Frön är som bekant ett sätt för växter att sprida nästa generation till nya platser. Växter har också utvecklat flera fiffiga sätt att klara sig trots att närmiljön förändras.
De kan till exempel bilda frön som lagras i jorden i väntan på bättre tider. Dessa fröbanker hjälper växterna att överleva tillfälliga förändringar i miljön, eller hänga kvar på ett ställe trots att omständigheterna har blivit sämre.
Kattfot är en växt med en nordlig utbredning i Europa. Deras fröer kan inte lagras i jorden. Bild: Alistair Auffret
I en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har forskarna undersökt hur förmågan att bygga upp en fröbank skulle kunna hjälpa växter att klara sig när klimatet blir varmare.
De utgick från nästan 50 äldre studier med information om både de arter som fanns som frön i jorden och de som fanns i vegetationen ovanför jorden. Sammanlagt täcker studien fler än 2500 platser spridda över nio europeiska länder.
Eftersom medeltemperaturen i Europa redan har ökat med nästan en grad förväntade sig forskarna att de frön som lagrats i jorden skulle spegla historiska, svalare tider.
– Vi var förvånade när vi såg att fröbanken i huvudsak bestod av arter som trivs bättre i varmare klimat, jämfört med arterna i vegetationen, säger Alistair Auffret, docent i ekologi på SLU.
Det är inte bara så kallade ruderatväxter som bildar fröbanker. Jordvivan finns i många skogar i Europa, men är sällsynt i Sverige eftersom den inte är anpassad till kalla vintrar. Bild: Alistair Auffret
Fröbanker bromsar inte förändringar
Studien visar alltså att strategin att lagra frön i jorden är vanligare bland arter som har en varmare, mer sydlig utbredning i Europa.
Det betyder att fröbanker inte kommer att kunna hjälpa vissa arter att hänga kvar och på så sätt bromsa förändringar i floran. Tvärtom finns redan frön i jorden från arter som är anpassade till högre temperaturer, men det är inte nödvändigtvis bra för den biologiska mångfalden.
– De ”värmegynnade” arter som finns i fröbanker är inte där på grund av uppvärmningen, säger Alistair Auffret. Istället handlar det mest om generalister och växter som brukar kallas för ogräs eller ruderatväxter. Detta kan bidra till att växtsamhällen blir allt enformigare över tid.
Tufft för nordliga arter
Resultaten är också dåliga nyheter för arter som inte trivs i högre temperaturer.
– Vi visste sedan tidigare att arter med nordligare utbredning kan hotas av klimatförändringar och nu ser vi att de också saknar denna viktiga strategi för att kunna stanna kvar när uppvärmningen fortsätter, säger Alistair Auffret.
Alistair Auffret, universitetslektor vid institutionen för ekologi, enheten för landskapsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, alistair.auffret@slu.se
Levern är en lagringsplats för energi – i form av socker och fett – men även för andra viktiga ämnen som vitaminer och järn.
En frisk lever innehåller bara lite fett. Men ibland blir mängden fett så stor att det kallas fettlever. Tillståndet kan uppkomma vid för hög konsumtion av alkohol, men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol.
Under senare år har forskning visat att övervikt och diabetes typ 2 är en minst lika viktig orsak.
Fettlever allt vanligare
Runt en av fyra vuxna i världen uppskattas ha fettlever som inte orsakats av alkohol.
Förekomsten i Sverige är troligtvis något lägre, men utgör redan i dag ett vanligt problem och förväntas öka i takt med att fetma blir vanligare.
De flesta är omedvetna om att de har fett i levern. Utmaningen ligger i att hitta den relativt lilla andel personer med fettlever som också utvecklar en permanent leverskada, som kan bli livshotande. Forskare försöker därför hitta sätt att tidigt kunna identifiera de individer som löper störst risk att drabbas av nedsatt leverfunktion.
Studie undersökte muskler
I en studie har forskare undersökt deltagare med magnetkamera, MR. De riktade in sig på studiedeltagarnas muskler eftersom muskelförtvining och dålig muskelhälsa generellt är vanligt vid livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes typ-2 och icke-alkoholorsakad fettlever. Det är också kopplat till sämre prognos i sena stadier av leversjukdom.
Men man vet ännu inte vad som är hönan och vad som är ägget, det vill säga om muskelhälsan försämrats till följd av annan sjukdom eller om dålig muskelhälsa kan påskynda sjukdomsutvecklingen.
I den aktuella studien har fettmängden i levern och muskelsammansättningen hos drygt 40 000 individer mätts i MR-bilderna. Runt 5 000 personer bedömdes ha icke-alkoholorsakad fettlever.
Muskelsammansättning påverkar risk
En kombination av liten volym på lårmusklerna och inlagrat fett i musklerna bedömdes vara en ogynnsam muskelsammansättning. I studien bedömdes även deltagarnas muskelfunktion, som handgreppstyrka, gånghastighet och förmåga att gå i trappor.
– Vi ser att genom att titta på muskelsammansättningen kan vi förutse vilka personer med fettlever som har högst sannolikhet att dö, säger Jennifer Linge, doktorand vid Linköpings universitet.
Sambandet mellan muskelsammansättningen och dödlighet påverkades inte av om muskelfunktionen var bra eller dålig.
Olika resultat i studier kan förklaras
Det visade sig att förekomst av fettlever i sig inte var kopplat till försämrad prognos i studien. Även om resultatet är i linje med flera tidigare studier, går det emot den rådande uppfattningen att fettlever är starkt kopplat till utveckling av hjärt-kärlsjukdom och död.
En förklaring till att studier får olika resultat kan vara att studier om fettlever oftast undersöker patientgrupper från sjukhus. Tittar forskarna, som i detta fall, på befolkningen generellt ges en annan bild.
Bättre diagnostik behövs
Fyndet belyser behovet av bättre diagnostik för att hitta de individer som har sämre prognos, menar forskarna.
– Vi tycker att muskelsammansättning är en väldigt spännande komponent i att förstå vilka individer som har risk för att utveckla svår sjukdom och död. I pågående forskning lär vi oss mer om hur faktorer som exempelvis kost, träning och olika läkemedel påverkar muskelsammansättning, säger Mattias Ekstedt, professor vid Linköpings universitet.
Studien baseras på UK Biobank där frivilliga deltagare undersöktes med magnetresonanstomografi.
Mattias Ekstedt, biträdande professor vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, mattias.ekstedt@liu.se
Jennifer Linge, doktorand vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, jennifer.linge@liu.se
Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverige av sepsis, eller blodförgiftning. Cirka 20 procent avlider.
Den allvarliga sjukdomen kan vara svår att upptäcka i tid, och för många som insjuknat i sepsis spelar ambulanssjukvården en avgörande roll i det tidiga skedet av sjukdomen.
– De första sex timmarna efter insjuknandet är särskilt viktiga. När väl ambulanspersonalen identifierat patienter med sepsis får de antibiotika tidigare vilket innebär att risken minskar för komplikationer eller att patienten avlider, säger forskaren Agnes Olander vid Högskolan i Borås.
Cirka hälften av patienterna som söker vård på en akutmottagning på grund av sepsis har kommit in med ambulans.
– Ambulanspersonalen har alltså en betydande roll att spela, fortsätter Agnes Olander.
I en avhandling har hon intervjuat patienter och närstående om deras erfarenheter av sjukdomsförloppet. Även ambulanspersonal har intervjuats för att ta reda på vad som får dem att misstänka sepsis och hur de gör bedömningar.
Mångtydiga och svårbedömda symtom
I avhandlingen ingår också en studie som utgår från journaler för att se vilka kännetecken på sepsis som ambulanspersonalen angett.
Resultaten visar att de vanligaste symtomen på sepsis var andningssvårigheter, förändringar mentalt och muskelsvaghet. De vanligaste tecknen var låg syresättning, förhöjd andningsfrekvens, förhöjd puls, ett lägre blodtryck, samt att kroppstemperaturen både kan vara förhöjd och låg.
I avhandlingen har även patienter med allvarlig, och mindre allvarlig, sepsis jämförts. Resultaten visar att patienter med allvarlig sepsis oftare hade påverkad andning, förändrad mental status, sämre syresättning, förhöjt plasmaglukos och att kroppstemperaturen var lite lägre eller helt normal.
Avhandlingen har också jämfört patienter som fått diagnosen sepsis med dem som inte fått det. Främst undersöks biomarkörerna – ämnen som indikerar en förändring i kroppen – plasmaglukos och serumlaktat för att se om ett förändrat mätvärde kunde identifiera patienter med sepsis i ambulanssjukvården. Men där kunde varken plasmaglukos eller serumlaktat identifiera sepsis.
Symptomen är alltså mångtydiga och det finns inga enskilda och tydliga tecken som i sig räcker för att fastställa sjukdomen.
Sepsis – en förrädisk sjukdom
Sepsis uppkommer som en följd av att immunförsvaret överreagerar mot en infektion. Vanliga anledningar till sepsis är lunginflammation eller urinvägsinfektion.
I intervjustudien med patienterna framkommer att symptomen ofta är diffusa vid insjuknandet. Patienterna beskriver ofta sjukdomsförloppet som smygande och att det är svårt att förstå att de är allvarligt sjuka.
– Många avvaktar med att söka vård. De upplever någon form av sjukdomskänsla men symtomen relateras ofta till en början till en annan sjukdom. Det kan till exempel kännas som magsjuka eller ryggont som de tror ska gå över, men som aldrig riktigt gör det, utan det blir bara värre, säger Agnes Olander och fortsätter:
– När tillståndet förvärras och symptomen blir påtagliga förstår de allvaret och att de behöver söka vård. Men i det läget kan de bli förändrade mentalt och inte vara sig själva. När det gått så långt är det inte ovanligt att det är anhöriga som kontaktar vården.
Utmaning för ambulanssjukvårdare
Bara runt 36 procent av dem som insjuknat i sepsis identifieras inom ambulanssjukvården. I intervjuerna med ambulanspersonalen framkommer att de ofta upplever att det är en stor utmaning att bedöma och identifiera sepsis.
– Det finns riktlinjer för bedömning av sepsis men de är inte tillräckligt träffsäkra och är ofta baserade på vitalparametrar, till exempel kroppstemperatur. Men hos sepsispatienter är dessa parametrar inte alltid så avvikande, förklarar Agnes Olander.
Helhetsbild viktig för rätt bedömning
Avhandlingen visar att ambulanspersonalen behöver skaffa sig en helhetsbild av hela sjukdomsförloppet för att kunna göra rätt bedömning:
De behöver lyssna på patientens och de närståendes berättelser om hur sjukdomsförloppet förändrats. De behöver förstå att symtom och tecken kan vara mångtydiga och indikera andra sjukdomstillstånd.
De kan även observera miljön runt patienten för att hitta tecken som kan tyda på en längre tids svår sjukdom, som skarp urindoft, öppnade läkemedelsförpackningar med febernedsättande läkemedel eller en ostädad bostad.
Ambulanspersonalens tidigare erfarenhet spelar stor roll och behöver vägas in i den sammantagna bedömningen.
Slutligen är samtalet med kollegor och annan sjukvårdspersonal viktigt för att få stöd i misstanken om att det rör sig om sepsis.
Bidra till ökad förståelse
Alla dessa delar behöver läggas samman till en helhetsbild ihop med vitalparametrar och biomarkörer, menar Agnes Olander.
– Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att vi får en ökad förståelse för sjukdomsförloppet och hur insjuknandet i sepsis går till, men också en ökad kunskap om ambulanspersonalens bedömningar. Förhoppningsvis kan det leda till att sepsispatienter identifieras tidigare, säger hon.
Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen.
En studie vid Lunds universitet visar att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut myeloisk leukemi, AML. Studien har gjorts på möss.
– Det intressanta är att när vi till vuxna möss tillförde ett specifikt molekylärt cellprogram som normalt enbart pågår under fosterutvecklingen, var det fler än hälften som inte utvecklade AML, säger forskaren David Bryder vid Lunds universitet.
Det cellprogram som forskarna använt sig av består av proteinet LIN28, vars normala funktion huvudsakligen är att reglera andra gener. Proteinet uttrycks normalt bara under fosterutvecklingen och försvinner kort tid efter födseln.
Fakta om AML
Leukemier är en typ av blodcancer. Sjukdomen finns i flera former, men gemensamt är att celler som bildar blodkroppar påverkas. Vid leukemier innehåller blodet onormalt många vita blodkroppar.
Vid akut myeloisk leukemi, AML, drabbas främst benmärgen och den normala blodbildningen påverkas. Ofta syns omogna myeloida celler i blodet.
AML är den vanligaste typen av akut leukemi. Knappt 400 personer i Sverige drabbas årligen.
Sjukdomen är vanligare hos äldre personer, men förekommer i alla åldrar. Källa: Cancerfonden
Patienter saknade proteinuttrycket
Cancerformen AML uppstår efter att celler har utsatts för ett flertal olika mutationer.
– I vår forskningsmodell kan vi följa utvecklingen från första mutationen fram tills sjukdomen har etablerats, vilket inte är möjligt att göra på människa. I musstudierna ser vi en starkt skyddande effekt av LIN28, säger doktoranden Mohamed Eldeeb vid Lunds universitet.
Forskarna undersökte först prover från ett stort antal patienter med AML. De såg att 98 procent helt saknade uttryck av proteinet LIN28. I några få fall var nivåerna väldigt låga.
För att förstå mer vad som sker när proteinet aktiveras genomförde forskarna sedan djupare molekylära och funktionella studier.
Cellprogram skyddade från sjukdom
De såg att cellprogrammet under fosterutvecklingen i mössen skyddade från sjukdom genom att krocka med de mekanismer som driver AML. Det skulle kunna förklara varför leukemi hos nyfödda är ovanligt.
– Den starka effekten vi påvisar gör det intressant att undersöka om cellprogram under fosterutvecklingen kan användas för att förebygga sjukdom senare under livet. Samtidigt ska man vara medveten om att det kvarstår hur vi kan reaktivera ett sådant program i mänskliga celler, säger David Bryder.
David Bryder, professor i experimentell hematologi vid institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, David.Bryder@med.lu.se
Studien som är gjord av forskare vid Lunds universitet visar att läkare och patienter skiljer sig åt när det gäller hur de tycker att hälsa eller ohälsa ska förmedlas.
Medan läkare ofta föredrar betygsskalor där patienten själv får skatta sitt psykiska välmående enligt förutbestämda svar (Exempelvis: Har du litet intresse för att göra saker? inte alls; ibland; ofta; dagligen) så föredrar patienter att beskriva sitt mående med egna ord. (Exempelvis: Beskriv din mentala hälsa!).
Fritt språk i stället för skattningsskalor
I studien undersökte forskarna en grupp på 150 patienter med självdiagnostiserad depression eller ångest. Därefter ställdes samma frågor till en kontrollgrupp med ytterligare 150 deltagare.
Svaren visade att patienterna tyckte det var viktigt att använda fritt språk eftersom det ses som det naturliga sättet kommunicera sitt mående. Det fria språket uppfattar patienten som ett mer precist sätt att formulera sig och därmed bli bättre förstådd. Detta ansåg inte patienterna var möjligt när de använde graderade skattningsskalor. Fördelen med graderade skattningsskalor var att de gick snabbare och enklare att besvara, samtidigt saknar metoden möjligheten att ge mer individualiserad vård.
AI bättre på att mäta känslor i språk
Artificiell intelligens har visat sig vara mer exakt än betygsskalor när det gäller att mäta känslor i språk. De senaste åren har stora framsteg inom språkteknologin (Natural Language Processing) med hjälp av AI och maskinlärning. Depression och ångest kan nu med stor träffsäkerhet diagnosticeras utifrån öppna frågor som analyseras med hjälp av AI-metoder.
– Vi har hittills varit begränsade till självskattningsformulär med betygsskalor där patienter själva behövt omvandla sina känslor till siffror. Idag är detta inte nödvändigt eftersom bedömningen kan göras av AI, säger Sverker Sikström, professor i psykologi och den som lett studien.
Sikström har utvecklat en AI-produkt som gör det möjligt för patienter att fritt beskriva sin psykiska hälsa i texter, som sedan tolkas av artificiell intelligens. Resultaten används sedan som underlag av psykologer och läkare.
– Det finns ett stort intresse bland vårdgivare att på det här sättet kunna ge patienten ett stöd som både är individuellt och effektivt, säger Sverker Sikström.
Daglig fysisk aktivitet på arbetet har inte alltid har samma positiva hälsoeffekter som träning utanför jobbet. Det här har kallats för en fysisk aktivitetsparadox, som forskare vid Gymnastik-och idrottshögskolan, GHI, har tittat närmare på i en studie.
Högre intensitet under kortare tid
Bakgrunden är att de fysiska aktiviteterna skiljer sig åt. Fysisk aktivitet på fritiden kännetecknas ofta av självvald konditionsstärkande träning med lite högre intensitet. Träningen sker under kortare tid, cirka 30 till 60 minuter, och utrymme finns för återhämtning mellan träningspassen.
Med fysisk aktivitet på jobbet är det nästan helt tvärtom. Den pågår under längre period och är inte självvald. Rörelserna kan även vara statiska eller begränsade. Möjligheterna till återhämtning är dessutom begränsade.
– Många som har ett fysiskt krävande arbete tänker att man tränar och får bättre kondition genom aktiviteten på arbetet, men det kan vara så att intensiteten är för låg för att förbättra konditionen, säger doktoranden Daniel Väisänen vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Hälsoprofilbedömningar har jämförts
Forskarna har tittat på data från 50 000 hälsoprofilbedömningar med konditionstest som utfördes mellan 2015 och 2020. De jämfördes sedan med tidigare publicerade data kring olika yrkens konditionskrav.*
* En tillräckligt god kondition definierades som att den genomsnittliga arbetsbelastningen under en dag inte ska överstiga 30 procent av maximal förmåga.
Resultatet visar att bland personer med mer fysiskt krävande yrken – till exempel jobb inom bygg, tillverkning och städning – har bara var fjärde till varannan tillräckligt god kondition för att klara de krav yrket innebär.
– Bland mindre fysiskt krävande yrken med främst skrivbordsarbete, så hade nio av tio en tillräckligt god kondition. Man ska se detta som en ungefärlig uppskattning, och mer forskning behövs för att bekräfta beräkningarna, säger Elin Ekblom Bak, docent vid GHI.
Förbättrad kondition behöver prioriteras
Mer forskning behövs också för att kunna slå fast att det verkligen rör sig om en paradox, men studien belyser betydelsen av bra kondition för att långsiktigt klara av ett fysiskt krävande arbete.
Forskarna menar att förbättrad kondition hos personer som har en för låg kondition behöver prioriteras för ett hälsosamt och hållbart arbetsliv.
En del studier har testat att lägga till extra träning för yrkesgrupper med fysiskt ansträngande jobb, men resultaten har inte varit entydigt positiva. Insatserna når dessutom inte de personer som behöver dem mest.
Anpassa aktiviteter
En metod, som prövas i bland annat Danmark, är att i stället anpassa den fysiska aktiviteten på arbetet och göra den mer hälsosam. Det gör man genom att få den att likna den fysiska aktivitet som sker på fritiden – med mer återhämtning, mer högintensiva inslag och med mindre statisk belastning.
– Vår förhoppning är att det också ska väcka arbetsgivarnas intresse för hur man på bästa sätt kan uppmuntra och skapa förutsättningar för sina medarbetare till hållbar hälsa i fysiskt utmanande arbetsmiljöer, säger forskaren Sofia Paulsson.
Elin Ekblom Bak, högskolelektor vid Gymnastik-och idrottshögskolan, elin.ekblombak@gih.se
– Det är goda nyheter för äldre som inte kan ägna sig åt mer intensiv träning, säger Jort Veen, forskare i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.
Förlust av muskelmassa, muskelstyrka och fysisk förmåga är en naturlig del av åldrandet. Tillståndet kallas sarkopeni, en form av muskelförtvining, och leder ofta till lägre livskvalitet, ökad risk för fallolyckor och sämre ämnesomsättning.
Stillasittande byttes mot lätt träning
I en avhandling har Jort Veen undersökt kopplingen mellan lågintensiv fysisk aktivitet – som långsamma promenader och lätt trädgårdsarbete – och förlust av muskelmassa hos äldre.
I studien, där en statistisk modell användes, fick drygt 200 äldre mellan 65 och 69 år dagligen byta ut tio minuters stillasittande mot lågintensiv fysisk aktivitet.
– Lågintensiv träning räcker för att signifikant minska risken för utveckling av sarkopeni hos äldre. Modellen visar att risken minskar ytterligare om stillasittande kan bytas ut mot tio minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet om dagen, säger Jort Veen.
Deltagare tränade minst 2,5 timmar
I sin forskning har Jort Veen också studerat hur muskelstärkande fysisk aktivitet – som styrketräning och yoga – påverkar muskelmassan, muskelstyrkan, den fysiska förmågan och risken för muskelförtvining.
De äldre som deltog i studien konditionstränade redan varje vecka i minst 2,5 timmar med måttlig till hög intensitet. Som måttlig träning klassas fysisk aktivitet som ger en ökning av puls och andning. För att träningen ska räknas som högintensiv ska den ge en markant ökning av puls och andning.
Styrketräning minskar risken för muskelförtvining
Resultaten visar att tillägg av styrketräning minst två gånger i veckan kan kopplas till större muskelmassa och lägre risk för att utveckla muskelförtvining. Det förbättrar också den totala fysiska förmågan hos äldre.
– Våra studier bekräftar WHO:s rekommendationer att styrketräna minst två gånger i veckan. Muskelstärkande träning som till exempel styrketräning med vikter, motståndsband och kroppsvikt eller yogaövningar har positiva effekter på både muskelstyrka och muskelmassa. Men det krävs minst två styrkepass i veckan för att förhindra muskelförlust, säger Jort Veen.
Träning i medelåldern är viktig
Jort Veens avhandling visar även att det lönar sig att träna regelbundet under sen medelålder, 50–65 år. Det leder till större muskelmassa och bättre kondition senare i livet.
– Detta är särskilt viktigt för att bibehålla muskelmassa som äldre, säger han.
Fem timmar mer intensiv fysisk aktivitet
Enligt WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet bör äldre röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. Den träningen ska vara måttlig till intensiv.
En slutsats i avhandlingen är att äldre som är fysiskt aktiva i minst fem timmar i veckan har en bättre fysisk förmåga än äldre som är aktiva mellan 2,5 och 5 timmar.
– Äldre som kan vara fysiskt aktiva minst dubbelt så lång tid som minimirekommendationen kan få en bättre fysisk hälsa. Så kan man träna mer än fem timmar i veckan ska man göra det, säger Jort Veen.
Infektioner från humant papillomvirus, HPV, orsakar fem procent av världens alla cancerfall årligen. Men om tillräckligt många barn vaccineras mot HPV innan de blivit sexuellt aktiva skulle livmoderhalscancer kunna utrotas.
Idag erbjuds alla femteklassare HPV-vaccination, men betydligt färre barn vaccineras mot denna virusinfektion jämfört med andra sjukdomar som ingår i barnvaccinationsprogrammet.
Vaccinskeptiska föräldrar
I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll vid HPV-vaccinationer. Forskare har därför intervjuat 35 skolsköterskor i nio olika kommuner för att fånga upp vilka utmaningar de möter i samband med sin uppgift.
Studien visar att sjuksköterskornas huvudproblem är de många olika orsakerna till vaccintveksamhet. Särskilt utmanande är kommunikation med föräldrar som antingen är skeptiska till vacciner över huvud taget, eller som tvekar på grund av moraliska eller religiösa värderingar eftersom det handlar om en sexuellt överförbar sjukdom.
Otydliga gränser
Skolsköterskorna i studien är även osäkra var gränsen går för deras professionella ansvar. De beskriver att arbetet med att följa upp tveksamhet till vaccinationen till stor del är beroende av egna initiativ. I praktiken kan det leda till att man undviker att ta kontakt med tveksamma föräldrar för att inte vara påträngande.
Skolsköterskorna anser också att stöd och riktlinjer saknas, inte minst när det gäller hur de bäst stödjer barnets rätt att delta i vaccinationsbeslutet*.
* Enligt barnkonventionen, som är lag i Sverige, har barn rätt att delta i beslut som gäller deras framtida hälsa.
Tydligare stöd och utbildning behövs
Andra problem är hur skolsköterskorna ska hjälpa barn med spruträdsla och hur de stöttar barn som på grund av föräldrarnas motstånd inte vaccinerats. Att skapa en trygg miljö för det enskilda barnet i samband med vaccination anses extra viktigt.
– Vår studie bekräftar bilden av att skolsköterskornas insatser är avgörande för att det skolbaserade vaccinationsprogrammet mot HPV ska vara framgångsrikt. Vi ser att skolsköterskor, särskilt de som är nya i sin roll skulle ha nytta av tydligare stöd, riktlinjer och utbildning i arbetet med att bemöta vaccintveksamma föräldrar, säger Ida Enskär, sjuksköterska och forskare vid Uppsala universitet.
Komplext att bemöta vaccinskepsis
Forskarna konstaterar att bemötandet av vaccintveksamhet ofta är ett komplext och långsiktigt arbete, och att det därför är viktigt att stärka elevhälsan och stödja skolsköterskornas arbete.
Forskarna framhåller också att det utifrån barnens och föräldrarnas perspektiv är viktigt att vården som erbjuds är jämlik. Det inkluderar rätt till evidensbaserad och transparent information om vacciner oavsett var i Sverige man bor.
Ida Enskär, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, ida.enskar@kbh.uu.se
Varje år ökar mängden plast i världshaven med mellan 5 och 13 miljoner ton. Plasten bryts sakta ner till mikroplast.
Men i vilken utsträckning mikroplasten sedan bryts ner till nanoplast är fortfarande oklart. Det här beror på att forskare i dagsläget har svårt att upptäcka dessa mycket små plastrester ute i naturen. Majoriteten av forskningen har därför genomförts med tillverkade nanoplastpartiklar, som ofta används i höga koncentrationer.
En forskargrupp vid Lunds universitet har nu valt ett annat sätt att generera nanoplast för att bättre kunna se hur den påverkar haven.
Plastföremål hamnar i havet
Forskarna samlade in olika föremål tillverkade med åtta olika plastsorter. De bröts sedan ner med en enkel stavmixer. Plastartiklarna var till exempel kaffelock, flaskor, granulat, nappar och påsar, det vill säga vanliga föremål som kan tänkas slängas på stränder eller hamna i hav- och vattendrag.
Nanopartiklar från plast
Nano kommer från grekiskan och betyder dvärg. Nanopartiklar är mellan 1 och 100 nanometer i minst en dimension, det vill säga på någon sida av partikeln. En nanometer är en miljondels millimeter. Nanoplaster uppkommer vid nedbrytning av plast.
I olika experiment, där vatten blandades med djurplankton och nanoplaster, testade forskarna att ta bort alla molekyler som var mindre än nanostorlek för att undersöka själva plastpartiklarnas effekter.
Resultaten visar att nanoplaster från många av de undersökta plasterna inte är skadliga för daphnier, en sorts djurplankton som utgör en viktig föda för fisk.
– Resultaten är jätteviktiga eftersom de, i motsats till forskning gjord på tillverkade nanoplastpartiklar, visar att nanoplaster inte är så skadliga. Vi var väldigt överraskade eftersom material i nanostorlek får andra egenskaper än material i större storlek och blir mer reaktiva, säger forskaren Tommy Cedervall vid Lunds universitet.
Skräp som slängs kan brytas ner till mikroplast och skada havslevande djur.
För två av de testade plasterna, polyeten och polylaktid, ökade närvaron av nanoplast livslängden på planktonen. En möjlig förklaring till att de överlever längre är att bakterier samlas på partiklarna, som då blir en källa till föda för daphnierna.
– Våra försök visar att det är de minsta molekylerna som är skadliga för daphnierna, inte nanoplasterna i sig. Dessa molekyler består troligen av korta polymerkedjor eller urlakade tillsatsämnen, säger Tommy Cedervall.
UV-strålning kan påskynda nedbrytningsprocessen
Forskargruppen var också intresserad av hur nanoplaster kan tänkas brytas ner ute i naturen. I andra experiment utsattes därför polystyrenpartiklar för ultraviolett strålning, liknande den strålning som kommer från solen under en månad.
Resultaten visar att partiklarna bröts ner av UV-strålningen, och oxiderade snabbare än i de experiment där partiklarna inte utsattes för strålning.
– Det är intressant att fundera över hur snabb processen att bryta ner mikroplast till nanoplast är. Det kanske går mycket snabbare än vad vi har trott. Nu visar våra resultat att UV-strålning påverkar nanopartiklarna som också bryts ner av bakteriella och mekaniska processer. Eftersom nanomaterial har en väldigt stor yta i förhållande till massan kanske det bara säger ”poff”, och så finns inga partiklar kvar, säger Tommy Cedervall.
Kemikalier från plast högre upp i näringskedjan
Om så är fallet kanske vi inte behöver vara så oroliga för nanoplasternas eventuella effekter – i alla fall inte för planktonen, menar Tommy Cedervall.
– Samtidigt vet vi inte vad som händer om, och när, dessa partiklar tar sig högre upp i näringskedjan. Halterna av kemikalier riskerar att bli högre hos fiskar än hos plankton, och vi vet inte hur nanoplast påverkar människor ännu.
Forskning behövs om låga halter nanopartiklar
Men mer forskning behövs, till exempel experiment som efterliknar naturliga processer, och görs med nanoplastpartiklar som kan tänkas uppkomma i hav- och vattendrag.
– Vi behöver bättre metoder och redskap som klarar av att detektera och analysera låga halter av nanopartiklar. Min egen forskning visar tydligt hur olika resultaten kan bli beroende på om man använder tillverkade polystyrenpartiklar, i höga koncentrationer, eller nanoplast från plastprodukter, säger Tommy Cedervall.
Redan på 1920-talet tyckte man att det var hälsosamt och stärkande för barn att besöka fjällen. Och under 40-talets ransoneringstider fanns ytterligare en anledning att ge barnen ledigt, nämligen att spara pengar. Utbildningshistoriker Daniel Lövheim har koll på sportlovets historia.
– 1925 inleddes ett samarbete mellan Skidfrämjandet, SJ, Turistföreningen och Skolöverstyrelsen för att ge möjlighet åt skolungdomar i storstäderna, främst i Stockholm, att vistas i fjällen, säger Daniel Lövheim vid Stockholms universitet.
Hur startade idén om sportlov i Sverige?
– Det börjar med den ökade betydelsen av nya idéer om skolungdomars fysiska fostran som rådde under 1900-talets första decennier. Exempelvis hade ”friare kroppsövningar” inom skolidrotten fått större utrymme i folkskolan från 1919 och läroverken i samband med 1927 års skolreform. Från 1920-talet inföll sportlovet i samband med påsken. Antalet elever som kunde ges möjlighet till dessa resor under påsken var från början litet men steg till 5000 om året i början av 1930-talet.
När började det kallas för sportlov?
– Första gången ordet ”sportlov” nämns mer utförligt är under den senare delen av 1930-talet. Då hade idén provats att ge enskilda skolor rätt att förlägga ledigheten tidigare under vinterhalvåret, genom att omfördela lovdagar från påsk- och pingstledigheter. Motivet var bland annat att motverka ”vårtrötthet” och pigga upp eleverna inför återstoden av terminen. En ledig vecka i februari-mars ansågs skapa möjligheter till detta.
Sportlovet var tidigt ett sätt att pigga upp elever inför resten av vårterminen.
Men var kommer kokslovet ifrån?
– Den termen började användas under andra världskrigets första år. Då tillkom en anledning att ge barnen ledigt från skolan, nämligen behovet av att ransonera bränsle för uppvärmning. För att spara in pengar stängdes skolorna i fler städer och kommuner därför under en vecka. Men precis som idag var det dock långt ifrån alla som hade möjlighet att åka till fjällen. Därför ansågs det viktigt att kommunerna och friluftsfrämjandet anordnade aktiviteter i närområdet.
Och när blev sportlovet det vinterlov som vi rent allmänt förknippar med fjällresor?
– Den gamla termen ”sportlov” togs efterhand tillbaka och i slutet av 1950-talet blev ledigheten ett allomfattande fenomen där även stora delar av landsbygden inkluderades. Ytterligare ett motiv som nu började anföras var strävan efter att motverka infektioner och smittspridning under denna tid på året. Med införandet av fler semesterveckor under 1960- och 1970-talet och en alltmer utbyggd fjällturism antog sportlovet successivt formen av en familjeangelägenhet.
Allt fler sportlovsfirare kopplar av i solen. Bild: Leslie Joseph/Unsplash
Hur har utvecklingen sett ut sedan dess?
– Ju närmare vår egen samtid vi kommer, desto vanligare har det blivit att åka till varmare länder. Men att resa bort har inte varit alla förunnat. För de hem som haft en svagare ekonomi, inte minst ensamstående föräldrar, har det varit en omöjlighet att ta med familjen på en vecka i fjällen eller till Kanarieöarna. Den situation kvarstår ju än idag, därför fortsätter kommuner och föreningar att anordna aktiviteter för barn som inte kan resa iväg och där föräldrarna är tvungna att arbeta.
Sportlov i andra länder:
Finland har skidlov eller vinterlov, medan Norge och Danmark genomför vinterferie ungefär vid samma period. De går alla tillbaka till tidpunkten strax före eller efter andra världskriget.
Flera europeiska länder har också lov för motsvarande perioder, däribland Nederländerna, Belgien, Schweiz och Tyskland.
En del delstater i USA har också något som kallas Midwinter break vid samma tidpunkt som Sverige. Det ska inte förväxlas med det mer omskrivna så kallade Spring break som framför allt förknippas med resor till varmare platser och ett mer utpräglat uteliv. Källa: Daniel Lövheim
Forskare vid Sahlgrenska akademin har i flera studier undersökt hur det går under vuxenlivet för personer som har fötts med ett hjärtfel.
En tidigare studie från forskargruppen visar att sedan 1980-talet har överlevnaden för barn med medfödd hjärtsjukdom i Sverige ökat från cirka 85 procent till 97 procent.
– Vi har blivit bättre på att ta hand om de här patienterna, samtidigt som fler överlever barnaåren på grund av de senaste decenniernas framsteg inom diagnostik och barnhjärtkirurgi, säger Zacharias Mandalenakis, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin.
Ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar
Vuxna patienter med medfödda hjärtfel är alltså en växande grupp med ökat behov av sjukvård under sin fortsatta levnad.
Två nya studier från forskargruppen visar att risken för förvärvad hjärt- och kärlsjukdom är 10 till 100 gånger högre för patienter med medfött hjärtfel jämfört med befolkningen i övrigt.
– Vi kan se att risken är högre när det gäller en rad olika komplikationer. När det gäller risken för hjärtsvikt är den nio gånger högre hos vuxna med medfödda hjärtfel jämfört med jämnåriga utan medfött hjärtfel. Det kan närmast ses som en epidemi i patientgruppen, säger Zacharias Mandalenakis.
Studiens resultat visar behovet av uppföljningar och förebyggande insatser.
– Resultatet visar hur viktigt det är att så tidigt som möjligt skaffa sig en god uppfattning om eventuella långsiktiga risker för den som har fötts med ett komplext hjärtfel, för att öka möjligheterna till förebyggande behandlingar och insatser. Vi följer patienter som är födda med den här typen av hjärtfel hela livet och vi tror att kontinuiteten också är viktig.
Behov av högspecialiserad vård
Att fler barn med medfödda hjärtfel överlever innebär samtidigt att dessa patienter behöver fortsatt högspecialiserad vård.
– Vi brukar säga att de här patienterna inte är botade, utan har ett stort behov av livslång uppföljning och behandling för sina hjärtbesvär och ofta upprepade hjärtoperationer eller interventioner. För sjukvården innebär det en stor utmaning. Inte minst eftersom det idag saknas kunskap och beprövad erfarenhet av till exempel hjärtsviktsbehandling för personer med medfött hjärtfel.
Medfödda hjärtfel
Hjärtfel är den vanligaste medfödda missbildningen och förekommer hos två procent av alla nyfödda barn. I Sverige finns i dag omkring 40 000 vuxna personer med medfött hjärtfel. Genom stora framsteg inom diagnostik och kirurgi kan barnen leva ett näst intill normallångt liv. Fakta: Sahlgrenska akademin
En avhandling vid Umeå universitet har tittat på faktorer som påverkar nyanländas möjligheter att lära sig svenska.
Forskaren Andreas Nuottaniemi lyfter fram att politiska förslag som syftar till att ställa högre krav på migranter och deras barn har duggat tätt, till exempel språktest för medborgarskap, obligatorisk språkscreening och språkförskolor.
– Ett underliggande antagande bakom kraven är att vad som i första hand saknas är de nyanländas motivation att lära sig svenska. Om bara människor ansträngde sig mer skulle dörrarna till det svenska samhället öppnas, tycks många debattörer och politiker mena, säger Andreas Nuottaniemi som är språkdidaktiker vid Umeå universitet.
Både förenklat och missvisande
Han har följt och samtalat med en grupp ungdomar på ett språkintroduktionsprogram i norra Sveriges inland över en längre tid. Enligt Andreas Nuottaniemi finns en risk att den samtida kravretoriken blir förenklad och missvisande.
– Eleverna i studien får, likt många andra nyanlända, ständigt höra att språket – det vill säga svenska – är den nyckel som ska öppna dörrarna till både skolframgång och samhällelig inkludering, säger han och fortsätter:
– Samtidigt vill gärna deras välmenande lärare, informerade av samtida skolpolitiska försök att uppvärdera flerspråkighet, framhålla samtliga ungdomarnas språk som värdefulla resurser.
Skuldbelägger sig själva
Vad båda dessa perspektiv tenderar att missa är att vårt sätt att tala, läsa och skriva formas av ojämlikt fördelade resurser. Inte minst är tillgången till meningsfulla sammanhang för interaktion – och lyssnare som verkligen hör vad du säger – av avgörande betydelse för vilken typ av språk man lär sig.
– Att hela tiden få höra att de behöver prata mer svenska, samtidigt som det inte finns tillräckligt många människor i deras omgivning som vill samtala med dem på jämlik grund, gör att ungdomarna i studien ofta skuldbelägger sig själva för vad de ser som en misslyckad språkinlärning, samtidigt som deras vilja att investera i språkutvecklingen minskar, säger Andreas Nuottaniemi.
Andreas Nuottaniemi, doktorand vid institutionen för språkstudier, Umeå universitet, andreas.nuottaniemi@umu.se
I stort sett alla förskolor i Sverige ägnar mycket tid åt att uppmärksamma traditioner som jul och påsk, men väldigt få förklarar varför högtiderna firas. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
– Med tanke på att man håller på hela december och firar jul är det problematiskt. Berättelserna om religioner är ju inte farliga att berätta. Kunskapen om religioner behövs också för att förstå var barnen och föräldrarna kommer ifrån för sammanhang. Därför borde religionsvetenskap ingå i förskollärarutbildningen, säger Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
Enligt läroplanen ska förskolan ”överföra och utveckla ett kulturarv från en generation till nästa”. Det står dock ingenting om hur religioner ska hanteras eller om det är en del av kulturarvet, endast att man inte får bli diskriminerad utifrån sin religion.
Oro för att berätta varför högtider firas
Forskningsprojektet inleddes 2015 med en enkät till förskollärare. Därefter följde forskarna två förskolor under ett år i samband med olika högtider och traditioner. I en av förskolorna tyckte personalen att påskberättelsen, med Jesus som dör på korset, var för svår för barnen.
– Samtidigt lekte tre av barnen Jesu död och uppståndelse i ett rum intill. De hade hört denna berättelse någon annanstans och det var ju inga problem för barnen.
När det gäller nya traditioner i Sverige, som till den muslimska högtiden Eid som firas när ramadan avslutas, uppmärksammas de främst i förskolor i områden med många barn från andra länder och med annan kulturell bakgrund än den svenska.
Generellt tvekar inte personalen att uppmärksamma jul och påsk, men de känner en oro för att berätta varför högtiderna firas.
– När det gäller Eid upplever en del oro både för att uppmärksamma högtiden och ännu mer för att berätta om bakgrunden eftersom de tänker att det inte är förenligt med att verksamheten ska vara icke-konfessionell, det vill säga att det inte ska förekomma inslag som förutsätter eller avser att påverka i riktning mot religiösa övertygelser.
Förskolan kan skapa tillhörighet
Forskargruppens studie visar också att de kristna traditionerna inte förmedlas som religiösa utan som svenska traditioner, medan till exempel Eid ses som väldigt religiöst och muslimskt – trots att det kanske för merparten av barnen och deras familjer är ungefär lika sekulariserat som julen är för många i Sverige.
På samma sätt kan föräldrar som tillhör en annan religion än den kristet lutherska uppfattar vissa aktiviteter som förskollärarna inte ser som religiösa, som väldigt religiösa.
– Lucia är ett exempel som kan uppfattas som en kristen högtid, trots att det inte ens har en speciellt religiös bakgrund. I vissa förskolor löser man det genom att kalla det för ljusfest och då går det bra.
Alla hjärtans dag speglar värdegrund
Förutom de kristna högtiderna jul och påsk uppmärksammar många förskolor också Alla hjärtans dag och Halloween. Alla hjärtans dag knyts ofta an till värdegrundsarbetet, att man ska vara snäll mot varandra och att man kan älska på många sätt. I förskolan där forskarna filmade pratade man till exempel om samkönade relationer.
– Det verkar vara enklare för förskolorna att jobba med icke religiösa traditioner som Halloween, Alla hjärtans dag och inte minst ”Rocka sockarna” där barnen sätter på sig omaka sockar för att uppmärksamma funktionsvariationer.
Handlar om ett kulturarv
Eva Reimers hoppas att gruppens forskning ska hjälpa förskollärarna att bli mer uppmärksamma på vad de gör och inte ska vara så rädda för att prata om religion.
– I grunden handlar det om vilket kulturarv vi vill föra över till och skapa med barnen.
Det rimliga vore att det är ett kulturarv om ett mångkulturellt Sverige där barnen får förståelse för att vi lever med olika traditioner och olika sätt att vara och att man kan fira på olika sätt, säger hon.
Mer om hur studien gjordes
Enkäten resulterade i 1167 svar från drygt 460 olika förskolor i Sverige. Forskarna följde även två förskolor under ett år. De intervjuade också personal på 16 förskolor. Pedagogerna fick då svara på frågor om hur de gjorde och varför.
I takt med pågående klimatförändringar blir sommarens värmeböljor både längre och kraftigare. Det kan medföra direkta och allvarliga konsekvenser för flera djurarter. Särskilt utsatta är djur som har svårt att söka skydd.
Många havsfåglar häckar under årets varmaste månader på klippor och stränder, där de exponeras för vädrets växlingar.
– Detta gör fåglarna väldigt sårbara för höga temperaturer och solsken, men det finns väldigt få studier som undersöker exakt hur det påverkar dem, säger Agnes Olin, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Forskare har nu tittat närmare på hur höga temperaturer och solsken påverkar sillgrisslor, en havsfågel som är anpassad för arktiska och subarktiska miljöer.
Sillgrisslor övervakades dygnet runt
Den nya studien har gjorts på Stora Karlsö utanför Gotland, som har Östersjöns största koloni av sillgrisslor.
– På Stora Karlsö har vi en unik forskningsmiljö där vi kan studera sillgrisslorna i detalj. Under de senaste åren har vi satt upp en mängd övervakningskameror som filmar fåglarna dygnet runt, vilket gör att vi fångar beteenden som kanske ofta missas med traditionella studiemetoder, säger forskaren Jonas Hentati-Sundberg vid SLU.
Sillgrisslor på Stora Karlsö
Över 20 000 par sillgrisslor häckar, det vill säga lägger ägg och föder upp ungar, på Stora Karlsö varje år.
Ett sillgrisslepar lägger ett ägg per säsong, och föräldrarna hjälps åt att ruva och mata ungen.
Sillgrisslan blir äldst av alla fåglar i Sverige. Den hittills äldsta blev 47 år.
Populationen på Stora Karlsö har ökat starkt under hela 1900-talet efter att ha varit nära utrotning på grund av jakt och äggplockning.
Flämtar och justerar vingarna
Studien visade att fåglarna påverkas kraftigt vid höga temperaturer och solsken. De börjar flämta, något som fungerar som en avkylningsmekanism. De för också vingarna ut från kroppen för att försöka bli av med så mycket värme som möjligt.
Många fåglar lämnar klipporna för att kyla av sig i havet. I längden skulle detta kunna påverka den sociala dynamiken eftersom fåglarna tillbringar mindre tid tillsammans på häckningsklipporna.
Forskarnas övervakningskameror visar hur varmt det kan vara för sillgrisslorna på klipphyllorna. Bild: SLU
Äggen lämnas och fågelungar blir sårbara
I studien registrerades några tillfällen med mycket höga temperaturer på klippan – över 47 grader i direkt solljus. Då lämnade många av de vuxna fåglarna sina ägg och ungar ensamma på klippan, något de annars bara gör vid stora störningar eller födobrist.
De ensamma äggen och ungarna är sårbara. Forskarna såg flera fall där de ensamma ungarna dog i värmen, eller blev nedsparkade från klippan av andra fåglar av misstag.
Värmeböljor ett växande hot
Ibland råkade föräldrarna också sparka ner sitt eget ägg när de var väldigt påverkade av värmen.
– Under värmeböljorna i slutet av juni 2020 och 2022 var det riktigt illa och flera ägg och ungar från vårt studieområde gick förlorade. Med pågående klimatförändringar talar allt för att värmeböljor kommer bli ett allt större problem, för både sillgrisslor och andra havsfågelsarter, säger Agnes Olin.
Agnes Olin, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, SLU, agnes.olin@slu.se
Jonas Hentati Sundberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU, jonas.sundberg@slu.se
Forskare har i en intervjustudie undersökt varför medborgare i demokratiska länder konsumerar media som finansieras av auktoritära stater, till exempel ryska RT och Sputnik. De har även tittat på hur tittarna och läsarna ställer sig till budskapen i dessa kanaler.
– Det här är ett område där det saknas djupare kunskap och vi ville därför titta närmare på varför människor tar del av innehållet dessa kanaler, samt i vilken utsträckning mediebudskapen ligger i linje med deras politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Studien nyanserar synen på RT/Sputnik-konsumenter, som i internationell forskning ibland ”dragits över en kam” genom ett fokus på överrepresentationen av män och konservativa personer.
– Vår studie pekar på att långt ifrån alla svenska RT/Sputnik-konsumenter håller med om innehållet i de ryska narrativen, och att deras drivkrafter varierar stort. Alla konsumenter, oavsett drivkraft, riskerar dock att bli påverkade, särskilt om man återkommande konsumerar dessa kanaler, säger Charlotte Wagnsson och fortsätter:
– Forskning har visat att rysk informationspåverkan kan ha effekter, både vad gäller känslor och politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson.
Resultaten från Försvarshögskolans studie visar att svenska RT/Sputnik-konsumenter kan delas in i fyra huvudgrupper:
Etablissemangskritikerna: De tycker att RT/Sputnik och andra alternativa medier är bättre än etablerade medier, så kallade mainstream-medier.
De motvilliga: De är skeptiska till RT/Sputnik och andra alternativa medier, men kan inte låta bli att läsa eftersom de ändå ger något. Det kan till exempel vara att de täcker ämnen som andra medier inte rapporterar om, eller för att de är snabba med att rapportera om brott.
Medianihilisterna: Dessa konsumenter vänder sig till RT/Sputnik och andra alternativa medier eftersom de tycker att alla medier är lika dåliga. När inga medier går att lita på är det bäst att konsumera det mesta, lyder resonemanget.
Observatörerna: Här tycks det handla om en vilja ”hålla ett öga på andra sidan”. De konsumerar RT/Sputnik och andra alternativa medier trots att de är kritiska till innehållet och anser att så kallad mainstream-media håller högre kvalitet. De drivs av en vilja att hålla koll på vad meningsmotståndare tycker, till exempel för att bättre förstå dem eller för att få överblick av samhällsdebatten.
Motiveras av olika drivkrafter
– Det här stämmer överens med tidigare forskning som visar att tyska RT/Sputnik-konsumenter också motiveras av en rad olika drivkrafter, till exempel av en vilja att hålla koll på andra sidan för att bli duktigare på att argumentera mot meningsmotståndare, säger Charlotte Wagnsson.
Studien genomfördes under perioden mars-april 2022 med 43 svenska RT/Sputnikkonsumenter. Förutom intervjufrågorna fick deltagarna även ta ställning till en stor mängd uttalanden hämtade direkt från RT/Sputnik-rapportering och från den bredare allmänna svenska mediedebatten.
Inställningen hos tre huvudgrupper
Analysen av materialet visar tre olika huvudgrupper av mediekonsumenter.
– Den första gruppen ligger nära de ståndpunkter som försvaras i de ryska medierna, till exempel när det gäller negativ syn på politisk korrekthet, genusfrågor och invandring, förklarar Charlotte Wagnsson.
Den andra gruppen är mer positiv till invandring, jämställdhet och annat som RT/Sputnik kritiserar, medan den tredje gruppen ligger mitt emellan.
– Den tredje gruppen står också ut genom en hoppfull framtidssyn och tillit till myndigheter. Vissa ståndpunkter förenar samtliga grupperna, de tycks exempelvis relativt ointresserade av klimatfrågan, säger Charlotte Wagnsson.
– Varför det ser ut på det här sättet vet vi inte. En möjlighet är att det har att göra med konflikter som kan uppkomma när en av föräldrarna träffar en ny partner medan den andra föräldern fortfarande är ensam. Intressant är också att man sett liknande resultat i sociologiska studier där man undersökt samband mellan familjekonstellationer och psykiskt mående, säger Robert Svensson, professor i kriminologi, vid Malmö universitet.
Tillsammans med kollegan Björn Johnsson har han undersökt samband mellan ungdomars risk att hamna i brottsliga miljöer och vilka familjekonstellationer de lever i eller hur deras fritid är organiserad?
Tidigare forskning visar att ungdomar som vuxit upp i familjer där föräldrarna separerat eller aldrig bott tillsammans, begår brott i något större utsträckning. Alla unga med separerade föräldrar begår såklart inte brott, men på gruppnivå går det att se sambandet.
– Vi vet att det har en skyddande effekt att bo med bägge föräldrarna. Men i den här studien ville vi titta på det mer finfördelat och undersöka en bredare palett av olika familjekonstellationer, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Balans när både föräldrarna träffat nya partners
– Vi inspirerades av en studie inom familjesociologi där man undersökt det på ett sätt vi vanligtvis inte gör inom kriminologin, där man oftast nöjer sig med att jämföra mellan om ungdomarna bor i en kärnfamilj eller om föräldrarna är skilda, säger Robert Svensson, professor i kriminologi vid Malmö universitet.
Undersökningen genomfördes mellan 2016 och 2019 och omfattade 3 838 ungdomar i årskurs 9 i åtta mindre skånska kommuner. Studien bekräftade att det fanns ett samband mellan brottslighet hos unga och splittrade familjer, men två intressanta undantag uppdagades:
Konflikter när bara ena föräldern träffat en ny?
I de fall där barnen bodde växelvis hos sina föräldrar där antingen båda hade träffat en ny partner eller ingen av dem, syntes ingen ökning av de negativa utfallen. Alltså där det förelåg en balans, en symmetri, mellan de nykomponerade relationerna.
Däremot var kopplingen till brottslighet hos unga starkare i en asymmetrisk familjekonstellation, det vill säga där bara den ena föräldern träffat en ny partner.
Mindre cannabis när föräldrarna var med
En annan studie som Robert Svensson och Björn Johnson genomfört, som har tydlig koppling till den om familjekonstellationer, är i vilken grad det finns ett samband mellan strukturerade/ostrukturerade aktiviteter hos ungdomar och brottslighet samt användning av cannabis.
Strukturerade aktiviteter är organiserade sådana, som idrottsträning där vuxna ledare är närvarande. Ostrukturerade aktiviteter när ungdomar umgås mer planlöst och utan att vuxna medverkar; alltså där den sociala kontrollen är försvagad och vuxenvärldens involvering är satt ur spel.
– Det är välkänt sedan tidigare att ostrukturerade aktiviteter är en riskfaktor för ungdomar när det kommer till kriminalitet och cannabis. Det nya var att vi ville se om det blev någon skillnad för dessa ungdomar när de ägnade sig åt strukturerade aktiviteter några gånger i veckan, säger Björn Johnson.
Idrott skyddade mot droger och brottslighet
Som väntat minskade de negativa utfallen då man införde strukturerade aktiviteter. Intressant var att just idrottsaktiviteter verkade ha den starkaste skyddande effekten, jämfört med exempelvis musik-, dans- och teateraktiviteter. En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att idrott ofta är tidskrävande och därför stjäl mycket tid från annat som är mer destruktivt.
– Vi vet egentligen inte vad det är hos de strukturerade aktiviteterna som verkar som en buffert mot brottslighet och droger. Kanske är det för att man bygger upp starka band till dem man träffar på träningen eller teatern? Det vill vi titta vidare på, säger Robert Svensson vid Malmö universitet.
Risken för ungdomar att hamna i brottsliga miljöer – två studier
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
