporterat om att Sverige tillhör de länder som tar minst naturhänsyn vid skogsavverkningar. Rapporteringen bygger på en ännu opublicerad studie av professor Lena Gustafsson vid SLU. Den här refererade studien av Ranius och Roberge skulle kunna vara en del av lösningen på problemet eftersom Triad-skogsbruk kan leda till att det i delar av landskapet blir tillräckligt med naturhänsyn för fler arter. 

Kontakt:
Forskare Thomas Ranius, institutionen för ekologi, SLU Uppsala, tel 018-67 23 34,
Forskarassistent Jean-Michel Roberge, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU Umeå, tel 090-786 83 59, 070-587 83 59 
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Enligt den europeiska landskapskonventionen, som Sverige nu har ratificerat, måste man beskriva och bedöma landskapet inför olika slags förändringar. Aktörer inom transportsektorn, t.ex. Trafikverket, behöver då veta hur man ska genomföra detta inför planerade byggen av vägar och järnvägar.

Forskare vid SLU:s institution för stad och land går i en ny rapport igenom begrepp och metoder för allmänhetens medverkan i processerna och för landskapsanalys.

Ett landskap definieras i EU-konventionen som ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer”.

En av de bärande tankarna i landskapskonventionen är att allmänheten har rätt att vara med i beslutsprocessen. Det handlar om att hitta bra lösningar, sett ur både befolkningens och myndigheternas synvinkel.

Text: Nora Adelsköld

Kontaktinformation
Läs mer
Om landskap och landskapsanalys för väg och järnväg, http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2011/9/manniskan-vagarna-och-landskapet/

Kontakt
Ulla.Berglund@slu.se, 018-67 25 39

Men en kombination av åtgärder kan minska förlusterna, öka lönsamheten för den enskilda butiken och ge betydande positiva miljöeffekter. En rapport från SLU visar på möjligheter att minska matsvinnet väsentligt.

Att hålla extra bra ordning på beställningar i lager och i butik samt registrera svinnet och sätta mål för hur stort det får vara är några viktiga åtgärder. Vidare är grönsakskylar med dörrar effektiva.

Att putsa och skära bort dåliga bitar från frukter och grönsaker med skavanker, och sälja de delar som har fullgod kvalitet i ny förpackning, gör också att butiken behöver kasta mindre mängder.

Butiker som lagar mat av varor som närmar sig bäst-före-dag eller sista förbrukningsdag minskar matsvinnet rejält.

Man kan också höja kunskapsnivån hos konsumenten om produkters bäst-före-datum och om hur man hemma kan påverka hur länge olika varor håller fullgod kvalitet. Att se över förpackningar och mängdrabatter är också en väg till mindre svinn.

För att underlätta för butiker att ge bort mat, som riskerar att bli svinn, till välgörenhet behövs en tydlig guide om hur butiken och den mottagande organisationen kan gå tillväga.

Svinnet i livsmedelskedjan varierar för olika produkter men uppskattningsvis försvinner mellan 10 och 50 procent på vägen till konsumtion. I Sverige uppskattas matavfallet i butiks- och grossistled uppgå till 110 000 ton årligen. Att minska svinnet skulle ha betydande miljöeffekter genom att mindre resurser för samma mängd konsumerad mat behöver tas i anspråk.

Kontaktinformation
Läs mer
Från förlust till vinst – så här minskar vi matsvinnet i butik (pdf), http://pub.epsilon.slu.se/8218/1/lagerberg_fogelberg_c_110704.pdf

Kontakt
charlotte.lagerberg@slu.se, 018-67 16 48

Den genomsnittliga älgjägaren värderade under jaktåret 1986/87 sin jakt till 5 800 kronor och under 2005/06 till 7 000 kronor. Båda beloppen anges i 2006 års penningvärde och innefattar såväl kött- som rekreationsvärde.

Antalet älgjägare har under denna period ökat något, liksom den tid som älgjägarna ägnar sig åt sin jakt. Jaktåret 2005/06 bidrog antalet jaktdagar mer till jaktvärdet än vad det gjorde 1986/87.

För 2005/06 års genomsnittliga älgjägare var jaktvärdet relativt oberoende av åldern på en älg som han/hon själv fällde, medan genomsnittsjägaren 1986/87 fäste betydligt större vikt vid att fälla en vuxen älg. Älgjägarnas värderingar ändrades på så sätt till att ligga mer i linje med den princip i älgförvaltningen som säger att en betydande andel av de fällda älgarna bör vara kalvar.

Älgens jaktvärde är alltså beroende av många faktorer, och när dessa förändras kan det få stor betydelse. Detta manar till försiktighet med äldre forskningsresultat, när till exempel nya riktlinjer för älgförvaltningen ska dras upp.

Kontaktinformation
Läs mer
Moose hunting values in Sweden now and two decades ago: The Swedish hunters revisited. Environmental and Resource Economics. Boman M, Mattsson L, Ericsson G & Kriström B (2011). http://www.springerlink.com/content/562r81t81m630226/

Kontakt
mattias.boman@slu.se, 040-41 51 29;

leif.mattsson@slu.se, 040-41 51 95;

goran.ericsson@slu.se, 090-786 85 08;

bengt.kristrom@slu.se, 090-786 52 19

Små barn som blivit vittnen till ett brott är duktiga på att återberätta händelseförloppet. De tar visserligen med färre detaljer än äldre barn och vuxna, men det de säger stämmer i hög grad. Det framkom i en studie som Gunilla Fredin gjort av barn i åldersgrupperna 8-9 och 11-12 samt vuxna.

-Äldre barn och vuxna har varit med om mer saker och kan därför ibland ha svårt att skilja på verklighet och fiktion, säger Gunilla Fredin. Vuxna är dock medvetna om att de kanske blandar ihop saker och ting medan barnen i 11-12 års ofta är ganska tvärsäkra, även när de har fel.

Det är första gången som någon i Sverige forskar om barn i vittneskonfrontationer, men den allmänna uppfattningen har hittills varit att små barn inte är särskilt tillförlitliga, berättar Gunilla Fredin.

I en annan studie riggade Gunilla Fredin vittneskonfrontationer enligt den modell som förespråkas inom svensk polis. Här fick barn i åldrarna 11-12 och vuxna se ett inspelat rån. Därefter skulle de på foton som visades för dem peka ut rånaren och även andra personer i filmen.

Modellen kallas sekventiell vittneskonfrontation. Vittnena får bara se en bild i taget, aldrig alla tillsammans. Däremot får de se bilderna två gånger om de vill, och det är häri problemet ligger enligt Gunilla Fredin.

-I och med att bilderna visas upprepade gånger förstör man minnesbilden för vittnena till slut tror sig känna igen gärningsmannen, trots att han eller hon kanske inte ens är med i konfrontationen, säger hon och berättar att hela 60 procent av barnen och 50 procent av de vuxna pekade ut oskyldiga.

Man måste enligt Gunilla Fredin ta hänsyn till att barn är måna om att vara till lags och kanske inte alltid förstår vad det får för konsekvenser att peka ut en oskyldig.

Gunilla Fredin tycker att man kan ifrågasätta värdet av en vittneskonfrontation som ger så dåliga resultat. I Sverige, till skillnad från USA, kan ingen dömas med ett ögonvittne som enda bevisning. Men även här anses ögonvittnen vara ett viktigt stöd i utredningen.

Ett annat resultat i avhandlingen, som kanske inte är så förvånande, visar att vi är mer uppmärksamma på människor som är i samma ålder som oss själva. Vuxna är överlag bättre på att känna igen ansikten än vad barn är, men en av Gunilla Fredins studier visade att de hamnade på samma nivå som barnen när de skulle identifiera ett barnansikte.

Kontaktinformation
Den 16 september disputerar Gunilla Fredin med avhandlingen Children as eyewitnesses: memory recall and face recognition. Disputationen äger rum kl 10.15 i Lilla Festsalen på AF-borgen.
Kontaktuppgifter: 0733-48 33 00, gunilla.fredin@psychology.lu.se

Sedan dess får de svenska värphönsen gå fritt i stora flockar (65 procent) eller i inredda burar (35 procent). Den ökade förekomsten av dessa nematoder i fåglarnas tarmsystem gäller alla frigående höns, både de ekologiskt hållna hönsen med utevistelse och de konventionellt hållna inomhushönsen.

Forskare vid SLU och SVA har tillsammans med branschorganisationen Svenska Ägg kartlagt förekomsten år 2004 och år 2008 i svenska frigående hönsbesättningar. De kom fram till att spolmask inte sprids via ungfåglar, utan smittan finns kvar i hönshusen mellan olika flockar.

Parasiten är svårbekämpad – det hjälper bara tillfälligt att högtryckstvätta, desinficera, avmaska etc. Avmaskningsmedel brukar tillföras med dricksvattnet, vilket gör att vissa fåglar kan underdoseras med risk för resistensbildning som följd.

Spolmaskar förekommer i hönornas tarmsystem, fritt i kroppshålan, den så kallade kloaken, eller i äggledaren. Vid kraftig infektion får fåglarna inflammation i tunntarmen och tarmblödningar eller maskförstoppning, vilket nedsätter djurhälsan och äggproduktionen. I värsta fall kan infektionen leda till döden. Parasitens ägg hamnar i avföringen på golvet eller marken. Denna pickar hönorna i sig och rundgången är ett faktum.

Ibland förekommer spolmaskarna i äggvitan i konsumtionsägg, vilket är svårt att upptäcka i äggpackeriet. Det ser obehagligt ut, men man anser inte att det finns någon risk för att masken ska föras vidare till konsumenten.

Kontaktinformation
Läs mer
http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2011/9/spolmask-okar-hos-frigaende-varphons/ . Där finns länkar till:
Svensk veterinärtidning 8–9/2011
Vetenskaplig artikel 1
Vetenskaplig artikel 2

Kontakt
Johan.Hoglund@slu.se, 018-67 23 71, 070-257 41 56

Desiree.Jansson@sva.se

Bakterieinfektioner fortsätter att vara att stort hälsoproblem världen över och allt fler bakterier blir motståndskraftiga, resistenta, mot de läkemedel som används i dag. Forskare på Umeå Centre for Microbial Research vid Umeå universitetet arbetar intensivt med att studera hur mikroorganismer orsakar sjukdom och hur nya antibakteriella substanser kan utvecklas. Bakterier använder en mängd sofistikerade maskinerier, virulenssystem, för att kunna orsaka en infektion i en värdorganism.

Mikael Elofsson har med sin forskargrupp identifierat en uppsättning substanser som slår ut ett speciellt virulenssystem som kallas typ III-sekretion. Bakterierna använder sekretionsmaskineriet till att injicera ett antal gifter, toxiner, in i värdorganismens celler. Bakterien undviker på så sätt första linjens försvar och kan etablera en infektion. Substanserna har visat sig fungera mot en rad bakterier som använder typ III-sekretion t.ex. Yersinia, Salmonella, Chlamydia, Shigella och vissa typer av Escherichia coli. Resultaten är lovande och öppnar upp möjligheten att utveckla helt nya typer av läkemedel.

Forskarna identifierade och studerade substanserna med hjälp av hela bakterieceller vilket har både för- och nackdelar.

– Att arbeta med hela bakterieceller har fördelen att vi direkt vet att substanserna verkligen fungerar på bakterien som orsakar infektionen. Nackdelen är att den exakta mekanismen, alltså vilka proteiner i bakterien substanserna binder till inte är känd säger Mikael Elofsson.

Om verkningsmekanismen kan bestämmas ökar möjligheterna att fortsätta arbetet med att ta fram förbättrade substanser. Forskargruppen valde en metod som kan liknas vid fiske med mask och krok.

– Vi använde en av våra lovande substanser som agn på kroken och med kemisk syntes satte vi samman hela fiskeutrustningen, säger Caroline Zetterström som är doktorand i Mikael Elofssons forskargrupp.

I samarbete med Andrew Roe på Glasgow Biomedical Research Centre vid University of Glasgow inleddes en ”fiskeexpedition”. Från bakterierna identifierade forskargruppen en uppsättning proteiner som band till den agnade kroken d.v.s. substansen som blockerar typ III-sekretion. Det fortsatta arbetet inriktade man mot de tre mest lovande proteinerna och de kunde bekräfta att substanserna verkligen binder till proteinerna.

Dessutom bestämde forskarna den tredimensionella strukturen för ett av proteinerna och den exakta positionen där substansen binder in. Det visade sig att substanserna troligtvis inte slår direkt mot proteiner i maskineriet utan snarare proteiner som är involverade i hur typ III-sekretionen regleras.
I framtiden fokuserar därför forskarna i Umeå och Glasgow på att ta fram nya substanser som slår mot de identifierade proteinerna och att bestämma exakt hur proteinerna reglerar typ III-sekretionens funktion.
 
För mer information, kontakta gärna:
Mikael Elofsson, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 93 28
E-post: mikael.elofsson@chem.umu.se
 
Mer om studien:
Artikeln är publicerad i tidskriften Journal of Biological Chemistry, vol. 286, 2011, sid. 29922-29931 och har titeln: Identification of Bacterial Target Proteins for the Salicylidene Acylhydrazide Class of Virulence-blocking Compounds.
Författare är: Dai Wang, Caroline E. Zetterström, Mads Gabrielsen, Katherine S. H. Beckham, Jai J. Tree, Sarah E. Macdonald, Olwyn Byron, Tim J. Mitchell, David L. Gally, Pawel Herzyk, Arvind Mahajan, Hanna Uvell, Richard Burchmore, Brian O. Smith, Mikael Elofsson och Andrew J. Roe.
Referens

För patienter med blodcancer är transplantation av nya blodstamceller ofta den enda behandlingen som kan bota sjukdomen. Kvalitén på de transplanterade blodstamcellerna kan vara avgörande samt rätt val av och rätt sammansättning av cellerna i transplantatet.

De nuvarande metoder som finns för att samla in och behandla stamceller inför transplantationer lämnar mycket att önska. Försöken där forskarna använt ultraljud visar att det är möjligt att avsevärt förbättra kvaliteten på blodstamcellerna med hjälp av metoden som kallas akustisk cellseparation.

– Metoden utvecklades inom området mikroteknik och bygger på grundläggande teknisk forskning från Lunds universitet, förklarar professor Thomas Laurell, forskargruppledare vid Lunds Tekniska Högskola. Metoden förväntas möjliggöra en förbättrad bearbetning av blodstamceller.

Docent Stefan Scheding, överläkare vid hematologen på Skånes universitetssjukhus och forskargruppsledare vid Stamcellscentrum vid Lunds universitet, ansvarar för den prekliniska utvecklingen av den nya metoden som går ut på att effektivt separera och eventuellt ta bort eller koncentrera andra cellpopulationer som finns i vanliga celler från blodstamceller. Att metoden fungerar har nu visats som första steg genom att sortera ut trombocyter från stamcellsprodukter.

– Vår förhoppning är att det blir möjligt att producera den optimala mängden stamceller som patienten behöver inför varje enskild transplantation, säger Stefan Scheding. Då skulle vi ha en god chans att förbättra behandlingen av patienter som annars skulle riskera att drabbas av svåra komplikationer av transplantationen såsom graft-versus host sjukdom* och infektioner. Genom att optimera kvalitén hos de transplanterade cellerna, kan det även vara möjligt att bättre bekämpa de leukemiska celler som finns kvar i kroppen trots transplantationsbehandlingen berättar han vidare.

Detta projekt är en del av forskningsprogrammet CellCare, som finansieras av Vinnova och samordnas av Thomas Laurell.

Artikeln
Efficient Removal of Platelets from Peripheral Blood Progenitor Cell Products Using a Novel Micro-Chip Based Acoustophoretic Platform är publicerad i Open Access-tidskriften PLoS ONE.

Kontaktuppgifter:
Thomas Laurell, Thomas.Laurell@elmat.lth.se 046-222 75 40
Stefan Scheding, stefan.scheding@med.lu.se 046-222 33 31

* graft-versus host sjukdom: avstötningsreaktion vid vissa transplantationer så som benmärgstransplantation