Resultaten framgår av en enkätstudie som gjorts inom STOFF-projektet (Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan – omfattning, former och effekter) vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

– Både skollagen och grundskoleförordningen anger att nivågruppering av skolelever och placering i särskilda undervisningsgrupper ska undvikas, säger docent Joanna Giota som gjort studien tillsammans med professor emeritus Ingemar Emanuelsson.

Tidigare studier har visat hur dessa två organisatoriska åtgärder riskerar att leda till marginaliserande och stigmatiserande konsekvenser – som dåligt självförtroende och låg motivation – vilket hotar lika möjligheter till lärande.

I mer än varannan skola för äldre elever och i var tredje för yngre elever förekommer någon form av nivågruppering och organisatoriskt differentierad specialundervisning. Det framkommer när resultaten kring nivågruppering sätts samman med dem kring särskilda undervisningsgrupper. Resultaten tyder på en ökning av skolor där vissa elever undervisas utanför den ordinarie klassens ramar, om de jämförs med resultat från nationella utvärderingen av grundskolan 2003.

STOFF-projektet undersöker hur grundskolorna arbetar med policyfrågor kring utformningen av specialpedagogiskt stöd. Rektorer med ansvar för elever i årskurserna 1-3 respektive årskurserna 7-9 i kommunala skolor och i friskolor har svarat på ett stort antal frågor som rör differentiering och resurstilldelning, individrelaterade och organisatoriska skäl till elevers behov av särskilt stöd samt frågor om åtgärdsprogram.

Vad gäller exempelvis de individrelaterade och organisatoriska skälen till elevers behov av särskilt stöd framkommer att praktiskt taget samtliga rektorer för elever i årskurs 7-9 uppfattar elevernas behov av särskilt stöd som individbundna.

Det är mycket sällan som de hänvisar till orsaker som hur undervisningen genomförs, de vuxnas/skolans förhållningssätt eller bristande kompetens hos de vuxna.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Joanna Giota, telefon: 0704–882 696, e-post: joanna.giota@ped.gu.se
Professor em. Ingemar Emanuelsson, telefon: 0706–390 348, e-post: ingemar.emanuelsson@telia.com

I rovdjursförvaltningen hanteras olika arter ofta var för sig, men i takt med att stammarna växter blir det allt viktigare att veta vilken inverkan de har på varandra. Jenny Mattisson från SLU har i sitt doktorsarbete studerat samspelet mellan lodjur och järv – två arter som lever sida vid sida inom renskötselområdet i norra Sverige, och som båda till stor del livnär sig på ren. Lodjuret är ett utpräglat rovdjur medan järven både är asätare och opportunistisk jägare.

Med hjälp av GPS-sändare har Jenny Mattisson och hennes kollegor studerat rörelsemönster hos individer av de båda arterna. Platser som djuren stannat till vid eller ofta sökt upp undersöktes närmare, vilket har gett ökade kunskaper om vad djuren äter och var de vistas vid vila och födosök.

Avhandlingen visar att järv och lodjur har helt överlappande hemområden och att de rör sig oberoende av varandra – de tycks varken undvika eller söka upp varandra. Detta tyder på att konkurrensen mellan arterna är liten, och trots att lodjuret är större än järven känner man inte till något fall där ett lodjur dödat en järv. Båda arterna föredrar generellt att vistas i brant, kuperad terräng i fjällbjörkskog, marker som är svårtillgängliga för människor.

I studieområdena var renen det klart viktigaste bytet för lodjuret, men predationstakten, dvs. hur många renar ett lodjur dödade under en given tidsperiod, varierade mycket mellan kön, årstider och med tillgången på ren. Även för järven var renen det viktigaste bytet, men av de renar som järven utnyttjade var endast 13 procent järvdödade medan 61 procent var dödade av lodjur. Resterande var renar som dött av andra orsaker, t.ex. olyckor.

Järven besökte ungefär två tredjedelar av alla tillgängliga lodjursdödade renar, oberoende av årstid. I 29 procent av dessa fall var lodjuret inte färdigt med sitt byte när järven kom.

– Men det verkar inte vara så att järven jagar bort lodjuret från bytet, säger Jenny Mattisson. Istället tycks den passa på att besöka kadavret när lodjuret ligger och vilar en bit bort.

Eftersom järven ofta styckar upp kadavret och flyttar delarna till matgömmor på olika platser blir det mindre mat kvar till lodjuret. Studierna visar att när järven utnyttjar en lodjursdödad ren i skogen, behöver lodjuret döda ett nytt byte snabbare än den behövt om järven inte varit där. På kalfjället, där de flesta lodjursdödade renarna hittas, har järven däremot ingen större inverkan på lodjuret, men här minskar andra asätare, som t.ex. korp och kungsörn, mängden mat för lodjuret.

Avhandlingen visar alltså att lodjur och järv kan samexistera utan större negativ inverkan på varandra. För järven är det till och med en fördel att samexistera med lodjur, genom att den kan utnyttja lodjursdödade renar.

En längre sammanfattning på svenska finns på s. 45–48 i avhandlingen (se länk nedan).
——————————————————————————–
Jenny Mattisson, Grimsö forskningsstation, institutionen för ekologi, SLU, försvarade sin doktorsavhandling Interactions between Eurasian lynx and wolverines in the reindeer husbandry area den 11 mars 2011. Opponent var Associate Professor Eric M. Gese, Wildland Resource Department, Utah State University, USA.

Mer information:
Jenny Mattisson, 0581-69 73 32, jenny.mattisson@slu.se
Jens Persson, 0581-69 73 05, jens.persson@slu.se
Henrik Andrén, 0581-69 73 02, henrik.andren@slu.se

Länk till avhandlingen (pdf):
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002441/ [Ref 1]

Projektlänkar
http://scandlynx.nina.no/Startside.aspx [Ref 2]
http://www.wolverineproject.se/ [Ref 3]

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Tidigare forskning om hur beläggningstäthet påverkar djurvälfärd har fokuserat på negativa effekter på hälsa och beteende, och det är sådana undersökningar som ligger till grund för dagens djurskyddsbestämmelser. Att djuren varken är sjuka eller uppvisar oönskade beteenden är dock ingen garanti för att tillgången på utrymme är optimal från djurets synvinkel. För att ta reda på mer om detta har Stephanie Buijs, från SLU och belgiska ILVO, gjort detaljerade beteendestudier av slaktkycklingar och kaniner i olika grupp- och burstorlekar. Ett viktigt mål var att hitta den högsta beläggningsgrad där djuren inte strävar efter att undvika varandra.

Kycklingar som fick mindre utrymme ändrade beteende på flera sätt; de sökte sig oftare mot väggar, justerade sitt- eller liggställning oftare och ägnade mindre tid åt putsning. Något tröskelvärde med snabbt ökande beteendeförändringar kunde inte ses, utan effekten kom gradvis med ökande beläggningstäthet. Socialt undvikande beteenden (längre avstånd till andra kycklingar än vid en slumpmässig fördelning) började dock synas redan vid tätheter över 2,4 fåglar per kvadratmeter.

I en annan studie visade Stephanie Buijs att kycklingar var villiga att anstränga sig för att uppnå en täthet lägre än 15 fåglar per kvadratmeter, vilket ungefär motsvarar EU:s nya gränsvärde. Kycklingarna gavs möjlighet att röra sig mellan två avdelningar med olika beläggningsgrad genom att ta sig över ett hinder. Slaktkycklingarna visade en stark motivation för den lägre beläggningsgraden, då fler djur gick från hög till låg beläggningsgrad än tvärtom, till och med när det hinder som användes vid en tidigare utvärdering hade hindrat 20–25 procent av fåglarna från att lyckas nå mat efter 6 timmars foderberövande.

När det gäller köttkaniner visade det sig att de försökte undvika varandra vid alla tätheter som testades, vilket tyder på att den optimala beläggningsgraden för arten ligger under fem djur per kvadratmeter. Denna beläggningsgrad är fyra gånger lägre än den som används i kommersiell praxis i många EU-länder, men överensstämmer dock med svensk lagstiftning. Kaninerna drogs mindre till varandra om buren berikats med en träkonstruktion. Det kan bero på att kaniner utan denna berikning använde mer tid till att vara sysselsatta med varandra.

– Min slutsats är att slaktkycklingar och kaniner sprider ut sig i ett utrymme på ett sätt som visar att de skulle föredra mycket mer plats än vad de får idag, säger Stephanie Buijs. Djur kan ju föredra både något som är ett viktigt behov eller en lyx – men hos slaktkycklingarna såg vi att det verkligen var viktigt för dem att uppnå en täthet lägre än vad som används i industrin idag. För att kunna ge pålitliga rekommendationer som kan användas för regelverk behöver vi titta på om kycklingarna även skulle anstränga sig för att ta sig från en mediumhög beläggningsgrad till en låg, eller om en sådan minskning är att betrakta som lyx för dem. En liknande studie för kaniner behövs också.

Doktorsarbetet har genomförts i ett samarbete mellan SLU och ILVO (Institutet för lantbruks- och fiskeriforskning) i Belgien.

——————————————————————————–
Stephanie Buijs, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, försvarade sin avhandling Using spatial distribution and behaviour to determine optimal space allowances for poultry and rabbits den 4 mars 2011.Opponent var Professor Christine Nicol, University of Bristol, Storbritannien

Mer information:
Frågor på engelska: Stephanie Buijs, stephanie.buijs@ilvo.vlaanderen.be
Frågor på svenska: Linda Keeling, Linda.Keeling@slu.se

http://www.slu.se/husdjurmiljohalsa [Ref 1]
http://www.ilvo.vlaanderen.be/default.aspx?tabid=83&language=en-US [Ref 2]

Länk till avhandlingen (pdf):
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002438/ [Ref 3]

Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):
– Fem veckor gamla slaktkycklingar hållna i burar med 2,4 fåglar/m2 [Ref 4]. Foto: Stephanie Buijs
– Fem veckor gamla slaktkycklingar hållna i burar med 21,8 fåglar/m2 [Ref 5]. Foto: Stephanie Buijs
– En slaktkyckling hoppar over ett hinder för att nå maten [Ref 6]. Foto: Carmen De Pauw
– Tre veckor gamla slaktkycklingar hållna i burar med 21,8 fåglar/m2. [Ref 7] Foto: Stephanie Buijs
– Köttkaniner i burar med 15 djur/m2 [Ref 8]. Foto: Stephanie Buijs

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

– Gasmotorer i bussar och andra tyngre fordon är från början ombyggda dieselmotorer. Det gör att de inte är optimalt anpassade för gas som faktiskt påminner mer om bensin än diesel, förklarar Mehrzad Kaiadi, som nyligen disputerade i förbränningsmotorer vid Lunds Tekniska Högskola. De flesta hans förbättringar fungerar också för gasmotorer i personbilar. Vinsten blir uppskattningsvis nästan lika stor som för tyngre fordon.

De senaste åren har Mehrzad Kaiadi spenderat åtskilliga timmar i LTH:s motorlabb, där han studerat och mixtrat med gasmotorer från alla håll och kanter. Det är framförallt två justeringar han har gjort. Båda har att göra med hur motorn ”andas”.

Den ena handlar om motorns turbosystem. Genom att installera en turbo med variabel geometri, en turbotyp som vanligtvis bara finns i dieselmotorer, så förbättras luftflödet. Vinsten blir minskad bränsleförbrukning.

– Jag har också ändrat på kolven lite. På kolvens ovansida har jag låtit göra en grop i form av en propeller. När kolven rör sig bildas virvlar som hjälper till att sätta fart på förbränningen, berättar Mehrzad Kaiadi.

Den ökade cirkulationen gör att förbränningen tål mer luft och återförda avgaser, vilket leder till minskad bränsleförbrukning. Men om utspädningen blir för stor dör förbränningen. Därför har han också utvecklat ett styrsystem som känner av så att utspädningen inte blir alltför kraftig.

På grund av sekretesskäl kan Volvo inte att uttala sig om man kommer använda tekniken eller ej, men man menar att resultaten är mycket intressanta.

Både i Sverige för övrigt och internationellt är forskningen om gasmotorer begränsad. Orsaken är helt enkelt att marknaden än så länge är mycket mindre än för diesel- och bensinmotorer. Vid LTH finns för närvarande två projekt inom gasmotorer. Ett handlar om att förbättra antändningen. Ett annat syftar till att förbättra tändstiftets effektivitet med hjälp av mikrovågor eller annan elektromagnetisk excitation.

Mehrzad Kaiadi är ursprungligen från Iran men kom till Sverige för åtta år sedan. Han lärde sig svenska, började plugga maskinteknik på LTH och fortsatte därefter att doktorera. Efter disputationen har han fått jobb på Senfusion AB, ett nystartat företag som utvecklar metoder för styrsystem som diagnostiserar förbränningen i motorer.

För mer information, kontakta Mehrzad Kaiadi, 070-843 60 83, mehrzad.kaiadi@senfusion.se eller Per Tunestål, docent Förbränningsmotorer och handledare, 046-222 42 08, 076-245 74 22, Per.Tunestal@energy.lth.se Högupplösta bilder på båda dessa finns i Lunds universitets bildbank: http://bildweb.srv.lu.se/ Skriv namnet i sökfältet.

Jungfru Marie bebådelsedag har firats den 25 mars sedan mitten av 400-talet. Till Sverige kom firandet under 1000-talet i och med att den kristna kyrkan etablerades. Men bebådelsen var inte bara en årlig kyrkofest. Motivet, mötet mellan Jungfru Maria och ärkeängeln Gabriel, användes under medeltiden både som privat andaktsbild och offentligt för att föra fram budskap av religiös och politisk karaktär. Det visar en ny avhandling i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

– Under medeltiden var man väl bekant med hur bildretorik fungerar, och en väl utvecklad bildkommunikation användes för att föra fram idéer och budskap av både religiös och politisk karaktär, säger fil. dr. Mia Åkestam vid Konstvetenskapliga institutionen. På det viset ligger det medeltida bildbruket nära vår tid, där ju bilder regelbundet används för att understryka, berätta och vinkla uppgifter i till exempel nyhetsmedia, politisk propaganda och reklam.
Vid sidan av bildernas funktion i kyrkorummets kult och i andakt kan man tala om en ideologisk användning av bebådelsemotivet. Till exempel användes en speciell bebådelsebild med en krönt Maria och en höviskt knäböjande ängel på västportalens gavelfält i Uppsala domkyrka för att understödja Birgittinorden. Motivet anslöt till heliga Birgittas uppenbarelser och användes inom en inre krets för att föra fram en specifik birgittinsk ideologi. Ett annat exempel är att bebådelsebilden användes tillsammans med bilden av Marie trolovning under en period då kyrkan ansträngde sig för att få befolkningen att låta viga sig i kyrkan, något som inte var självklart under medeltiden.

Ett bildbruk som mer betonar makt än ideologi kan man se när det gällde biskop Kettil Karlsson Vasa, som lät pryda framsidan av sin mycket dyrbara, pärlstickade biskopsmitra med motivet. Den tillverkades i Vadstena till hans biskopsvigning 1456.

Detsamma gäller det magnifika altarskåp som införskaffades av biskop Kort Rogge till Strängnäs domkyrka. Altarskåpen var det största och det mest exklusiva i riket. Bebådelsebilden där är för övrigt Sveriges största medeltida bild, den är mer än 2,5 m hög och 1,7 m bred.

Avhandlingens namn: ”Bebådelsebilder – om bildbruk under medeltiden”

Ytterligare information:
Mia Åkestam, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, mobil 0709-287 194, e-post mia.akestam@arthistory.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

– Bland barn mellan 10 och 18 år finns det en ökad dödlighetsrisk. Jämfört med barn som inte förlorat en mamma i dessa åldrar så har de en nästan fördubblad dödlighetsrisk. Men även barn upp till 40-50 års ålder påverkas av mammans död men då framförallt på längre sikt. Våra föräldrar har med andra ord stor betydelse för oss genom hela livet, säger Mikael Rostila.

-Att det framförallt är förlusten av en mamma som påverkar barnen kan förklaras på olika sätt. Det kan vara så att relationen mellan mamman och barnet präglas av en starkare känslomässig kontakt vilket gör att barnen påverkas mer av förlusten. Andra studier har visat att mammor i högre grad än pappor överför materiella och ekonomiska resurser till sina barn vilket kan ha positiv betydelse för deras hälsa, säger Mikael Rostila. 

Något oväntat så visar resultaten i studien att äldre barn som förlorar en förälder har lägre dödlighet de med föräldrar i livet.

– Detta kan bero på att föräldrarnas sista tid i livet präglas av mycket oro och omvårdnad då många äldre föräldrar varit sjuka under en längre tid. Paradoxalt nog kan döden vara en lättnad för barnet då den innebär att föräldern inte behöver lida mer, säger Mikael Rostila.

Studien visar också att död genom exempelvis olyckor och självmord har de största konsekvenserna för barnens hälsa.

– Det är ganska förväntat då en oväntad förlust av en förälder innebär att vi har svårare att acceptera förlusten samtidigt som vi inte har någon tid att förbereda oss på händelsen. Det finns då en större risk att vi hamnar i en kris eller depression, säger Mikael Rostila.

– Resultaten från studien har viktiga konsekvenser för sjukvården då vi har lite kunskap kring hur död och ohälsa hos en person påverkar anhörigas hälsa I vården av en person i livets slutskede bör läkare och annan vårdpersonal ta mer hänsyn till anhörigas upplevelser och reaktioner. Det kan även vara viktigt att sjukvården följer upp personer som drabbats av sorg. Detta kan minska lidande, sjukdom, och död bland anhöriga, säger Mikael Rostila. 

Vid frågor kontakta gärna:

Mikael Rostila, Tel: 070-779 98 94
 
 
 
 
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

-Komplicerade diagnoser ska bli lika enkla att utföra som ett graviditetstest, säger Nathaniel Robinson, fysikforskare vid Linköpings universitet.
Tillsammans med doktoranden Per Erlandsson publicerar han nu en uppfinning som avsevärt förbättrar tekniken för sådana test där basen är ett så kallat lab-on-a-chip. Det består av en mängd pyttesmå provrör som vart och ett innehåller reagens för olika sjukdomsmarkörer. Provet som kan vara blod, urin eller saliv pumpas med en elektrisk ström från rör till rör.
-Problemet är hur man skapar en jonström som transporterar vätskan utan att förstöra celler, proteiner och andra molekyler i provet, säger Dr Robinson.
Forskarnas lösning var att bygga en så kallad elektroosmotisk pump vars elektroder täckts med ett elektriskt ledande plastmaterial. Med plasten som omvandlare kan laddningen överföras från jonerna i vätskan till elektronerna i metallkablarna. På så vis slipper man problemen med gasbubblor som bildar syror och baser, biprodukter som kan skada både chippet och provet.
-Det är den främsta orsaken till att elektroosmotiska pumpar inte slagit igenom i medicinska apparater, säger Nathaniel Robinson.
-Flera olika metoder att undvika komplikationerna med metallelektroder har föreslagits i vetenskapliga artiklar. Vi har i stället gjort oss av med grundproblemet – att vätskan elektrolyseras, säger Per Erlandsson, som konstruerat den nya pumpen.
Ytterligare fördelar är att LiU-forskarnas uppfinning kan användas om och om igen och kan drivas med vanliga batterier.
Uppfinningen som är patentsökt presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Electrophoresis.
Läs hela artikeln här [Ref 1]
Kontakt:
Dr Nathaniel Robinson, 011-363479, nathaniel.d.robinson@liu.se

Lärarutbildningen har sedan länge satsat på Informations- och kommunikationsteknik, så kallad IKT. Tidigare har en ”portabel datasal” köpts in. Det är en vagn med ett tjugotal Mac-datorer som ska bidra till ett mer flexibelt användande.

– Istället för att gå till en datasal, kommer datasalen dit man vill. Det bidrar till ett mer flexibelt användande, säger Tobias Ruhtenberg, universitetsadjunkt med specialisering mot IKT och fortsätter:

– Alla inriktningar på lärarutbildningen har idag inslag av IKT och det ökar hela tiden. Att vi köper in iPads är ytterligare ett steg i den här utvecklingen. Det är viktigt att studenterna får använda den senaste tekniken, säger Tobias Ruhtenberg.

Även om han inte vet exakt hur en iPad kan användas i undervisningen så tror han att det finns många möjligheter.

– Jag blev inspirerad under en mässa i London där engelska skolelever använde dem i musik och språk. Nu får vi själva utforska hur de kan användas i den pedagogiska verksamheten.

Blivande lärare i framkant
Lärarstudenter med inriktning mot kultur, kommunikation och media blir glatt överraskade när de får höra att högskolan köpt in iPads.

– Det är jättebra att institutionen satsar. Vi har diskuterat mycket om dem. Nu får vi en chans att prova dem, säger Andrea Fasth och hennes klasskompis Lina Häger håller med:

– Då står vi verkligen i framkant när det gäller ny teknik och får lära oss något extra innan vi kommer ut i arbetslivet.

Studenterna har knappt ett år kvar på utbildningen och ser många fördelar med att få möjlighet att diskutera kring och prova hur iPads kan användas i skolan.

– Det är svårt att veta i förväg hur de kan användas, men det ska bli intressant att få lära sig, säger Amanda Blad Wallner.

– Kanske de fungerar bra för barn med koncentrationssvårigheter? En iPad kan kanske fokusera lärandet? föreslår Kenny Svensson.

Lärarstudenterna är överens om att det är viktigt för lärarstatusen att ”hänga med” och vara uppdaterad på den teknik som barn kan.

– Man har hört om skolor där 9-åringarna får hjälpa läraren att sätta på DVD:n, menar Lina Häger.

De hoppas på att kunna få föra in mer IKT i skolorna när de kommer ut i arbetslivet.

– IKT ska inte bara användas halvhjärtat för att det står i läroplanen. Genom att använda olika medier och tekniska hjälpmedel i undervisningen nås fler elever. Alla lär ju sig på olika sätt, konstaterar Marylill Nätt Mönsmo.

Fakta: iPad och Högskolan i Borås

Kontaktinformation
Kontakt:
Lars-Erik Olsson, prefekt Institutionen för pedagogik tfn: 0705-634004

Andrea Fasth, student lärarutbildning, tfn: 0736-362695

Tvåspråkiga barn i Iran i åldern 7–12 år jämfördes med jämnåriga i ett bokstavstest och ett test uppbyggt av kategorier. Barnen testades på persiska, som är språket som används i skolorna, medan barnens hemspråk är turkiska eller kurdiska.

Barnen fick i uppgift att säga så många ord de kunde komma på som började på en viss bokstav eller som tillhörde en viss kategori som till exempel kroppsdelar. De hade tre minuter på sig per bokstav och kategori.

Medan de yngre tvåspråkiga barnen presterade lika bra i kategoritestet och bättre i bokstavstestet än sina klasskamrater så presterade de äldre tvåspråkiga barnen sämre än sina klasskamrater. Även om alla barnen utvecklades i och med ålder och årskurs, blev skillnaderna tydliga högre upp i årskurserna. Barn med ett språk utvecklades snabbare och byggde upp ett större ordförråd än sina tvåspråkiga klasskamrater.

– Det är förvånande eftersom vi fram tills nu trott att det var tvärtom. Att tvåspråkiga barn ligger efter under de första åren i skolan men sedan kommer ikapp.

Balans mellan språken
En förklaring till detta kan vara att allteftersom skolspråket blir starkare och språken hamnar i balans blir det svårare för barnen att hålla isär dem och det ena språket stör det andra.

– Men en helt motsatt förklaring kan vara att barnen i Iran inte får någon utbildning i sitt hemspråk, vilket gör att det snarare blir en obalans mellan språken. Ju äldre barnen blir ju starkare blir deras skolspråk medan hemspråket blir svagare och detta påverkar dem negativt.

– Det stämmer överens med en av mina tidigare studier där svenska skolbarn, som får undervisning i sina hemspråk vid sidan av skolspråket, deltog. För de svenska barnen blir det jämvikt mellan språken när skolspråket kommer i kapp hemspråket. Och för dem har tvåspråkigheten visat sig vara en fördel högre upp i åldrarna. En balans mellan språken är alltså att föredra i sådana fall.

Resultaten hänger också samma med att barnens språkkunskaper i de lägre årskurserna är kopplade till ljud – hur orden låter. Men högre upp i åldrarna blir såväl det visuella som ordens betydelse viktigare och eftersom barnen i Iran inte läser och skriver på sitt hemspråk i skolan så utvecklas inte hemspråket i samma utsträckning inom dessa områden. Detta visar sig främst i kategoritestet.

Reza Kormi-Nouri anser att det behövs forskning som följer barnen under en längre tid. Det bästa vore att följa barn som får hjälp att utveckla sin förmåga att läsa, skriva och tala i båda språken och jämföra dem med barn som talar ett språk.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Reza Kormi-Nouri 073-788 03 12, reza.kormi-nouri@oru.se

– Det kan faktiskt liknas vid en tidsresa. Fiskar lämnar knappt några egna rester efter sig när de dör, men om vi istället undersöker förekomsten av organismer som påverkas av fisk kan vi hitta tydliga spår. Genom att studera munrester från tofsmyggor i bottensedimenten från en sjö kan vi återskapa sjöns historia från tidigt 1800-tal och framåt, säger Fredrik Palm vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Försurning av mark och vatten är ett av de största miljöproblemen i modern tid. En stor andel av våra svenska sjöar visar tydliga tecken på försurning, med en omfattande fiskdöd och en kraftigt minskad biologisk mångfald som följd.

Senare forskning har visat på ett tydligt samband mellan fiskdöd och förekomsten av tofsmygglarver i sjöar. Mundelar från tofsmyggors som bevaras i sjöbottnar kan därför användas för att påvisa fiskdöd och andra fiskförändringar i svårt försurade sjöar.

Kan se historien i backspegeln
Den nya metoden gör det möjligt att studera försurningens effekter i sjöar där det inte tidigare skett någon provtagning och där historiska uppgifter om fisksamhället saknas. Eftersom bottenprover kan åldersbestämmas kan metoden också ge kunskap om när olika förändringar har inträffat.

– Genom att analysera tofsmyggornas mundelar som vi hittar i bottensedimentet, kan vi säga hur olika fisksamhällen har förändrats. Vi kan inte bara få reda på om fisken har dött ut och försvunnit, vi kan också se hur olika fiskarter har påverkats. Mört är till exempel mer känslig mot försurning än abborre och vi har kunnat visa om sjöar historiskt sett har innehållit mörtfiskar eller ej. Rester från försurningskänsliga djurplankton kan samtidigt användas för att visa försurningsutvecklingen i sjöar.

Ger underlag för att återställa
Då metoden avslöjar hur fisksamhället i en sjö har förändrats de senaste århundradena, kan den också användas för att vrida klockan tillbaka som underlag för hur en biologisk återställning av en försurad sjö bör gå till. Metodens historiska perspektiv gör det också möjligt att kartlägga naturliga variationer i sjöars ekosystem.

Fredrik Palm och hans kollegor har därför genomfört sina studier i västra Götaland och Bohuslän, med speciellt fokus på Gårdssjöområdet i Ucklum, som i många årtionden stått i centrum för svensk försurningsforskning.

Avhandlingen Paleolimnological reconstructions of fish population changes in acidified lakes (Sedimentära rekonstruktioner av förändrade fisksamhällen i försurade sjöar) försvaras vid en disputation på Zoologiska institutionen den 25 mars. Handledare: Torgny Bohlin
Länk till avhandlingen: hdl.handle.net/2077/24148

Kontaktinformation
KONTAKT:
Fredrik Palm, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
031-786 3668
fredrik.palm@zool.gu.se

Bildtext: Tofsmyggans mundelar (mandibler) varierar i storlek från 0,1 till 0,4 millimeter. Mundelarna som återfinns i sjöarnas bottnar är artspecifika och visar vilka olika arter av tofsmyggor som funnits i sjön i olika tidsperioder. Foto: Fredrik Palm

Transformatorer är bryggan mellan din dator, tv och tvättmaskin hemma och kärnkraftverket. De utgör också kopplingen mellan företaget och samma kraftverk. När transformatorer går sönder kostar det alltså samhället och företagen miljontals kronor. Nu har forskare vid KTH börjat fila på en ny metod som gör att det går att hålla koll på transformatorns hälsa och därmed skippa onödiga och kostsamma strömavbrott.

Ett fel på en av Vattenfalls många transformatorer orsakade för ett år sedan ett flera timmar långt strömavbrott i Lilla Edet. 2 700 kunder blev utan ström, vilket inkluderade Inland Knauffs kartongfabrik. Platschefen Åke Andersröd kunde då konstatera att strömavbrottet kostat företaget miljonbelopp, enligt lokaltidningen TTELA.

Det är bara ett exempel bland många under de senaste åren då felande transformatorer ställt till det. Även elbolaget drabbas när transformatorer går sönder då de tvingas betala ut stora skadestånd till kunderna. Kunderna i sin tur riskerar att förlora allt från matvaror till information som inte sparats ner till hårddisken när strömmen går.

En viktigt steg på vägen mot en säkrare strömförsörjning tas nu när KTH forskarna Martin Norgren, lektor i teoretisk elektroteknik, och Hans Edin, lektor i elkraftsystem, börjat titta närmare på problemet. Genom att sätta sensorer (antenner) som sänder ut och ta emot mikrovågor som studsar mot transformatorn olika delar går det att utläsa hur transformatorn mår samt hur mycket slitage den hittills utsatts för.

– Vill man hålla koll på transformatorns åldringsprocess behöver man kunna se finstrukturerna och då måste man använda vågor som har en kort våglängd. Med den informationen kan vi förhoppningsvis förstå hur vi ska undvika kostsamma strömavbrott i framtiden och veta när en transformator behöver bytas ut, säger Martin Norgren.

Samtidigt kan tyckas att det egentligen bara vore att ta transformatorerna ur drift och undersöka hur de mår. Men att bryta driften för att undersöka dem, koppla in reservtransformatorer eller leda om strömmen, kan bli mycket dyrt det också.

Vad Martin Norgren och Hans Edin känner till så har ingen tidigare valt att diagnostisera transformatorns hälsotillstånd med hjälp av mikrovågor. I detalj innebär undersökningar med mikrovågor att föremålets material- och isolationsegenskaper och ledningsförmåga kan studeras.

– Denna metod har inte provats på transformatorer tidigare, det en ny idé. Metoderna vi använder oss av är dock beprövade i andra sammanhang, säger Martin Norgren.

Han tillägger att om forskningsprojektet lyckas väl kan det innebära att det i framtiden kommer att gå att få kontinuerligt information om transformatorns hälsa, vilket till exempel är extra viktigt vid solstormar vilka kan utsätta transformatorerna för stora påfrestningar.

– Just nu håller vi på med en förstudie med prototyper där vi ska testa principer för att bevisa att detta fungerar. Vi är också mitt uppe i rekryteringen av en doktorand som ska hjälpa till med forskningen, säger Martin Norgren.

För mer information, kontakta Martin Norgren på 08-790 74 10 eller martin.norgren@ee.kth.se.

Forskare inom journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap och retorik har tillsammans undersökt hur kommunikation om risker och hot på olika sätt påverkar social och kulturell integration och vilka konsekvenser det får.

– När man följer nyhetsrapporteringen i tidningar, radio och tv är det lätt att få intrycket att vi lever i en tid då den ena krisen avlöser den andra, säger Stig Arne Nohrstedt.

När det gäller till exempel vetenskap eller ny teknik låg fokus förr på nya lösningar som skulle föra utvecklingen framåt. Nu fokuserar media ofta på problemen och konflikter som uppstår på grund av den tekniska utvecklingen.

– Därmed inte sagt att det var bättre förr, men det har blivit allt svårare för medborgaren att förhålla sig till de motstridande besked som sprids till exempel i samband med kärnkraftshaverier som Tjernobyl 1986 eller Fukushima just nu.

– Andra exempel på detta är klimatfrågan, olyckor inom kemisk industri och genteknikens risker. I media målas det värsta scenariot upp för hur det ena eller andra kan drabba den egna befolkningen på värsta sätt. Oberoende om man ser positivt på detta för att det ökar människors engagemang eller om man ser mer skeptiskt på det som en form av cynisk exploatering av människors rädsla så får det ändå konsekvenser.

– När dessa problem, risker och faror i medierna förvandlas till hot kan det bidra till konflikter eftersom det konstrueras som att ”vi” är hotade av ”dom”. Detta kan lätt ge medvind åt populistiska politiska budskap: För att säkra vår livsstil måste vi försvara oss mot ”dom andra”, säger Stig Arne Nohrstedt.

Forskarna varnar för att detta ”threat society”, detta ”hotsamhälle”, kan utvecklas till ett ”hatsamhälle”.

– Även om det inte behöver gå så långt så ser vi redan tecken på att den medierade kommunikationen om risker och hot ökar såväl diskrimination som främlingsfientlighet.

Även om globala kriser är otänkbara utan mediernas informationsspridning, så är det självklart inte bara medierna som påverkar utvecklingen. Medierna både påverkar och påverkas av det som händer inom till exempel politiken.

– Politiken handlar allt mer om att hantera hot och att måla upp hot och katastrofer för att mobilisera maktresurser. När förre presidenten George W. Bush proklamerade ”the global war on terror” var det samtidigt ett sätt att beteckna massmorden 11 september 2001 som en krigsförklaring, vilket gav honom möjligheter att starta ett krig utan geografiska och tidsmässiga begränsningar som fått oerhörda politiska och mänskliga konsekvenser, säger Stig Arne Nohrstedt.

Vilken riktning globaliseringen kommer att ta handlar i betydande utsträckning om hur medierna skildrar dess möjligheter och utmaningar. Stig Arne Nohrstedt anser att medierna har både möjlighet och ansvar för att motverka populism och istället bidra till att stärka det demokratiska samtalet där allas mänskliga rättigheter och lika värde är fundamentet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Stig Arne Nohrstedt 070-516 3068

– Samhället riskerar att för sent upptäcka och anpassa sig till förändringarna. Resultaten indikerar att vattenförråden och flödesvägarna i marken på något vis håller på att ändras, vilket bör påverka planering för infrastruktur och samhällen i framtiden, säger Arvid Bring vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.

I studien undersöktes situationen i 14 stora floder i Ryssland, Kanada och Alaska. Vattenflödet i floderna har generellt ökat mer än nederbörden, och tinande permafrost kan vara en möjlig bidragande källa till överskottet på vatten.

Samtidigt har antalet mätstationer för vattenflöden minskat kraftigt i alla områden, och särskilt i de områden där ökningen i temperatur och nederbörd förväntas bli som störst. Orsaken till minskat antal mätstationer är troligtvis dels resursbrist och dels oklara prioriteringar i de arktiska staternas miljöövervakning.

– Om tendensen fortsätter kommer man att ha allt sämre möjligheter att koppla ihop vatten och klimat för att bättre förstå processerna och i tid kunna anpassa samhället till förändringarna, säger Arvid Bring.

Vetenskaplig artikel:

Relevance of Hydro-Climatic Change Projection and Monitoring for Assessment of Water Cycle Changes in the Arctic

Ytterligare information:

Arvid Bring, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Georgia Destouni, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.

Bara i Sverige finns det ungefär 80 000 potentiellt förorenade områden som kan utgöra en risk för både människor och omgivande miljö. Negativa effekter orsakade av skadliga ämnen och möjliga åtgärder bedöms och utvärderas i miljöriskanalyser, som kan delas i riskbedömning, riskkommunikation och riskhantering. Osäkerhet som beror på kunskapsbrist samt naturlig variabilitet finns alltid närvarande i denna process. Syftet med Monikas avhandling är att utvärdera några olika tillvägagångssätt samt diskutera hur osäkerhet och variabilitet hanteras. Att denna hantering är trovärdig och transparent är nödvändigt för att riskbedömningen ska vara användbar för beslutsfattande.

Monika har bland annat undersökt metallers katalytiska effekt på bildning av klorerade aromatiska ämnen under upphettning av flygaska. Koppar visade en positiv katalytisk effekt medan kobolt, krom och vanadin istället katalyserade nedbrytningen. Kunskap om katalytisk potential för bildning av skadliga ämnen är viktigt vid val och design av förbränningsprocesser för att minska utsläppen, men det är också ett exempel på hur en fara kan identifieras och karaktäriseras.

Exponering för giftiga ämnen i miljön styrs bland annat av vårt beteende, fysiologiska egenskaper samt flera yttre faktorer. Det är nödvändigt med kunskap om dessa exponeringsfaktorer för att kunna bedöma exponering. Monika Filipsson har sammanställt information om och tagit fram statistik som beskriver variabilitet och osäkerhet i olika exponeringsfaktorer samt visat hur dessa kan tillämpas vid riskbedömning av förorenade områden.

En del av avhandlingen fokuserar på riskhantering och en enkät skickades till alla anställda, som arbetar med förorenad mark, på länsstyrelserna i Sverige. Monika kunde konstatera att anställdas kön, ålder och erfarenhet har en inverkan på granskningsprocessen av riskbedömningar. Kön var den mest betydande variabeln, speciellt i fråga om hur man uppfattade kunskap. Det fanns också skillnader i de anställdas svar beroende på om riskbedömningen finansierades av statliga bidrag eller av en ansvarig verksamhetsutövare.

Monika Filipsson är född i Kalmar och uppvuxen i Kulltorp (Vassmolösa) två mil söder om Kalmar. Hon gick i grundskolan i Hagbyskolan och Ljungbyskolan (numera Södermöreskolan), läste naturvetenskapliga programmet på Lars Kaggskolan i Kalmar och sedan miljövetenskap på dåvarande Högskolan i Kalmar innan doktorandstudierna påbörjades.

Avhandlingen ”Uncertainty, variability and environmental risk analysis” försvaras den 18 mars, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är professor Lars Rosén från Chalmers Tekniska Högskola.

För mer information kontakta Monika Filipsson, telefon: 073-0259817 eller e-post: monika.filipsson@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Datortomografi är en avancerad röntgenundersökning där bilderna som genereras är väldigt detaljrika och till stor nytta för att diagnostisera patienter. Sänker man exponeringen, det vill säga graden av stråldosen, för mycket blir bilderna brusiga och det finns risk att man inte ser små detaljer i bilden.

Författaren till avhandlingen, sjukhusfysiker Kerstin Ledenius, har tillsammans med röntgenläkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, undersökt och använt en ny metod. Med denna metod har man lyckats kombinera den lägsta graden av stråldos med vad röntgenläkaren bedömer som god bildkvalitet för att ställa rätt diagnos. Forskargruppen har även i olika studier undersökt bildkvaliteten från datortomografiundersökningar av hjärnan och magen på barn i olika åldersgrupper, från 0 till 17 år.

Via datormanipuleringar av bilder från redan genomförda undersökningar, simulerades olika sänkningar av röntgenstrålningen. Forskargruppen har sedan utvärderat resultatet av simuleringen och därefter tagit ställning till om och i så fall hur mycket röntgenexponeringen bör justeras för nästa patient med samma förutsättningar. På så sätt har man kunnat hitta lägsta exponeringen som ändå tycks ge en tillräckligt bra bild beroende på vilken typ av undersökning som ska göras.
– Att justera exponeringen är viktigt då en liten patient inte behöver samma exponering som en stor patient. Barn har även annorlunda anatomiska förutsättningar jämfört med vuxna, som påverkar behovet av bildkvalitet, säger Kerstin Ledenius på avdelningen för radiofysik vid Sahlgrenska akademin.

Idag används metoden redan på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus och Kerstin Ledenius hoppas att fler sjukhus tar efter.
– Vår metod säkerställer att röntgenundersökningarna fungerar på ett bra sätt, dels att röntgenbilderna håller hög kvalitet, dels att patienterna utsätts för minsta möjliga strålning.

FAKTA DATORTOMOGRAFI
Datortomografi är en medicinsk undersökningsmetod som innebär datorstödd framställning av skiktbilder som visar uppbyggnaden av vävnaden inom ett skikt av kroppen. Röntgenstrålarna passerar kroppsskiktet från olika håll. Datortomografi används främst för diagnostik av sjukdomar i skalle och ryggrad. 2005 utfördes 5.4 miljoner röntgenundersökningar i Sverige, varav datortomografi stod för 12 procent och motsvarade cirka 60 procent av den totala stråldosen från av alla röntgen-undersökningar. Tre år senare, 2008 var dosbidraget från datortomografiundersökningar uppe i 72 procent och antalet datortomografiundersökningar hade ökat med 36 procent, dock hade enskilda stråldoser sänkts under samma tid. Orsaken till ökningen är att det sker fler datortomografiundersökningar, eftersom diagnosticeringen är mer träffsäker vid dessa, än vid vanliga röntgenundersökningar.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för radiofysik.

Avhandlingens titel: Optimization of Paediatric CT Examinations – An Approach to Minimize Absorbed Dose to Patients with Regard to Image Quality and Observer Variability

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kerstin Ledenius, sjukhusfysiker och forskare på avdelningen för radiofysik vid institutionen för kliniska vetenskaper, telefon 031-342 40 27, mobil 0708-18 58 15, e-post kerstin.ledenius@vgregion.se

Handledare:
Anne Thilander Klang. 1:e sjukhusfysiker och docent vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-342 40 26, mobil 0707-60 40 26, e-post anne.thilander-klang@vgregion.se

Den långsamma signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll i flera av hjärnans funktioner, till exempel vid viljestyrda rörelser och motivation. Ny forskning har visat att nervceller som använder sig av dopamin också kan använda sig av en helt annan slags signalsubstans, det snabba glutamatet. Dessa nervceller kan därmed använda två skilda typer av signaler, och därmed förmedla olika slags budskap i hjärnan. Det ena är snabbt via glutamatet och det andra långsamt via dopaminet.

Denna kombinerade dopamin- och glutamatsignalering ger dessa nervceller en ”tvåspråkighet” som antagligen är viktig för att dessa nervceller, och de funktioner de är involverade i, ska kunna signalera normalt. Professorerna Louis-Eric Trudeau och Laurent Descarries vid Université de Montréal, Kanada, har under senare år beskrivit hur dopamincellernas anatomi och sätt att signalera gör det möjligt för dem att använda dessa två signalsubstanser.

Förra året ledde docent Åsa Mackenzie vid Uppsala universitet en studie som visade att dopamincellerna i hjärnans belöningssystem kombinerar dopamin- och glutamatsignalering för att förmedla effekten av beroendeframkallande psykostimulantia som amfetamin. Denna studie går man nu vidare med i labbet vid Institutionen för neurovetenskap i Uppsala.

Professor Salah El Mestikawy vid McGill University, Kanada, har visat att samma tvåspråkighet finns hos de nervceller som primärt använder sig av serotonin istället för dopamin och som är involverade i ångest och depressionslika tillstånd. Även dessa nervceller har alltså förmågan att använda sig av hjärnans gaspedal, glutamat.

Dessa studier, samt andra studier av olika aspekter av den nyupptäckta samsignaleringen hos vissa nervceller i centrala och perifera nervsystemet, beskrivs nu i artikeln i Nature Reviews Neuroscience.

– Upptäckten om denna ”tvåspråkighet” hos vissa nervceller ger en fördjupad kunskap av mekanismerna bakom flera av de svåra hjärnsjukdomar som drabbar människor och som beror bland annat på felaktig signalering av dopamin eller serotonin. Exempel på sådana sjukdomar är Parkinsons sjukdom, schizofreni, ångest och depression samt olika former av beroenden, exempelvis drogmissbruk. Genom att lära oss mer om denna samsignalering kan man tänka sig att den nya kunskapen på sikt kan vara vid särskild nytta vid läkemedelsutvecklingen för dessa sjukdomar, berättar Åsa Mackenzie.

Läs artikeln i Nature Reviews Neuroscience. Referens: april 2011, volym 12, nummer 4.

”FROM GLUTAMATE CORELEASE TO VESICULAR SYNERGY: NEW PERSPECTIVES ON THE FUNCTIONS OF VESICULAR GLUTAMATE TRANSPORTERS”
AV Salah El Mestikawy, Åsa Wallén-Mackenzie, Guillaume M. Fortin, Laurent Descarries and Louis-Eric Trudeau

För mer information kontakta:
Åsa Mackenzie, tel: 070-1679389, e-post: asa.mackenzie@neuro.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se