Betydande mängder fosfor kan finnas i de jordpartiklar som förs bort från åkermark via ytavrinning och erosion.
Det finns sätt att motverka detta problem, som drabbar både lantbrukare och miljön. Exempel är fosfordammar, gräsbevuxna kantzoner längs diken och vattendrag samt förbättring av jordens struktur genom kalkning. Det är dock viktigt att sådana åtgärder verkligen sätts in där de gör störst nytta, menar forskare vid SLU.
För mycket fosfor kan ge algblomning
När vatten rinner på markytan eller genom marken för det med sig olika ämnen och partiklar som finns där. Fosfor är ett ämne som förekommer naturligt i naturen, men människor tillför också fosfor till naturen. Under de senaste decennierna har fosfor hamnat i marken främst genom gödsling. Fosfor stannar inte alltid i marken, utan transporteras bort då regnvatten och vattendrag rinner genom marken och landskapet. Detta gäller särskilt om marken har mycket lera eftersom fosfor fastnar på lerpartiklar. När mängden fosfor blir alltför hög i vattnet kan det skapa problem som algblomning.
Källa: SLU
SLU-forskare har under flera år arbetat med modeller för beräkning av erosionsrisker. De har också arbetat med kartor som visar var i landskapet risken är störst för fosforförluster. Sara Sandström har i sitt doktorsarbete vid SLU utvecklat, utvidgat och förfinat dessa modeller.
– Idag är kartorna så bra att de ger god vägledning åt lantbrukare och myndigheter i de områden i Mälardalen som vi har arbetat med, säger Sara Sandström. Dessutom kan modellen även användas för att ta fram sådana kartor över andra liknande områden.
Samband mellan slam och fosfor
Med hjälp av den miljöövervakning som SLU bedriver har Sara Sandström kunnat studera flödet av fosfor och jordpartiklar från avrinningsområden till små ”jordbruksbäckar”.
På flera platser i Mälardalen och södra Sverige har det samlats in vattenprover från sådana bäckar under flera decennier. Analyser visar att ett starkt samband finns mellan mängden slam i vattnet och dess fosforhalt.
Tömning av provtagare för suspenderat slam. Foto: Mikael Östlund
Slamhalten är alltså ett bra indirekt mått på fosforförlusterna i dessa områden. Det som visade sig påverka slamhalten mest var hur stor andel av marken som var jordbruksmark, och lerhalten i denna mark.
Mer erosion av lerhaltiga jordar
– Jordar med hög lerhalt och svag struktur är mer erosionsbenägna, vilket leder till större förluster av jordpartiklar och fosfor, säger Sara Sandström. Mälardalen är ett intressant område att studera, eftersom det finns gott om lerhaltiga jordar och mycket jordbruksmark.
För att hitta de platser i landskapet där erosionsrisken är störst och modellera fosforförlusterna över tid vidareutvecklade Sara Sandström och hennes kollegor en modell för sex av områdena. Grunden i modellen är högupplösta höjdkartor, jordartskartor och uppgifter om markanvändning.
Ger en bra bild
När modellernas resultat jämfördes med verkliga miljöövervakningsdata visade de sig ge en bra bild av fosforförlusterna i områdena. Och detta gällde även de säsongsmässiga variationerna, som äldre modeller inte har täckt in.
– Modellen kan även användas för liknande områden som saknar mätdata, och kan då vara ett bra verktyg för lantbrukare som vill veta var och när det finns störst risk för erosion och fosforförluster.
Kunskapen om vad som styr fosforflödet till bäckar i mindre jordbrukslandskap visar sig även kunna tillämpas på större avrinningsområden i regionen. I ett antal större områden med åar som mynnar ut i Mälaren syns samma samband mellan fosfor och slamhalt och mellan slamhalt, lerhalt och andel jordbruksmark i området.
Inga sjunkande fosforhalter
Sara Sandström har även analyserat data om vattenkvalitet i Mälarens avrinningsområde under de senaste 20 åren, för att se om det finns trender som kan kopplas till jordbrukets åtgärder mot växtnäringsförluster. Hon kan dock inte se några tydliga trender mot sjunkande halter av växtnäringsämnen. Det finns flera tänkbara förklaringar till det, säger hon.
– I vissa områden hade det helt enkelt inte gjorts så många åtgärder, och i andra kan de ha varit placerade där de inte ger så stor effekt. Det kan även handla om att åtgärderna inte ger utslag förrän längre fram. Det kan också vara så att tillförseln av fosfor till åarna verkligen har minskat, men att fosforhalten i åvattnet fortsätter att vara hög för att det frigörs lagrad fosfor från bottensedimenten. En annan möjlig förklaring är att klimatförändringar, med ökat vattenflöde, har motverkat åtgärderna.
Fler åtgärder, på rätt ställen
God ekologisk status i sjöar, åar och bäckar är ett uttalat mål i både svensk och europeisk miljöpolitik, och minskad fosfortillförsel från jordbruksmark kan bidra till detta. Enligt Sara Sandström behövs fler åtgärder, som görs på rätt ställen och är anpassade till avrinningsområdets egenskaper.
– Vi vill ju att övergödning och algblomning ska minska och då är det viktigt att fokusera resurserna där de gör störst nytta. Min avhandling visar det tydligt.
Sara Sandström, Institutionen för vatten och miljö, sektionen för geokemi och hydrologi
Sveriges lantbruksuniversitet sara.sandstrom@slu.se
– Fyndet tyder på att förändringar sker i kroppen redan innan symtom från sjukdomen ger sig till känna, säger Daniel Öhlund som forskar vid Umeå universitet.
Ett stort problem med cancer i bukspottskörteln, pankreas, är att cancern i början bara ger diffusa symtom. Den upptäcks därför ofta sent och är därmed svår att behandla framgångsrikt. Det gör att dödligheten i denna cancerform är mycket hög.
Att hitta sätt att tidigare upptäcka cancer i bukspottskörteln skulle vara ett viktigt steg för att kunna behandla cancern innan det är för sent.
Bukspottskörtelcancer
Cirka 1200 svenskar drabbas årligen av cancer i bukspottskörteln. Det är den cancerform med högst dödlighet. Den enda effektiva behandlingen för närvarande är kirurgi. För att den ska vara effektiv får inte cancern ha spridit utanför bukspottskörteln.
I en studie har nu forskare vid Umeå universitet analyserat patientmaterial som samlats in inom ramen för Northern Sweden Health and Disease Study.
Cancern kan följas
Det finns två kända markörer i blodet för bukspottskörtelcancer, nämligen två proteiner som heter CA19-9 och CEA. De är effektiva för att kunna följa hur cancern utvecklas när den väl är etablerad.
Forskarna sökte därför systematiskt i biobanken efter personer som senare utvecklade bukspottskörtelcancer. De mätte markörer i blodet som kunde visa att cancern var på väg. De fann att liten andel av de personer som fick cancerformen hade långsamt stigande nivåer av markören CA19-9 två år innan de fick diagnosen.
– Studien visar att det kan finnas en möjlighet att med rätt markörer upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare än vi gör idag, och det vore väldigt värdefullt, säger Malin Sund.
Fungerar inte för screening
Däremot kunde forskarna inte hitta någon markör som var tillräckligt stark för att kunna förutsäga vilka friska personer som är i riskzonen för att senare få cancerformen. Ingen av de markörer man letade efter var tillräckligt känslig för att kunna användas vid allmän screening på befolkningsnivå.
–Det finns förutsättningar att med ett blodprov upptäcka bukspottkörtelcancer i ett mycket tidigt stadium, men att vi måste hitta känsligare markörer för sjukdomen än vi har idag, säger James Mason, en av studiens huvudförfattare.
Daniel Öhlund, biträdande lektor vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, daniel.ohlund@umu.se
Malin Sund, professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, malin.sund@umu.se
För över åtta miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas, som riktades mot jorden, gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Observationerna har gjorts av två forskarlag.
För att förstå vad de såg fick forskarna börja med uteslutningsmetoden.
– Det såg varken ut som en supernova eller som mer exotiska fenomen som gammablixtar eller kilonovor, så vi landade i slutsatsen att det måste röra sig om ett svart hål som på ett ovanligt sätt slitit isär en stjärna som kommit för nära, säger Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi på Stockholms universitet.
Ljuskällan väckte intresse
Det var den 11 februari 2022 som en ny ljuskälla kallad AT2022cmc hittades i jakthundarna, en stjärnbild på norra stjärnhimlen söder om Karlavagnens dragstång, även kallad Stora björnens svans.
– Det visade sig vara en mycket avlägsen händelse, som dessutom snabbt varierade i ljusstyrka, vilket gjorde att vi var flera forskarlag som riktade alla möjliga slags teleskop mot fenomenet, säger Jesper Sollerman.
Stjärna sögs in i svart hål
Oberoende av varandra landade forskarlagen, där forskare från Stockholms universitet ingår, i samma tolkning av fenomenet. Det rörde sig om en stjärna som slukats av ett svart hål.
– Det är första gången en jetstråle från ett avlägset svart hål hittats på det här sättet, och det ökar möjligheten att finna många fler liknande händelser i framtiden. Det kan vara det enda sättet att studera de många supermassiva svarta hål som annars ligger fördolda i avlägsna galaxer, säger Jesper Sollerman.
Forskning om supernovor, stjärnor och svarta hål
Massiva stjärnor kan sluta sina liv i gigantiska explosioner, så kallade supernovor.
Forskningen om supernovor, stjärnor och svarta hål sker bland annat vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.
Med hjälp av modeller och observationer studeras struktur, dynamik och grundämnesbildande i supernovor. Studier görs också av supernovors växelverkan med kringliggande gas. Detta ger direkt information om upphovsstjärnans massförlusthistorik strax innan den exploderar. Andra viktiga aspekter är kopplingen till det kompakta objekt, svarta hål eller neutronstjärna, som bildas i centrum och hur mycket stoft som bildas i exploderande stjärnor.
Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet
Kontakt: jesper@astro.su.se
I Sverige finns två renodlade reggaefestivaler och det går att dansa till reggae nästan varje helg i de större städerna. Historikern Emilia Frölichs avhandling handlar om den svenska reggaekulturen och hur den förhåller sig till reggaens jamaicanska ursprung och kulturella traditioner.
– Det jag tycker är intressant med reggaen är att det finns en spänningsfylld relation mellan reggaens ursprung och Sverige. Reggaen är en jamaicansk musikgenre som verkligen betonar svarta erfarenheter av kolonialism och den transatlantiska slavhandelns arv. Detta perspektiv är inte lika självklart i den svenska reggaen, säger Emilia Frölich.
Föreställningar om svarthet
Emilia Frölich har använt intervjuer, föremål, tatueringar, låttexter och pressmaterial för att ge en bred bild av svensk reggaekulturs uttryck.
Reggaen har, som många andra musikgenrer, politiska och rebelliska undertoner. Emilia Frölich menar att det finns en lockelse i reggaen som har att göra med särskilda föreställningar om svarthet och svart populärmusik.
– Föreställningar kring svarthet har historiskt sett framställts som något exotiskt, i kontrast till det vita och västerländska, vilket kan vara en anledning till att man som svensk attraheras av reggae, säger Emilia Frölich.
Tydlig hippie-influens i Sverige
Den svenska reggaen blir en hybrid som lånar från den internationella reggaen där svenska musiktraditioner också har en viktig betydelse.
I den svenska reggaegemenskapen hänger det musikaliska intresset ihop med livsstilsval och värderingar. Det finns en tydlig hippieinfluens som kan kopplas till Bob Marleys budskap om fred och kärlek. Peps Persson har också blivit en stilbildande reggaeikon i Sverige.
– Dock var Bob Marleys fredsbudskap kopplade till det jamaicanska samhället och lokala sociala problem som gängkriminalitet och korruption. I Sverige har dessa budskap anpassats till en svensk kontext i stället.
Bild: William White, Unsplash
Proggigt kontra storstad
Den svenska reggaen tar sig olika kulturella uttryck i staden och på landsbygden, enligt Emilia Frölich. På storstadens reggaeklubbar finns en ambition att efterlikna jamaicanska soundsystem-tillställningar med dj:s och dansrutiner från dancehallkulturen.
– På de reggaefestivaler och tillställningar som sker på mindre orter och på landsbygder är reggaekulturen ofta influerad av ett proggigt och alternativt svenskt 1970-tal. Man inspireras av olika ursprung och förflutenheter i sitt reggaeutövande, säger Emilia Frölich.
2021 rapporterades nästan 85 miljoner filer med misstänkta dokumenterade sexuella övergrepp mot barn, det som i lagen kallas barnpornografibrott, till olika tipslinjer i världen, enligt USA:s National Center for Missing and Exploited Children.
Kryptering försvårar
Materialet sprids ofta på Darknet, en anonym del av internet som kräver särskilda webbläsare. Krypteringen på Darknet gör det svårt för polisen att identifiera förövare.
Samtidigt rapporterar många som konsumerar övergreppsmaterial att de mår dåligt och vill sluta titta, men att de inte vågar kontakta vården på grund av skam och rädsla för att åka fast.
160 personer rekryterades via Darknet
Forskarna i den nya studien ville testa om det gick att komma runt dessa hinder genom att erbjuda anonym kognitiv beteendeterapi, KBT, på nätet. Idén uppstod efter intervjuer med män med pedofili som sa att de önskade att de fått hjälp tidigare.
Under drygt två år efterlyste forskarna studiedeltagare, i chattar och diskussionstrådar på Darknet, till dess att 160 personer från hela världen hade rekryterats.
Forskningen genomfördes av Karolinska institutet i samarbete med experter i sexualmedicin vid Anova på Karolinska universitetssjukhuset samt med Kriminalvården, barnrättsorganisationer och en patientrepresentant.
En grupp fick terapi via nätet
Deltagarna, som bestod av 157 män, två icke-binära personer och en person utan rapporterad könsidentitet, lottades till två grupper. Den ena gruppen fick ingen psykoterapibehandling medan den andra fick en ny typ av KBT-behandling som forskarna hade utvecklat.
KBT är en behandlingsform där deltagaren får öva på att förändra sitt beteende och tankemönster. Under behandlingens åtta veckor fick deltagarna rapportera hur mycket de hade tittat på övergreppsmaterial varje vecka. Forskarna undersökte sedan alla mätpunkter under behandlingens gång, inklusive bidrag från individer som bara varit med under en del av behandlingen, och analyserade hur förändringarna skilde sig åt mellan grupperna.
Båda grupper tittade mindre på övergrepp
Det visade sig att båda grupperna hade minskat sitt tittande betydligt, med en liten men ändå statistiskt signifikant fördel för KBT-gruppen. Ungefär hälften av deltagarna i båda grupperna som återkopplade vid åtta eller tolv veckor hade inte tittat på övergreppsmaterial alls den föregående veckan.
– Helst vill vi såklart se att beteendet upphör helt, men resultaten ger oss hopp om att det är möjligt att effektivt och säkert behandla dessa individer. Vi tror att det kan vara ett bra komplement till andra insatser som syftar till att stoppa sexuella övergrepp mot barn, säger Johanna Lätth, doktorand vid Karolinska institutet.
Mer hoppfulla
Deltagarna i KBT-gruppen rapporterade också i högre utsträckning en positiv upplevelse av behandlingen än deltagarna i placebogruppen. De kände sig mer hoppfulla och hade fått tillgång till fler verktyg för att stoppa beteendet.
Forskarna noterar dock att fler deltagare hoppade av KBT-behandlingen – endast 37 återkopplade efter behandlingens slut jämfört med 50 i placebogruppen. Det tolkas som att det kan kännas för svårt för en del att gå direkt på beteendeförändringar.
Placebogruppen fick passivt reflektera mer över sitt deltagande i programmet inledningsvis, vilket är något forskarna vill testa att kombinera med KBT-behandlingen i framtida studier.
Nu prövas uppdaterade versioner av terapin, inriktade till alla vuxna med oro över sexuella tankar om barn. Terapierna ska erbjudas på engelska internationellt, och på andra språk i totalt åtta länder. Deltagare väntas rekryteras från krypterade webbforum och via annonser i sökmotorer och i sociala medier. Polismyndigheter i olika länder kommer också att informera sexualbrottsmisstänkta personer om möjligheten att delta i programmet.
Christoffer Rahm, chefsöverläkare vid Psykiatri Södra Stockholm samt forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet christoffer.rahm@ki.se
Mitokondriella sjukdomar är en grupp sjukdomar som beror på att mitokondrierna inte fungerar som de ska. Mitokondrierna finns inuti våra celler och kan beskrivas som cellernas kraftverk.
När mitokondrierna inte fungerar kan många olika symtom uppkomma, ibland bara från ett av kroppens organ men oftast från flera organsystem samtidigt. Framför allt påverkas delar av kroppen som behöver mycket energi, som musklerna och hjärnan. Hörseln påverkas ofta också.
Runt en på 5000 personer uppskattas ha mitokondriell sjukdom och sjukdomsorsaken är en genmutation.
Hörselnedsättning visar sig olika tidigt
Var, exakt, denna mutationen sitter i arvsmassan spelar stor roll, enligt en stor studie från bland annat Lunds universitet.
Forskarna bakom studien finner följande: Antingen finns den aktuella genförändringen i gener i cellkärnan, så kallat nDNA. Eller så finns förändringen i gener i själva mitokondrierna, kallat mtDNA.
Hörselscreening ger inget utslag
Handlar det om den senare varianten, mtDNA, har barnet ingen hörselnedsättning vid födseln. Hörselscreening strax efter födseln ger då inget utslag.
Dessa personer får istället hörselnedsättningen efter att de börjat prata. Uppemot hälften av dem kommer att utveckla hörselnedsättning.
Är sjukdomen istället sprungen ur cellkärnans nDNA kan en hörselnedsättning finnas redan vid födseln eller debutera senare. Alla dessa personer får inte nedsatt hörsel – hörselnedsättning är inte lika vanligt vid nDNA-varianter.
Vården bör ha medvetenhet
Studien har gjorts i samarbete med forskare vid Children´s hospital of Philadelphia i USA.
I USA görs inte lika regelbundna hörseltester på barn och unga som i Sverige. Därför slår forskarna vid sjukhuset i USA ett slag för att barn med förändring i mtDNA ska få hörseln undersökt mer frekvent för att inte missa när den eventuellt börjar försämras.
De svenska forskarna, å sin sida, vill råda vården att ha en medvetenhet om mitokondriell sjukdom.
– Vården behöver ha uppmärksamhet på att ett barn med hörselnedsättning kan ha mitokondriell sjukdom och testa för det, speciellt om barnet visar tecken på sjukdomar även från andra organ, säger Johannes Ehinger, specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.
För tio år sedan upptäckte forskare att 518 miljoner år gamla fossil från den kambriska perioden innehöll nervvävnad. Detta möjliggjorde en helt ny typ av analyser.
Det blev bland annat möjligt att studera biologiska likheter och skillnader mellan de primitiva urdjuren som skvalpade omkring i världshaven för en halv miljard år sedan och dagens moderna leddjur, det vill säga spindlar, insekter, kräftdjur och tusenfotingar.
Maskliknande urdjur
I en ny studie har ett internationellt forskarlag analyserat det maskliknande havsurdjuret Cardiodictyon catenulum, som hör till gruppen lopoder och levde i Chiungchussu-formationen nära Kunming i sydvästra Kina.
– Våra resultat pekar mot en förenande arkitektur som länkar samman den här 518 miljoner år gamla havsmaskens hjärna med dagens moderna leddjurshjärnor, säger Marcel Sayre, biologidoktorand vid Lunds universitet.
Leddjurens hjärnors evolutionära ursprung har varit föremål för intensiv debatt. En del forskare har menat att leddjurens förfäders hjärnor varit sammansatta av sammansmälta segment. På senare år har andra forskare hävdat att de utvecklats oberoende som osegmenterade strukturer.
Liknar hjärnan hos moderna leddjur
I den aktuella studien lyckades forskarlaget identifiera tre domäner i den fossilerade nervvävnaden. De samlade resultaten indikerar att de studerade lobopodernas hjärnor inte var segmenterade utan i stället påminner om dagens moderna leddjurshjärnor som består av osegmenterade strukturer.
– Mellan 80 och 85 procent av alla djurarter på jorden är leddjur. Det är svårt att överskatta deras betydelse. De här fossilerna ger en glimt av en hjärna som är över 500 miljoner år gammal och som är förfader till majoriteten av arterna på planeten idag, säger Marcel Sayre.
De lila partierna visar spår av fossilerad vävnad hos det maskliknande havsurdjuret. Bild: Nicholas Strausfeld
Betydelse för neurovetenskap
Förutom att identifiera lobopodernas centrala hjärna som osegmenterad kunde forskarna, genom att analysera genuttrycksmönster, hitta attribut som tyder på att hjärnan utvecklats oberoende de så kallade ventrala nerverna, det vill säga de segmenterade nerverna i djurets kropp, något som många forskare tidigare trott.
– Hjärnans organisation och funktion formas av evolutionen. Grundforskning och evolutionär historia är därför avgörande för att främja neurovetenskapens mål, säger Marcel Sayre.
Förutom Lunds universitet har University of Arizona, Yunnan University, Macquarie University och King’s College London deltagit i studien.
Marcel Sayre, doktorand vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, marcel.sayre@biol.lu.se
Studien bygger på en analys av kliniska studier där cannabis har jämförts med placebo vid behandling av smärta. Förändring i smärtintensitet före och efter behandling var studiens primära utfallsmått.
Det visade sig att smärtintensiteten minskar signifikant efter behandling med placebo, med måttlig till stor effekt. Forskarna såg heller ingen skillnad i smärtminskning mellan cannabis och placebo, vilket överensstämmer med resultat från en annan nyligen publicerad metaanalys.
Placebo ger tydlig respons
– Det finns en tydlig och kliniskt relevant placeborespons i studier av cannabis för smärta, säger Filip Gedin, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
KI-forskarna undersökte också om det finns ett samband mellan hur stor behandlingseffekt cannabisstudierna visar och vilket genomslag samma studier får i medier och inom forskning.
Stor medieuppmärksamhet
Cannabisstudierna visade sig få stor uppmärksamhet i medier jämfört med andra studier. Genomslaget var stort oavsett hur mycket cannabispreparaten tycktes hjälpa och oavsett responsen på placebopreparat.
Forskarna såg heller ingen koppling mellan andelen positivt formulerade nyheter en studie fick och effekten av cannabisbehandlingen i samma studie.
– Vi ser att cannabisstudier ofta beskrivs positivt i media, oavsett studiernas resultat. Det är problematiskt och kan påverka förväntningarna på smärtlindring vid behandling med cannabis. Ju större positiva effekter en behandling antas ha, desto större potentiella nackdelar kan tolereras, säger Filip Gedin.
Filip Gedin, postdoktor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet filip.gedin@ki.se
Hösten 2018 inträffade några svårförklarade olyckor vid främst vått väglag längs E4 och E20, där Förbifart Stockholm vid Kungens kurva i södra Stockholm är en del av sträckningen. När olyckorna inträffade uppfattades vägbanan som slirig. Inspektion och friktionsmätning visade även att friktionen var låg.
Problemet med så kallad polering, som innebär att vägbanan är slät, är känt sedan tidigare – särskilt på utsatta ställen som cirkulationsplatser, skarpa kurvor eller vid trafikljus. Men på senare tid har polering uppstått på oväntade platser.
I en studie vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har därför orsaken till problemen undersökts.
– Läget är allvarligt med tanke vilka krav på friktion Trafikverket ställer och att flertalet vägar som vi har undersökt visar sig ha sämre friktion. I vår förstudie har vi börjat med att lyfta fram några möjliga orsaker, säger Henrik Bjurström, projektledare och forskare på VTI.
Uppruggning av vägar har minskat
Tidigare skedde en uppruggning på grund av dubbdäck vintertid. Den har nu minskat eller uteblivit helt. Forskarna har mätt friktionen på en provsträcka på E4/E20 i höjd med Kungens kurva och en rad infartsleder kring Stockholm. Mätningarna bekräftar att problemet med låg friktion inte längre är begränsat till enstaka vägavsnitt utan återfinns på flertalet av de undersökta vägarna.
Förutom att den förväntade uppruggningen har uteblivit under vinterperioden, har poleringen fortsatt under sommarperioden och ytterligare minskat friktionen.
Friktionsdäck allt vanligare
En av de faktorer som forskarna har identifierat är den nya typen av dubbdäck med mindre aggressiva dubb, som minskat slitage och uppruggning med upp till 20 procent. Användningen av dubbdäck i Stockholm har även minskat med 20 procentenheter de senaste tio åren.
I stället har allt fler friktionsdäck, som är vinterdäck utan dubbar och framtagna för nordiskt vinterväglag, tillkommit. Dessa friktionsdäck polerar till och med vägbeläggningen mer än sommardäck. Andra orsaker till fenomenet med poleringen är att trafiken har ökat och allt fler tyngre och starkare fordon tillkommit.
– Vi hoppas kunna göra ett fortsättningsprojekt där vi med hjälp av VTI:s provvägsmaskin kan ta fram mer kvantitativa resultat och göra mer ingående studier på orsakerna till poleringen. Då kan vi komma närmare svaret på vilka faktorer som påverkar poleringen och hur mycket, säger Henrik Bjurström.
Beläggningen inte anpassad
Ett problemområde är nämligen själva vägbeläggningen. Sverige har slitstarka stenmaterial som porfyr och kvartsit länge använts i beläggningarna för att minimera slitaget till följd av dubbdäck. När dubbarna nu utvecklas för att vara mindre aggressiva mot beläggningen, och fler även väljer att köra dubbfritt, kanske man måste tänka om vid val av stenmaterial, menar forskarna.
– Porfyr är den mest slitstarka typen av sten som vi har. På den biter inte den nya typen av dubbar så att den ruggar upp ytan. I stället blir stenarna polerade till att bli släta och hala.
I Finland har tester utvecklats för nya dubbdäck som visar hur mycket de sliter på vägen. Forskaren Henrik Bjurström vid VTI menar att en fortsättningsstudie skulle kunna omfatta en jämförelse med förutsättningarna i Finland och Norge eftersom dessa länder har liknande klimatförutsättningar som Sverige.
Man kan jobba, men ha så små hushållsinkomster att man räknas som fattig, ”arbetande men fattig”. Andelen arbetande men fattiga i Sverige har legat på ungefär samma nivå, 1,5–2 procent av befolkningen, under lång tid.
Män fattigast trots jobb
Ensamstående kvinnor i åldern 30–39 har tidigare varit de som varit fattigast trots att de jobbat. Nu visar en ny studie från Göteborgs universitet att en förändring har skett.
Utrikesfödda gifta män mellan 30 och 49 år är de som numera lever på minst marginaler trots jobb.
För att ingå i kategorin ”arbetande men fattig” ska personen bo i ett hushåll med en årlig total inkomst som är under den relativa fattigdomsgränsen. Gränsen är på 60 procent av den disponibla medianhushållsinkomsten i Sverige. De som har en disponibel inkomst under 13 300 kr per månad räknas som relativt fattiga.
Fångar dem som huvudsakligen arbetar
I tidigare forskning har gränsen för vem som arbetar varit mycket låg, säger Lovisa Broström, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Där har främst yngre personer och studenter som jobbar extra framstått som de som är arbetande men fattiga.
– Vi har satt gränsen för arbetsinkomster på 60 procent eller högre. Med ett högre mått fångar vi utvecklingen för dem som i huvudsak arbetar, men som ändå har så låga inkomster att de inte når över fattigdomsgränsen.
Fastnar i låga inkomster
Studien har följt utvecklingen från 1987 till 2016. Genom att följa och jämföra människor och hushåll under lång tid går det också att se hur många som stannar i fattigdom. Få kommer ur fattigdomen, enligt forskarna.
– Allt fler arbetande men fattiga fastnar i låga inkomster, säger Birgitta Jansson, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Framgångar i jämställdhetspolitiken men misslyckanden i integrationspolitiken kan förklara en del av resultaten, menar forskarna.
– Flera kvinnor skaffar sig högre utbildning, arbetar heltid i större utsträckning och lönerna i många kvinnodominerade arbeten har stigit. Bland invandrade män är det vanligt med lågbetalda servicearbeten och att de av olika anledningar inte tagit del av högre utbildning, säger Lovisa Broström.
När trä läggs i vatten och vattnet sedan avdunstar alstras små mängder elektricitet. Det har forskare vid KTH tagit fasta på. De har samlat in elektricitet från denna process – en typ av process som sker överallt i naturen där vätska färdas genom växtlighet.
10 gånger högre elproduktion
För att öka elektricitetsmängden har forskarna förändrat träets egenskaper via nanoteknik. Elproduktionen i trä påverkas nämligen av flera faktorer som area, porositet (täthet) och ytladdning. Elproduktionen påverkas också av hur lätt vatten kan passera genom materialet och vattenlösningen som sådan.
– Vi har jämfört den porösa strukturen i vanligt trä med det material som vi förbättrat avseende yta, porositet, ytladdning och vattentransport. Vi har uppmätt en elproduktion som är tio gånger högre än naturligt trä, säger Yuanyuan Li, universitetslektor vid KTH.
Hon säger också att ytterligare en justering av pH-skillnaden mellan trä och vatten har en potential upp till en volt mer elektrisk spänning. Det leder enligt forskarna till en anmärkningsvärd effekt på 1,35 mikrowatt per kvadratcentimeter.
Kan driva lampa och miniräknare
– För närvarande kan vi driva mindre teknik som LED-ljus och miniräknare. Om vi skulle försörja en bärbar dator med el skulle vi behöva ungefär en kvadratmeter trä med en tjocklek om en centimeter, och runt två liter vatten, säger Yuanyuan Li.
För ett normalt hushåll skulle behövas mycket mer, och mer forskning skulle krävas.
Elkällan kan återvinnas
Yuanyuan Li säger att träet hittills klarat av att leverera hög spänning i två till tre timmar innan den avtagit. Träet har enligt forskarna hittills klarat av tio cykler med vatten utan någon prestationsminskning hos materialet.
– Den stora fördelen med denna teknik är att du utan problem kan använda träet till andra ändamål, som transparent papper, träbaserat skum och olika biokompositer, när det är förbrukat som energikälla.
Yuanyuan Li, universitetslektor på avdelningen biokompositer vid KTH yua@kth.se
Femte sjukan är en virussjukdom som ofta drabbar barn i skolåldern. Den orsakas av parvovirus. Vanliga symptom är rodnade utslag på kinderna som även kan sprida sig till armar och ben. Även vuxna kan smittas, men många får inga symptom.
En studie visar nu att risken att drabbas av sjukdomen är förhöjd om personen tillhör blodgruppen Rhesus D-antigen eller vad som kallas Rh(D). Förutom blodgruppsbestämning med AB0-systemet är Rh-systemet det vanligaste.
Femte sjukan – symtom hos barn
Femte sjukan brukar börja med att barnet får feber och känner sig trött. Symtom kan även vara värk i kroppen, ont i huvudet, illamående och diarré. Efter några dagar kan rodnad eller utslag, som kan klia, visa sig på kinderna. Utslagen sitter oftast kvar i ungefär en vecka.
Sjukdomen är vanligtvis lindrig, går över av sig själv och ger immunitet. Femte sjukan smittar via droppar som sprids vid hostningar eller nysningar.
Källa: 1177
Nytt fynd
I studien har drygt 160 000 blodgivare i Tyskland screenats för parvovirus mellan 2015 och 2018. Av blodgivarna var 22 personer infekterade av viruset. Alla infekterade personer tillhörde blodgruppen Rh(D).
– Det är ett stort och ännu inte beskrivet fynd som kan betyda att Rh(D) är viktig när viruset ska ta sig in i värdcellen och kanske till och med en ny, ännu icke identifierad cellulär receptor för viruset, säger forskaren Rasmus Gustafsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.
Kvinnor var överrepresenterade
Forskarna kunde även se att risken för infektion var förhöjd under sommarmånaderna. Dessutom verkar det som att kvinnor, samt personer i åldrarna 31 till 40 har en ökad risk för infektion.
– I den åldern har man ofta småbarn. Sedan tidigare vet vi att små barn blir smittade på förskola och smittar sedan sina föräldrar. Så ålders- och könsfördelningen kan vara en spegling av att kvinnor i högre grad än män arbetar i vårdande yrken och tar hand om barn, säger Rasmus Gustafsson.
– Vi har infogat så kallade antennkomplex mellan två speglar som är placerade bara några hundra nanometer ifrån varandra i en optisk mikrokavitet. Man kan säga att vi skördar ljus som reflekteras fram och tillbaka mellan speglarna i ett slags fångenskap, säger Tönu Pullerits, kemiforskare vid Lunds universitet.
Illustrationen föreställer fem antennkomplex mellan två speglar. Avståndet mellan speglarna är ungefär 300 nanometer. Bild: Tönu Pullerits
Studien visar att det finns en stark växelverkan mellan ljuset och antennkomplexen. Det här samspelet kan skynda på processen att överföra energi. För att den här så kallade fotosyntetiska ljusinsamlingen ska fungera optimalt, och kunna användas för att till exempel framställa bränsle, måste alla steg i den komplicerade processen vara mycket effektiva.
– Om vi kan göra de första stegen i fotosyntesen snabbare och effektivare kan vi förhoppningsvis även göra ljusenergi av andra enheter mer effektiva, säger Tönu Pullerits.
Vill fånga koldioxid med hjälp av solljus
Solljuset som träffar vår jord under en timme motsvarar nästan mänsklighetens totala energiförbrukning under ett helt år. Samtidigt ökar våra globala utsläpp av koldioxid. Att ta vara på solens energi för att fånga upp växthusgas och sedan omvandla den till bränsle är ett hett forskningsfält.
I en tidigare studie kunde ett forskarlag i Lund visa att man med hjälp av avancerade material och ultrasnabb laserspektroskopi på sikt skulle kunna minska nivåerna av växthusgaser i atmosfären. Samma forskarlag gjort dessa nya upptäckter när det kommer till att dra nytta av ljus.
Omvandla koldioxid till bränsle
Tönu Pullerits hoppas att upptäckten i framtiden ska kunna användas till att med solens hjälp suga upp koldioxid ur atmosfären och omvandla den till användbara kemikalier. Det skulle kunna vara en av många lösningar för att få bukt med den klimatkris vi står inför. Men då måste det gå att utveckla större enheter som kan användas över hela världen.
– Vi har nu tagit ett par första steg på en lång resa. Man kan säga att vi stakat ut en mycket lovande riktning, säger Tönu Pullerits.
Förutom Lunds universitet har Universidad Nacional Autónoma de México, Göteborgs universitet, University of Glasgow deltagit i studien.
12 procent av Skånes kust är utsatt för en växande stranderosion, enligt en kartläggning från Sveriges geologiska undersökning. I andra länder är problemen ännu större. I Nederländerna skyddas kusten av vallar av sten och lera. På andra håll, där stormar härjar, bekämpas erosionen ofta med att ny sand fylls på.
Men det finns ytterligare en lösning, nämligen att vara på naturens eget skydd mot stranderosion. I en studie från bland annat Göteborgs universitet har forskare funnit att sjögräs spelar en mycket viktig roll i att hindra erosion.
Ålgräs sattes i våg-tankar
I studien grävde forskarna upp sandbottnar på flera ställen, med och utan sjögräsarten ålgräs, och placerade bottenbitarna i en stor tank som kan simulera vågor. Försöken visar att sanden påverkas mycket mindre av vågorna om det växer ålgräs i den.
– Sedan tidigare vet vi att sjögräsets långa bladverk fungerar som vågbrytare i vattnet men nu kan vi visa att rötterna håller fast sanddynerna som en sorts armering av sanden, säger Eduardo Infantes, marinbiolog vid Göteborgs universitet.
Sjögräs kan återplanteras
Ålgräs växer längs Sveriges kuster och det finns områden med stora ängar av sjögräs som växer på bottnarna, till exempel i Skåne.
På andra ställen har sjögräset försvunnit vilket kan göra kusten blir mer sårbar för stranderosion – som kan öka framöver i takt med stigande havsnivåer och fler stormar. Cirka 8 procent av världens befolkning lever i områden som ligger lägre än 10 meter över havet.
– Därför blir det ännu viktigare att bevara de sjögräsängar som finns och även försöka återplantera sjögräs där det har försvunnit, säger Eduardo Infantes.
– I vår forskning har vi gjort framgångsrika försök med att restaurera ålgräsängar på Västkusten, men det gäller att studera bottenmiljön noga för att lyckas med återplanteringen.
Försök i fält väntar
Forskarna har också tagit prover på leriga havsbottnar, men där är effekten mindre. Det spelar dock mindre roll eftersom leriga bottnar oftast finns i fjordar och andra områden som är mindre utsatta för vågor.
Nästa steg i forskningen blir att göra mätningar på sanderosionen vid en utsatt strand längs kusten. Där kan andra faktorer påverka, som vattenströmmar, båttrafik och tillflöden från floder.
– Det är mer komplicerat i fält, men vi har skapat realistiska stormvågor i våra försök och sjögräset har en skyddande effekt. Jag tror det kommer att visa sig även i fältförsök, säger Eduardo Infantes.
Eduardo Infantes, marinbiolog på institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet eduardo.infantes@bioenv.gu.se
Den kallas ibland för det sjätte massutdöendet, den förlust av biologisk mångfald som forskarna varnar för. 75 procent av jordens landyta är tydligt påverkad av mänsklig aktivitet och en miljon arter är så hotade att de riskerar att utrotas inom de närmaste årtiondena enligt FNs expertpanel för biologisk mångfald.
Artförlusten är en av de akuta frågor som ska diskuteras vid COP15-mötet i Kanada i december 2022. Målet är att förhandla fram ett nytt internationellt ramverk för den biologiska mångfalden på jorden.
Akut hot även mot människan
Och frågan är verkligen akut, enligt forskare. Förlusten av arter är ett hot mot människans framtid, inte minst.
– Arter bidrar till en fungerande natur som ger oss olika tjänster. I en föränderlig värld vet vi inte vilka arter som kan bli viktiga i framtiden. Den enda hållbara strategin är därför att bevara mångfalden – både vanliga och ovanliga arter, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet och deltagare vid mötet i december.
Rättvisefrågan viktig
Det som behövs, säger han, är en överenskommelse som motsvarar klimatavtalet Parisavtalet. Och precis som i klimatförhandlingarna behövs ett rättviseperspektiv.
– Vi i industrialiserade länder som redan har förött mycket av vår natur kan knappast vänta oss att fattigare länder skall acceptera starkt ökat naturskydd utan rimlig ekonomisk kompensation, säger Henrik Smith.
Obalansen mellan den rika och den fattiga världen gör sig också påmind när det gäller avsättning av mark för att skydda biologisk mångfald, säger Maria Blasi, forskare vid Lunds universitet och mötesdeltagare. Enligt ett förslag ska 30 procent av hav och mark vara skyddade till år 2030. Frågan är kontroversiell och väntas leda till diskussioner.
– Vem ska bestämma vad som ska skyddas? Vem ska avsätta eller avstå från land? Och vem ska bekosta det? säger Maria Blasi.
Artförlusten har hamnat i skuggan
Klimatkrisen har fått en enorm uppmärksamhet jämfört med krisen för biologisk mångfald. Det kan bero på att biologisk mångfald är svårare att kommunicera, enligt Maria Blasi.
– Det är väldigt komplext, det är inte som matte, att ett plus ett blir två. Det handlar om interaktioner och relationer, hur olika arter är beroende av varandra. Klimatförändringen är lättare att kommunicera eftersom vi kan följa hur koldioxiden i atmosfären ökar och också se hur temperaturerna stiger. När det gäller biodiversitet är det inte lika enkelt, säger hon.
Thomas Hickmann, statsvetare vid Lunds universitet, säger att bristen på uppmärksamhet kan bero på att människor, i sin vardag, inte märker krisen för den biologiska mångfalden. Många vet säkerligen inte heller hur beroende mänskligheten är av olika ekosystemtjänster. Thomas Hickmann ser tidig utbildning av barn och unga som en central fråga för att lösa biodiversitetskrisen, liksom en politisk vilja att ta tag i den. En normförskjutning är också nödvändig, menar han.
– Vi behöver en förståelse för att vi är en del av naturen och inte kan exploatera den för alltid.
Risk för tandlöst avtal
Det blir sannolikt ett avtal vid mötet i Kanada i december. Men risken finns att ambitionsnivån sätts för lågt, menar forskarna.
– Det finns många andra kriser som pockar på uppmärksamheten just nu. Förhoppningen ligger dock i att insikten ökat om att kriserna – den om klimatet och den om biodiversitet – är kopplade och därför måste lösas samtidigt, säger Henrik Smith.
Mötet i Montreal och Konventionen om biologisk mångfald
Konventionen om biologisk mångfald skapades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992 och började gälla 1993. Konventionen kompletterades senare med två protokoll: Dels Cartagenaprotokolle, om hur man ska skydda biologisk mångfald från risker kopplade till genmodifierade grödor, dels Nagoyaprotokollet – om tillträde till genetiska resurser samt en rättvis fördelning av inkomster och nyttor kopplade till användandet av dem.
År 2010 antog världssamfundet en strategisk plan, de så kallade Aichimålen, för hur man skulle förbättra situationen för den biologiska mångfalden under 2011 till 2020. På grund av Covid-pandemin har inget nytt ramverk kommit på plats för tiden efter 2020.
Ett Post-2020 Global Biodiversity Framework är ett av målen för COP15 i Montreal den 7–19 december. COP står för ”conference of the parties” – alltså ett möte för de parter som undertecknat konventionen – och siffran anger vilket möte i ordningen det är. Parterna möts i regel vartannat år. Förslaget till nytt ramverk som ska diskuteras på COP15 innehåller fyra övergripande mål och 22 delmål.
På ett aktivitetsbaserat kontor är huvudregeln att ingen har ett eget arbetsrum eller en förutbestämd plats. Istället finns gemensamma kontorsytor där medarbetarbetare väljer plats för dagen utifrån den dagens arbetsuppgifter, eller utifrån platstillgång. Ofta finns flera typer av ”zoner” på det aktivitetsbaserade kontoret, som en kontorsyta där regeln är att man är tyst och andra ytor där det är fritt fram för prat och möten.
Bild: Dylan Gillis, Unsplash
Tiotals miljoner människor i Europa arbetar på kontor som kan beröras av ombyggnationer till aktivitetsbaserade kontor. Men ännu är relativt lite känt om vad detta innebär för kontorsmedarbetarna, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
– Det är en jätteomvandling som håller på att ske men det finns ganska lite forskning att luta sig mot. Vi inom forskarsamhället måste försöka förstå vilka konsekvenser detta kan få för hälsan.
700 anställda följdes
I syfte att förstå mer har forskare vid Högskolan i Gävle under en längre tid följt 700 anställda vid Trafikverket, under övergången till aktivitetsbaserade kontor. Forskarna fann bland annat att utförliga förberedelser gjorde övergången lättare.
Före flytten till det nya kontoret ordnade arbetsgivaren en rad föreläsningar och workshops. Det kunde vara information om skälen till omdaningen, eller praktisk information om sådant som ergonomi och förhållningsregler i det nya kontorslandskapet. Syftet var att få medarbetarna att känna sig införstådda och delaktiga och öka deras kunskaper.
Mer delaktighet
– Vi ser nu att kunskapen och känslan av delaktighet var betydligt högre hos dem som hade deltagit i minst en aktivitet, jämfört med dem som inte hade varit med i någon aktivitet, säger Eva Bergsten, forskare i arbetshälsa vid Högskolan i Gävle
För varje extra aktivitet som en anställd hade deltagit i ökade förståelsen ytterligare. Det visade sig redan innan man flyttade in i de nya kontoren, enligt forskarna.
– Att få stöd i en sådan process gör att allt går mycket smidigare och att det fungerar mycket bättre sedan, så att det inte bara blir någonting som bara händer och som man måste anpassa sig till, säger Eva Bergsten.
Stort behov av kunskap
Men det behövs fler studier på området, enligt forskarna – särskilt nu när distansarbete har blivit vanligare och kontor ritas om till följd av det. Till exempel finns ett stort behov av evidensbaserade riktlinjer och verktyg för att främja hälsa på jobbet, säger forskaren David Hallman.
– Det är slående hur lite vi vet om hälsokonsekvenserna av nya kontorsdesigner. Kunskapsluckor som också gör att företagens arbetsmiljöpolicy och regelverk kanske inte är uppdaterade när det gäller hur man arbetar i modernt kontorsarbete.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
