Att spela spel är något som förekommer i alla kända kulturer och idag är digitala spel en betydande fritidsaktivitet för hundratals miljoner människor över hela världen. Samtidigt har speldesign utvecklats till att bli ett eget yrkesområde. Det finns många olika riktlinjer och böcker som handlar om speldesign men det är ovanligt att de är kopplade till relevanta forskningsområden som psykologi och forskning inom design. Att förstå speldesign både som en aktivitet och ett slutresultat av en aktivitet, på ett djupare plan, kan minska problem vid speldesign.

Jussi Holopainen´s avhandling handlar främst om att öka förståelsen för speldesign och hur man baserat på den förståelsen kan ta fram ramverk och metoder som hjälp vid speldesign. Genom att utöka kunskapen om speldesign förbättras inte bara kvaliteten av slutprodukten, det ökar också potentialen till nya sätt att utveckla spel på. 

Tid: 9 februari, klockan 13:15
Plats: sal J1650, BTH, campus Gräsvik, Karlskrona
Doktorsdisputationen är öppen för allmänheten.  
Avhandlingen kan laddas ner via följande länk:
http://dl.dropbox.com/u/12676524/ThesisHolopainen.pdf
 
För ytterligare information kontakta doktorand Jussi Holopainen på telefon +358 50 483 54 83. Se även www.bth.se [Ref 2]

Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.

Blekinge Tekniska Högskola startade 1989 och har idag fler än 8 000 registrerade studenter och drygt 550 anställda. BTH har full examinationsrätt inom vetenskapsområdet teknik.

Vårt huvudcampus ligger i Karlskrona där verksamheten inryms i nya lokaler med havet som närmaste granne. BTH:s campus i Karlshamn ligger även det vid havet.

Utmärkande för BTH är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle vilket genomsyrar både forskning och utbildning på såväl regional, nationell som internationell nivå. Forskning utgör en tredjedel av vår verksamhet.

Sedan den 1 september 2008 är BTH en klimatneutral högskola.
Besök oss gärna på www.bth.se [Ref 3]

Tyskland och Sverige har alltid haft intensiva kontakter på det akademiska området och den första halvan av 1900-talet var inget undantag. Under denna period tillkom dock någonting nytt i de tysk-svenska kontakterna då inte mindre än tio lektorat i svenska språket inrättades vid olika tyska universitet. Lektorerna hade en dubbel funktion och fungerade både som språklärare inom det tyska universitetsväsendet och som mer allmänna representanter för Sverige i Tyskland. Bakom lektoratens etablering och upprätthållande fanns därför en rad politiska och akademiska intressen.

I sin avhandling ”Mellan akademi och kulturpolitik” analyserar Andreas Åkerlund etableringen av ett svenskt lektoratsväsende i Tyskland under 1900-talets första hälft. Här beskrivs hur den tyska staten samarbetade med den svenska Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet när det gällde etablerandet av lektorat i svenska språket under Weimarrepubliken.

– Resultatet är att lektoraten i mycket var ett svensk-tyskt samarbete, där den tyska statens politik för att främja studier av utlandet sammanföll med Riksföreningens arbete för att främja svenskan utanför Sveriges gränser, säger Andreas Åkerlund.

Men om Weimarrepubliken var en period präglad av samarbete var den nazistiska diktaturen en tid präglad av svensk-tyska konflikter. I boken beskrivs hur politiskt oönskade lektorer avskedades och hur den nazistiska vetenskapspolitiken påverkade lektoraten. En stor del ägnas även åt en analys av den svenska statens politik för att kontrollera de svenska lektorerna i Tyskland och hur detta ledde till konflikter mellan det svenska och det tyska utrikesdepartementet. En konflikt som avgjordes till Sveriges fördel och som gav den svenska staten en långt gående kontroll över lektorerna i Tyskland under andra världskriget.

Avhandlingen belyser de svensk-tyska akademiska kontakterna och visar att undervisningen i svenska vid de tyska universiteten inte bara var av intresse för akademiker, utan även i högsta grad för politiska aktörer. Motiven för att stödja lektoraten var många. Det handlade om allt från att öka svenskans status i utlandet till att förbättra de tyska universitetens kontakter med utlandet för att bryta den politiska isoleringen efter första världskriget. Försök fanns från politiskt håll att inlemma lektoraten i en nazifierad ”nordisk” vetenskap men också att använda dem som en svensk ”neutralitetsvakt” i det krigförande Tyskland. Undersökningen visar hur lektoraten fungerade som förmedlare mellan Tyskland och Sverige och belyser därmed deras position mellan universitetsvärlden och utrikespolitiken.

Läs mer och ladda ner avhandlingen [Ref 1].

För mer information, kontakta Andreas Åkerlund, tel: 018-471 15 45 andreas.akerlund@hist.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Spel som World of Warcraft, Counter Strike och Farmville där spelarna själva skapar upplevelser i den digitala miljön har idag miljontals användare. Dessa användare spelar spelen under lång tid och går samtidigt igenom ett flertal utvecklings- och kunskapsfaser.

– Det informella lärandet har stor betydelse och genom att titta på hur spelare påverkar och påverkas under sitt spelande kan vi ur ett lärande perspektiv använda resultaten och få in det i undervisningsvärlden, berättar Jana Rambusch, doktorand vid institutionen för kommunikation och information på Högskolan i Skövde.

De strikta instruktioner som ofta ges i dagens lärospel anses av många forskare vara en av anledningarna till att dessa spel inte blir speciellt långlivade och populära bland barn och ungdomar. Genom att förstå vilka mekanismer som ligger till grund för lärandet i digitala miljöer kan bättre spel utvecklas och bli mer effektiva.

Tre hörnstenar
Som ett resultat av sin forskning har Jana identifierat tre hörnstenar som kan användas som ett teoretiskt ramverk för att beskriva spel och spelandet. Hur hanterar vi det som händer i spelet? Hur uppfattar vi och skapar mening av det som händer?

– De tre hörnstenarna är för det första det som händer just här och nu, alltså samspelet mellan spelare, spel och omgivningen, till exempel vilka verktyg som används vid spelandet. Det andra är kroppens betydelse då kroppens roll i en spelsituation inte bara är begränsad till att styra spelet med en spelkontroll. Slutligen den sociokulturella betydelsen, spelarens tidigare erfarenheter samt hennes interaktion med den sociala omgivningen, förklarar Jana Rambusch.

I sin studie har Jana tittat på, bland annat, hur spelares kunskaper och färdigheter utvecklas i samspelet med den sociokulturella omgivningen. Spelandet sker inte bara i spelets virtuella värld utan spelare samtalar samtidigt med varandra genom olika sociala medier, hämtar information från varandra och det sker en kunskapsutveckling. Spelarna är engagerade både i den fysiska världen och den virtuella världen. 

Ett ömsesidigt lärande
Två fallstudier gjordes på två olika spel för att analysera hur spelare interagerar med spelet och vilka konsekvenser det har för deras spelande.

– För att kunna använda datorspel som till exempel läromedel eller träningsverktyg behöver vi ha både grundläggande och fördjupad kunskap om vad som händer när vi spelar och hur vi lär oss, påpekar Jana.

Ett av spelen som Jana tittade närmare på i sin forskning var Counter Strike, ett så kallat ”First-Person-Shooter-spel”, där två lag tävlar mot varandra i lag om fem till sex personer. Spelet har funnits i närmare 11 år, vilket kan ses som en enorm tidsram när det handlar om dataspel, men är fortfarande populärt och spelare samt spel fortsätter hela tiden att utvecklas.

– Det finns ett ömsesidigt lärande i Counter Strike och i liknande spel mellan rutinerade spelare och nybörjare. Man kan nästan se det som ett mentorskap eller en form av lärlingskap där proffsen hela tiden lär upp nykomlingarna hur allt fungerar. Samtidigt lär sig de rutinerade spelarna av de yngre. Just detta ömsesidiga lärande kan ses som en nyckelfaktor för ett framgångsrikt spel och någonting som kan användas inom andra sorters spel och spelande, avslutar Jana.

För mer information, kontakta Jana Rambusch.
E-post: jana.rambusch@his.se
Telefon: 0500 – 448838

Resultatet visar att olika kunder kan integrera kompetensen från en och samma leverantör på olika sätt i sina egna processer. Detta beror på en mängd faktorer, bland annat vilken roll som kunden samt leverantören tycker leverantören ska spela i relationen, något som inte alltid diskuteras tydligt mellan parterna.

Leverantören i sin tur behöver ha väl genomförda processer för att kunna stödja kunden. Detta kan vara svårt om företagskulturen framhäver vissa processer och undertrycker andra. Dessutom krävs det mer än väl genomförda processer för att kunden ska skilja ut leverantören från konkurrenterna. Nyckeln i interaktionen mellan kund och leverantör är att kunna ha en pågående dialog om värde i användning, dvs. vilka olika värden som kunden vill skapa med sina egna processer.

Internationella Handelshögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping, och erbjuder internationella utbildningar inom ekonomi, informatik och juridik. Forskningen fokuserar på entreprenörskap och näringslivsförnyelse i en genuint internationellt inriktad verksamhet. Internationella Handelshögskolan har cirka 2 100 registrerade studenter, ca 240 anställda och omsätter ca 180 mnkr. För mer information besök www.ihh.hj.se.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Sarah Wikner
0733-79 52 78
sarah.wikner@jibs.hj.se

Ordet knyppling har under vår tid varit liktydigt med onyttigt och bortkastat kvinnligt arbete. Men under 1500- och 1600-talet var knypplade bårder och uddar av guld och silver på klädedräkt och andra textilier status och förbehållet samhällets allra översta skikt. Textilvetaren Lena Dahrén har gjort den första studien någonsin av detta konst- och kulturhistoriskt värdefulla och världsunika material.

Lena Dahrén, som lade fram sin avhandling i december, har beskrivit och analyserat de i Sverige bevarade metallknypplingarna av guld och silver tillverkade 1550-1640. Hon har studerat metallknypplingarnas teknik och även satt in knypplingen i ett historiskt, socialt och ekonomiskt sammanhang. Avhandlingen ger en bild av knypplingarnas tillverkning, förmedling, bruk och återbruk.

Hon presenterar knypplade bårder och uddar av guld och silver från nämnda tidsperiod. De är bevarade på liturgiska textilier, men många har ursprungligen kantat dyrbara dräkter burna av samhällets allra översta skikt.

– Knypplingarna av guld och silver var, tillsammans med exklusiva tyger av siden och sammet samt smycken av pärlor och ädla stenar, statusbetecknande på den tiden, säger Lena Dahrén.

Med sin forskning vill hon öka förståelsen för textiliers och knypplingars betydelse för att framhäva och markera social status. Hon belyser även förutsättningarna för det praktiska utövandet, med bevarade föremål, porträtt och dokument som källor. Att knypplade bårder av guld och silver inte har studerats tidigare beror sannolikt på det svåra källäget, menar Lena Dahrén.

–    Det dyrbara materialet smältes ofta ner för att återvinna den dyrbara metallen. I Sverige finns dock ett förhållandevis stort material bevarat på liturgiska textilier, som möjliggjort fördjupade tekniska studier av de knypplade bårderna, säger hon.

–    Det har i sin tur gjort det möjligt att föra ett resonemang om hantverkstraditioner och mönsterutveckling.

Lena Dahréns avhandling är också intressant för att den sammanför ett praktiskt och teoretiskt synsätt för studier av dräkt och textilier. Hennes praktiska erfarenhet av textiltarbete har varit en förutsättning för att kunna läsa och tolka de bevarade knypplade bårderna och uddarna – och sätta in dem i ett socialt ekonomiskt sammanhang.

För mer information, kontakta Lena Dahrén, 018-471 23 34, 070-636 39 49, eller lena.dahren@konstvet.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Det visar hälsoekonomen Gustav Tinghög i sin tvärvetenskapliga avhandling i gränslandet mellan ekonomi och filosofi. Han har undersökt vilka värdekonflikter som uppstår när man måste prioritera, eller ransonera som han föredrar att kalla det, inom sjukvården.

För att undersöka hur kösystemet fungerar använde han sig av samtliga väntelistor inom Östergötlands landsting år 2007. Han jämförde kötiden med socioekonomiska data för de väntande patienterna.

Att högavlönade kommer snabbare fram i köerna må vara oetiskt, men är föga förvånande, säger han. Det är inte inkomsten i sig utan andra faktorer som avgör.

– Höginkomsttagare är vanligen mer välutbildade, förstår kanske bättre de administrativa systemen och kan prata för sig. Därför går det fortare för dem.

Han påpekar dock också att det inom fyra andra vårdgrupper inte gick att se någon sådan skillnad, nämligen hjärt-kärlsjukdomar, gynekologi, urologi och ögonsjukvård. Ingen diskriminering kunde heller utläsas på grund av etnicitet eller kön.

Att prioriteringar, eller ransoneringar, måste göras inom den offentliga vården, det är oundvikligt, konstaterar Gustav Tinghög. Det innebär att man som politiker måste kunna säga nej. Titeln på hans avhandling är också The art of saying no, Konsten att säga nej.

– Ingen blir populär på det. Det gäller att vara öppen, tydlig och stå ut i längden. Då kan det ändå ge resultat.

Exempel på andra värdekonflikter som avhandlingen analyserar är frågan om när vård ska bekostas privat respektive offentligt. Gustav Tinghög presenterar en rad kriterier som bör vara uppfyllda för att kostnaderna ska kunna läggas över på den enskilde.

– Idag är det inte alltid glasklart på vilket grunder det sker. Glasögon, exempelvis, betalar vi själva, medan landstinget står för hörapparater.  

Han analyserar också frågan om egenansvar. Ska feta och rökare själva få betala för sin vård, de har ju medvetet dragit på sig problemen? Gustav Tinghög menar att det är etiskt svårt att i efterhand ställa sådana krav. Däremot kan man i förväg bestraffa vissa beteenden, genom exempelvis en hög skatt på tobak eller dyra försäkringar för en riskfylld verksamhet som djuphavsdykning.

Organdonation är ämnet för en av avhandlingens fyra artiklar. Här föreslås att en hög ekonomisk kompensation införs för att få fler att donera sina anhörigas organ.

– Idag dör folk i Sverige för att det inte finns organ, samtidigt som en svart marknad för organ växer fram i fattiga länder. Vi tror att en tillräckligt hög kompensation skulle få fler att donera organ.

Han är mycket medveten om att det här är en känslig fråga. Men han menar att hans roll som ekonom och filosof är just att blottlägga argumentationen och rensa bland grumliga och känslomässiga argument.

– Värdekonflikter kommer alltid att finnas mellan effektivitet och rättvisa. Men med en öppen och mer systematisk diskussion går det att åstadkomma både mer rättvisa och en effektivare vård.

Gustav Tinghög är en av fyra doktorander som finansierats av landstinget efter den laddade debatten, då Östergötlands landsting presenterade sina första prioriteringslistor hösten 2003.

Kontaktinformation
Gustav Tinghög disputerar den 4 februari. Han nås på 010-1031751, mobil: 0733-223091. E-post: gustav.tinghög@liu.se

Kurser som gynnar produktionen direkt, och stärker det lokala näringslivet. Det var en bärande idé bakom de lokala lärcentra som etablerades i många kommuner i början av 2000-talet. Lärcentra öppnades i spåren av Kunskapslyftet och med devisen ”livslångt och flexibelt lärande” som ledstjärna. De var ett nytt grepp för att fort- och vidareutbilda vuxna. Kommunpolitikernas förhoppningar var att lärcentra skulle fungera som motor och bränsle för det lokala näringslivet och därmed för kommunen som helhet.

I lärcentra deltog de vuxenstuderande i högskolekurser på distans genom videokonferenser. Ulrik Lögdlund, sociolog vid Linköpings universitet, har undersökt vuxenutbildningen och dess aktörer, särskilt lärcentra och deras lokala nätverk, samt hur videokonferenserna fungerade.

En av hans slutsatser är att lärcentra utsattes för motstridiga förväntningar och att de själva var alltför svaga gentemot övriga aktörer för att lösa detta.

– Näringslivet ville ha ett kostnadseffektivt lärande direkt kopplat till produktionen, säger han, medan högskolan via lärcentra tillhandahöll bredare, mer allmänna kurser. Något som också eleverna var nöjda med.

Lärcentra hade inte en så stark position att de kunde omdirigera högskolans kursutbud, fortsätter Ulrik Lögdlund. Högskolan dikterade förutsättningarna. Sammantaget ledde detta till att lärcentra inte blev den förstärkning av det lokala näringslivet som man hoppats.

I sina studier av videokonferenser som metod ser Ulrik Lögdlund hur tekniken dominerar. De tekniska förutsättningarna påverkar kraftigt, och försämrar, den pedagogiska kvaliteten, säger han.

– En grupp bland eleverna tycker inte om att synas i bild. De sätter sig i klassrummet så att de inte hörs eller syns och undviker därmed kommunikation med läraren. Lärarna får arbeta hårt för att överbrygga det avstånd som tekniken skapar.

De flesta lärare ger i det läget upp. De levererar föreläsningar som lika gärna kunde ha varit inspelade, säger Ulrik Lögdlund. De får ingen feedback och frågar inte heller efter den.

Tekniken tas för given och dess roll i det pedagogiska upplägget problematiseras inte, konstaterar Ulrik Lögdlund, som dock inte vill döma ut videokonferenser som metod. Men det gäller att vara medveten om och försöka hantera de speciella förutsättningar som tekniken skapar.

Avhandlingen heter ”Networks and Nodes. Practices in Local Learning Centres”. Ulrik Lögdlund disputerade i pedagogik den 21 januari.
Kontakt:
Ulrik Lögdlund 013-282184, 0734-607573, ulrik.logdlund@liu.se