Sveriges allmänna pensionssystem förändrades runt millennieskiftet. Dels skedde en övergång från ett så kallat förmånsbaserat till ett avgiftsbaserat system, dels förändrades delvis finansieringen av systemet genom att inkludera den fondbaserade premiepensionen.
Även grundskyddet i pensionen, som spelar en stor roll för personer med relativt låga inkomster, förändrades från dåvarande folkpension till det som idag kallas för garantipension.
– Som en effekt av åldrande befolkningar har många pensionssystem världen över varit, och är fortfarande, i behov av reformer. Sverige är något av ett föredöme när det kommer till att ha fått till stånd så omfattande förändringar, vilka har skapat ett mer finansiellt hållbart pensionssystem, säger forskaren Markus Peters vid Stockholms universitet.
Inkomsterna påverkas
Men även om det nya systemet är mer rustat för ökande livslängder behöver det inte vara hållbart i en vidare mening, enligt Markus Peters.
– Om individer exempelvis inte förstår pensionssystemet, eller innebörden av att byta ett system mot ett annat, så kan pensionsinkomsterna visa sig vara lägre än vad som förväntats, säger han.
Han har i en avhandling jämfört sparbeteenden hos personer som inte påverkades av pensionsreformerna med personer som påverkades. Det har gjorts genom att kombinera förmögenhetsdata med matematiska modeller.
Detaljerade data över svenskarnas tillgångar och skulder gör det möjligt att kartlägga hur olika individer sparar mer eller mindre – antingen genom att avsätta en del av sina inkomster till eget sparande, eller genom att förbruka det kapital som sparats sedan tidigare.
Personer ändrade inte beteende
Studien fokuserar på årskullarna som föddes 1938–1940 och som tillhör de äldsta grupperna som delvis övergick till det nya systemet. De var strax under 60 år när förändringen av det allmänna pensionssystemet klubbades igenom i riksdagen. De är därför extra intressanta att studera eftersom stundande pensionering borde inneburit en relativt stor drivkraft att följa utvecklingen av framtida inkomster.
– Trots att sparandet borde öka för att motverka lägre pensionsinkomster i det nya systemet så förändrade majoriteten av de påverkade individerna inte sitt sparande. Detta beteende är förenligt med teorier där individer är ouppmärksamma på effekterna av vissa typer av pensionsreformer, till exempel på grund av låga nivåer av finansiell kunskap eller begränsad kunskap om reglerna i pensionssystemen, säger Markus Peters.
Mer stöd behövs för att planera pensionen
Enligt Markus Peters visar resultaten att människor behöver mer stöd för att uppskatta sina framtida pensionsinkomster och planera inför pensioneringen.
– Att fatta långsiktiga finansiella beslut är svårt i sig, och det ställer höga krav på individen att dessutom behöva sätta sig in i ett komplext pensionssystem. Samtidigt har individer olika behov och det är näst intill omöjligt att utforma ett system som genererar de pensionsinkomster som olika individer behöver, säger han och fortsätter:
– Jag hoppas att avhandlingen kan motivera till att lägga mer resurser på att förbättra individers finansiella planering, snarare än att göra fler förändringar och tillägg i det nuvarande pensionssystemet, säger Markus Peters.
Så förändrades pensionssystemet
Finansieringen av det svenska pensionssystemet förändrades på flera sätt vid millennieskiftet, delvis genom att inkludera den fonderade premiepensionen, där individer själva kan göra egna fondval för sitt pensionssparande eller vara kvar i det statliga förhandsalternativet.
Den största delen av insättningarna till systemet går dock inte till premiepensionen utan till det som idag kallas inkomstpensionen. Denna del ändrades genom att övergå från ett så kallat förmånsbaserat system till ett avgiftsbaserat system.
I ett förmånsbaserat system definieras hur stora förmåner som individer kommer att få i pension, till exempel som andel av sina tidigare arbetsinkomster. I ett avgiftsbaserat system definieras i stället storleken på avgifterna som utgör de insättningar till pensionssystemet som görs under arbetslivet.
Studien är en omfattande registerstudie. Forskarna hittade den ökade förekomsten av sjukdomar och skador hos såväl män och som kvinnor med autism och oavsett om personerna hade intellektuella funktionsnedsättningar eller inte.
Forskarna kopplade ihop nationella register och jämförde risken för fem typer av skador och 39 åldersrelaterade fysiska åkommor hos människor över 45 år.
Autism
Autism är en funktionsnedsättning som påverkar en persons sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Den som har autism har svårigheter med samspel och kommunikation och har begränsade och upprepade mönster i beteenden, intressen och aktiviteter.
Autism förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar, till exempel adhd, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning och epilepsi. De flesta med autism har en genomsnittlig begåvning, men alla begåvningsnivåer förekommer – från särbegåvning till svår intellektuell funktionsnedsättning.
Av drygt fyra miljoner personer födda mellan 1932 och 1967 hade 1 930 kvinnor och 3 361 män fått en autismdiagnos.
Människor med autism, visade det sig, löpte en förhöjd risk för fyra av fem studerade skador, där självskada stod för den största riskökningen följt av förgiftning, fallskador samt andra kroppsskador.
Risken ”oroväckande hög”
– Risken för självskada var oroväckande hög, hela sju gånger högre än hos personer utan autism. Orsakerna är till stora delar okända. En möjlig bidragande faktor kan vara psykiatriska tillstånd som ofta förekommer tillsammans med autism, som ångest och depression, säger Shengxin Liu, doktorand vid Karolinska Institutet.
Utöver skadorna fann forskarna även en ökad risk för 15 fysiska åkommor. Bland annat hade autistiska personer en trefaldigt ökad risk för blodbrist och försämrad blodsockerreglering samt en nästan fördubblad risk att drabbas av hjärtsvikt, typ-2-diabetes och KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Viktigt att måna om äldre autister
– Nu behöver vi ta reda på vad dessa samband beror på och hur de påverkas av exempelvis genetik, ålder vid autismdiagnos, behandling med psykofarmaka och psykosociala faktorer, säger Mark Taylor, forskare vid Karolinska Institutet.
– Men framför allt är det viktigt att forskare, personal inom vård och omsorg och beslutsfattare samarbetar för att se till att vuxna och äldre autistiska personer får en bättre livskvalitet.
Eftersom studien är en observationsstudie går orsakssamband inte att fastställa. Forskarna har heller inte kunnat ta hänsyn till sådant som socioekonomiska faktorer.
Shengxin Liu, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. shengxin.liu@ki.se
Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har en stor förmåga att anpassa sig till människans miljöer.
Lägre nivå av stresshormon
Omfattande vintermatning gör att talgoxpopulationerna är tätare i stadsmiljöer. Men trängseln verkar inte leda till högre stressnivåer, enligt en studie vid Lunds universitet. Tvärtom uppvisar stadstalgoxarna lägre nivåer av stresshormon jämfört med talgoxe-kusinerna från skog och landsbygd.
– Talgoxens höga kognitiva förmåga gör den mycket anpassningsbar och de urbana talgoxarna verkar ha anpassat sig så bra till den nya miljön att de inte blir stressade av den höga populationstätheten. En alternativ förklaring är att det var de mest flexibla och smarta individerna som från början lyckades kolonisera urbana miljöer, säger Anders Brodin, biolog vid Lunds universitet.
Hormon mättes i stjärtfjädrar
I studien jämförde forskarna halterna av stresshormonet kortikosteron hos talgoxar i olika urbana miljöer, exempelvis parker och villaträdgårdar, med talgoxar i skogsmiljö. Hormonnivån mättes i stjärtfjädrarna.
– Dessa växer ut under två till tre veckor under slutet av sommaren och början av hösten vilket ger oss ett bra mått på den genomsnittliga hormonnivån under en sammanhängande period, säger Anders Brodin.
– Under den här tiden bildas vinterflockarna och då är hög rang viktigt för att överleva vintern. Detta gör att det blir många skärmytslingar när individerna ska inordna sig i flocken.
Vanlig gäst vid fågelbord
Det är viktigt att förstå hur urbanisering påverkar olika djurarter, menar forskarna. Talgoxen är intressant bland annat eftersom den är vanlig vid fågelborden.
– Att ha småfåglar i trädgården är en trivselfaktor för många människor och vår studie tyder på att fågelmatning är mycket viktig för att arter som talgoxen ska kunna leva nära oss, säger Anders Brodin.
Omställningen från en fossildriven till eldriven fordonsflotta har hittills framför allt synts inom lätta fordon, som personbilar och distributionsbilar.
När det gäller tunga lastbilar som kör långa sträckor har omställningen gått långsamt. Den rådande uppfattningen är att sådana fordon skulle behöva stora batterier, som upptar så mycket lastkapacitet att eldriften inte blir lönsam.
Men nu har forskare på Chalmers kommit fram till att el faktiskt kan vara ett billigare alternativ till diesel – även för tunga transporter.
− Vi har tittat på ett scenario där tunga lastbilar kör mellan Helsingborg och Stockholm. Vi har jämfört två olika batteristorlekar och två tänkbara priser på snabbladdning. Vår slutsats är att transporterna ser ut att kunna elektrifieras på ett kostnadseffektivt sätt, säger forskaren Johannes Karlsson vid Chalmers tekniska högskola.
Modell utgår från skånskt åkeri
I studien skapade forskarna en modell baserad på data från ett verkligt åkeri i Helsingborg. Det valdes eftersom det kan anses ha typiska uppdrag och förutsättningar för ett åkeri i den delen av Sverige. Åkeriet kör även transporter på långa sträckor.
Det stora batteriet behövde inte laddas på vägen utan bara på företagets egna depåer, men tog å andra sidan mer av lastkapaciteten. Det mindre batteriet behövde snabbladdas på vägen, men krävde inte lika mycket av lastkapacitet. Resultatet visade att det var lönsamt att köra på el för åkeriet i studien.
− Med rätt batteristorlek bör det i många fall vara möjligt att elektrifiera de tunga lastbilarna så att kostnaden blir densamma eller lägre jämfört med om lastbilarna drivs av en dieselmotor. Den bästa storleken på batteriet avgörs av om man kör lätt last, som paket eller grönsaker, eller om man kör tung last som drycker eller virke, säger Johannes Karlsson och fortsätter:
− Andra viktiga faktorer som påverkar valet av batteristorlek är körmönster och priset på snabbladdning. Ett realistiskt framtidsscenario är att lastbilar har olika batteristorlekar.
Hoppas skynda på omställning
Att investera i batterier och laddningsutrustning innebär en kostnad. För att investeringen ska löna sig har forskarna i en tidigare studie visat att batteriet i en eldriven lastbil behöver laddas och laddas ur minst 1400 gånger, vilket är något som de flesta kommersiella fordon överskrider under sin livstid.
Studier av den typ som gjorts vid Chalmers är ovanliga. När det gäller elektrifiering av tunga lastbilar har man tidigare i huvudsak undersökt scenarion där lastbilarna rör sig och laddas inom ett avgränsat område, som till exempel en hamn.
Chalmersforskarna hoppas nu att deras resultat ska påskynda omställningen från diesel till el inom tunga lastbilstransporter.
− Vi har visat att man kan elektrifiera en tung fordonsflotta på ett konstadseffektivt sätt. Det bör kunna leda till att företag verkligen vågar satsa på en omställning. Ekonomiska incitament brukar innebära att förändringar kan gå snabbt, och vår studie är realistisk för många transportuppdrag, säger forskaren Anders Grauers på Chalmers.
Mer om studiens beräkningar:
Priset på diesel sattes till 1,20 euro per liter och priset på snabbladdning till 0,17 euro per kilowattimme respektive 0,40 euro per kilowattimme. Priserna är angivna utan moms. I övrigt utgick forskarna från att kostnader som till exempel service var lika för lastbilarna oavsett om de kördes på el eller diesel.
En skogsbrand förändrar hela landskapet och skapar livsmiljöer som många arter är beroende av för sin överlevnad. Efter en brand bildas mycket död ved, och de träd som överlever blir rika på tjära och kan leva väldigt länge.
I dag har arealen skog som brinner minskat betydligt på grund av effektiv brandbekämpning.
Ett sätt att gynna brandberoende arter är att utföra kontrollerade bränder, så kallade naturvårdsbränningar. De är av säkerhetsskäl ofta mindre i storlek och har lägre intensitet jämfört med naturliga skogsbränder.
Större mångfald foder
I en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har forskare studerat hur skogsbränder påverkar mängden lämpligt foder till älg. De har också undersökt hur mycket älgarna nyttjar de brända skogarna.
– Resultaten visar att de naturliga bränderna gav en större mångfald av foder och större mängd kvistar, framför allt av löv, jämfört med naturvårdsbränningarna. Vi såg också att älgarna verkar uppehålla sig mer och beta mer i de naturligt brända områdena jämfört med naturvårdsbränningar och skogar som inte brunnit, säger forskaren Emelie Fredriksson vid SLU.
Naturliga skogsbränder ger mer löv. Det uppskattas av älgarna. Bild: Melina Kiefer/Unsplash
Naturliga skogsbränder bäst
Studien genomfördes på drygt tio år gamla brandfält i Norrbotten och intilliggande kontrollområden som inte brunnit. Där undersökte forskarna fodertillgång, betestryck och älgarnas användning av miljöerna.
– Vi såg att stora skogsbränder skapar goda foderresurser för älg. Naturvårdsbränning kan mycket väl användas för att förbättra fodertillgången av framför allt löv, som är en viktig födoresurs för älg, men i sådana fall måste bränningen ännu mer likna en naturlig skogsbrand, säger Therese Löfroth, universitetslektor vid SLU.
Emelie Fredriksson, forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, emelie.fredriksson@slu.se
Therese Löfroth, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, therese.lofroth@slu.se
För att kärnavfall inte ska vara skadligt för omgivningen behöver det förvaras på ett säkert sätt i hundratusentals år. Även om flera länder har kommit en bit på vägen finns idag ingen färdig och genomförd lösning.
Frågan lyser med sin frånvaro
Och diskussioner om den kritiska avfallshanteringen lyser med sin frånvaro. Det menar Hannes Lagerlöf, doktorand i sociologi, i en avhandling vid Göteborgs universitet. Problemen med slutförvaring framställs som lösta, tonas ned eller ignoreras, enligt Hannes Lagerlöfs forskning.
Bland annat finns en tendens att skilja avfallsfrågan från frågan om kärnkraft. Det gäller inte bara den politiska debatten, utan även om politikens organisation.
Mer än en teknisk fråga
– I Sverige finns en process för avfallsfrågor som är organisatoriskt skild från politiska frågor om energipolicy och energipolitik. Vi tar oss an avfallsfrågan som en strikt teknisk fråga som ska hanteras med vetenskap och teknologi, säger Hannes Lagerlöf.
En konsekvens, menar han, är att det politiska samtalet blir mindre transparent och demokratiskt samtidigt som centrala värdefrågor försvinner. Det är frågor som vad samhället behöver energi till, vad som ska produceras och vem som ska använda det som produceras. Det kan också handla om hur mycket risk människor är villiga att utsätta sig för.
– De här frågorna behöver man inte vara teknisk expert för att diskutera. Dem kan alla ta ställning till.
Samtycke – men från vem?
En viktig princip som förläggningen av slutförvar lutar sig mot idag handlar om samtycke. För att få förvara avfall på en specifik plats måste lokalbefolkningen ha gett sitt godkännande.
I fallet Östhammar, där en anläggning för slutförvar planeras, har industrin arbetat med ekonomiska incitament och kommunikationsinsatser för att nå samtycke. Men principen om samtycke faller om man betänker att avfallet kommer att finnas kvar i Östhammar i tusentals år framöver och att det inte är en lokalt avgränsad fråga, säger Hannes Lagerlöf.
– Problemet med jämlikhet mellan generationer kvarstår ju även om dagens generationer samtycker. Om det finns motstånd mot slutförvaret om 50 år får man hänvisa till vad Östhammarborna tyckte idag. Hur man än vrider och vänder på det blir det svårt att legitimera.
Att lita på lösningar som inte finns
Det avfall kärnkraften redan har producerat måste samhället hantera och leva med. Men det finns andra samhällsproblem där samhället har större möjlighet att påverka lösningarna och utfallet, menar Hannes Lagerlöf. Han säger att kärnavfallsfrågan där kan fungera som ett varnande exempel.
– Det finns till exempel många likheter med klimatdebatten. Det pratas om ”carbon capture and storage” men också om andra framtida teknologier som ska avhjälpa dagens problem. Så länge lösningar saknas är det en konstig slutsats att dra – att vi kan fortsätta leva som vi gör med hänvisning till icke existerande teknologi. Frågan om hantering av använt kärnbränsle visar tydligt på bristerna i sådana tankegångar.
Hannes Lagerlöf, doktorand vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap hannes.lagerlof@gu.se
Forskare från 24 länder har analyserat och jämfört genomen, arvsmassan, från 233 primater. Det är nästan hälften av alla existerande primatarter på jorden.
Studierna ger ny information om deras genetiska mångfald och släktskap, något som är viktigt för att förstå och bevara den biologiska mångfalden hos människans närmaste släktingar.
Över fyra miljoner mutationer
Genom att jämföra genomen från primatarterna med människan, har forskarna identifierat 4,3 miljoner vanliga mutationer som påverkar sammansättningen av aminosyror och kan förändra funktionen hos proteiner − något som leder till många mänskliga sjukdomar.
Den nya datauppsättningen innehåller information om primater från Asien, Amerika, Afrika och Madagaskar. Katalogen har gjort det möjligt för forskargruppen att producera ett evolutionärt träd av primater för att förbättra förståelsen av deras evolutionära historia.
− Vi kan lära oss mycket om den evolutionära vägen som gjorde oss till människor genom att studera våra närmaste släktingar. Många primatarter är hotade av utrotning, så att förstå hur de skiljer sig åt i genetisk mångfald och förekomsten av skadliga mutationer är avgörande för deras framtida bevarande, säger Katerina Guschanski, forskare vid Uppsala universitet.
Svartkindad vitnäsa. Bild: Katerina Guschanski
Studierna visar komplex evolution
Studierna har också visat att genetiken hos primater inte alltid överensstämmer med deras taxonomi, det vill säga klassificering. Forskarna hittade flera fall där relationer mellan primatarter inte följer ett enkelt grenträd, och som troligen är ett resulterat från genflöde som hände för länge sedan.
− Primaternas oerhörda mångfald, som kan studeras med detta unika dataset, visar hur komplex evolutionen kan vara. Arter kan separera och mötas igen för att utbyta gener som kan vara viktiga för deras överlevnad, säger forskaren Axel Jensen vid Uppsala universitet.
Katalogen har även halverat antalet genomiska innovationer som ansågs vara unika för människan. Denna observation underlättar identifieringen av de mutationer som inte delas med andra primater och som kan vara grunden för de egenskaper som gör oss till människor.
− Vi är alltid väldigt nyfikna på vår egen art – människan. Det är dock viktigt att komma ihåg att varje art som lever idag är lika unik som människan är. Det producerade datasetet kommer att möjliggöra framtida studier av exakt vad som gör de icke-mänskliga primaterna unika, säger Katerina Guschanski.
Sällsynta mutationer kan öka risken för sjukdom
Mutationer som leder till att det protein som genen kodar för ändras kallas för missense-mutationer, och kan påverka hälsan negativt. En av begränsningarna för mänsklig genetik är att det − bland hundratusentals sådana mutationer − är mycket svårt att upptäcka de som orsakar sjukdomar.
För närvarande är de genetiska orsakerna till många vanliga sjukdomar, som diabetes och hjärtsjukdomar, okända. Det beror antingen på bristen på genetisk information eller på grund av det stora antalet genetiska faktorer som är inblandade.
Vissa sjukdomar antas uppstå när en uppsättning genetiska variationer eller mutationer med en ”lindrig” effekt samverkar för att orsaka en sjukdom, till exempel diabetes eller cancer.
Artificiell intelligens bidrog till forskningen
Identifieringen av sjukdomsorsakande mutationer har gjorts med hjälp av en AI-algoritm. Den kan sägas vara en slags ChatGPT för genetik som använder genomsekvens istället för mänskligt språk.
− Sex procent av de 4,3 miljoner missense-mutationer som identifierats är vanliga hos primater och anses därför vara ”potentiellt godartade” vid mänskliga sjukdomar, med tanke på att deras närvaro tolereras i dessa djur, säger Kyle Farh vid forskningsföretaget Illumina som utvecklat algoritmen.
Katerina Guschanski, forskare vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet och vid University of Edinburgh, katerina.guschanski@ebc.uu.se
Axel Jensen, doktorand vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, axel.jensen@ebc.uu.se
Vid slutet av 1800-talet rekommenderades fönster och tillgång till dagsljus i mjölkladugårdar. En ljus ladugård sågs som en förbättring av inomhusmiljön, personalens arbetsförhållanden och djurhälsan.
Nästan hundra år senare visade forskare att mjölkproduktionen hos kor kan öka med 0,5 till 3,3 kilo dagligen om det naturliga dagsljuset utökades med hjälp av artificiellt ljus till totalt 16 eller 18 timmar. Mer ljus än så har ingen effekt, eftersom korna även behöver en mörk period.
Blått och rött ljus har förespråkats
I takt med att LED-armaturer har blivit mer tillgängliga och avancerade har de blivit intressanta också i lantbruket, eftersom de håller länge och är energisnåla. Tillverkarna har även marknadsfört möjligheten att utnyttja ljus i olika färger. Teorin har bland annat varit att blått ljus skulle öka kornas aktivitet och att rött ljus kan användas under natten så att personalen kan övervaka djuren utan att störa dem, eftersom det röda ljuset inte uppfattas som ljus av kor.
Dock har tydliga vetenskapliga belägg för påståendena saknats.
De här frågorna har Sofia Lindkvist vid SLU fördjupat sig i, i ett doktorsarbete. Hon har undersökt hur ljusmiljön i kostallar påverkar mjölkkor.
Pupillen reagerar inte på rött ljus
I en studie undersöktes hur kornas pupiller reagerar vid olika färg på ljuset. Det visar sig att de reagerar annorlunda på rött ljus jämfört med vitt och blått.
– Det skulle kunna visa att det finns en sanning bakom påståendet att korna inte ser rött ljus. Men när vi sedan jämförde dessa tre ljusfärger när de användes som artificiellt dagsljus under fem veckor kunde vi inte se någon skillnad i vare sig dygnsrytm eller mjölkmängd. Att ögonen inte reagerade på rött ljus beror nog snarare på att det röda ljuset inte stimulerar de näthinneceller som signalerar att pupillen ska dra ihop sig, säger Sofia Lindkvist.
Mjölkmängden var konstant
Det faktum att mjölkmängden var konstant med alla tre ljusfärger under en period när den förväntades minska tyder på att ljusintensiteten och antalet timmar med ljus är viktigare än färgen på ljuset, enligt avhandlingen.
– Vi undersökte också nivån av sömnhormonet melatonin i blodet, som är kopplad till vår biologiska klocka, och det visade sig att korna svarade hormonellt på samma sätt oavsett färg. Ett starkt rött ljus uppfattades som dag och det var inte heller någon ökad aktivitet med blått ljus. Ett vanligt vitt ljus fungerar bra, man behöver inte krångla till det, säger Sofia Lindkvist.
Ko går genom hinderbana i vit belysning. Bild: Sofia Lindkvist.
Klarar hinderbana i mörker
I doktorsarbetet gjordes också en studie där korna fick gå igenom en hinderbana i olika ljusmiljöer. Det handlade om ljusa och mörka miljöer, men också om jämnt och ojämnt ljus samt ljus med olika färg.
Ko går genom hinderbana i mörker. Bild, tagen med värmekamera: Kajsa Ståhlberg.
Korna gick lika obehindrat igenom banan i mörker som i starkt vitt ljus, visade det sig.
I svagt rött ljus, där vissa delar av hinderbanan var bättre upplysta än andra, gick korna dock långsammare och verkade undersöka sin omgivning närmare. Forskarnas slutsats är att kor ser bra i mörker, men är mer försiktiga i en ganska mörk miljö med ojämn belysning.
Ko går genom hinderbana i röd belysning. Bild: Sofia Lindkvist
– Det här är intressant eftersom nattbelysning är obligatorisk för nötkreatur enligt den svenska djurskyddslagen, medan man i exempelvis Storbritannien måste ha det släckt under natten. Korna ser bra i mörker så det finns egentligen ingen anledning att ha det ljust nattetid, säger Sofia Lindkvist.
Olika ljus på gårdar
Ljusmiljöerna i svenska kostallar skiljer sig mycket åt, konstaterar Sofia Lindkvist också i sitt forskningsarbete. På fyra undersökta gårdar uppmättes ett mycket ojämnt ljus och inte på någon gård nådde ljusmiljön upp till vad som rekommenderas för en arbetsplats för människor.
Avhandlingen, menar Sofia Lindkvist, ger viktig kunskap om hur ladugårdar bör ljussättas. I korthet: Kor behöver inte ljus för att hitta i ladugården under natten. Färgen på ljuset verkar vara mindre viktig än ljusets intensitet och det är även viktigt med en jämn spridning av ljuset.
– När ljusmiljön i en ladugård utformas behöver man ta hänsyn till dagsljusinsläpp, ljusarmaturer och deras placering, inredningen och färger, samt byggnadens placering med hänsyn till väderstreck och omgivningen, säger Sofia Lindkvist.
Sofia Lindkvist, doktorand vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala sofia.lindkvist@slu.se
Genom att jämföra närbesläktade TBE-virus har forskare i Umeå identifierat en virusvariant som i musförsök orsakar ovanligt svår sjukdom.
TBE, fästingburen encefalit
TBE är en neurologisk sjukdom som orsakas av TBE-viruset. Varje år rapporteras 300 till 500 fall av TBE i Sverige. Följderna av en infektion kan vara allvarliga och leda till långvariga funktionsnedsättningar.
I Sverige finns TBE framför allt i södra och mellersta Sverige. Den som vistas mycket i ett riskområde rekommenderas att vaccinera sig. Barn kan vaccineras från ett års ålder.
Den studerade virusstammen har två ovanliga förändringar i sitt ytprotein. Förändringarna påverkar virusets förmåga att infektera nervceller, orsaka sjukdom hos möss och påverkar även hur väl antikroppar från vaccin kan bekämpa viruset.
Upptäckten kan vara en ledtråd till varför vissa som smittas av TBE vid fästingbett blir sjukare än andra. Forskarna vet dock ännu inte hur virusvarianten påverkar människor eller hur utbredd den är.
Svårt att studera sjukdomen
Ett problem i forskningen runt TBE är att när patienter söker vård för neurologiska problem orsakade av viruset har följdsjukdomarna gått så långt att det är svårt att hitta det bakomliggande viruset hos patienten.
– Det finns just nu inget annat försvar mot TBE än att skydda sig mot fästingar och att se till att vara vaccinerad, men förhoppningsvis ska forskningen leda till en bättre förståelse för hur viruset tar sig in i hjärnan och i förlängningen att vi ska hitta botande behandlingar för den som drabbas, säger Ebba Rosendal, doktorand vid Umeå universitet.
Immunförsvaret skyddar hjärnan
I en avhandling i virologi har hon studerat inte bara den nyupptäckta varianten, utan även hur TBE-viruset samspelar med immunförsvaret.
Ebba Rosendal och kollegor har kartlagt hur TBE-viruset infekterar hjärnan hos möss med eller utan ett tidigt immunsvar. De kunde se att i de fall där immunsystemet i hjärnan inte kunde aktiveras, infekterades helt andra delar av hjärnan, till exempel de celler som producerar hjärn-ryggmärgsvätska och hjärnans immunceller, mikroglia. Det här visar hur viktigt immunförsvaret är för den som drabbas av TBE och ger ledtrådar om hur man skulle kunna hjälpa kroppen att bekämpa en infektion.
Vill överlista viruset
– Detta handlar om grundforskning, men det ger en liten pusselbit för att vi på sikt ska kunna överlista detta otrevliga virus och kanske skapa bättre behandlingar för personer som har haft oturen att bli smittade, säger Ebba Rosendal.
Under Försommarkollen kan privatpersoner hjälpa forskare att observera och rapportera blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén.
Genom att samla in observationer av dessa blommor under flera år kan forskare se hur växterna påverkas av vårens och försommarens väder. Det blir också möjligt att se skillnader jämfört med observationer som gjordes för 150 år sedan.
– I Försommarkollen spanar vi in skolavslutningstidens mest välbekanta blommor och med allmänhetens hjälp kan vi göra vetenskap av fenomen som de flesta känner till, till exempel “mellan hägg och syrén” och sångtiteln “Under rönn och syrén”, som klingar på många skolavslutningar varje år, säger Mora Aronsson som är ordförande i Svenska botaniska föreningen och fortsätter:
– Dessutom har vi med Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, som blommar sent och kan ge en bra indikation om klimatförändringen gör att den numera blommar redan på nationaldagen, åtminstone i delar av landet.
Liten blåklocka är Sveriges nationalblomma. Bild: Robert Flogaus-Faust/Wikimedia commons*
De blommor som ingår i Försommarkollen har säkert redan setts på många ställen i landet, men som Vårkollen visade vid valborgshelgen verkade våren vara sen i år. Det var tydligt att flera av de tidigblommande växterna hölls tillbaka för att delar av landet fortfarande var täckta av snö. Nu får forskarna en möjlighet att se om detta också påverkar mer senblommande arter.
Genom flera års observationer från Försommarkollen kan forskarna se om klimatförändringarna även påverkar senblommande växter.
– Tillsammans med observationerna från Vårkollen kan vi göra flera nya, spännande analyser, till exempel hur häggens blomning fortskridit sedan Vårkollen, där den också ingick, liksom hur många dagar det är mellan häggens och syrénens blomning, säger forskaren Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet.
Så rapporterar du in sommarens blommor
Försommarkollen är en del av Naturens kalender, som är en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken.
Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, påverkas många när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är till exempel direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behövs kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.
Försommarkollen tar bara emot observationer av vårtecken under 5–6 juni, det vill säga världsmiljödagen och nationaldagen.
Det är svårt att mäta lungans struktur. Inte ens lungröntgen fångar med säkerhet förändringar i alveolerna, som är lungans minsta beståndsdelar. Och det är just där, i den djupa vävnadsstrukturen, som en del lungsjukdomar som till exempel lungemfysem kan identifieras.
Men enligt forskare vid Lunds universitet kan mätmetoden AiDa, Airspace Dimension Assessment, ge fler svar om just de minsta vävnadsstrukturerna i lungan.
Metoden, som bygger på att nanopartiklar andas in, har nu använts på över 800 studiedeltagare. Den har även jämförts med etablerade tekniker som lungröntgen, lungfunktionsmätningar och magnetresonanstomografi, MRI.
Partiklar berättar om vävnadsstrukturen
Madeleine Petersson Sjögren är en av forskarna som har studerat och utvärderat metoden. Hon har presenterat sina resultat i en avhandling i aerosolteknik.
– Våra resultat visar att metoden kan användas för att identifiera sjukliga förändringar i lungan. Undersökningen går snabbt och ger besked som enligt vår forskning överensstämmer med mer avancerade metoder för att mäta lungans struktur, säger Madeleine Petersson Sjögren.
Metoden bygger på vetskapen att nanopartiklar rör sig på ett visst sätt i luft, och att vävnadsstrukturen hos en frisk respektive sjuk lunga ser olika ut.
– Genom att andas in en låg koncentration nanopartiklar och mäta hur många partiklar som fastnar kan vi beräkna avstånd i lungorna, vilka är ett mått på hur stora alveolerna är. Avstånden kan berätta om det finns sjukliga förändringar eller inte, säger Madeleine Petersson Sjögren.
I en frisk lunga är alveolerna små, väldefinierade och med korta avstånd mellan vävnadsdelarna. Det finns många ytor som partiklarna kan fastna på vilket gör att få partiklar följer med utandningsluften. I en sjuk lunga är det tvärtom.
– Om man har lungemfysem bryts alveolerna ner och man får större håligheter i lungan. Då finns det färre ytor som de inandade partiklarna kan fastna på och fler partiklar följer med utandningsluften.
När nanopartiklar andas in fastnar merparten av dem i en frisk lunga. I en sjuka lunga har alveolerna brutits ner och färre partiklar fastnar. Bild: Johanna Rydeman/Pexels
Kan se tidiga förändringar
Lungans struktur förändras vid lungsjukdomar, men förändringarna kan vara svåra att identifiera med konventionella metoder som röntgendiagnostik och lungfunktionsmätningar.
– Eftersom dagens metoder för lungdiagnostik ofta är okänsliga för förändringar djupast ner i lungan där lungsjukdomar som emfysem sätter sig, har sjukdomen ofta gått långt när den väl upptäcks och är då svårare att bromsa.
Utöver att mätmetoden kan avslöja allvarlig sjukdom på ett tidigt stadium är den snabb att genomföra och innebär inget obehag för patienten. Andra fördelar är att partikelmetoden inte utsätter patienten för strålning som vid lungröntgen.
– En undersökning tar runt en kvart och mängden nanopartiklar som patienten andas in är jämförbar med den mängd nanopartiklar som finns i luften i den vardagliga miljön, säger Madeleine Petersson Sjögren
I sin forskning har hon även jämfört metoden med andra mätmetoder som lungröntgen och MRI med hyperpolariserad gas.
– Resultaten från de olika mätmetoderna stämmer överens – det talar för att AiDA skulle kunna vara en användbar metod för tidig diagnostik av lungsjukdomar, säger Madeleine Petersson Sjögren.
Viktigt att upptäcka KOL tidigt
Den tredje största dödsorsaken i världen är kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, och ofta är lungemfysem en del av sjukdomen.
– Om lungemfysem kan upptäckas på ett tidigt stadium så är möjligheterna att bromsa sjukdomsförloppet större, säger Madeleine Petersson Sjögren.
Hon hoppas också att andra lungsjukdomar kan diagnosticeras med mätmetoden i framtiden.
– I framtiden vill vi undersöka om metoden kan användas för att identifiera andra lungsjukdomar, som till exempel fibros och astma.
Mer om mätmetoden
Mätmetoden AiDA har sedan 2011 utvecklats i ett samarbete mellan aerosolteknologi vid LTH och lungfysiologi vid medicinska fakulteten vid Lund universitet. Metoden har hittills enbart använts i forskningsstudier och finns för närvarande vid Lunds universitet och Uppsala universitet.
Resultat från olika patientgrupper med lungproblematik har visat att AiDA upptäcker sjukdomsrelaterade förändringar i den djupa delen av lungan, förändringar som är svåra att mäta med konventionella metoder.
Traditionell plast som baseras på fossil olja har översvämmat jorden och mikroplast finns i allt levande, vilket har lett till en intensiv forskning efter alternativ som snabbare kan brytas ned.
Biobaserade polymerer med rörsocker som bas är ett sådant alternativ. Den allra vanligaste bioplasten är PLA som används i till exempel 3D-skrivare, textilier, matförpackningar och engångsbestick.
Små abborrar beter sig avvikande
Men även bioplast påverkar biologiskt liv negativt, visar det sig. Doktoranden Azora König Kardgar vid Göteborgs universitet har funnit att beteendet förändras hos små abborrar som under flera månaders tid exponeras för bioplast i fiskmaten. Fiskarna reagerade mycket kraftigare än normalt när de mötte artfränder, till exempel. Dessutom finns tecken på minskad rörelse, förändrad förmåga att bilda stim samt ändrad reaktion när en fara närmar sig.
– Det är väldigt sällan som det görs toxikologiska försök med analyser av djurens beteende. Det vanliga är att man tittar på de fysiologiska förändringarna. Vi ser att det är något i PLA-plasten som ger en förändring hos fisken, men vi kan inte se vad, säger Azora König Kardgar.
Testade även kaolin
Forskarna testade även att mata abborrarna med partiklar av kaolin, en vit lera som används till porslin och som även används för att bestryka papper. Tanken var att se om det kunde vara partiklarna i sig, oavsett om dessa var av plast eller lera, som skapade ett avvikande beteende hos fiskarna. Plast- och kaolinpartiklarna hade ungefär samma storlek. Fiskarna som fick kaolin uppvisade en del mindre förändringar, visade det sig, men inte på samma sätt som de fiskar som hade fått plast.
Borde ses som vanlig plast
– Vi ser att PLA inte är ofarligt för fiskarna, så det borde inte säljas in som ett miljövänligt alternativ till vanlig plast. Det borde betraktas som vanlig plast, säger Azora König Kardgar.
Fiskarna matades under sex månader med mat som innehöll två procent PLA, vilket är ungefär den koncentration av vanlig, petrokemisk plast som använts vid tidigare studier.
Även halten kaolin som matades till en annan grupp fiskar låg på två procent. Utöver det fanns också en kontrollgrupp med abborrar som matades med okontaminerad mat.
Azora König Kardgar, doktorand på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet azora.konig@bioenv.gu.se
I en studie har forskare analyserat 122 livsmedelsbutikers veckoblad, utgivna under fyra veckors tid våren 2020 i Västra Götalands län. Butikerna tillhör de sju största livsmedelskedjorna i Sverige, räknat på marknadsandelar.
Forskarna analyserade hälsokvaliteten hos livsmedlen i annonsbladen via de nordiska näringsrekommendationerna samt Världshälsoorganisationens europeiska riktlinjer.
Sockerrik mat och dryck
Två tredjedelar av butikernas annonsblad, visade det sig, utgjordes av livsmedel som kunde klassas som ohälsosamma eller i huvudsak ohälsosamma. Den mest förekommande livsmedelskategorin var sockerrik mat och dryck.
Annonsbladen går därmed inte i linje med de nordiska näringsrekommendationerna, som Livsmedelsverket baserar de svenska kostråden på, konstaterar forskarna.
Mindre rika områden, mer ohälsosam mat
Vissa livsmedelskedjor med butiker i områden där invånarna har sämre ekonomiska förutsättningar verkar dessutom marknadsföra mer ohälsosam mat i jämförelse med områden där de boende har bättre ekonomi.
– Som en konsekvens av nuvarande matinflation kan annonsbladen med många prissänkta varor bli mer betydande för vissa konsumentgrupper, till exempel de med sämre ekonomi. Det är därför angeläget att ifrågasätta utbudet i livsmedelsbutikers kampanjer, säger Melissa Mjöberg, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Resultatet från studien exemplifierar en del av den matmiljö som varken stöttar den enskilda konsumenten till hälsosamma val, eller ett nationellt folkhälsoarbete, menar forskarna.
– Utformning av konsumenters fysiska och digitala matmiljö bör underlätta hälsosamma val, och aktörer som är en betydande del av den utformningen måste ta ett gemensamt ansvar. Här kan nationella kostrekommendationer utgöra gemensamma riktlinjer, säger universitetslektorn Monica Hunsberger.
De senaste decennierna har antalet arter som etablerar sig på nya platser ökat dramatiskt på grund av global handel och klimatförändringar. Bara i Europa har mer än 400 trädlevande insektsarter registrerats.
De här icke inhemska arterna kan ställa till med problem. Ett exempel är smaragdpraktbagge som har introducerats i USA och orsakat omfattande skador på ask.
En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu tittat på hur situationen ser ut i Sverige.
– För att minska risken för att icke inhemska arter blir ett problem är det viktigt att studera hur de sprider sig till och etablerar sig på nya platser och det är det jag har gjort i mitt doktorandarbete, säger forskaren Dragos Cocos vid SLU.
Tre arter fortsätter att sprida sig
Han har studerat två icke inhemska skalbaggsarter – lärkborre och lärkbock – i södra Sverige och Danmark. Båda arter lever på trädslaget lärk, som blir allt vanligare inom skogsbruket i södra Sverige. Han har också undersökt liten granbarkborre, en art som har spridit sig till Sverige österifrån via Finland.
– Jag kom fram till att alla tre arter är etablerade lokalt i Sverige och fortsätter att sprida sig. Deras förmåga att sprida sig till och etablera sig på en ny plats påverkas av deras specifika egenskaper såsom fortplantningsstrategi och förmåga att hitta föda, säger Dragos Cocos.
För både lärkborre och lärkbock begränsas utbredningen av var lärk har planterats, men också skalbaggarnas egenskaper och levnadssätt. En skillnad mellan arterna är att lärkbocken flyger runt och lägger ägg på flera träd medan lärkborren lägger alla ägg i ett, eller möjligen två, träd. Chansen att överleva är högre om äggen sprids ut mer.
– Jag såg att lärkborren behövde en större population för att kunna kolonisera nya områden jämfört med lärkbocken, säger Dragos Cocos.
Forskarna undersökte 10 000 träd på 382 olika platser i Norrbotten och Västerbotten för att lokalisera liten granbarkborre. På bilden ses hur skalbaggen koloniserat en grantopp. Bild: Dragos Cocos
Liten granbarkborre finns i norra Sverige
Det visade sig också att liten granbarkborre redan har etablerat sig över stora delar av norra Sverige, och är en av de vanligaste arterna av barkborre i regionen. Den lilla granbarkborren lever främst på grenar av tall och gran – en livsmiljö som det finns gott om.
Ingen av de arter som studerats i avhandlingen utgör ett stort hot i nuläget, men det finns anledning att hålla koll på dem.
– Andelen lärk ökar och ger lärkborren och lärkbocken mer livsmiljöer. När det gäller den lilla granbarkborren kan den leva på flera olika arter av träd. Den kan inte på egen hand döda friska träd men den kan dock bli problematisk om träden är försvagade på grund av till exempel torka och angrepp av den vanliga åttatandade granbarkborren, säger Dragos Cocos.
Den viktigaste slutsatsen av studierna är att skillnader i arters livshistoria bör beaktas när man gör riskbedömningar och planerar övervakningsprogram för främmande arter, eftersom de påverkar sannolikheten för etablering.
Dragos Cocos, doktorand vid institutionen för ekologi, SLU, dragos.cocos@slu.se
Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för stora växlingar i ljusintensitet. Under loppet av sekunder går de från att söka efter föda i fullt dagsljus till att mata sina ungar i en bohåla som ofta är flera tusen gånger mörkare.
Precis som människor behöver fåglar lång tid, upp till ungefär 45 minuter, för att helt anpassa sina ögon till mörker efter att ha varit ute i dagsljus.
Undulater är blixtsnabba
Men i en ny studie visar forskare att undulater, en fågelart som häckar i trädhålor i Australien, blixtsnabbt anpassar sina ögon till sämre ljusförhållanden.
Forskarna försökte i studien att efterlikna undulaternas naturliga miljö. De tränade fåglarna att flyga från en ljus miljö in i en mörkare låda där fåglarna fick välja mellan olika bilder för att få en matbelöning.
Genom att variera ljusstyrkan i lådan, och sedan studera hur detta påverkade fåglarnas val av bild, kunde forskarna dra slutsatser om fåglarnas synförmåga.
Det visade sig att fåglarna kunde se kontraster i ljusintensitet lika bra oavsett om det var lite eller mycket mörkare i bohålan. Det tyder på en snabb anpassning av ögonen till mörker.
Det tar dock längre tid för fåglarna att anpassa sig till mörkret fullt ut.
– Det förvånade oss att fåglarna inte tvekade och väntade längre på att ögonen skulle anpassa sig till de mörkaste förhållandena. I stort sett alla val skedde efter ungefär en sekund, säger Sandra Chaib, biolog vid Lunds universitet.
Kan ge medvetenhet om ljusföroreningar
Studien är den första som undersöker hur snabba ljusförändringar påverkar synförmågan hos fåglar. Resultaten är inte bara intressanta för hålhäckande fåglar utan har också bredare betydelse för forskningen om konsekvenserna av artificiell belysning på djur och deras beteende, enligt forskarna.
– Insikten om hur fåglar anpassar sina ögon till mörker är en viktig pusselbit för att förstå hur de fungerar och överlever i olika ljusförhållanden. Vår forskning kan bidra till en ökad medvetenhet om ljusföroreningar och hur de påverkar djurlivets välbefinnande, säger Sandra Chaib.
15 unga män utan sömnproblem deltog i studien i Uppsala. De delades upp i två grupper där varje grupp, under en veckas tid, åt exakt den mat som forskare hade gett instruktioner om. Deltagarna hade också fått instruktioner om hur mycket de fick äta. Tanken var att alla skulle äta sig lagom mätta.
Yoghurt och lax på menyn
Den ena gruppen åt följande mat varje dag i en vecka: Förhållandevis mager yoghurt samt müsli till frukost, pasta med gröna ärtor till lunch och laxpytt till middag.
Den andra gruppen åt fetare yoghurt samt sötare müsli till frukost, pasta med färdigköttbullar och ketchup till lunch samt fryspizza och en bit söt choklad till middag.
Idén var att mäta huruvida maten påverkade sömnen på något vis. Tidigare studier, gjorda på andra sätt, har indikerat att det kan vara så.
Sov med elektroder på huvudet
För att mäta sömnen under veckan bar deltagarna aktivitetsmätare samt skrev ned uppgifter om sin sömn i en dagbok. På så sätt visste forskarna bland annat hur mycket deltagarna hade sovit.
Men det gick inte att på detta vis mäta kvaliteten på sömnen och hur olika skeden i sömnen såg ut. Därför fick deltagarna, efter avslutad matvecka, tillbringa två dygn i ett sömnlabb. Där sov de med elektroder på huvudet så att forskarna kunde mäta deras hjärnaktivitet med EEG.
Djupsömnen skilde sig åt
Resultatet: Deltagarna sov lika länge under hela perioden, både hemma och i labbet, oavsett vad de hade ätit. De tillbringade också lika lång tid i olika sömnstadier.
Men djupsömnen skilde sig åt. Djupsömnen blev ytligare hos dem som hade ätit den mer onyttiga maten, alltså fryspizza, färdigköttbullar och så vidare. Det syntes även under det sista dygnet, då deltagarna hade avslutat sina respektive dieter och börjat äta samma mat.
Samma vid insomni
Sådana här förändringar av djupsömnen kan även ses hos människor efter en viss ålder samt hos dem som har sömnsvårigheter av typen insomni, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.
– Vid sådana tillstånd kan det hypotetiskt sett, ur ett sömnperspektiv, kanske vara av större vikt att vara noggrann med kosten, säger han.
Okänt exakt hur maten kan påverka
Forskarna vet inte om en förändrad sömnkvalitet, som den i studien, påverkar funktioner i vardagen. Det vore intressant, menar forskarna, att göra test som visar om exempelvis minnesfunktioner kan påverkas. Sådana funktioner styrs i hög utsträckning av sömnen.
– Minst lika intressant vore att förstå hur länge påverkan på sömnen kan sitta i. I dag vet vi inte heller vilket eller vilka ämnen i den onyttigare kosten som resulterade i mer ytlig djupsömn, säger Jonathan Cedernaes.
Han säger att det finns flera möjliga förklaringar.
– Djurstudier har visat att det går att påverka sömnen med socker. Det kan också vara fettmolekyler som påverkar. Eller kanske fibrer, som gör att det bildas signalsubstanser i tarmen. Vi vet inte ännu.
Finns någon evolutionärt inriktad förklaringsmodell?
– Det man kan säga ur den aspekten är väl att våra hjärnor egentligen inte är skapta för den fett- och sockerrika mat vi har idag. Det ser vi ju på olika sätt i hela världen, med olika sjukdomar som påverkas av det vi äter.
Det hade varit intressant att höja både socker- och fettinnehållet i ”onyttig-maten” i den aktuella studien, säger Jonathan Cedernaes. Kanske hade det kunnat kopplas till ännu mer uttalade effekter på sömnen. Men det var ändå bra att studien blev som den blev, tycker han.
– Tanken var att den onyttiga kosten skulle kunna vara en kost som många i samhället kan tänkas äta till vardags. Den påminner på sätt och vis om många studenters fattigmanskost, till exempel. Nyttigare mat är ju tyvärr ofta dyrare.
