Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan exponering för luftföroreningar och risk för demens.
I en avhandling vid Umeå universitet fördjupas nu kunskapen om hur detta samband ser ut. Studien undersöker om trafikbuller, luktsinnet och en genetisk riskfaktor för demens kan ha betydelse.
– Demens är en vanlig sjukdom som inte bara kostar samhället väldigt mycket pengar, utan också orsakar mycket mänskligt lidande. Antalet dementa kommer att öka på grund av att vår livslängd ökar. Dessutom ökar andelen av världens befolkning som bor i städer och därför utsätts för större halter av luftföroreningar. Därför blir det också viktigt att studera sambanden mellan föroreningar och demens, säger doktoranden John Andersson vid Umeå universitet.
Även låga halter påverkar
I sin forskning har John Andersson använt sig av data från Betula-projektet, som är en stor studie om åldrande och hälsa som pågått i Umeå sedan 1988. Han har också utgått från modeller som beskriver nivåerna av små partiklar och trafikbuller över Umeå med omgivning.
Resultaten visar att långvarig exponering för högre halter luftföroreningar, såväl kväveoxider som små partiklar, är förenat med en högre risk för demens även vid de relativt låga halterna som finns i Umeå.
– Förenklat kan man säga att den som bor i ett av de mest förorenade områdena i Umeå har ungefär 40 procent större risk att få demens jämfört med någon i ett av de minst förorenade områdena, vilket stämmer överens med tidigare forskning, säger John Andersson.
Det som däremot är nytt i studien är att personer med sämre luktsinne, eller som har en genvariant som heter APOE-e4, är känsligare för de skadliga effekterna av luftföroreningar.
– Faktum är att vi inte såg några statistiskt signifikanta samband mellan föroreningar och demens hos de med bättre luktsinne, eller hos de som inte bär på APOE-e4.
Ingen koppling till buller
Resultaten visar också att trafikbuller inte verkar bidra till en ökad demensrisk, och att exponering för luftföroreningar inte hade något samband med sämre luktsinne.
– Här är det viktigt att poängtera att vi inte kan uttala oss om huruvida de här resultaten gäller även för områden med högre halter av luftföroreningar. Jag har ju undersökt Umeå i min forskning, en stad som har förhållandevis god luftkvalitet.
Vägslitage ger upphov till skadliga partiklar
John Andersson poängterar att resultaten inte ska tolkas som att alla som bär på genvarianten APOE-e4 bör flytta från staden. Istället bör resultaten ses som ytterligare ett argument för att biltrafiken i stadsmiljöer bör minska, även i en relativt liten stad som Umeå, menar han.
– Tyvärr räcker det inte att ersätta bensindrivna bilar med elbilar. De partiklar som ger upphov till skadliga effekter på hjärnan kommer nämligen till stor del från vägslitage, framför allt där vi kör med dubbdäck om vintern. Men om vi lyckas minska biltrafiken kommer det sannolikt ge märkbart positiva effekter för Umebornas hälsa, säger han.
John Andersson, doktorand vid institutionen för psykologi, Umeå universitet, john.andersson@umu.se
De flesta av oss har fått snabbsänkan mätt vid flera tillfällen. Det är ett mycket vanligt rutinprov inom sjukvården och används för att avgöra om det finns en infektion eller systemisk inflammation i kroppen. Det som mäts är nivån av ett protein som heter C-reaktivt protein, eller CRP.
– CRP är ett uråldrigt protein och liknande proteiner finns hos alla djur, även primitiva organismer. När proteiner bevarats så väl genom evolutionen brukar det betyda att det har en viktig funktion. CRP används mycket inom klinisk rutin som markör för pågående inflammation, men det är få som har studerat dess biologiska effekter, säger Christopher Sjöwall, professor vid Linköpings universitet.
Han har under många år forskat om den kroniska inflammatoriska sjukdomen SLE, systemisk lupus erytematosus. Det är en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret börjar reagera på den egna kroppen.
Fakta om SLE
Symtomen vid insjuknande i SLE, systemisk lupus erytematosus, liknar influensa med feber, muskelvärk och hudutslag.
Besvären flammar upp i perioder och kan drabba organ som hud och leder vid lindrigare sjukdom. Vid mer allvarlig sjukdom kan njurar och centrala nervsystemet drabbas.
Det är vanligt att insjukna i 25–40-årsåldern. Åtta av tio som får SLE är kvinnor.
Källa: Christopher Sjöwall, professor vid Linköpings universitet
Lägre CRP vid SLE
Den inflammatoriska aktiviteten i kroppen är hög vid SLE, men trots det har patienterna lägre CRP än man skulle kunna förvänta sig.
Tidigare studier på djur med liknande sjukdom har visat att tillförsel av proteinet CRP kan ge ett lindrigare sjukdomsförlopp och lägre autoantikroppsnivåer. Det här antyder att proteinet skulle ha en gynnsam funktion även vid SLE hos människa. Men varför det är så har varit oklart.
Signalämne ställer till med skada
En av nyckelspelarna vid SLE är ett signalämne som heter typ I-interferon. I normala fall är interferon en mycket viktig del av kroppens skydd mot infektioner. Nivåerna av interferon ökar kraftigt de första timmarna och bromsar infektionen genom att bland annat göra det svårare för virus att föröka sig.
Efter ett tag ska interferonet minska. Men vid en del sjukdomstillstånd, som SLE, finns interferonet kvar i systemet för länge och ställer till med skada.
– Vi har visat en mekanism som sannolikt är ganska viktig, där den relativa bristen på CRP hos SLE-patienter med hög sjukdomsaktivitet leder till att interferonaktiviteten blir hög, säger Christopher Sjöwall.
I en studie undersökte forskarna hur interferon och andra signalämnen påverkas av CRP och SLE-specifika immunkomplex*.
* Vid SLE reagerar immunsystemet på arvsmassa från kroppens egna celler och bildar autoantikroppar. När dessa reagerar med material från döda celler bildas så kallade immunkomplex, som i sin tur triggar igång produktion av interferon och andra signalämnen som kan bidra till inflammation.
Proteinet dämpar interferonets aktivitet
Bland annat studerade forskarna vad som hände när serum från SLE-patienter med olika nivåer av CRP tillsattes till friska celler. De fann att mer interferon bildades när CRP var lågt jämfört med när det var högt. Forskarna tolkar detta som att proteinet bidrar till att dämpa interferonsvaret.
Det visade sig också att det har betydelse vilken form CRP är i. Proteinet består nämligen av fem sammansatta likadana enheter, så kallad pentamer form, som också kan dela upp sig och fungera var för sig, monomer form.
Fynd kan ha betydelse för andra sjukdomar
Forskarna fann att det bara är pentamerformen av CRP som har den dämpande effekten på interferonets aktivitet.
– Fyndet att den pentamera formen av CRP kan trycka ner immunsvaret är intressant även för andra sjukdomar, som olika virussjukdomar, säger Marie Larsson, professor i virologi vid LiU.
Fynden öppnar för forskning om läkemedel för att dämpa immunkomplexen och de förhöjda interferonnivåerna. Men eftersom interferon spelar en nyckelroll i kroppens försvar mot infektioner är behandlingen av SLE och liknande sjukdomar en ständig balansgång och ytterligare forskning behövs för att hitta optimala behandlingsstrategier.
Christopher Sjöwall, biträdande professor vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet vid överläkare vid reumatologiska kliniken i Östergötland, christopher.sjowall@liu.se
Marie Larsson, professor i virologi vid Linköpings universitet, marie.larsson@liu.se
En ny typ av halvledare baserad på kiselkarbid – och en koppartråd som är tunn som ett hårstrå. Det är ett par faktorer som plötsligt gjort det mer realistiskt att överföra stora mängder el genom luften, visar forskning vid Chalmers tekniska högskola.
På senare år har mobiltelefoner och andra bärbara elektronikprylar plockat upp tekniken. Men för de stora effekter som krävs för att ladda batterierna i ett elfordon har det sladdlösa alternativet hittills framstått som alltför krångligt och ineffektivt.
Laddning med induktion
Nu verkar dock laddning med hjälp av induktion stå inför ett genombrott även när det gäller batterifordon – framför allt när laddning behöver ske ofta och där miljön är krävande, som till exempel för en eldriven cityfärja.
Det skulle innebära att elfärjor i turtät trafik över vattendrag i städer som Göteborg och Stockholm, inte behöver ta hjälp av en person eller robotarm för att ladda batterierna. Samma gäller för stadsbussar eller förarlösa elfordon som används i industri, gruvverksamhet och jordbruk.
Laddning med hjälp av induktion kan bli ett alternativ för elbussar eller förarlösa fordon inom industrin.
Yujing Liu, professor i elkraft vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, är särskilt inriktad på förnybar energiomvandling och elektrifiering av transportsystemet.
– Man kan ha ett system inbyggt i kajen som laddar färjan samtidigt som passagerarna går av och på. Automatiskt och helt oberoende av väder och vind kan laddning ske 30–40 gånger per dygn. Detta är nog den tillämpning som är mest uppenbar, säger Yujing Liu och fortsätter:
– Även för framtidens eldrivna långtradare finns kanske en potential. Då är motivet snarare att dessa kommer att behöva laddas med så höga effekter att en laddkabel blir väldigt tjock och tung och därmed svårhanterlig.
Snabb utveckling av material
Enligt Yujing Liu är det den snabba utvecklingen av en handfull komponenter och material under de allra senaste åren som öppnat nya möjligheter.
– En nyckelfaktor är att vi nu har tillgång till högeffektiva halvledare baserade på kiselkarbid, så kallade SiC-komponenter. Som kraftelektroniska produkter har dessa bara funnits på marknaden i några få år. De gör att vi kan använda högre spänning, högre temperatur och mycket högre switchningsfrekvens*, jämfört med klassiska, kiselbaserade komponenter, säger han.
* Den hastighet energi kan överföras mellan sändare och mottagare kallas för switchningsfrekvens.
Tidigare system för trådlös fordonsladdning har använt frekvenser på omkring 20 kilohertz, ungefär som en vanlig spishäll. De blev skrymmande och energiöverföringen var inte särskilt effektiv.
– Nu arbetar vi med frekvenser som fyra gånger högre. Då blir induktion plötsligt attraktivt, förklarar Yujing Liu.
Flätade koppartrådar anpassade för hög effekt
Ett annat färskt tekniksprång gäller koppartrådarna i de spolar som skickar ut och tar emot det svängande magnetfält som utgör själva bron för energiflödet över luftgapet. Även här är målet att utnyttja så hög frekvens som möjligt.
– Då fungerar det inte med spolar lindade med vanlig koppartråd, det skulle leda till väldigt stora förluster vid hög frekvens, säger Yujing Liu.
I stället utgörs nu spolen av flätade ”kopparrep”, bestående av upp till 10 000 kopparfibrer, som är mellan 70 och 100 mikrometer tjocka. Ungefär som ett hårstrå. Sådana flätor av så kallad litztråd, som är anpassade för höga effekter och frekvenser, har också bara funnits kommersiellt tillgängliga de allra senaste åren.
Ny typ av kondensatorer
Ett tredje exempel är en ny typ av kondensatorer som används för att tillföra den effekt som är en förutsättning för att spolen ska kunna bygga upp ett tillräckligt kraftfullt magnetfält. Magnetfältet är dock fortfarande mycket svagt, även mellan laddningsplattorna, och tappar dramatiskt i styrka med ökat avstånd.
Det innebär att cirka en halvmeter från en laddplatta är magnetfältet så svagt att det klarar de internationella gränsvärden som finns för exponering av elektromagnetisk strålning.
Fakta om induktionsladdning
Laddning med hjälp av induktion innebär att energi kan överföras ett kort stycke, exempelvis genom luften, vatten, eller andra icke-metallmaterial, utan någon kontakt eller ledare.
Principen är densamma som används i de induktionshällar som finns i många kök. En högfrekvent växelström genom en spole alstrar ett oscillerande magnetfält. Men till skillnad från matlagning, där ju värmeutveckling är själva poängen, innebär induktiv laddning att en andra spole ombord i fordonet fångar upp energin i magnetfältet och omvandlar den till växelström igen – som efter likriktning kan ladda upp batterierna.
Den värme som alstras i processen innebär att en del av energin som ska överföras går förlorad. Att så långt som möjligt minimera uppvärmning är därför ett viktigt mål för teknikutvecklingen.
Laddning ger energiförluster
Yujing Liu lyfter fram att laddning av elfordon innehåller ett flertal omvandlingssteg – mellan likström och växelström samt mellan olika spänningsnivåer.
– Så när vi säger att vi uppnått en verkningsgrad på 98 procent från likström i laddstationen till batteriet, så betyder den siffran kanske inte så mycket om man inte väldigt noggrant definierar vad som mäts, säger han och fortsätter:
– Men man kan också uttrycka det så här: Det uppstår förluster vare sig man använder vanlig, konduktiv laddning via en kabel eller laddar med hjälp av induktion. Den verkningsgrad vi nu har uppnått innebär att förlusterna vid induktiv laddning kan vara näst intill lika låga som vid konduktiv laddning. Skillnaden är så liten att den i praktiken blir försumbar, det handlar om en eller två procent.
Forskningen väcker uppmärksamhet
Resultaten som Yujing Liu och hans forskargrupp publicerat har väckt en hel del uppmärksamhet.
– Vi är nog bland de bästa i världen vad gäller verkningsgrad i den här effektklassen, mellan 150 och 500 kilowatt.
Men Yujing Liu tror inte att induktionsladdning på sikt kommer slå ut laddning med sladd för mindre elbilar.
– Jag kör själv en elbil och ser inte att jag i framtiden skulle ha någon användning av induktionsladdning. Jag kör hem, pluggar in… det är inga problem.
Kontakt:
Yujing Liu, professor i elkraft vid institutionen för elektroteknik, Chalmers, yujing.liu@chalmers.se
– Trots att Sverige var ett av de länder som inte stängde ner under pandemin är uppgången uppseendeväckande, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.
I en omfattande studie har forskare vid Uppsala universitet tittat på hälsovårdsdata från drygt 200 000 barn i Sverige under åren 2018 och 2020. Uppgifterna kommer från det rutinmässiga fyraårsbesöket på barnavårdscentraler.
Resultaten visar en ökning av övervikt
Under 2018 hade drygt elva procent av barnen övervikt eller obesitas. Två år senare, alltså under det första pandemiåret 2020, var siffran drygt 13 procent.
Forskarna konstaterar att det är den sjukliga fetman, obesitas, som har ökat mest. Under 2020 fick 30 procent fler barn sjukdomen obesitas, jämfört med två år tidigare.
– Det var överraskande för oss att den största ökningen sågs för sjukdomen obesitas. Det tyder på att de som haft det tufft innan pandemin fick det ännu värre under 2020, säger Charlotte Nylander, forskare vid Uppsala universitet.
Obesitas orsakar stora hälsoproblem
Det är väl känt att övervikt, och i synnerhet obesitas, orsakar många hälsoproblem för de barn och unga som drabbas. Man vet också att problemen följer med in i vuxen ålder och för med sig omfattande negativa effekter på hälsan.
– Därför är det viktigt att etablera goda levnadsvanor tidigt i livet och att följa hälsovanor och tillväxt över tid. Det behövs hälsofrämjande och förebyggande insatser på många nivåer i samhället för att undvika att barn får sjukdomen obesitas, säger Charlotte Nylander.
Ökningen varierar i landet
Studien visade också på tydliga regionala skillnader i förekomst av övervikt och obesitas. En tydlig ökning sågs i de flesta regioner, men förekomsten varierar stort över landet. Fortsatta studier behövs även för att kunna följa utvecklingen under längre tid.
Sedan tidigare finns internationella studier med liknande resultat, men Uppsalastudien är den hittills största sammanställningen.
Charlotte Nylander, barnhälsovårdsöverläkare Region Sörmland och forskare vid Centrum för klinisk forskning Sörmland, Uppsala universitet, charlotte.nylander@regionsormland.se
1495 seglade kung Hans av Danmark och Norge med örlogsskeppet Gribshunden upp längs Östersjökusten. Tillsammans med hela hovet och övrig maktelit var han på väg till ett möte i Kalmar för att göra anspråk på den svenska tronen. Oväder gjorde att skeppet tvingades ankra i Ronneby skärgård, där det började brinna och förliste.
Det välbevarade skeppet upptäcktes för cirka 50 år sedan och kunde 2013 identifieras som Gribshunden. Sedan dess har vraket gett forskare en unik inblick i livet ombord på ett kungligt skepp under senmedeltiden.
Exotiska kryddfynd
Nu har forskare gjort nya fynd som ger en konkret inblick i den medeltida elitens värld. De har bland annat hittat de exotiska kryddorna svartpeppar, kryddnejlika, ingefära och saffran.
– En riktig överraskning var hur väl bevarade kryddorna var. Saffranet var fortfarande lysande röd-orange och har behållit sin arom, säger arkeobotaniker Mikael Larsson vid Lunds universitet.
Rester av välbevarad saffran på Gribshunden. Bild: Mikael Larsson
Doftande fynd av saffran
Fyndet av saffran är helt unikt eftersom det aldrig tidigare hittats i en arkeologisk kontext.
– Det var knappt att vi trodde våra ögon när vi hittade saffransresterna. Vi kollade flera gånger för att vara säkra. Förvånande var också att när de mer än 500 år gamla saffransklumparna löstes upp i vatten luktade de fortfarande saffran, till skillnad från exempelvis svartpepparkornen som inte hade sin arom kvar, säger Mikael Larsson.
Saffranet hittades när marinarkeologen Brendan Foley och hans dykarteam gjorde en utgrävning på Gribshunden. De samlades också in sedimentprover för makrofossilanalys. Bland 40 olika växtarter som identifierades fanns, utöver kryddorna, även frukt, grönsaker, bär och nötter.
Ingefära fanns i kungens kryddförråd för 500 år sedan. Bild: Mikael Larsson
Fynd ger inblick om den medeltida eliten
Fynden av de exotiska kryddorna är särskilt unika eftersom flera av dem tidigare inte hittats i norra Europa.
– Antalet olika kryddor och mängden av respektive krydda, liksom deras ålder och hur välbevarade de är, gör fynden är helt exceptionella och ger ovärderliga konkreta exempel på den medeltida elitens sociala och fysiska liv, säger Mikael Larsson.
Gynnsam marin miljö i Östersjön
Att kryddorna bevarats så väl beror på den speciella marina miljön i Östersjön, som med sin låga salthalt och låga temperatur tillåter att växtmaterial som fröer bevaras. Men vissa av fynden har även både skal och en del av fruktköttet kvar.
Kryddorna hittades i skeppets akter där kung Hans, hovet och de högre officerarna höll till.
Svartpepparkorn visar vägen till elitens livsstil och smak. Bild: Mikael Larsson
Vad betyder de nya fynden på Gribshunden?
Skriftliga dokument från medeltiden runt om Östersjöområdet visar att sällsynta och dyrbara kryddor är kopplade till samhällets elit och konsumerades bland annat vid högtider och festivaler.
För kung Hans var det ett sätt att visa att han och hans rike var en del av internationell handel, eftersom kryddorna kom från olika delar av världen – kryddnejlika från Indonesien och svartpeppar från en kustremsa i södra Indien.
Detta berättar om hur handelsvägarna har sett ut och att de nordiska länderna inte var en europeisk avkrok utan hade handel med andra delar av världen. Men även att de nordiska rikena följde de kulturella trender som fanns i hovmiljöer runt om på kontinenten.
En studie vid Göteborgs universitet har undersökt risken att drabbas av covid-19, och att dö med sjukdomen, för personer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020.
Forskarna har utgått från registeruppgifter om drygt 82 000 personer. Det innebär 99 procent av alla som bor på ett äldreboende i Sverige.
Perioden som undersöktes var hela 2020 – då omfattande smittvågor fanns både under våren och inför jul, samtidigt som vaccinationerna mot covid-19 inte kom i gång förrän mot slutet av året.
Risken för covid-19 störst bland demenssjuka
Resultaten i studien visar flera faktorer som ökade risken för att insjukna i covid-19 eller dö med sjukdomen. Bland dessa fanns hög ålder, manligt kön, demens, hjärt-kärlsjukdom, lung- och njursjukdom, högt blodtryck och diabetes.
Forskarna såg dock att demens var den starkaste riskfaktorn under hela året, och genom perioderna med höga smittotal i samhället. Starkast koppling mellan demenssjukdom och att dö med konstaterad covid-19 fanns i åldersgruppen 65-75 år.
– Det var alltså de som hade en tidigt debuterande demenssjukdom som hade störst risk att insjukna respektive dö i covid-19, vilket skulle kunna bero på sjukdomens karaktärsdrag med snabbare sjukdomsprogress, säger forskaren Jenna Najar vid Göteborgs universitet.
Kunskap viktig vid framtida epidemier
Insikterna från studien kan få betydelse för förebyggande insatser.
– Resultaten i studien ger viktig information om vilka faktorer som kan kopplas till negativa utfall när det gäller insjuknande och död med covid-19. Dessa kunskaper kan ge oss möjlighet att implementera riskspecifika strategier vid framtida lokala epidemier eller eventuellt nya pandemier, säger Jenna Najar.
Jenna Najar, forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, jenna.najar@gu.se
På internationella kvinnodagen den 8 mars är det exakt fem år sedan Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL, lanserades.
− Det är numera en väletablerad digital resurs, säger Maria Sjöberg som är professor i historia och en av dem som lett projektet.
Få kvinnor finns med i lexikon
Historisk forskning utgår ofta från stora biografiska lexikon där antalet kvinnor är få. Det ville Maria Sjöberg och hennes forskargrupp av historiker, litteraturvetare och språkvetare ändra på. Under två år byggde de därför upp ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon som lyfter fram glömda och förbisedda insatser gjorda av kvinnor.
Resultatet blev Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. När det invigdes den 8 mars 2018 fanns 1 000 artiklar om svenska kvinnor och utländska kvinnor i Sverige, som alla haft betydelse för samhällsutvecklingen. Två år senare var dubbelt så många kvinnor porträtterade − från medeltid till nutid.
− Genom olika sökningar kan besökaren se vad de arbetade med, vilken utbildning de fick, vilka organisationer de var med i, hur de rörde sig i världen, vad de åstadkom och mycket mera, säger Maria Sjöberg.
Bland många kvinnor som porträtteras finns Kerstin Hesselgren, född 1874. Hon var en framstående politiker, yrkesinspektör och aktiv i Nationernas förbund. Bild: Wikimedia Commons/Public Domain**
Många besökare
Responsen har varit positiv och det webbaserade lexikonet används av många. Ett kvitto är att sajten under 2022 hade drygt 266 000 besök. Besökarna är allt från forskare till en bredare allmänhet.
− Flertalet använder nog SKBL som ett lexikon men det finns också exempel på där biografiska data utnyttjas för systematiska forskningsinsatser.
Kan användas inom forskning
Maria Sjöberg ser gärna att lexikonet används mer i just forskningen. Ett stort arbete har lagts ner på att utveckla den strukturerade databasen och på att samla in samt kontrollera de biografiska uppgifterna.
− Jag tror att digitala resurser kommer att utnyttjas mycket mer i framtiden och där ligger SKBL i framkant. Databasen kommer att vara hållbar och en resurs för kommande forskning, precis som vi hoppades.
2000 kvinnor porträtterade
Det finns i dagsläget inga konkreta planer på att uppdatera lexikonet med ännu flera namn. Anledningen är att det skulle krävas en ganska omfattande finansiering.
− Men det är klart att det skulle behövas. Trots att SKBL omfattar över 2 000 kvinnor är det ändå en liten andel av de kvinnor som gjort stora insatser för samhället i det förflutna, säger Maria Sjöberg.
Mer om Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon lyfter fram kvinnor som under olika tider och på varierande sätt har bidragit till samhällsutvecklingen, såväl lokalt som nationellt och internationellt.
Databasen har utvecklats av Språkbanken och den förvaltas av Swe-Clarin. Databasen och lexikonet utgör en del av KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitet.
– Äldre i Sverige, som saknar kunskap om digital teknik, är mer exkluderade än äldre som bor i Grekland. Det beror på att det i det svenska samhället är majoriteten av olika aktiviteter kräver digitala verktyg, säger Sofia Alexopoulou, forskare i statskunskap vid Örebro universitet.
I en avhandling har hon analyserat och jämfört styrdokument för digitalisering i Sverige och Grekland. Hon har också intervjuat äldre i de två länderna för att ta reda på hur de ser på möjligheter, kompetens och tillgänglighet när det kommer till digital teknik.
– I Sverige är bank-id ett tydligt exempel på hur digital teknik kan vara exkluderande. Att inte ha ett bank-id är som att vara ett spöke som gör att man inte kan delta i samhällslivet på lika villkor.
Digitaliseringen påverkar delaktighet
Det digitala utanförskap som äldre riskerar att hamna i är ett välfärdsproblem, enligt Sofia Alexopoulou. Därför krävs åtgärder på samhällsnivå.
– Vi lever i en tid där digitaliseringen påverkar allt större del av våra liv. Äldres välfärd är kopplad till deras möjligheter att utöva sitt medborgarskap utan begränsningar. Därför behöver det uppmärksammas av politiker och andra beslutsfattare, säger hon.
Familjen hjälper till med tekniken
I Sverige har kommuner huvudansvaret för äldreomsorgen. Men när det kommer till digital kompetens får äldre i första hand vända sig till familjen.
– Även i Sverige med en stark välfärdsmodell, är det oftast familjen som stöttar äldre som behöver hjälp med digital teknik. Det är lite förvånande, säger Sofia Alexopoulou.
Däremot tvekar äldre i Sverige att be sina familjemedlemmar om hjälp – till skillnad från äldre i Grekland.
– Äldre i Sverige är väldigt självständiga och stolta medan äldre i Grekland upplever att de när som helst kan vända sig till sina barn och barnbarn och be om hjälp.
Vilken typ av insatser kan bidra till att äldre blir mer digitalt aktiva?
– I Sverige kan en lösning vara att erbjuda ett litet bidrag till barn och barnbarn som kan dela med sig av sina kunskaper till äldre. I Grekland skulle man kunna erbjuda gratis it-lektioner för äldre på kommunnivå.
Äldre är inte en homogen grupp
Sofia Alexopoulou betonar att äldre inte är en homogen grupp. I forskningslitteraturen finns flera kategorier som beskriver äldres relation till digital teknik, till exempel silversurfare, atleter, teknofober och icke-användare.
– De negativa beskrivningarna används oftare än de positiva i litteraturen. Självklart ökar användningen av digital teknik bland äldre också, men det digitala gapet fortsätter att existera eftersom utvecklingen av den digitala tekniken pågår ständigt.
Potatis är en stapelföda i många delar av världen, men angrepp från bladmögel är ett stort problem vid odlingen och omfattande besprutning krävs.
Potatis besprutas med flera gånger större volym växtskyddsmedel per hektar än till exempel spannmål. Trots detta orsakar bladmögel årliga skördeförluster på 16 procent i världen, med stora kostnader som följd.
Men med hjälp av genteknik kan potatissorter tas fram som är mer mögelresistenta och har högre kvalitet. De kräver då mindre besprutning.
King Edward blev tåligare
För att undersöka denna möjlighet har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit fram en förbättrad variant av en av de vanligaste potatissorterna i Sverige – King Edward. För att göra den mer uthållig försågs potatisen med tre resistensgener, så kallade immunreceptorer från vilda släktingar till potatis.
– När dessa immunreceptorer tillsätts känner potatisen igen den algsvamp som orsakar potatisbladmögel och sätter igång ett starkt immunförsvar vid angrepp. Tidigare försök har visat att endast en tillsatt gen inte ger tillräcklig resistens på lång sikt. Med tre resistensgener blir potatisen mer uthålligt resistent, säger Erik Andreasson, professor vid SLU.
Forskarna gjorde tre fältförsök i Sverige under 2019, 2020 och 2021 och resultaten var mycket bra. Den genmodifierade potatisen fick extremt stor motståndskraft och drabbades inte alls av bladmögel.
– Med den metod som vi använde för att tillföra resistens mot sjukdomen bevaras alla de kvalitetsegenskaper i King Edward som många av oss i Sverige tycker så mycket om. Detta kan alltså vara ett sätt att bevara gamla sorter i odling, säger Erik Andreasson.
Lagstiftning hindrar genmodifiering
Försöken med den tåligare King Edward gjordes med traditionell genmodifiering, GMO. Enligt forskarna skulle det rent praktiskt gå att odla denna potatis i stor skala redan idag, men EU:s lagstiftning och dess tillämpning gällande GMO är ett hinder.
Nu diskuteras lättnader i lagstiftningen, bland annat för gensaxen Crispr och cisgenesis, som innebär att man överför enskilda gener mellan närbesläktade organismer.
I fallet med King Edward skulle de tre resistensgener som nu visat sig fungera bra i Sverige, och som finns i befintligt växtmaterial inom potatisförädlingen, kunna användas inom ramen för cisgenesis.
– Skulle denna King Edward-potatis användas skulle den totala användningen av fungicer i jordbruket minska med flera procent. Den resistenta potatisen har utvecklats med stöd från International Potato Centre i Afrika där man ofta inte har råd med kemisk bekämpning, säger Erik Andreasson.
Erik Andreasson, professor vid institutionen för växtskyddsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, erik.andreasson@slu.se
Entreprenörskap är ett mansdominerat område. Betydligt fler män än kvinnor grundar ett företag eller är egenföretagare. Men bland kvinnor som har barn är situationen annorlunda.
Moderskap tycks mycket mer än faderskap vara förknippat med nyföretagande och egenföretagande, visar en studie vid Jönköping university.
Ungefär 82 procent av kvinnliga nyföretagare är mammor och 71 procent av egenföretagarna. Bland männen är 77 respektive 61 procent av företagarna pappor.
Kvinnor med barn missgynnas ekonomiskt
Enligt forskarna kan en förklaring vara det så kallade moderskapslönestraffet. Det kan beskrivas som den negativa effekten på lön och löneutveckling för mammor som har en anställning.
För anställda män med barn är situationen omvänd. Här menar forskarna att man till och med kan tala om en ”faderskapslönepremie” som visserligen är låg, cirka två procent, medan lönestraffet för mammor ligger på mellan sex och åtta procent. De här inkomstskillnaderna är oberoende av arbetsmarknadserfarenhet, yrke och arbetade timmar.
Forskningen bygger på data över alla anställda mellan 20 och 50 år i Sverige under åren 1990 till 2018.
– När vi undersökte inkomstskillnaderna per sektor såg vi, inte överraskande, att det var ett mycket större moderskapslönestraff och faderskapslönepremie i den privata sektorn än i den offentliga sektorn. Även i mindre företag var det mer påtagligt än i större företag, säger forskaren Lucia Naldi vid Jönköping university.
Fler företag kommer startas av välbetalda mammor
Efter att ha kombinerat insikter från forskning om karriärrörlighet och litteratur om moderskapslönestraff, tror forskarna att kvinnor som får barn även fortsättningsvis kommer att starta företag i högre utsträckning. Detta för att minska den straffande effekten av lönearbete på grund av diskriminering från arbetsgivarna.
– Vi förutspår även att tendensen att lansera nya företag kommer att vara större för kvinnor som har hög lön eller chefsbefattningar. Detta med tanke på den högre alternativkostnaden, i form av sämre löneutveckling, för att stanna kvar i lönearbete och de högre potentiella vinsterna från entreprenörskap för mödrar som innehar sådana positioner, säger Lucia Naldi.
Fakta om företagande i Sverige
Nästan dubbelt så många män som kvinnor går från anställning till egenföretagande varje år. Bara 21 procent av grundare av nya företag är kvinnor. Bland egenföretagare i Sverige utgör kvinnorna 36 procent.
Lucia Naldi, professor företagsekonomi vid Jönköping International Business School, lucia.naldi@ju.se
En utmaning vid avbildning av levande biologiskt material som till exempel celler, är att veta hur mikroskopet ska riktas för att lyckas fånga just den interaktion forskarna är intresserade av – till exempel ett infektionsögonblick. För att lyckas hitta rätt plats krävs ofta många försök. Det här kan ta flera månader.
Forskare vid Lunds universitet beslutade sig därför för att ta fram en lösning, som de kallar för smart mikroskopi.
Algoritmer styr var mikroskop zoomar in
Metoden går ut på att först göra en lågupplöst grovskanning av provet som forskarna vill avbilda. Skanningen samlar in datapunkter om provet och ger en snabb överblick.
– Algoritmer vi utvecklat räknar sedan ut exakt var det motoriserade mikroskopet ska zooma in för att fånga det vi är intresserade, eller upptäcka det som man kanske inte förväntat sig se i provet som studeras, säger Pontus Nordenfelt, forskare inom infektionsmedicin vid Lunds universitet.
Metoden som forskarna har utvecklat blir som en mjukvaru-uppgradering av det vanliga mikroskopet och tillämpningarna är många.
Kan underlätta studier av cancerceller
Ett område där forskarna tror att lösningen kommer få betydelse är vid studier av cellmigration, till exempel hur cancerceller förflyttar sig i kroppen. En lågupplöst bild fångar snabbt in datapunkter på de cancerceller som rör sig. Informationen används sedan för att räkna ut koordinaterna där mikroskopet ska ta högupplösta filmer.
Då får forskarna en högupplöst film på de celler som är mest intressanta att studera, till exempel vid cancerforskning.
Analyser av prover från patienter
Metoden kan också användas för studier av immunförsvaret. Här kan man hitta antingen celler eller mikrober – till exempel bakterier, svampar eller andra mikroorganismer – som beter sig annorlunda och automatiskt rikta in mikroskopet på att filma dessa i hög upplösning. På så sätt kan forskarna analysera patientprover och se avvikelser eller hitta effektiva behandlingar.
Insamlingen blir mer exakt
Förutom en tidsbesparing medför metoden att forskarna avbildar rätt saker på ett sätt som kan upprepas. Metoden kan även användas för att avbilda exakt samma cell i provet, men med olika typer av mikroskop.
– Vanligen är det människor som själva avgör vad som är rätt interaktion att fånga och vad som är tillräckligt bra data. Men faktum är att vi inte är så duktiga på att avgöra detta. Med datadriven smart mikroskopi kan du från data beskriva exakt vad du vill samla in och ta bort den mänskliga faktorn från själva insamlingsprocessen, säger Oscar André, doktorand vid Lunds universitet.
Forskare på Mälardalens universitet har utvecklat en prototyp för ett AI-system, som är tänkt att underlätta för ATM- operatörer som jobbar med flygledning.
Systemet kan till exempel beräkna störningar och hjälpa trafikledare att kommunicera information till passagerare, piloter och flygledare – men också förhindra själva störningarna.
Vägledning för piloter och flygledare
Inom ATM, som är förkortning för Air Traffic Management, gäller det för operatörerna att optimera trafikflöden, upptäcka risker för kollisioner mellan flygplan och ge vägledning för att undvika dem.
Forskarnas nya AI-system är en förutsägande applikation som ger optimala lösningar till operatörerna, och även förklara varför dessa lösningar är bäst.
Systemet är byggt i en miljö med XAI, Explainable Artificial Intelligence. Det använder en två- eller tredimensionell karta för att visualisera alla möjliga lösningar, lyfter fram det bästa alternativet och ger vägledning till piloter eller flygledare för att upprätthålla säkert avstånd mellan flygplan.
Förbättrar funktion hos AI-system
Lösningen har utvecklats inom ramen för projektet Artimation, där forskarna också har tagit del av synpunkter från slutanvändare.
– Projektresultaten förbättrar funktionaliteten, acceptansen och tillförlitligheten hos AI-system i allmänhet, men uppfyller också globala mål som förbättring av industri, innovation och infrastruktur i samhället, säger Mobyen Uddin Ahmed som är professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet.
Kan underlätta utveckling av pålitliga system
Resultaten från projektet kommer även vara användbara för andra AI-forskare, menar forskarna vid Mälardalens universitet.
– Även teknikleverantörer kommer att ha nytta av resultaten, vilket förhoppningsvis leder till AI-system som blir mer kommunikativa och pålitliga för de mänskliga användarna säger Shahina Begum, professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet.
Kontakt:
Shahina Begum, professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet, shahina.begum@mdu.se
Mobyen Uddin Ahmed, professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet, mobyen.uddin.ahmed@mdu.se
I en studie som mynnat ut i en rapport har forskare följt 19 nyanlända lärares väg till svenska skolan. Den visar att lärarna, efter att ha läst svenska på SFI, upplevde svårigheter att hitta den rakaste vägen till att klassas som svensk lärare.
Lärarna i studien har gått Snabbspår för lärare eller andra kompletterande utbildningar på universitetsnivå. Vägen till snabbspåret börjar vanligtvis genom kontakt med Arbetsförmedlingen.
– Många som deltar i utbildningarna vill veta vilken som är snabbaste vägen till jobb. Det är svårt att få en överblick på processen beroende på utbildningen man har med sig och hur man har arbetat tidigare. Systemet är svårnavigerat även för Arbetsförmedlingen och universitet där utbildningen sedan äger rum, säger forskaren Catarina Economou vid Malmö universitet.
Lärarna i studien upplevde att det var svårt att få reda på exakt vad de behövde studera för att få sin svenska lärarlegitimation. Det tar tid att få besked från myndigheter som Universitets- och högskolerådet, UHR, och Skolverket kring vad – och hur mycket – de behöver komplettera sina befintliga utbildningar.
Saknar dokument och examensbevis
Ett problem kan också vara lärare som har flytt inte har fått med sig examensbevis och dokument från sitt hemland.
– Det är en lång period av osäkerhet som gör att man kan bli frustrerad. Sen får man kanske reda på att någon annan har tagit en annan väg och kanske började undervisa som elevassistent. Mycket handlar också om språkkunskaper, det är inte lätt att ta till sig informationen när man är ny i landet. Många av valideringsprocesserna bygger på att man gör mycket själv och kontaktar rätt person själv, säger forskaren Elin Ennerberg vid Malmö universitet.
Enligt forskarna finns andra snabbspår, till exempel för kockar, där det går betydligt lättare att snabbt komma ut i arbetslivet.
– Även om de vill säkerställa att deras kompetens valideras korrekt vill lärarna veta om det är värt att ta långa vägen till lärarlegitimation eller om de vill prova på att jobba i svenska skolan för att se om det är värt att ta legitimationen.
Rektorer mestadels positiva
De 19 lärarna i studien gick färdigt snabbspåret och jobbar i dag i skånska skolor som legitimerade lärare. I studien intervjuades också nio rektorer som var positiva till lärarnas förmåga att agera brobyggare och deras integrationskompetens. Många av rektorerna såg också fördelar med flerspråkigheten och värderade den som en viktig kompetens.
– Det är också viktigt att se ämneskompetensen som lärarna har med sig. En lärare sa ”jag vill bli mattelärare, inte bara brobyggare”. Deras ämneslärarkompetens kan tillföra skolan något samtidigt som de interkulturella kompetenserna tas tillvara, säger Catarina Economou.
Ofta provanställningar
Rektorerna såg dock risker på förhand med att anställa invandrade lärare och ville ofta helst erbjuda dem prova på-anställningar. De kunde se att lärarna ibland var ovana vid öppenheten mellan hem och skola. De var också ovana vid svenska skolans sätt att bedöma kunskaper.
– Vi har intervjuat individuella rektorer. Deras ansvar är för deras egen skola och elever, det kan vara komplicerat för dem vid en anställningsprocess. De får ett stort ansvar att integrera gruppen på arbetsmarknaden, säger Elin Ennerberg.
Mer om studien:
19 lärare och nio rektorer i Skåne intervjuades. De flesta av de 19 lärarna i rapporten har gått ett snabbspår på Malmö universitet. Många av dem kommer ursprungligen från Syrien och de har haft en anställning som lärare i Sverige i ett–tre år. Vid sidan av snabbspåret har flera gått kursen Utländska lärares vidareutbildning (Ulv).
Efter en period av ansträngande fysisk aktivitet behöver ryggradsdjur, inklusive människor, vanligtvis en period av återhämtning.
Förutom att sänka hjärtfrekvensen och reparera skadade muskler kan även mindre uppenbara fysiologiska system behöva återhämtas. Intensiv fysisk aktivitet kan nämligen påverka en individs grundläggande immunförsvar.
Paus för att bygga upp immunförsvaret
När flyttfåglar migrerar stannar de regelbundet i några dagar på ett ställe för att vila och äta. Tidigare har detta setts som nödvändigt för att de ska få nya fettreserver som ger bränsle för flyttningen.
Men nu har forskare visat att fåglarna också bygger upp immunförsvaret under depåstoppen. Och det går väldigt snabbt. Några dagars vila räcker gott och väl.
– Det är första gången detta har visats hos vilda flyttfåglar. Vår studie påpekar att flyttfåglarnas raster fyller fler funktioner än att bara att ”tanka”. De behöver nämligen återhämta andra fysiologiska system. Du kan jämföra det med när du kör in bilen på en rastplats längs motorvägen. Det är inte bara för att tanka, du kan också behöva återhämta dig, säger Arne Hegemann som är biolog vid Lunds universitet.
Mat och vila ger kraft för resan
Forskarna har undersökt små flyttfåglar – till exempel bofink, järnsparv och rödstjärt – och analyserat hur deras immunförsvar förändras när de tar en paus under flyttningen.
– Om du ser en liten fågel i din trädgård eller i parken under hösten och du förstår att den är på väg till Sydeuropa eller Afrika, då är det fascinerade att fundera på varför den tar en paus. Och varför det är så viktigt att fåglarna har tillräckligt med mat men även lugn och ro under rast. Om de inte får mat eller vila, kan de inte återhämta immunförsvaret – och då riskerar de att bli sjuka, säger Arne Hegemann.
Immunfunktioner återställs
Genom att samla in och jämföra data från olika individer och arter, visar forskarna att fritt flygande flyttfåglar kan återställa flera parametrar av immunfunktionen under mellanlandningar, som är stationära perioder mellan flyttningar.
– Det är fascinerade hur mycket vi fortfarande inte vet om fågelflyttningen och det kommer regelbundet nya spännande saker. Med detta ger vi en viktig pusselbit om hur flyttfåglar klarar av de fysiologiska utmaningar de möter på sina långa resor, säger Arne Hegemann.
Arne Hegemann, forskare vid biologiska institutionen, Lunds universitet, arne.hegemann@biol.lu.se
I studien har forskarna undersökt så kallat epigenetiskt åldrande hos en grupp kvinnor som inom psykiatrin fått diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom och suicidalt beteende. De jämfördes med en kontrollgrupp med friska kvinnor.
Kvinnorna med diagnosen hade i genomsnitt en biologisk ålder*, som var sex år över deras faktiska, kronologiska ålder. Skillnaden var ännu större om kvinnorna dessutom använde tobak. Då var den biologiska åldern nästan elva år högre än den faktiska åldern.
– Resultatet visar på behovet av interventioner för att minska tobaksanvändande och ger på så sätt konkret information om möjliga insatser för att förbättra hälsoutfall i denna patientgrupp. Men mer forskning behövs samtidigt för att kunna följa sambanden mellan psykisk och fysisk ohälsa, säger forskaren Adrian Desai Boström vid Umeå universitet.
Biologisk och epigenetisk ålder
*Med biologisk ålder menas en persons kroppsliga hälsotillstånd, som kan vara högre eller lägre än den egentliga åldern.
Epigenetisk ålder bygger på att den biologiska åldern uppskattas genom mätningar av förändringar i aktiveringsmönstret hos personens genom, det vill säga arvsmassa.
Flera så kallade epigenetiska klockor har utvecklats i syfte att möjliggöra mätning av individers biologiska ålder genom att undersöka genaktivitet på olika platser i genomet som har samband med hälsoutfall. I studien används den epigenetiska klockan GrimAge, som i tidigare studier har visat sig vara träffsäker i att förutsäga förväntad livslängd eller förväntad tid till att personer drabbas av cancer eller hjärtkärlsjukdom.
Diagnosen vanligare bland kvinnor
Studien visar på sambandet mellan diagnosen och biologisk ålder, men ger inte svar på den direkta orsaken till det förtida åldrandet.
Att studien bara omfattar kvinnor beror på att det ursprungliga projektet med den emotionellt instabila gruppen bara bestod av kvinnor, där diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom är vanligare än bland män.
– Studien kan bidra till en ökad förståelse för hur sjukvården ska möta denna sårbara grupps behov. Att personer med psykiatriska diagnoser också har sämre hälsa är känt sedan tidigare, men nu får vi mer precis kunskap för att förstå graden av hälsoförlust, säger forskaren Jussi Jokinen vid Umeå universitet.
Mer om studien
Studien som gjorts vid Umeå universitet och Karolinska institutet baseras på undersökningar av 97 kvinnor i Stockholmsområdet med diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom och suicidalt beteende. I studien ingick också en kontrollgrupp med 32 friska kvinnor.
Eftersom studiegruppen endast omfattade kvinnor är det oklart i vilken mån resultaten även är giltiga för män.
Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i världen. I Sverige har elva procent av fyraåringarna övervikt. Motsvarande siffra för barn mellan sex och nio är 21 procent. I socioekonomiskt utsatta områden är övervikt bland barn ännu mer utbredd.
Drygt 500 familjer med små barn har nu deltagit i en studie där en mobilapp testades för att förbättra kostvanorna. Appen MINISTOP 2.0 har utformats av forskare vid Karolinska institutet.
– En viktig och unik aspekt av studien är att appen anpassats till flera språk såsom svenska, somaliska, arabiska och engelska för att nå ut till så många familjer som möjligt, säger forskaren Marie Löf vid Karolinska institutet.
Barnfamiljerna rekryterades från ett flertal barnavårdcentraler. Hälften av barnen lottades till en kontrollgrupp som fick standardvård och den andra hälften använde mobilappen.
Mindre socker och minskad skärmtid
Under de sex månader som studien pågick fick föräldrarna information om hälsosamma levnadsvanor via appen. De hade även möjlighet att registrera barnets intag av frukt, grönsaker, sötsaker, snacks och sockersötade drycker. De kunde också anteckna barnets fysiska aktivitet och skärmtid.
– Publikationen visar att barnen i interventionsgruppen hade statistiskt signifikant lägre intag av söta och salta snacks, söta drycker, samt mindre skärmtid, säger forskaren Christina Alexandrou vid Karolinska institutet.
Intaget av söta drycker var till exempel 32 gram lägre per dag hos barnen i app-gruppen jämfört med kontrollgruppen. Det motsvarar en minskning med cirka 20 procent av medelintaget hos svenska barn i förskoleåldern.
– Mycket glädjande är också att föräldrarna som fått tillgång till appen rapporterade högre tilltro till sin egen förmåga att främja goda levnadsvanor hos sitt barn när det gäller såväl kost som fysisk aktivitet, säger Marie Löf.
Digitalt verktyg för barnhälsovården
Resultaten är viktiga för hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården, menar forskarna.
– Vi har visat att vi med ett digitalt verktyg kan göra skillnad och appen kommer nu att implementeras vid ett flertal barnavårdscentraler i Sverige. Vi når många familjer oavsett språk och vi kan bidra till hälsosammare levnadsvanor hos små barn, samt bidra till att föräldrar känner sig stärkta i sitt föräldraskap kopplat till levnadsvanor, säger Marie Löf.
Så gjordes studien
Totalt 552 familjer med ett barn mellan 2,5 och 3 år rekryterades från 19 barnhälsovårdscentraler över hela Sverige.
24 procent av barnen i studien hade två utrikesfödda föräldrar vilket motsvarar Sveriges befolkning i stort. Hälften av barnen randomiserades till en kontrollgrupp som fick standardvård och den andra hälften ingick i interventionsgruppen med mobilappen.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
