Kronisk hjärtklaffsdegeneration är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund. Den drabbar framför allt hundar av små till medelstora raser och de flesta insjuknar från medelåldern och uppåt.

Hundar med kronisk hjärtklaffsdegeneration kan ha sjukdomen under flera år utan att det märks, men när hjärtat inte längre klarar av att kompensera för otätheten drabbas hundarna av hjärtsvikt.
–Sjukdomen leder till att hjärtklaffen mellan vänster förmak och kammare förändras i struktur och får ett onormalt rörelsemönster, säger Ingrid Ljungvall, institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU.

–Eftersom klaffen inte längre kan sluta tätt börjar blod läcka tillbaka upp i förmaket när hjärtat dras ihop, istället för att enbart pumpas ut i stora kroppspulsådern.

Ökad volym
För att kompensera klaffläckaget ökar volymen i vänster förmak och kammare, liksom vänster kammares muskelmassa. I avhandlingen beskrivs hur vänster kammare förändras hos hundar med olika långt framskriden kronisk hjärtklaffsdegeneration.

För första gången har modern ”real-time” tredimensionell ultraljudsteknik använts för att utvärdera vänster kammares volym och form hos hundar.

Redan på ett tidigt stadium av sjukdomsutvecklingen kunde en liten ökning av vänster kammares volym ses, men först vid långt gången sjukdom syntes en påtaglig ökning av volymen. Vänster kammare får dessutom en mer rundad form hos hundar med långt gången sjukdom.

Känsligare än örat
I samband med klaffläckaget uppstår turbulens i blodet i vilket ger upphov till ett blåsljud. Traditionellt upptäcks detta med hjälp av stetoskop vid undersökning.

Ingrid Ljungvall har använt digital analys av blåsljud och hjärtljud för att undersöka förändringar i blåsljudets och hjärttonernas karaktär. Digital signalanalys kan registrera förändringar i hjärtat som mänsklig hörsel inte klarar. Denna typ av analys har aldrig tidigare använts på något djurslag, inklusive människor, med kronisk hjärtklaffsdegeneration.

Den digitala tekniken visade att hundar med kraftigt klaffläckage hade blåsljud med högre frekvens, som pågick längre och var mer komplexa jämfört med hos hundar som hade mildare klaffläckage. Även hjärttonernas karaktär påverkades av graden av läckage från hjärtklaffarna.
Biomarkörer ger besked

Ingrid Ljungvall undersökte även olika substanser i blodet som frisätts när det sker förändringar i hjärtats volym och vikt. Dessa substanser, bland andra cardiac troponin I, kan fungera som biologiska markörer och därmed ge svar på om det finns en sjukdom i hjärtat.

Avhandlingen visar resultat som ökar kunskapen om de komplexa förändringar som sker i hjärtat hos hundar med kronisk hjärtklaffsdegeneration.

–Min förhoppning är att kunskapen kan bidra till bättre omhändertagande av hjärtsjuka hundar i framtiden, säger Ingrid Ljungvall.

Veterinär Ingrid Ljungvall försvarar sin avhandling ”The Left Ventricle in Dogs with Myxomatous Mitral Valve Disease. Remodeling and Overall Performance” den 27 maj 2011 vid SLU.

Kontaktinformation
För mer information: Ingrid Ljungvall ingrid.ljungvall@slu.se 018-67 13 38, 0709532488

Övervikt och insulinresistens innebär större risk för fettlever än man hittills trott, visar en studie vid Linköpings universitet som publicerats i tidskriften Annals of Medicine. 

Att alkohol kan orsaka fettlever är känt sedan länge. Senare forskning har dessutom visat att fettlever också kan orsakas av övervikt och insulinresistens, som i sin tur har ett starkt samband med diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

Hittills har det ansetts vara tillräckligt med drygt ett halvt glas vin om dagen för kvinnor och ett glas för män för att orsaka fettlever. Därför har många personer med fettlever uppmanats att avstå helt från alkohol. Om leversjukdomen ändå inte blivit bättre har läkarna utgått från att patienten trotsat läkarnas råd och ändå druckit alkohol.

De bägge forskarna Fredrik Nyström och Stergios Kechagias vid Linköpings universitet visar nu att små mängder alkohol dagligen inte orsakar fettlever. I deras studie deltog 44 personer som endera avstod helt från alkohol eller drack ett glas rödvin om dagen för kvinnor och två glas om dagen för män. Före och efter försöket undersöktes försökspersonerna med blodprover och genom att mäta fettinnehållet i levern med magnetkamera.

– Det visade sig att mängden fett i levern berodde på fetma och insulinresistens och inte påverkades av om försökspersonerna druckit alkohol eller inte. Efter tre månader hade ingen av dem utvecklat fettlever eller förhöjda levervärden, berättar Stergios Kechagias som är leverspecialist och docent vid LiU.

Dessutom minskade det farliga LDL-kolesterolet med 16 procent hos dem som drack rödvin jämfört med dem som inte drack någon alkohol alls.

– Det finns ett starkt samband mellan måttligt intag av alkohol och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, konstaterar Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid LiU.

Fettlever kan leda till skrumplever och är den vanligaste leversjukdomen i västvärlden. Ungefär var fjärde svensk har fettlever.

Annals Medicine: http://informahealthcare.com/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21599573

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Fredrik Nyström, 0736-569303
Stergios Kechagias, 070-3992931

Den vanligaste formen av grön starr, så kallad öppenvinkelglaukom, är en sjukdom som drabbat fler än 16 miljoner människor i världen. Synnervens nervfiberlager förtvinar långsamt, vilket leder till försämring av vidvinkelseendet och så småningom även till en allvarlig synskada.

Tidigare har man trott att grön starr orsakats av förhöjt tryck i ögat. Men nu har Peter Söderkvist och Mounira Hmani-Aifa vid Hälsouniversitet i Linköping, i ett samarbete med tunisiska och amerikanska forskare, kunnat identifiera den sjukdomsalstrande genen PRSS56, som är ett serin protease (det vill säga ett enzym som klyver andra proteiner vid aminosyran serin). Det är dock fortfarande okänt vilket (a) proteiner som är substrat för PRSS56.

Man har undersökt tunisiska familjer som drabbats av såväl grön starr som mikroftalmi, förkrympta ögonglober, och i det arbetet lyckats identifiera den gen som muterats och orsakat sjukdomen. Den amerikanska forskargruppen som deltar i samarbetet har också muterat genen i möss och fått liknande effekter.

Resultatet har kommit fram som en del i ett bilateralt samarbete mellan Centre for Biotechnology i Sfax, Tunisien och Hälsouniversitetet i Linköping, ett samarbete som handlar om just forskning kring familjer med genetiska sjukdomar.

Projektet stöds av såväl Vetenskapsrådet som SIDA.

Läs artikeln i Nature Genetics [Ref 1]

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Peter Söderkvist
+46-010-1031708
peter.soderkvist@liu.se

Lena Fridlund har i sin avhandling undersökt hur grundskolan i praktiken hanterar sitt uppdrag att vara ”en skola för alla” med en inkluderande och interkulturell intention. Hon har gjort det med fokus på svenskämnet där en del elever, tvärt emot det inkluderande förhållningssättet, undervisas i ett eget svenskämne med egen kursplan, eller i förberedelseklasser.

– Lärare och rektorer är satta på uppdraget att bidra till och underlätta integration med hjälp av ett eget svenskämne för vissa elever. Det är ett uppdrag som flera av de verksamma i skolan beskriver som ett dilemma och en ”mission impossible”, säger hon.

Idag har cirka 20 procent av grundskolans elever en annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska. Under läsåret 2008/2009 undervisades nästan 70 000 elever i svenska som andraspråk. Vidare undervisades ett stort antal elever med annan bakgrund än den svenska i vad som benämns förberedelse- eller introduktionsklasser.

Ämnet svenska som andraspråk etablerades i mitten av 1990-talet. Tidigare hade ämnet praktiserats i form av bland annat stödundervisning, vilket ansågs bidra till att ämnet hade låg status. Ett självständigt ämne med egen kursplan ansågs därför vara en nödvändighet för att höja ämnets status. I realiteten är de båda svenskämnenas kursplaner i stort sett likartat formulerade.

Mångfald bra för lärande
I omsorg om eleverna gör lärare och rektorer sitt bästa för att legitimera den andraspråksundervisning som styrdokumenten föreskriver. De gör det medan samma elever i skolans övriga ämnen istället undervisas tillsammans med övriga elever. Där gäller alltså den inkluderande principen, där mångfald ses som berikande för allas lärande.

– Det är i förordningstexter, läroplaner och kursplaner som de institutionella villkoren skapas. Men styrdokumentens formuleringar är såväl otydliga som motsägelsefulla, varför det är svårt för lärare och rektorer att motivera uppdelningen av elever, säger Lena Fridlund.

I hennes studie försöker lärare och rektorer motivera undervisningen i termer av elevernas annorlunda beteende, deras särskilda behov av lugn och ro och deras behov av enklare undervisning.

Lärarna i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser, vars uppdrag det är att bidra till integration med hjälp av ett eget svenskämne och förberedelseklassundervisning för vissa elever, verkar även dessa ha svårt att motivera den uppdelade undervisningen med språkutvecklingsargument.

– På den internationella forskningsarenan kritiseras en uppdelning av elever mot bakgrund av deras olikheter inom språkutvecklingsområdet i betydligt större utsträckning än vad som görs i Sverige, säger Lena Fridlund, som själv arbetat både som specialpedagog och med svenska som andraspråk.

Läs avhandlingen
”Interkulturell undervisning — ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser” finns på Gupea.

Kontaktinformation
För mer information:
Lena Fridlund, telefon 031-7862460, 0706-560438,
epost: lena.fridlund@ped.gu.se
Lena Fridlund lägger fram sin avhandling ”Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser” vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs Universitet.
Tid: fredag 3 juni, kl 13.15,
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25, Göteborg.

Ytterst är det politiker som anger i vilken riktning skolans verksamhet ska föras. Skolan är sedan år 1991 mål- och resultatstyrd och det är i landets kommuner som såväl politiker som tjänstemän utifrån gällande styrdokument ska tolka och genomföra det statliga uppdraget om likvärdig utbildning för alla elever.

Det empiriska materialet i Ulla Gadlers avhandling består av fem studier, där studie 1 är en litteraturstudie kring uttrycket En skola för alla, studie 2 är en dokumentstudie kring styrningen av skolan i två styrsystem, det regelstyrda 1962-1990 och det ännu gällande mål- och resultatstyrda från och med 1991. Studie 3 och 4 utgörs av två från varandra fristående enkätundersökningar genomförda med rektorer som gick rektorsutbildning 2007 samt blivande specialpedagoger under utbildning 2006.

Enkätundersökningarna genomfördes var för sig men med utgångspunkt från likartade frågor och tolkningar av tre utvalda styrdokument i den målstyrda skolan. Den femte studien är en dokumentstudie över elevassistentens roll som tjänsteman i de två styrsystemen.

Glapp mellan dokument och verklighet
Resultatet i avhandlingen visar att det finns en diskrepans mellan det som finns formulerat i dokumenten och vad som kan avläsas i verksamheten avseende likvärdig utbildning för alla elever. Avhandlingen visar också på en stor variation när det gäller tolkning av vilka som ses som alla elever, elever i behov av särskilt stöd och vilka insatser som ges för elever i behov av särskilt stöd.

En slutsats som kan dras är att vilken betydelse styrdokumenten får i skolans verksamhet är beroende av hur tjänstemän inom såväl förvaltning som skola, enskilt och kollektivt tolkar och genomför uppdraget där eleverna finns samt vilka villkoren är för genomförandet. För att kunna möta alla elever krävs att verksamheten organiseras med utgångspunkt från elevers varierande förutsättningar och personalens varierande kompetenser. Detta förutsätter att det inom såväl förvaltnings- som skolnivå finns insikt om vilket vetande, kunnande och erfarenhet som behövs för att genomföra uppdraget och att det finns flexibilitet i organisationen.

Ulla Gadler tjänstgör som lärare vid Linnéuniversitetet, Växjö och arbetar sedan 1998  med specialpedagogiska frågor ibland annat specialpedagog- och speciallärarprogrammen och har lång yrkeserfarenhet från såväl statlig som kommunal skolverksamhet. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Leif Lindberg, professor Håkan Jenner och docent Christer Jacobson, verksamma vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen “En skola för alla – gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet” behandlas vid ett offentligt försvar 27 maj, klockan 10.00.  Disputationen äger rum i sal Homeros, Hus F, Växjö. Opponent är professor Henning Johansson, Högskolan i Jönköping.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ulla Gadler, telefon: 0470-70 82 57 eller e-post: ulla.gadler@lnu.se.

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se.

Ett nytt sätt att se på böckers värde och hur man forskar kring läsning introduceras av doktoranden Pamela Schultz Nybacka vid Företagsekonomiska institutionen Stockholms universitet. I sin avhandling använder hon det nya begreppet bokonomi för att beskriva böckers särställning.

– En bok kan inte likställas med vilken produkt eller vara som helst. Läsandet av böcker kan inte heller ses som vanlig konsumtion. Boken och läsarna skapar tillsammans ett mervärde som vedertagna begrepp inom ekonomi inte förmår omfatta, säger Pamela Schultz Nybacka vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet som skrivit avhandlingen Bookonomy: The Consumption Practice and Value of Book Reading.   

Enligt Pamela Schultz Nybacka är bokonomi ett sätt att förklara bokens egna, särpräglade ekonomi, med en lika ekonomiskt som kulturellt betingad värdeproduktion. Detta värde kan inte förklaras med ekonomiska termer bytesvärde, nytta, pris eller mervärde som utgår från knappheten som grund. Värdet måste förstås utifrån skriftens roll i historien, det vill säga att omfamna det som vi har i överskott. Detta värde och bokonomi är relevanta begrepp för förståelsen av ett samhälle som i allt högre grad kretsar kring överflöd.

En av slutsatserna i avhandlingen handlar om bokläsningens särskilda konst och logik. Det handlar exempelvis om att hantera att läsningen lägger till nya dimensioner till livet men även att vi också glömmer vad vi läser. Undersökningen bygger på ett sjuttiotal intervjuer kring läsning, såväl individuellt som i grupp. Pamela Schultz Nybacka har bland annat träffat ljudbokslyssnare samt olika bokcirklar för att fånga in det frivilliga läsandet i konsumtionskulturen.

– I förlängningen kan avhandlingen öppna för en annan typ av kulturvanestudier. Tidigare har man framför allt tittat på faktorer som och antal minuter bokläsning per dygn. Utifrån mitt vetenskapliga perspektiv som tar fasta på vad konsumenter faktiskt gör och vad de säger är det minst lika relevant att undersöka situationen och det sociala sammanhanget kring bokläsningen. På så vis kan vi förstå mer om både vad det är som stödjer och vad som hindrar människor från att läsa. Är det till exempel OK att läsa böcker som ens partner tycker är dåliga? Säger Pamela Schultz Nybacka. Pamela Schultz Nybacka hoppas kunna titta närmare på bokbranschen framöver.

– Bokbranschen är oerhört viktig för samhället, men det finns många aspekter kring dess villkor som är utelämnade i litteraturutredningen och som behöver studeras närmare. Förhoppningen är att min framtida forskning kan reda ut vad som är ekonomiskt betingat och vad som handlar om bokens särskilda logik. Det behövs en välinformerad och kritisk granskning, som ändå ligger nära branschfolkets vardag, säger Pamela Schultz Nybacka.

För mer information kontakta: Pamela Schultz Nybacka, tel: 0707-308 310 alt ps@fek.su.se. 
 
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Christophe Lyphout doktorerar den 1 juni vid Chalmers tekniska högskola. Han ingår i forskargruppen Produktionsteknik Väst på högskolan i Trollhättan. Forskargruppens signum är ett mycket nära samarbete med industrin, i det här fallet Volvo Aero. Christophe Lyphouts forskning handlar om att skaffa en fundamental vetenskaplig förståelse för processen HVOF, men en förståelse som Volvo Aero kan ha direkt användning för när de utvecklar processen. Han rör sig i gränslandet mellan akademi och industri och mellan vetenskaplig förståelse och tillämpning.
– Jag befinner mig mitt emellan och det är hela idén med vår forskargrupp Produktionsteknik Väst. Vi är mittemellan, säger Christophe Lyphout.
HVOF står för High Velocity Oxy-Fuel och processen är en typ av termisk sprutning. Vanligtvis innebär termisk sprutning att upphettade partiklar sprutas på ett underlag för att skapa ett skyddande skikt. Ofta handlar det om keramiska skikt som skyddar en metall mot hetta, korrosion, slitage med mera. Men i fallet HVOF sprutas metall på metall under lägre temperatur och med högre hastighet än vid andra termiska sprutmetoder. Volvo Aero reparerar flygmotorkomponenter med HVOF. Metallen Inconel 718 sprutas på komponenter av Inconel 718. Det handlar om mindre skador som uppstår i samband med att man sätter samman flygmotorerna.
HVOF skapar mekaniska restspänningar i de besprutade komponenterna. Christophe Lyphout har undersökt relationen mellan restspänningar och vidhäftning. Han har alltså också utvecklat en ny metod att mäta den extremt goda vidhäftningen. Tidigare kunde vidhäftning upp till 80 megapascal mätas. Nu kan man mäta upp till 300 megapascal och starkare än så lär det aldrig bli.
Syftet med Christophe Lyphouts studier är att få bättre förståelse för förhållandet mellan processparametrar och god vidhäftning.
– När något varierar vet man inte vad konsekvenserna blir. Vi försöker förstå hur det påverkar resultatet om några parametrar förändras och hur man kan kontrollera detta. Om man kan kontrollera processen bättre så kan man utöka användningen, säger Christophe Lyphout.

Avhandling: Adhesion Strength of HVOF Sprayed Inconel 718 Coatings
ISBN 978-91-7385-548-8
ISSN 0346-718X

Kontaktinformation
För mer information kontakta Christophe Lyphout, 0520-223345, christophe.lyphout@hv.se

Eva Nyberg har i norra Colombia under tre år följt projektet ”Folkbildning för demokrati” som haft en uttalad genusaspekt. Projektet har drivits av den colombianska lantbruksorganisationen ASEMCO i samarbete med den svenska ideella föreningen Malmö Tribunal. Forum Syd/SIDA har gett ekonomiskt stöd under de tre åren.

600 män och kvinnor från 16 byar och kommuner har fått grundläggande utbildning i demokrati, mänskliga rättigheter, genus och miljö.
– Min studie visar att kvinnorna blev mer politiskt medvetna och delaktiga, de fick stärkt självkänsla och ökad handlingskapacitet. De nya kunskaperna banade väg för en utveckling som stärker kvinnorna på ett personligt plan och som har skapat ökade förutsättningar för hållbarhet i den demokratiska processen, säger Eva Nyberg.

Eva Nybergs avhandling bygger på intervjuer med kvinnor som deltagit i projektet. Hennes analys visar bland annat på flera konkreta förändringar som tillkommit genom projektet:
* Kvinnorna har fått en juridisk grund att kräva rättigheter utifrån, vilket gett ökad respekt från både män, institutioner och lokalsamhälle.
* Inom ramen för projektet har alternativa utvecklingsplaner i de 16 kommunerna upprättats, med fokus på bland annat frågor om utbildning, sjukvård och hälsoinventeringar.
* Fler kvinnor har fått plats i kommunernas lokalkommittéer.
* Projektet har inneburit att ett så kallat dialogbord i centralorten San Pedro etablerats för möten mellan politiker/myndigheter och medborgare. En konsekvens av det är att utbildningsinstitutioner har förlagts till regionen efter formulerade önskemål vid dialogbordet.
– Resultatet kan förhoppningsvis bidra till att biståndsprojekt och utvecklingssamarbeten i större utsträckning antar ett genusperspektiv. Kvinnor själva måste komma till tals när det gäller orättvisor, makt, utveckling och demokrati, säger Eva Nyberg.

Kontaktinformation
Eva Nyberg lägger fram sin avhandling Folkbildning för demokrati. Colombianska kvinnors perspektiv på kunskap som förändringskraft vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs Universitet.
Tid: onsdag 8 juni, kl 13.15,
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
För mer information:
Eva Nyberg, telefon 040-6021704, 0768-906867,
epost: evamariany@hotmail.com

I en långtidsstudie har Ingela Lindh i sin avhandling studerat 1 749 stycken 19-åriga kvinnor födda 1962, 1972 och 1982 som sedan vart femte år upp till 44 år fått svara på frågor om bland annat preventivmedel, graviditeter, längd/vikt och rökvanor.
– Kvinnor som använt p-piller och följts från tonåren till 34-årsåldern ökade inte mer i vikt än sina medsystrar som aldrig hade använt p-piller, säger den legitimerade barnmorskan och forskaren Ingela Lindh vid Sahlgrenska akademin.

I studien framkom även att kombinerade p-piller är det mest använda preventivmedlet upp till 29-årsåldern och därefter var kondomen den vanligaste preventivmetoden. Vid 32-årsåldern och framåt var spiralen populärast.
-Orsakerna till att kvinnorna slutade med p-piller var flera, till exempel rädsla för biverkningar, viktuppgång och humörsvängningar, vilket successivt ökade med tiden och var vanligare i den yngsta gruppen av kvinnorna, säger Ingela Lindh.

Trots kvinnors oro för viktuppgång fann forskarna i studien inget samband mellan p-pilleranvändning och viktökning. De enda faktorerna som påverkade viktutvecklingen var ökande ålder och rökvanor. Rökvanorna bland 19–åringarna födda 1962 minskade från i genomsnitt 42 procent till 29 procent bland 19-åringarna födda 1982. Samtidigt ökade medelkroppsvikten med 3.2 kilo hos dessa två grupper. I den yngsta gruppen var kroppsvikten högre bland kvinnor från låga socioekonomiska områden. Genom att följa samma kvinnor från 19 till 44 år har forskarna kunnat få fram att de ökade i vikt med genomsnitt 10,6 kilo, en ökning med i genomsnitt 0.45 kg/år.

Ingela Lindh hoppas att forskarnas nya kunskaper kan öka användningen av kombinerade p-piller och därmed minska risken för ofrivilliga graviditeter
-Att p-piller inte påverkar kroppsvikten är viktigt att informera om, eftersom det finns en stor rädsla för viktuppgång, framför allt bland unga tjejer, som i sig kan bidra till att de inte vill äta p-piller. Samtidigt som vi ger råd om olika preventivmedel, bör vi även uppmärksamma unga kvinnor på livsstilsfrågor, som kost och motion, för att kunna bryta trenden av en ökad kroppsvikt hos tonåringar.

FAKTA P-PILLER
Kombinerade p-piller innehåller syntetiska former av kvinnliga könshormoner, exempelvis syntetiskt östrogen och progesteronliknande hormon. Uppskattningsvis använder cirka 80-90 miljoner kvinnor p-piller i världen och cirka 400 000 av dem är svenska kvinnor. Det vanligaste preventivmedlet bland unga kvinnor i Sverige är kombinerade p-piller.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekolog.

Avhandlingen försvaras den fredagen den 27 maj kl 9.00 i kvinnoklinikens aula Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra.

Avhandlingens titel: Factors influencing women´s choice of contraception

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ingela Lindh, leg. barnmorska och forskare på avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, telefon 0761-361760, e-post: ingela.lindh@vgregion.se

Handledare: Agneta Ellström, med dr, Primärvårdsområdeschef, telefon:073-6601442,
e-post: agneta.ellstrom@vgregion.se
Handledare: Ian Milsom, professor, avdelningen för obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, telefon:070-5371602, e-post: ian.milsom@gu.se

– Luftkvaliteten i Ouagadougou är mycket dålig. Värst är de extremt höga nivåerna av damm, där halterna ofta är mer än hundra gånger högre än de vi är vana vid i Sverige. Men utsattheten för luftföroreningar varierar stort mellan fattiga och rika i staden, säger Jenny Lindén vid institutionen för geovetenskap vid Göteborgs universitet.

Det är de allra fattigaste städerna i världen som ökar snabbast när jordens befolkning växer, vilket medför en enorm inverkan på miljön och har en stark påverkan på både stadens eget klimat och luftkvaliteten. Snabbast växer Ouagadougou ligger på gränsen till Saharaöknen i Västra Afrika, som förväntas växa från cirka två miljoner invånare idag till 3,4 miljoner år 2020.

– Enligt Världshälsoorganisationen är den viktigaste dödsorsaken i Burkina Faso luftvägsrelaterade problem, som har en stark koppling till förekomsten av luftföroreningar. De står för 20 procent av alla dödsfall och de redan höga föroreningshalterna förväntas öka i takt med den snabba befolkningsökningen.

Föroreningarna i Ouagadougou kommer främst från det damm som virvlar upp från de många oasfalterade vägarna i staden tillsammans med damm från Saharaöknen. Därefter är det många gamla och dåligt underhållna bilar och mopeder som påverkar luftkvaliteten, liksom det faktum att tre av fyra hushåll i staden lagar mat över öppen eld. De allra rikaste i staden är därför mindre utsatta för föroreningar då de lever i asfalterade bostadsområden, har bättre fordon och renare energikällor för matlagning. Ouagadougou är långt ifrån ensam om denna situation. Tvärtom är det så här det ser ut i många av världens fattigaste städer.

Jenny Lindén visar också att Ouagadougou har ett eget stadsklimat med påtagligt lägre temperaturer nattetid i områden med mycket växtlighet; ett resultat som skulle kunna medföra minskad nattlig värmestress om det användes i planering av stadsutveckling.

– Luften över Ouagadougou är också ofta mycket stabilt skiktad, speciellt kvällstid. Detta innebär låga vindhastigheter och litet luftutbyte med omgivningarna, vilket medför att de avgaser som släpps ut i staden ligger kvar. Även om stabiliteten i sig är svår att påverka är detta viktigt information eftersom det innebär att föroreningsutsläpp som sker kvällstid inte sprids utan samlas i staden.

Resultaten av Jenny Lindéns studier kan bland annat användas för att skapa strategier för en bättre luftkvalitet för den utsatta stadsbefolkningen i världens fattigaste länder. Avhandlingen Urban Climate and Air Pollution in Ouagadougou, Burkina Faso försvaras vid en disputation den 27 maj. Handledare: professor Ingegärd Eliasson.
Länk till avhandlingen: hdl.handle.net/2077/24995

Kontaktinformation
KONTAKT:
Jenny Lindén, institutionen för geovetenskap vid Göteborgs universitet
031- 786 2835
0730- 27 39 24
jenny@gvc.gu.se

Bildtext:
Mätning av damm och CO i Ouagadougou, Jenny Lindén i sällskap med sin chaufför och fältassistent Emile. Foto: Björn Holmer.

Vildsvinsstammen växter snabbt i Sverige och har förmodligen närmat sig 150 000 djur. Deras framfört i landskapet påverkar idag inte bara lantbrukare, utan även boende i tätorter, och det sker alltfler trafikolyckor med vildsvin inblandade. Samtidigt finns ett stort jaktligt intresse för detta villebråd. Henrik Thurfjells doktorsarbete handlar om hur vildsvinen utnyttjar och rör sig i landskapet, framför allt hur rörelsemönstret påverkas av faktorer som väder, jakt, trafik och utfodring. Kunskaper om detta är viktiga i förvaltningen av vildsvinsstammen.

Henrik Thurfjells studier visar att årstiden har betydelse för vilka delar av hemområdet som vildsvinen utnyttjar, och att djurens rörelsemönster påverkas av om solen är uppe eller nere och av väderleken. Studierna visar också att djuren tar hänsyn till vilken risk det innebär att befinna sig i ett visst område. Exempel på risker är intensiv trafik eller jakt. Intensiv trafik får vildsvin att undvika att korsa vägar, vilket leder till färre olyckor när det är mycket trafik.
Den vanligaste reaktionen på stressfyllda förhållanden som trafik och jakt, eller dåligt väder, var att begränsa rörelserna. Det enda undantaget var drevjakter, som fick vildsvinen att fly istället för att gömma sig som de gör om jakten inte är lika intensiv. Studien visade också att vildsvinen utnyttjade olika naturtyper annorlunda när de var på flykt än när de var i sitt hemområde.

Vildsvin uppfattar åkermark som en riskfylld, men åtråvärd naturtyp. När djuren befinner sig på åkrar föredrar de därför att vara nära skydd som skogskanter, diken eller häckar. Att försöka styra bort vildsvinen från åkermarken genom utfodring i skogen eller genom jakt tycks dock vara dömt att misslyckas.

– En mogen gröda kan vara nästintill oemotståndlig för vildsvinen, säger Henrik Thurfjell.
Mänskliga aktiviteter som leder till undvikande beteenden hos vildsvin är ett av de viktigaste redskapen i förvaltningen, men det är viktigt att vara klar över hur omfattande sådana störningar behöver vara för att påverka djurens beteende på beståndsnivå. Det är också viktigt att känna till att vildsvin rör sig över stora områden, och att skötselåtgärder på en plats kan påverka områden som ligger två mil bort. Detta innebär att förvaltningen behöver samordnas över ganska stora områden.

———————————————————-

Mer information: Henrik Thurfjell, 070-392 93 19, henrik.thurfjell@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/8077/

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ 
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Inom kemometri utvecklar forskarna metoder för att modellera data, för att förenkla förståelsen och få den information man söker presenterad (prediktiv information). Dagens avancerade analytiska instrument fångar dock enorma mängder med information, både sådan man önskar hitta men även sådan som man vare sig känt till eller vill ha med. Denna typ av komplex data öppnar upp möjligheter att tillgodogöra sig ny information men förutsätter samtidigt att valda tekniker och metoder uppfyller högt ställda krav.

Begreppet ortogonal variation introducerades i slutet av 1990-talet och har bidragit till att förändra synen inom kemometri. Ortogonal variation kan vara både experimentell variation som tidstrender, processdrift, lagring, provhantering och instrumentskillnader samt provrelaterade faktorer såsom ålder, kön, genetik och miljöpåverkan.

– Den information som man erhåller via tolkning av de ortogonala strukturerna har visat sig utgöra ett viktigt komplement till den information man får ut när man modellerar datat, säger Hans Stenlund.

En förfinad teknik för modellering av ortogonala strukturer, OPLS (Orthogonal Projections to Latent Structures), introducerades i början av 2000-talet. OPLS och dess föregångare PLS (Partial Least Squares) är identiska avseende prediktionsförmåga men OPLS är att föredra när det gäller tolkning av både prediktiva och ortogonala strukturer.

I sin avhandling har Hans Stenlund ingående behandlat datamodellering av spektroskopiska data med båda metoder. I samtliga studier främjade möjligheten att tolka de ortogonala strukturerna till att optimera informationsutbytet. Han presenterar också en ny metod för OPLS-baserad modellering av hyperspektrala bilder, dvs. bilder sammansatta av flera informationslager.

Den ökade insikten om hur experimentell variation påverkar informationsutbytet utgör en viktig källa för optimering av framtida studier.

– Detta gör OPLS lämplig för mängder av applikationsområden inom kemi, biologi och medicin, säger Hans Stenlund.
 Hans Stenlund är uppvuxen i Älvsbyn i Norrbotten och har utbildat sig till både kemist och gymnasielärare i matematik och kemi vid Umeå universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43476
För ytterligare information, kontakta gärna:
Hans Stenlund
Tel.: 090-786 71 02
E-post: hans.stenlund@chem.umu.se
 
 

  Det hävdar juristen Pernilla Leviner i en ny avhandling från Stockholms universitet. I avhandlingen föreslår hon en rad åtgärder i syfte att stärka barns rätt och rättsliga ställning, däribland att Barnkonventionen införlivas i svensk rätt.

Det ställs höga rättsliga krav på att barn skyddas från våld och utsatthet i sina hem. Undersökningen visar dock att den rättsliga regleringen är otydlig och i viss mån motstridig, vilket kan medföra stor rättsosäkerhet vid tillämpningen. Regleringen betonar starkt att utredning och insatser ska genomföras i samförstånd med vårdnadshavaren och utgår i hög grad ifrån att föräldrar har barnets intresse för ögonen. I de fall där föräldrarna inte är bäst lämpade att bedöma barnets behov och företräda barnet riskerar därför barnets intressen att åsidosättas.

– För att stärka barns rätt och rättsliga ställning behöver Barnkonventionen införlivas i svensk lagstiftning.  Detta skulle kunna leda till att konventionen på ett annat sätt än idag åberopas i domstolar och hos myndigheter, säger Pernilla Leviner.

Vidare föreslår Pernilla Leviner att kraven på beslutsunderlaget bör vara lika högt ställda för att ingripa som för att inte ingripa. En starkare ställning för Barnkonventionen i form av lag och tydligare krav på fullgoda beslutsunderlag bör kombineras med ökade möjligheter för barn att företrädas av oberoende juridiskt biträde redan under utredningsfasen samt utökade möjligheter att överklaga socialtjänstens bedömningar och beslut till domstol.

Samförstånd och motivation av föräldrar, liksom värnandet om rätten till privat- och familjeliv, tycks prioriteras framför kravet på fullgoda beslutsunderlag. Analysen av regleringen och socialtjänstens tillämpning pekar på att myndigheten saknar de rättsliga förutsättningarna för att leva upp till det ålagda barnskyddsansvaret så som det uttrycks i Barnkonventionen.

– En ökad formalisering av processen och högre grad av domstolsprövning skulle leda till ökad praxis och därmed bättre vägledning för socialtjänsten, säger Pernilla Leviner.

Avhandlingens titel: Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete (avhandlingen ges ut av Jure förlag AB)
Ytterligare information
Pernilla Leviner, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, tfn 08 – 16 14 26, mobil 070-741 71 61, e-post pernilla.leviner@juridicum.su.se

– Vi visar också att metoden kan användas för att bestämma den molekylära effekten av droger eller läkemedel, säger Ola Söderberg, som lett studien vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Samspelet mellan olika celler är avgörande för att kroppen ska kunna fungera. Cellerna kommunicerar med varandra genom direktkontakt och genom lösliga ämnen/molekyler, som skickas ut som en ”signal” till omgivande celler. När dessa binder till en mottagarmolekyl på en annan cell vidarebefordras signalen in i cellen genom en stafett av proteininteraktioner, vilket reglerar mRNA-uttrycket. Signaleringen mellan och inom celler är en mycket komplex process som regleras på flera olika nivåer i signalvägarna.

–    Signaleringen kan dessutom skilja sig en hel del mellan en cell och dess granncell, därför är möjligheten att studera enskilda cellers signalering oerhört viktig för att förstå olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, säger Ola Söderberg.

Det är just bristen på metoder för detta som begränsar förståelsen av vad som skiljer cancerceller från normala celler. Den nya metoden kombinerar två olika metoder, som synliggör proteinaktivitet respektive mRNA uttryck. Detta gör det möjligt att bestämma i vilken riktning signalerna går, d.v.s. vilken effekten blir av signaleringen. De två metoderna som nu kombinerats har under de senaste åren utvecklats i samma forskargrupp.

– Möjligheten att nu kunna kombinera dem kommer att kunna ge en mer klar bild av vad som har gått fel i cancerceller och leder till ökad insikt i hur cancerceller samverkar och utnyttjar normala celler.

I artikeln används metoderna för att se hur fort signalerna går, från ytan av cellerna till kärnan, och för att bestämma hur många av cellerna som svarar på signalerna. Dessutom kan metoderna användas för att förstå hur olika droger fungerar, var de bryter signaleringen, och för att hitta nya riktade läkemedel för cancerbehandling.

Läs artikeln på PLoS ONE webbplats. http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0020148 [Ref 1]

För mer information, kontakta Ola Söderberg, tel: 018-471 44 75, 070-245 03 72, ola.soderberg@igp.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Att bli kallad bög eller hora, bli tafsad på eller få sexuella kommentarer om sitt utseende är mycket vanligt i Östersunds och Sundsvalls grundskolor. Men skolvärlden osynliggör sexuella trakasserier. Det visar aktuell forskning vid Mittuniversitetet. Det här föreläser docent Katja Gillander Gådin om under nyinvigningen av Forum för Genusvetenskap i Sundsvall (FGV) på torsdag.

Katja Gillander Gådins slutsatser efter snart 15 års forskning är att sexuella trakasserier är på väg att normaliseras i skolan. Orsaken är att det saknas kunskap och verktyg för att upptäcka och åtgärda problemen. Som exempel nämner hon lagstiftningen.

– Det är jättebra att diskrimineringslagstiftningen finns, men den är otydlig eftersom de juridiska definitionerna inte ger några konkreta exempel. Därför är det svårt att avgöra vad som kan betraktas som sexuella trakasserier, säger Katja Gillander Gådin.

Det handlar alltså om en omedveten acceptans som ”sitter i väggarna”. I skolornas antimobbningsplaner är de sexuella trakasserierna osynliggjorda. De kommer heller inte upp i samtalen om mobbning eftersom det saknas en gemensam förståelse för vad det kan handla om. Det här får stora konsekvenser för de elever som drabbas.

– De yngre eleverna, särskilt tjejerna i årskurs 1-6, verkar ha svårare att bli tagna på allvar när de lyfter problemen, eftersom ingen vill tro att det kan handla om sexuella trakasserier i den åldern. Tjejerna blir till sist avtrubbade och drivs att acceptera allt grövre behandling. De förminskar alltså trakasserierna, men mår psykiskt dåligt ändå.

Katja Gillander Gådin har forskat på sexuella trakasserier kopplat till barn och ungdomars psykiska hälsa sedan 1997. Det gör henne till en av landets absolut främsta experter på området. Forskningen består av enkätundersökningar och intervjuer av tusentals grundskoleelever i Östersund och Sundsvall.

Välkommen att lyssna till Katja Gillander Gådin och fler aktuella föreläsningar om genusforskning vid nyinvigningen av Forum för genusvetenskap (FGV) torsdag 26 maj. Nyinvigningen markerar att FGV nu går från tillfällig till permanent verksamhet.
Tid: 13.00
Plats: sal N102, Campus Sundsvall

Programmet finns på Mittuniversitetets webbplats.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Docent Siv Fahlgren, föreståndare FGV, tel 070-543 51 74 och Docent Katja Gillander Gådin, tel 070-892 34 62, 060-14 85 41
Krister Holm, t f pressansvarig, tel. 063-16 57 16, mobil: 070-484 71 08

Psykiatrin har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Vissa har lett till förbättringar av vården medan andra har haft negativa effekter i form av bland annat personalbrist, försämrad arbetsmiljö och brister i vården av patienter. Hanna Tuvesson, sjuksköterska och forskare vid Malmö högskola, har arbetat inom vuxenpsykiatrin innan hon började forskar. På fredag disputerar hon med avhandlingen Psychiatric nursing staff and the workplace: Perceptions of the ward atmosphere, psychosocial work environment, and stress.

I sin avhandling undersöker Tuvesson vårdpersonalens uppfattningar om arbetsmiljön i den psykiatriska slutenvården. Hon ser också närmare på relationen mellan vård- och arbetsmiljön.
– Primärt fokus för den psykiatriska slutenvården är patienterna och att bedriva en god vård för dessa. Men psykiatrin är också arbetsplats för många människor, vilket gör det väsentligt att undersöka arbetsförhållandena där, säger Tuvesson.

Med hjälp av sex olika enkäter har hon studerat vård- och arbetsmiljön vid tolv olika allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar.
– Ett viktigt fynd i mina studier är att vårdmiljön är en viktig aspekt för hur vårdpersonalen upplever sin arbetsmiljö. Har patienterna till exempel få aktiviteter ökar risken för stress bland personalen, säger Tuvesson.
På samma vis ökar risken för samvetsstress, att vara hindrad att göra det som man anser är rätt, när nivåerna av vrede och aggressivitet är höga.

I sin avhandling visar hon att vårdmiljön är intimt förknippad med arbetsmiljön.
– En viktig lärdom vi kan dra av detta är att förbättringar i patienternas vårdmiljö kan påverka personalens arbetsmiljö positivt, något vi bör beakta när vi gör förändringar inom vården, konstaterar Tuvesson.


Hanna Tuvesson disputerar med sin avhandling Psychiatric nursing staff and the workplace: Perceptions of the ward atmosphere, psychosocial work environment, and stress på fredag 27 maj.

Plats: Aulan, Fakulteten för hälsa och samhälle, ing 49, SUS, Malmö.
Tid: Fredag 27 maj, kl. 13.00

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Hanna Tuvesson på tfn: 0730 – 47 07 38.