– Tänk dig att du pendlar till jobbet eller sitter på barnens tennisträning samtidigt som du lyssnar på en föreläsning, säger Rolf Hasslöw, en av projektledarna för högskolans senaste app-satsning.
Det är Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås som ligger bakom idén om appen, ett nytt initiativ inom det flexibla lärandet.
– Eftersom Bibliotekshögskolan har stor erfarenhet av nationell rekrytering har vi lagt mycket kraft på utvecklingen av distansutbildningar. Nu tar vi nästa steg inom det flexibla lärandet och ger studenter möjligheten att ännu lättare följa undervisningen på valfri plats, säger Margareta Lundberg Rodin, prefekt vid institutionen.
Kommunicera direkt med lärarna
Tanken är att appen ska ha få men användbara funktioner såsom film och ljud – så att man ska kunna titta och lyssna på föreläsningar, en anslagstavla där lärare till exempel kan meddela om en föreläsning blivit inställd och en meddelandefunktion där studenter och lärare kan kommunicera direkt som via en chatt.
Projektets initiativtagare Rolf Hasslöw, Ingrid Johansson, och Carina Waldén har inspirerats av trenden bland många utländska lärosäten att lägga kursmaterial utanför de traditionella läroplattformarna och använda sig av mobila applikationer, såsom mobiltelefoner, laptops och läsplattor. Arbetet med att ta fram en egen app påbörjades i januari 2011 och i september börjar den testas av studenter på den första pilotkursen Patent, varumärke och design – information som inspiration, en distansutbildning på 10 högskolepoäng.
Även andra institutioner vid Högskolan i Borås är intresserade av appen. Flera kurser kommer i framtiden att finnas tillgängliga via mobilen, till exempel Bloggens teori och praktik och Bilddigitalisering av kulturarvet.
I april släppte Högskolan i Borås appen HB Student med allmänna funktioner som matsedel, tentaanmälan och schema.
För mer information:
Ingrid Johansson tfn: 0734-606 629 e-post: ingrid.johansson@hb.se
Rolf Hasslöw tfn: 0734-606 630 rolf.hasslow@hb.se
Carina Waldén tfn: 0734-606 628 carina.walden@hb.se

Boken ”Peaceful Coexistence” behandlar de svensk-sovjetiska relationerna under Chrusjtjovs tid vid makten i Sovjetunionen, en dramatisk period i världspolitiken. Boken består av åtta kapitel skrivna av lika många forskare, två svenska och sex ryska. Redaktör och författare av förordet är Helene Carlbäck, docent i historia vid Södertörns högskola.

– Innehållet kretsar kring 1950- och 60-talen när Sovjet hade sin första perestrojka, berättar Helene Carlbäck. När Stalin dog 1953 förändrades mycket eftersom terrorn som politiskt styrmedel försvann.
Bokens titel ”Peaceful Coexistence” är ett begrepp som användes flitigt under Chrusjtjovtiden, för att beskriva hur de två systemen socialism och kapitalism skulle samexistera. När man från Sovjets sida hade gett upp drömmen om att världens alla arbetare skulle resa sig, handlade det om att få till en fredlig samexistens. Detta gällde även relationen mellan Sverige och Sovjet.

Chrusjtjov motsägelsefull men betydelsefull
Josef Stalin dog 1953 och Nikita Chrusjtjov tog snart över makten. I boken framställs han som en motsägelsefull person. Han var en föregångare genom att försöka öppna upp mot väst. Men han stannar även upp i sina närmanden och sänder ibland motsägelsefulla signaler. Väst möter honom med misstro, vilket analyseras i boken. En fråga är hur utvecklingen blivit, om väst hade litat på Chrusjtjov. Helene Carlbäck berättar att forskarnas arkivstudier ger nyanser till historieskrivningen.
Man förstår att Chrusjtjov var en kreativ men också äventyrlig person som tyckte om att testa nya grepp och utspel, vilket kunde få allvarliga konsekvenser i hans position. 1962 är världen nära ett kärnvapenkrig när Sovjet planerar en utplacering av kärnvapen på Kuba som ett svar på de amerikanska kärnvapnen i Turkiet. USA inför då en flottblockad och de sovjetiska fartygen får vända tillbaka. Det hela blev en prestigeförlust för Chrusjtjov och var en bidragande orsak till att han så småningom avsattes.

I skuggan av detta internationella maktspel beskriver boken Sovjetunionens relationer till den övriga världen och till Sverige. Boken tar upp aspekter på svensk alliansfrihet och hur Sovjet såg på den. Å ena sidan var man allmänt skeptisk till alliansfriheten, å andra sidan var det en fördel att Sverige inte var med i NATO, det stora hotet för Sovjet. Nya arkivrön visar hur den sovjetiska utrikesledningen försökte motverka en alltför starkt provästlig orientering i Sverige.

Ett kapitel i boken analyserar Östen Undén, som var utrikesminister i Tage Erlanders socialdemokratiska regering under den tid Chrusjtjov satt vid makten. Den svenska utrikespolitiska debatten belyses genom prismat svensk-sovjetiska relationer och bidrar till en fördjupad förståelse för Undéns sätt att se på världen.

Vid CBEES, Centre for Baltic and East European Studies, som gett ut boken, bedrivs forskning om Östersjön och Östeuropa. Boken är viktig i detta arbete, eftersom den erbjuder en historieskrivning som delvis är förmedlad av kollegor i öst.
Kontakt: Helene Carlbäck, docent i historia vid Södertörns högskola: 070-659 80 25

De flesta djur reagerar på ljus och har utvecklat ett mycket sofistikerat sätt att se komplexa bilder för att kunna agera i sin omgivning. Se bara på insekternas sammansatta ögon och det mänskliga ögat. Charles Darwin och andra evolutionsbiologer förbryllades av ögonens komplexitet och undrade hur en sådan struktur kunde ha utvecklats genom det naturliga urvalet.

Men vissa djur, som till exempel sjöborren, kan reagera på ljus trots att den saknar ögon. Tidigare studier av sjöborrens arvsmassa har visat att djuret har ett stort antal gener kopplade till utvecklingen av näthinnan, som är den ljuskänsliga vävnaden i det mänskliga ögat. Sjöborren har alltså flera gener som är kodade för ett allmänt förkommande ögonprotein: opsin.

– Det var den här upptäckten som låg till grund för vår egen forskning. Vi ville ta reda på var opsinet fanns i sjöborren, för att på så sätt hitta de sensoriska ljusstrukturerna eller fotoreceptorerna. Helt enkelt ta reda på var sjöborrens seende finns, säger Sam Dupont på institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet som är en av forskarna bakom den publicerade studien och medförfattare till artikeln.

Forskargruppen bakom studien kunde konstatera att det verkar som om fotoreceptorerna finns på spetsen och basen av de rörformade slangfötterna, som finns över hela sjöborrens kropp och bland annat används vid förflyttning.

– Vi vill påstå att hela den vuxna sjöborren kan fungera som en stort sammansatt öga och att skuggan, som kastas av djurets ogenomskinliga skelett på de ljusavkännande cellerna, kan göra så att den får en riktad syn, säger Sam Dupont.

Artikeln Unique system of photoreceptors in sea urchin tube feet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of National Academy of Sciences, PNAS.
Länk till artikeln: http://www.pnas.org/content/early/2011/04/26/1018495108.abstract

KONTAKT: Sam Dupont, institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet  0523- 185 34 sam.dupont@marecol.gu.se  

Hittills har man inte vetat vad som händer i kroppen när vi andas in dem, men nu har Gulaim Seisenbaeva och Robert Pazik vid SLU visat att metalloxiderna starkt binds till fosfat- och fosfonatgrupper. Sådana grupper finns bland annat i cellmembranen. Fosfolipider i cellmembran och fosfoproteiner bäddar in metalloxiderna i en omgivande krans (korona). På så sätt skyddas kroppen från metalloxidernas potentiellt farliga verkan.

Kunskapen om detta fenomen kan komma att användas när man vill skapa mediciner som långsamt avges till kroppen. Metalloxiderna skulle då kunna beläggas med den verksamma substansen (medicinen), som sakta frigörs. Barndiabetes skulle exempelvis kunna behandlas genom att aminofosfonsyror från sådan medicin agerade som budbärare till cellerna om att producera insulin.

Journal of Physical Chemistry C. (Nanomaterials) 115/2011, http://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/jp2000656  Gulaim.Seisenbaeva@slu.se, Vadim.Kessler@slu.se, 018-67 15 41

För att utveckla den svenska odlingen av frukt och grönt har trädgårdsbranschen velat ta reda på vad konsumenterna tycker om några stora produkter och om de eventuellt är missnöjda med något. Forskare vid SLU i Alnarp har därför genomfört några enkätundersökningar bland svenska konsumenter.

Importerade äpplen utgör 80 procent av konsumtionen. Inte ens under äpplenas högsäsong, september till december, står den inhemska frukten för mer än knappt halva volymen. I äppelenkäten angav 70 procent att de inte tycker att ursprunget framgår tillräckligt tydligt i butiken. Ekologiska och förpackade äpplen kommer inte högt upp på konsumenternas rangordningslista. Smaken prioriteras högst och konsumenterna anser i hög grad att svenska äpplen är godare än importerade. Mjölighet, för lite smak och yttre kvalitet är de vanligaste orsakerna till missnöje.

Trots att tomatkonsumtionen har fördubblats sedan 1982 har den svenska tomatproduktionen minskat. Konsumenternas attityder till tomat kartlades i en annan enkät. Man ville ha en fortsatt utveckling mot fler typer av tomater. För lite smak på tomaterna var en anledning till missnöje, vilket till viss del kan förklaras av att man förvarar dem i kyl eller sval i hemmet, och inte i rumstemperatur.

Sallat odlas både på friland och i växthus. Självförsörjningsgraden är 53 procent på helårsbasis, under säsongen 90 procent och 15 procent av sallaten går då på export. Sallat har utvecklats till en av de mest differentierade varukategorierna. Ökningen av färdiga sallatsmixer är ett uttryck för att konsumenterna vill ha det bekvämt. I sallatsenkäten hade omkring hälften av de svarande särskilt stort intresse för svenska produkter och efterfrågade en tydlig märkning i butik.

Lök är en produkt som är viktig i kosthållet. Konsumenterna tycker att det är viktigt att löken är närproducerad och svenskodlad. Att löken är svenskodlad är betydligt viktigare än att den är ekologiskt odlad. Fyra av fem föredrar fräscht utseende framför mild smak. Mjuk och möglig lök är de i särklass vanligaste orsakerna till missnöje.

Lena.Ekelund@slu.se, 040-41 50 79 Konsumenter om äpple http://pub.epsilon.slu.se/8108/,  Konsumenter om tomat http://pub.epsilon.slu.se/8160/,  Konsumenter om sallat http://pub.epsilon.slu.se/5882/,  Konsumenter om lök http://pub.epsilon.slu.se/8193/

SLU-forskare har studerat en nyckelbiotop på 3–4 hektar med den rödlistade epifytiska mossarten aspfjädermossa (Neckera pennata) som modellart. Det visade sig att nya träd koloniserades med större sannolikhet ju närmare de stod träd som redan hyste arten ifråga. Arten minskade på stående träd nära den avverkade ytan, troligen på grund av uttorkning. Det var också nära områdets ytterkanter som flest träd föll, vilket också fick till följd att mossan dog.

Aspfjädermossan växer mest på askar, som ju ofta drabbas och dödas av askskottsjukan. Det verkar som att denna svampsjukdom är en viktig orsak till att ett ökat antal träd faller, vilket självklart påverkar arter som är beroende av ask negativt.

Enligt Skogsstyrelsen är medelstorleken på svenska nyckelbiotoper bara 1,5 hektar, vilket forskarna befarar vara en alltför liten areal för att många av arterna som missgynnas av skogsbruk långsiktigt ska överleva där.

De föreslår därför att nyckelbiotoperna ska omges av en buffertzon på åtminstone 50 meter med begränsat virkesuttag. Det skulle ge skydd åt uttorkningskänsliga arter, och värdträden i biotoperna skulle skyddas från stormar. Om askskottsjukans framfart kunde hejdas skulle även det hjälpa till att minska hotet för arter som har ask som främsta värdträd.

Tord.Snall@slu.se, 018-67 26 12, Jean-Michel.Roberge@slu.se, 090-786 83 59 http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2011/6/sallsynt-mossa-hotas-om-ask-forsvinner/ http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2664.2011.01963.x/abstract

Skogarna i Europa har under senaste decenniet drabbats av sommarhetta och torka i större utsträckning än tidigare. Det är en anledning till den vikande vitalitet som registrerats i en tredjedel av dessa skogar. I Sverige har skogarna också påverkats av stormar och utbrott av skadegörare.
Det visar EU-projektet FutMon, som i Sverige är knutet till SLU:s fortlöpande miljöanalys, program Skog.
Information om Europas skogar från EU:s största Life+ projekt, FutMon, kommer den 21 juni att presenteras i Bryssel.
En vidareutveckling av befintlig internationell övervakning av skogens hälsotillstånd har under de senaste två åren genomförts i 23 medlemstater. Övervakningen, som sträcker sig från Lappland i norr, till Sicilien i söder, omfattar en översiktlig inventering på 5500 provytor samt en intensiv övervakning på 300 områden.
Den nya övervakningen har skapat en koordinerad och harmoniserad skogsskadeövervakning genom att länka befintliga inventeringar och ny övervakningsmetodik på nationell, regional och EU-nivå.
I den nya övervakningen finns data som berör klimatförändringen och tillståndet i skogsekosystemen. Inom FutMon-projektet har också arbetet med harmonisering av data från nationella Riksskogstaxeringar drivits vidare.
Resultaten från övervakningsprogrammen visar att:

Skogarna i Europa under det senaste decenniet i större utsträckning har drabbats av sommarhetta och torka. Det är en av anledningarna till den nedsatta vitaliteten av skogen som konstaterats på en tredjedel av ytorna i programmet. Tillståndet i svensk skog har i hög grad påverkats av ett flertal stormar och kraftiga utbrott av skadegörare såsom granbarkborre och törskatesvamp.

– Det finns en obalanserad näringstillgång till följd av kvävedepositionen. På cirka hälften av ytorna överskrider depositionen uppsatta gränsvärden. Övervakningsprogrammet visar på läckage av kväve till grundvattnet och påverkan på vegetation och lavflora.

Skogarna i Europa lindrar effekten från klimatförändringar. Skogens upptag av koldioxid motsvarar 10 procent av utsläppen. Resultat från övervakningen visar att kvävedepositionen ökar tillväxten och därmed upptaget av koldioxid. Den framtida ökningen av skogstillväxten kan dock förväntas vara lägre. Europeiska tillväxtmodeller bygger på data från övervakningen för att kvantifiera dessa effekter.

Projektledare för FutMon är Dr. Martin Lorenz, Johann Heinrich von Thünen Institute (vTI) Martin.Lorenz@vti.bund.de
Svensk projektledare är Sören Wulff, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå
Soren.Wulff@slu.se
 
Kontakt:
Professor Lars Lundin, institutionen för vatten och miljö, SLU
Lars.Lundin@slu.se   018-67 31 09, 070-373 62 43
Mer information:
FutMon projektet drivs i Sverige inom ramen för SLU:s fortlöpande miljöanalys, vid Riksskogstaxeringen och Integrerad Monitoring.
FutMon – EC:s nya övervakningsprogram för skogsmark
http://www.slu.se/Documents/externwebben/s-fak/skoglig-resurshallning/Riksskogstaxeringen/%C3%96vriga%20dokument/FutMon.pdf
 
 

– Kostnaderna ökar främst i samband med generationsskiften och kostnadsutvecklingen för de studerade materielsystemen har i allmänhet överstigit den allmänna prisutvecklingen med 1 – 7 % per år, säger försvarsekonom Peter Nordlund vid FOI.
FOI har studerat den historiska kostnadsutvecklingen för försvarsmateriel under efterkrigstiden. Den höga kostnadsutvecklingen är en viktig orsak till att det svenska försvaret inom ramen för tilldelade medel inte kunnat behålla en till volymen oförändrad insatsorganisation.
En fortsatt hög kostnadsutveckling innebär risker för realiserandet av den nu tänkta insatsorganisationen och dess storlek.
Enligt rapporten kan en oförändrad eller minskad anslagstilldelning mötas med en kombination av åtgärder. Det handlar om sänkta kvalitetskrav, förlängda tidsintervall mellan generationsskiften och minskade volymer.
Försvarsmakten bör beakta kostnadsutvecklingen och dess konsekvenser i sin planering. Statsmakterna behöver aktivt följa och värdera kostnadsutvecklingen och dess konsekvenser i diskussioner om försvarsanslag och pris- och lönekompensation.
Även andra länder upplever ökade materielkostnader och betalar dessa genom minskade volymer av såväl personal som materiel. Behovet av anslagsmedel till Försvarsmakten beror därför främst på utvecklingen av hotbilden och försvarssatsningarnas utveckling i omvärlden menar forskarna Peter Nordlund, Janne Åkerström, Bernt Öström och Helge Löfstedt vid FOI.
Ladda ner Kostnadsutveckling för försvarsmateriel och läs mer på www.foi.se.
Kontakt
Peter Nordlund, försvarsekonom, peter.nordlund@foi.se, 08-55 50 38 74, 073-444 7674
Maria Hugosson Bygge, pressansvarig, maria.hugosson@foi.se, 073 – 444 7755

Allt fler detaljhandelsföretag arbetar med egna märkesvaror. Det är därför intressant att studera hur det går till när produkter som ska marknadsföras under detaljhandelsföretagens egna varumärken utvecklas. Lena Bjerhammar skriver i en ny avhandling från Handelshögskolan i Stockholm om hur produktutvecklingssamarbete mellan detaljhandelsföretag och deras varuleverantörer går till.
Studien utgår från kunskap om produktutvecklingssamarbeten inom den tillverkande industrin. Till denna kunskap adderas insikter om detaljhandelsföretagens särdrag och ur detta utvecklas ett antal propositioner om hur det “borde” gå till i detta nya sammanhang, det vill säga i detaljhandelsföretag. Dessa propositioner prövas i ett antal fallbeskrivningar av olika produktutvecklingssamarbeten. Dessa fallbeskrivningar bygger på intervjuer med produktutvecklingsansvariga i olika detaljhandelsföretag.
I de fall detaljhandelsföretagen samarbetar med sina leverantörer på ett sätt som överensstämmer med tillverkningsföretagens arbetssätt, får propositionerna stöd, annars inte. Somliga propositioner får stöd i samtliga fall, men merparten av propositionerna får stöd i vissa fall – men inte i andra. Några detaljhandelsföretag väljer till exempel att samarbeta med endast ett fåtal leverantörer, ett arbetssätt som tillverkningsföretag antas tillämpa. Både detaljhandelsföretag och tillverkningsföretag gör på detta vis för att hålla transaktionskostnaderna nere, och ett viktigt skäl för detaljhandelsföretagen är att detta ökar möjligheterna att kommunicera komplex information rörande olika krav som produkterna ska uppfylla. Andra detaljhandelsföretag väljer att samarbeta med ett större antal leverantörer för att uppmuntra konkurrens mellan dem. Studien visar också bland annat att detaljhandelsföretag, liksom tillverkningsföretag, kan välja att samarbeta på olika sätt med en leverantör beroende på hur strategiskt viktig produkten eller varumärket i fråga bedöms vara.
Avhandlingen kan läsas i sin helhet här: ‘Produktutvecklingssamarbete mellan detaljhandelsföretag och deras varuleverantörer’ eller beställas i bokform från Handelshögskolan i Stockholm på EFI.publications@hhs.se.

För ytterligare information eller kommentarer, vänligen kontakta:
Lena Bjerhammar, lbj@du.se, tel. 070-217 61 14
Lena Bjerhammar har genomgått forskarutbildningen och har lagt fram sin doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon är teknologie licentiat och tjänstgör sedan 1990 som universitetsadjunkt i företagsekonomi vid Högskolan Dalarna.

Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm .  Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se

Ämnet livskunskap finns på schemat i många svenska skolor. Det handlar om att lära elever hantera sina känslor och beteenden. Två populära modeller, SET och ART, bygger på terapeutiska metoder och har dialog som ett centralt arbetssätt. SET står för Social and Emotional Training och används för alla elever, medan ART, Aggression Replacement Training, riktas mot så kallade riskelever, som beter sig aggressivt och osocialt.

Forskarna Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, Linköpings universitet, har granskat SET och ART genom att analysera manualer och intervjua lärare och handledare. De visar hur arbetssätten framställs som jämlika och frivilliga, medan läraren i själva verket behåller makten över eleverna.

Formellt har eleverna exempelvis rätten att avstå, deltagande i livskunskap beskrivs som frivilligt. Samtidigt ska eleverna motiveras och här finns en pedagogisk paradox, påpekar forskarna.
– Eleverna ska känna att de deltar utifrån sin fria vilja. Men samtidigt är det viktigt att alla deltar. Det blir motsägelsefullt, konstaterar Andreas Fejes.

Självbedömning är en annan metod som framstår som jämlik och demokratisk, men där läraren har sista ordet. Eleverna uppmanas bedöma hur väl de har fungerat och om de förtjänar en belöning. Men det är läraren som avgör om de verkligen ska få någon.
Att kunna välja och förutse konsekvenserna av sina val är ytterligare en metod i SET och ART. Eleverna får lära sig att alla har ett val. De kan själva välja sin framtid. Men hur de väljer får konsekvenser och det gäller att väga in dem. I teorin är valmöjligheterna oändliga, i praktiken reduceras de snabbt.

De här metoderna stämmer väl med den neoliberala syn på frihet och styrning som råder idag, hävdar forskarna. Medborgarna har frihet att välja, men bara inom bestämda ramar som inte alltid är synliga.
– Ingen tvingar dig, men du beter dig ändå enligt normen. För du vet att det annars blir tråkiga konsekvenser, förklarar Andreas Fejes.

Andreas Fejes är docent i vuxenpedagogik, Magnus Dahlstedt är docent vid REMESO, institutet för forskning om migration, etnicitet och samhällsfrågor. Deras granskning har publicerats i en artikel i Journal of Education Policy. Andreas Fejes nås på 0736-18555.

SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitet) forskningsverksamhet vid enheten växtförädling hortikultur – Balsgård – flyttas till Alnarp. Verksamheten på Balsgård är i huvudsak inriktad mot forskning och förädling av frukt och bär. Beslutet omfattar också utredning av övrig verksamhet. Utredningen ska vara klar den 30 september och flytten av forskningsverksamheten sker vid årsskiftet.

Beslutet fattades av fakultetsledningen i början av veckan. De anställda informerades i dag, onsdag. Beslutet om flyttning av forskningsverksamheten till Alnarp fattades dels mot bakgrund av att forskningen inte bedöms vara livskraftig på lång sikt på Balsgård då forskningsmiljön är alltför liten, dels på grund av ekonomiska problem i verksamheten som helhet på Balsgård. Alnarp i Lomma mellan Malmö och Lund är SLU:s huvudort för hortikultur, dvs  universitetets trädgårdsvetenskapliga verksamhet. Cirka 15 anställda berörs av beslutet. Först efter att utredningen genomförts kommer konsekvenserna för övrig verksamhet på Balsgård att klarna.

På Balsgård utanför Kristianstad bedrivs forskning, forskarutbildning, utbildning och utveckling inom genetik och växtförädling. Fokus ligger på frukt och bär men omfattar även prydnadsväxter, t ex rosor och klematis.  En del av verksamheten handlar om att få fram sorter som t ex är härdiga mot sjukdomar eller som har andra positiva egenskaper. Ett exempel är äpple som kan ätas även av dem som är allergiska. Verksamheten på Balsgård omfattar också unika växtmaterialsamlingar och försöks- och demonstrationsresurser.

 På senare tid har man också börjat utveckla funktionella livsmedel, t ex havtornjuice. I anslutning till denna verksamhet finns också resurser för produkt- och processutveckling främst med inriktning mot drycker och livsmedelsförädling i mindre skala.
 – Beslutet innebär ingen förändring av forskningens fokus och inriktning men får naturligtvis konsekvenser för verksamheten och de medarbetare som får sin arbetsplats flyttad, vilket är beklagligt men oundvikligt, säger Tiina Sarap, dekanus för LTJ-fakulteten i Alnarp. Genom att koncentrera forskningsverksamheten till Alnarp skapas en kraftfullare forskningsmiljö som på sikt gynnar hela ämnesområdet.

För ytterligare information:
Professor Tomas Bryngelsson, chef för område växtförädling och bioteknik på Balsgård, tel 040-41 55 68, 070-652 55 68. E-post Tomas.Bryngelsson@slu.se

Forskare vid Luleå tekniska universitet  arbetar med att ta fram ett instrument för att bättre upptäcka prostatacancer. Genom att kombinera två metoder kan positiva egenskaper utnyttjas på bästa sätt samtidigt som nackdelar kan kompenseras. I en ny avhandling vid LTU har metoder för detta tagits fram.  

– Vi har tagit fram en modell för att jämföra data från de två olika metoderna och med hjälp av den hoppas vi att nya samband mellan tumörers styvhet och molekylära innehåll ska kunna upptäckas, vilket skulle öka vår förståelse för prostatacancer, säger Stefan Candefjord, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.

Hans avhandling visar att det finns ett stort behov av nya metoder för upptäckt av prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och ca 2500 dör i sjukdomen varje år. Operation är ofta vanligaste och lämpligaste behandlingsform, men det är svårt för kirurgerna att identifiera vad som är frisk och sjuk vävnad. Därför missas ofta delar av tumören, vilket ökar risken för återfall. Det finns dock två tekniker som forskare vid Luleå tekniska universitet försöker kombinera i ett nytt instrument som kan upptäcka kvarvarande cancer.

– Det handlar dels om en resonanssensor som kan upptäcka tumörer då de vanligtvis är hårdare än frisk vävnad och dels om Ramanspektroskopi som kan identifiera cancer baserat på förändringar i vävnadens biokemiska innehåll, och i min avhandling tar jag första steget mot förverkligande av ett sådant instrument, säger Stefan Candefjord.

Han har i sin forskning även utvecklat en s.k. ”lärande algoritm” som kan känna igen olika friska vävnadstyper och skilja på frisk och cancersjuk vävnad baserat på laboratoriemätningar från gris och människa. Nästan 8 av 10 mätpunkter kunde identifieras korrekt med hjälp av algoritmen.
– Det visar att det tänkta instrumentet skulle kunna bli till stor hjälp vid operation av prostatacancer, säger han.

Instrumentet ger bra precision och minskar risken att för mycket frisk vävnad tas bort vilket minimerar biverkningar som impotens och inkontinens. Om fem år hoppas forskarna att en färdig produkt ska vara framtagen.
 

Verktyget kan användas av beställarmyndigheter, konsulter och entreprenörer.
– De uppnådda resultaten visar möjligheten att med tämligen god säkerhet bedöma bergmaterialens mekaniska egenskaper med hjälp av en detaljerad petrografisk beskrivning, säger forskningsingenjör Håkan Arvidsson på VTI.

Projektet har fokuserat på de i Sverige mest exploaterade bergartsgrupperna magmatiska djup- och gångbergarter och deras omvandlingsprodukter, metasedimentära bergarter och metavulkaniter.

Forskarna menar att praktisk användning av systemets klassificeringsnyckel kommer att ge stora ekonomiska och miljömässiga fördelar vid projektering och byggande av nya vägar och järnvägar.
VTI rapport 715

Kontakt
För mer information kontakta Håkan Arvidsson, forskningsingenjör, VTI
VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.

– Det finns potential att spara energi genom att anpassa belysningseffekten till exempel efter de stora variationer som finns i fordonsintensitet på olika vägar, menar VTI-forskaren Annika Jägerbrand.  Dessutom skulle belysningen i bostadsområden med lite trafik kunna minskas kvälls- och nattetid för att motsvara människors behov. På nätterna är det ju tämligen lugnt i dessa områden. Sedan finns det ytterligare möjligheter för energibesparingar om man inför rörelsedetektorer kopplade till belysningen.
Studiens resultat visar att de olika typer av dimningsscheman som studerats utifrån olika förutsättningar i kWh/år sparar 19–50 procent av energiförbrukningen. Angående typ av belysning vid bilkörning visar studien att 62 till 71 procent av tillfrågade i en webbenkät, ca 200 personer, föredrar keramisk metallhalogenbelysning med mer vitt ljus framför mer traditionell högtrycksnatriumbelysning med mer gult ljus.
En annan sak som kom fram i undersökningen är att belysningseffekten på vägar och gator ofta är ojämn. Detta kan man se på bilder som analyserats med en relativt ny metod där man får fram digitala foto av luminansen över hela vägytan. 
– Det vore önskvärt att få väg- och gatubelysning som har jämnt ljus över hela ytan, inklusive väg och trottoar.
VTI rapport 722

Kontakt
För mer information kontakta Annika Jägerbrand, forskare, VTI, telefon 013-20 42 19, e-post annika.jagerbrand@vti.se

VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, ett forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.

– Vit pasta är ett exempel på en produkt som i vissa fall fått oförtjänt dåligt rykte på grund av ett högt GI. Men vetemjölspasta ger i själva verket ett lika bra blodsockersvar som fullkornspasta, säger Liza Rosén, doktor i industriell näringslära vid Lunds Tekniska Högskola.

Förklaringen till att vetemjölspastan ibland fått förvirrande högt värde är att GI endast ser till den sammanlagda ytan under blodsockerkurvan. Till skillnad vad många tror tar GI inte hänsyn till svängningarna i blodsockret. Det missgynnar livsmedel med en lång och ganska låg kurva. Utöver vit pasta får även vissa typer av rågbröd just sådana kurvor.

– Vit pasta har en lika tät struktur som fullkornspasta och tar därför lika lång tid att bryta ner. Strukturen i ett livsmedel är faktiskt den viktigaste parametern för glukossvaret, säger Liza Rosén.

Liza Rosén betonar att fibrer i sig alltid är bra, men att de inte alltid har betydelse för blodsockersvaret. Dessutom är det skillnad på fibrer och fibrer.

– Det finns många fiberrika bröd i butikerna som ger samma blodsockersvar som vitt vetebröd, säger hon.

Men hennes egenutvecklade GP-mått ger en mer rättvisande bild av ett livsmedels blodsockersvar eftersom den tar hänsyn till kurvans utseende. Ju jämnare desto bättre. Bäst poäng får sådan mat som ger en jämn och lagom låg kurva.

För att beräkna GP mäter man glukosnivåerna i blodet under tre timmar efter måltiden. Enligt en matematisk modell räknar man sedan ut GP-värdet. GI mäter också blodsockret, men under två timmar, varpå man beräknar arean över fastenivå.

– Ett livsmedel med högt GP tyder på att energin räcker längre. Allra bäst är om produkten har lågt GI och högt GP. Då är det en riktigt bra produkt! Ett exempel är kokta rågkärnor som har ett GI på 73 (där 100 motsvarar vitt vetebröd) och ett GP på 94.

I samma studie fick kokta vetekärnor ett GI på 68 men ett GP på 51. Resultatet tyder på att rågkärnorna ger en stabilare blodockerprofil, säger Liza Rosén.

Hon betonar att GP-måttet är nytt och mera forskning behövs. Exempelvis behöver man studera sockerrika produkter. Man behöver också testa om produkter med högt GP har gynnsamma effekter på blodsockerregleringen också på längre sikt. Det tror hon, men det är än så länge bara en hypotes. Själv har helt nyligen fått jobb inom industrin, men hennes tidigare forskarkollegor har tagit över stafettpinnen.

– Vi använder konceptet och ska relatera det till andra parametrar. Till exempel misstänker vi att produkter med högt GP ger längre mättnad, samt att produkter med högt GP kan förbättra blodsockerregleringen inte bara i direkt anslutning till måltiden, utan även vid en efterföljande måltid, säger Elin Östman, docent i Industriell näringslära och livskemi och Liza Roséns handledare.

För mer information, kontakta Liza Rosén, doktor i Industriell näringslära och livsmedelskemi, 0730-51 81 12, liza.rosen@fazer.com, telefon eller handledare Elin Östman, docent, forskarassistent, Industriell näringslära och livsmedelskemi, 046-222 83 18, Elin.Ostman@appliednutrition.lth.se Läs också mera här: www.ffsc.lu.se/

– Resultaten är också intressanta för att förstå vattens många onormala egenskaper. Det har till exempel förutspåtts att vatten skulle ha två olika vätskefaser vid låg temperatur. Resultaten stöder existensen för en av de två faserna, berättar Ove Andersson.

Vatten är extremt svårt att kyla så att det blir trögflytande. Ove Andersson har lyckats med konststycket genom att utsätta kristallint is, där atomerna har en ordnad position, för ett ökat tryck vid temperaturer under minus 130 grader. Då upplöstes molekylernas ordning och isen kollapsade till en amorf is, med slumpmässig ordning på vattenmolekylerna.
– När jag sedan höjde temperaturen övergick isen till trögflytande vatten. Detta vatten liknar vanligt vatten, men det har 35 procent högre densitet och vattenmolekylerna rör sig relativt långsamt, det vill säga viskositeten är hög.

Vatten har ett stort antal egenskaper som avviker från normala beteenden. Till exempel ökar densiteten när temperaturen sänks och minskar när den höjs, men det finns ett viktigt undantag – underkylt vatten. Då minskar densiteten när temperaturen sjunker under noll grader.
–  Det finns avvikelser som har varit kända i många år, och de är mycket viktiga. Ändå finns ingen generell förklaring till dem, men lösningen kan finnas i hur vattens egenskaper påverkas när det utsätts för höga tryck, säger Ove Andersson.

Några teorier förutsätter att vatten kan existera i två olika vätskefaser, en med låg densitet och en annan med hög densitet. Teorierna baseras på att övergången mellan faserna sker vid låg temperatur och högt tryck. När vatten kyls och närmar sig detta område kan det ske en gradvis omvandling som påverkar egenskaperna och ger vatten dess onormala egenskaper. Tyvärr är omvandlingen svår att undersöka eftersom vatten normalt kristalliserar. Ett alternativt sätt att närma sig området är att först bilda amorf is. De nya resultaten visar att den amorfa isen troligtvis övergår i trögflytande vatten när den värms vid högt tryck. Därmed har Ove Andersson också verifierat existensen för en av de två vätskefaserna som förutspåtts existera vid låg temperatur.
– Detta är en viktig pusselbit för att förstå vattens egenskaper och ger nya möjligheter att studera trögflytande vatten.

Originalpublikation:
Glass–liquid transition of water at high pressure
Ove Andersson, Umeå universitet
PNAS , The Proceedings of the National Academy of Sciences USA
www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1016520108

För ytterligare information, kontakta gärna:
Ove Andersson, institutionen för fysik
Telefon: 090-786 50 34
E-post: ove.andersson@physics.umu.se