Att samverka med kollegor i andra länder beskrivs som ett krav för att kunna motverka gränsöverskridande brottslighet. Samtidigt skapar internationell samverkan svårigheter för poliser och gränspoliser, visar en studie från Högskolan Kristianstad och Linnéuniversitetet.
Studien hade två syften, dels att analysera samarbetet mellan gränsmyndigheter i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen, dels att visa hur förtroende och yrkesidentitet uppstår i det gemensamma arbetet.
Misstänksamhet hindrar arbetet
Ett fynd i studien är att det internationella arbetet ibland försvåras av inbördes misstänksamhet, säger Sophia Yakhlef, universitetslektor i sociologi med inriktning på kriminologi vid Högskolan Kristianstad.
– En intressant aspekt som upptäcktes i den här studien är att poliserna inte enbart kontrasterade sig själva mot brottslingar och kriminella grupper, utan även mot en fiende som kunde hittas bland kollegor eller ha inflytande över kollegor.
Misstänksamheten hindrade gemenskapsbyggande och förtroendeskapande och ibland även möjligheten att genomföra det dagliga arbetet, säger Sophia Yakhlef. Bland annat kunde poliser vara ovilliga att dela med sig av viktig information, eller diskutera pågående fall.
– Enligt poliserna är det oftast mycket svårt att lösa dessa brott utan samarbete från organisationer från den andra sidan, just eftersom man då bara får ”halva bilden” eller delar av informationen. Om samarbetet hindras på grund av misstänksamhet blir brottsutredningen och de inblandade lidande, säger Sophia Yakhlef.
Misstänksamhet som är ogrundad och bygger på gamla föreställningar kan förhindras genom gemensamma insatser, förtroendeskapande och genom att man lära känna varandra, menar forskarna.
Polis i Tallinn, Estland. Bild: Ilja Nedilko, Unsplash
Ryssland blev gemensam fiende
Forskarna samlade in material till studien när Ryssland annekterade Krim 2014–2015. Ryssland eller ryska spioner blev under denna tid något som poliser kunde se som en yttre fiende – ”den andre”, som man kunde enas i motståndet till.
– ”Den andre” förstärkte polisernas och gränsbevakarnas band inom gruppen. De samarbetssekvenser vi undersökt visar att professionellas identiteter skapas och återskapas genom att kontrastera sig mot dessa kategorier, säger Goran Basic vid Linnéuniversitetet.
Moral skapas och återskapas, menar forskarna, i mötet med människor som förknippas med att vara ”fienden”, som kan vara närvarande i både fysisk och osynlig form.
Viktigt att bygga bra samverkan
Forskarna säger att de hoppas att de analytiska begrepp som avhandlas i studien, som normupplösning, gruppmentalitet och konstruktion av en fiende, ska komma att användas på polisutbildningar i Sverige.
– Det är viktigt för den praktiska verksamheten att förstå värdet av förtroendeskapande och relationskapande för att samverkan inte ska präglas av misstänksamhet mot dem man samarbetar med, säger Sophia Yakhlef.
Det nya fenomenet the Slow Flower Movement är här för att stanna. Rebecca Thörning, Åsa Klintborg Ahlklo och Sara Spendrup från SLU har kartlagt den växande odlingen av svenska snittblommor. Gemensamt för dessa blomsterbönder är att de odlar snittblommor på friland med sociala medier som främsta försäljningskanal och kontaktyta.
– Det är en växande rörelse och något som verkligen är på väg. Blomsterbönderna är driftiga företagare, oftast kvinnor, som har många ben att stå på i företagandet, säger Sara Spendrup. Hon är lektor i företagsledning och har under många år forskat om trädgårdsekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Slow Flower Movement
The Slow Flower Movement strävar efter att vara ett hållbart alternativ till den konventionella snittblomsproduktionen. Huvudmålen är att producera hållbara frilandsodlade snittblommor lokalt och i säsong. Rörelsen uppstod i USA, i samband med att begreppet Slow Flower myntades av Debra Prinzing år 2013.
Rörelsen består av småskaliga snittblomsodlare i Sverige, som fokuserar på att odla miljövänligt närodlade blommor i säsong.
Bönder med stark passion för blommor
Rebecca Thörning har intervjuat ett antal företagare och i det arbetet mött blomsterbönder med vitt skilda bakgrunder. Storleken på deras odlingar varierar mellan 100 och 1 000 kvadratmeter.
– Många av företagarna drivs av en stark passion för blommor och arbetet blir som en livsstil, säger Rebecca Thörning.
Arbetet i odlingen sker till stor del för hand och är säsongsbetonat, med hög arbetsinsats under vår, sommar och höst. Många av blomsterbönderna samarbetar med lokala florister, rekoringar, har självplock, olika typer av kursverksamhet och exempelvis fröförsäljning. För att få ekonomin att gå ihop under lågsäsong kompletteras odlingen ibland med andra jobb bredvid.
Rebecca Thörning berättar om en stor mångfald i blomsterböndernas försäljning av sina produkter.
– Deras syfte är inte att vara nationella utan de vill verka i sin bygd och bidra till lokalsamhället och en levande landsbygd genom unika och hållbara produkter.
Omstart för svenska snittblommor
Att odla snittblommor i Sverige är inget nytt, för förr fanns det många svenska producenter. Efter andra världskriget industrialiserades odlingen och Nederländerna blev en stor aktör. Därefter minskade den svenska odlingen för att slutligen nästan helt försvinna, med undantag av produktionen av växthustulpaner.
Idag importeras snittblommor från länder över hela världen. Samtidigt sker nu en spännande omstart för den inhemska produktionen. Många av blomsterbönderna är medlemmar i föreningen Snittblomsodlare i Sverige som startade 2020 har strax över 150 medlemmar och inom föreningen sker ett stort utbyte av kunskap.
Sara Spendrup, universitetslektor, Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet, sara.spendrup@slu.se
Rebecca Thörning, universitetsadjunkt, Institutionen för människa och samhälle
Sveriges lantbruksuniversitet, rebecca.thorning@slu.se
I Sverige drabbas årligen drygt 20 000 personer av stroke, varav cirka 2500 är till följd av hjärnblödning som är den allvarligaste formen.
Regelbunden träning minskar risken för hjärnblödning, men för den som ändå drabbas kan lätt fysisk aktivitet under minst fyra timmar i veckan ha stor betydelse. Det visar en ny studie.
– Resultaten visar att de som var lätt fysiskt aktiva innan sin hjärnblödning, som att ta en promenad eller cykla minst 35 minuter per dag, fick en minskad sannolikhet för svåra symtom och död efter hjärnblödningen, säger Adam Viktorisson, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Symptom efter en stroke
En stroke innebär akut syrebrist i hjärnan och orsakas antingen av ett stopp i blodkärlen (hjärninfarkt) eller en blödning.
Symtomen som uppstår vid stroke kan vara förlamning, oftast i ena kroppshalvan, men också talstörning, synfältsbortfall, yrsel med balanssvårigheter, kraftig huvudvärk och medvetslöshet.
Få motionerade regelbundet
I studien var närmare hälften av personerna inaktiva före hjärnblödningen. En av tre utförde lätt fysisk aktivitet. Färre än fem procent motionerade regelbundet.
– Fysisk aktivitet är inte synonymt med träning. Att träna är en medveten handling där man rör sig för att stärka muskler eller förbättra kondition. Fysisk aktivitet kan vara att promenera till jobbet eller att gå till affären. Det är anmärkningsvärt att även lätt fysisk aktivitet gör stor skillnad. Man ska dock komma ihåg att studien utgår från en åldrad population där även lätt fysisk aktivitet kan vara ansträngande, säger Adam Viktorisson.
Koppling till svåra symtom
Studien påvisar inget orsakssamband mellan fysisk aktivitet och skydd mot allvarliga symtom vid hjärnblödning, men kopplingen är stark.
Beaktas alla strokesymtom och dess svårighetgrad drabbades närmare häften av dem som var inaktiva av mycket svår hjärnblödning. Det kan jämföras med färre än 20 procent bland tidigare fysiskt aktiva.
Dubbelt så hög femårsöverlevnad
Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning var mer än dubbelt så hög bland fysiskt aktiva.
– Denna studie kan förhoppningsvis bidra till att människor rör på sig mer vilket minskar andelen svårt skadade patienter. Ökad rörlighet kan då också innebära bättre livskvalitet för patienterna och mindre belastning för vården, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen som är professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Mer om studien
Studien innefattar samtliga patienter som vårdats för hjärnblödning på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg mellan 2014 och 2019. Totalt inkluderades 763 personer med hjärnblödning och en jämförelsegrupp på 4425 personer med hjärninfarkt. Medelåldern var 73 år och hälften är kvinnor.
År 2016 uppskattade Europeiska miljöbyrån att mer än 60 procent av totalvikten av kemikalier som användes i Europa på ett eller annat sätt var skadliga för människors hälsa.
Samtidigt finns inom Europeiska unionen lagstiftningen REACH vars uttalade syfte är att ge ett starkt skydd för miljö och människors hälsa. Tillverkning och användning av särskilt farliga ämnen kan bli föremål för olika bindande begränsningar och villkor, inklusive totalförbud.
Vägen till ett sådant förbud inleds typiskt med att medlemsstaterna eller den Europeiska kemikaliemyndigheten föreslår att ett specifikt ämne bör inkluderas i en så kallad kandidatförteckning. Kemikalierna genomgår därefter en prioriteringsprocess för att tas upp i den så kallade tillståndsförteckningen.
De ämnen som hamnar på tillståndsförteckningen kräver ett särskilt godkännande för att fortsätta användas. Till exempel kan det ges vid specialiserade användningsområden där det är extra svårt att byta ut kemikalier mot säkrare alternativ.
Ekonomiska intressen trumfar risker
I den aktuella studien undersöker forskare vad det är som styr huruvida ett ämne ska hamna på kandidatlistan eller inte.
Studien visar att riskminimering och kunskap om de specifika kemikalierna är viktiga drivkrafter. Men de visar också att de kemikalier som listas är av låg ekonomisk betydelse. Produktionen och importen av de specifika kemikalierna kan ha upphört redan före listningen. Det kan också vara så att de listade kemikalierna aldrig producerats eller importerats till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet överhuvudtaget.
Det här leder i sin tur till att kemikalieriskerna minskar mindre än vad som kunnat förväntas av listningen, enligt forskarna.
– Vi ser att det inte är riskminimering som främst avgör om användningen av en kemikalie begränsas, utan om den produceras i eller importeras till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, säger Jessica Coria, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Frågan är hur effektivt systemet är
EU-länderna verkar alltså vara mindre benägna att reglera ett ämne om det påverkar de ekonomiska intressena hos europeiska företag.
– Det är inte förvånande att ekonomiska intressen påverkar vilka kemikalier som regleras, men att de har så stor betydelse som vår studie visar ger skäl att ifrågasätta hur effektivt systemet är i att avlägsna skadliga ämnen från marknaden, säger Erik Kristiansson vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.
Kan blir svårare att komma överens
Framöver kan det bli allt svårare att komma överens om vilka kemikalier som skall tas upp i kandidatförteckningen då listning av kemikalier som produceras lokalt troligtvis kommer att möta ett starkare politiskt motstånd, enligt forskarna.
– Det kan krävas en omarbetning av processen för att riskminimering ska bli den viktigaste drivkraften och att farliga kemikalier som produceras eller importeras till Europa ska listas även om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria.
Cancer orsakas av genetiska mutationer i en cell och över tid blir tumören ett lapptäcke av grupper av celler, så kallade cancerkloner. Forskare från bland annat Stockholms universitet har nu studerat dessa kloner med hjälp av ny teknik.
– Nu har vi för första gången kunnat i detalj kartlägga utbredningen av sådana kloner genom att visualisera dussintals av dessa mutationer i vävnadssnitt från en uppsättning bröstcancertumörer, säger Mats Nilsson, professor vid Stockholms universitet.
Kloner beter sig olika
Forskargruppen fann att det i flera stadier av bröstcancerutveckling finns specifika, och ofta oväntade, mönster av klontillväxt – och att genetiska kloner beter sig olika beroende på var i bröstet de börjar.
Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Resultaten tyder alltså på att det ibland inte bara är genetiken som påverkar hur cancer växer, utan också var tumören finns.
– Insikten om detta kan förklara varför vissa behandlingar bara fungerar hos vissa individer, även om de har liknande mutationer som andra, eftersom tumörerna finns i olika delar av bröstet, säger Mats Nilsson.
Frågor om spridning kan få svar
Den här metoden kan, enligt forskarna, användas för att svara på några av de stora frågorna om cancer: varför vissa cancerceller sprids, hur behandlingsresistens bildas och varför vissa behandlingar misslyckas.
I framtiden, hoppas forskarna, kan det bli möjligt att påverka miljön runt tumören för att förhindra cancerns förmåga att växa och spridas. Den nya tekniken kan också användas för att testa hur nya behandlingar påverkar cancern och hur tumörer interagerar med immunsystemet.
Vetenskaplig artikel:
Spatial genomics maps the structure, nature and evolution of cancer clones (Artem Lomakin, Jessica Svedlund, Carina Strell, Milana Gataric, Artem Shmatko, Gleb Rukhovich, Jun Sung Park, Young Seok Ju, Stefan Dentro, Vitalii Kleshchevnikov, Vasyl Vaskivskyi, Tong Li, Omer Ali Bayraktar, Sarah Pinder, Andrea L. Richardson, Sandro Santagata, Peter J. Campbell, Hege Russnes, Moritz Gerstung, Mats Nilsson och Lucy R. Yates), Nature.
Kontakt:
Mats Nilsson, professor i biokemi/molekylär diagnostik vid Stockholms universitet och SciLifeLab mats.nilsson@scilifelab.se
En ny studie vid Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hälsoeffekter av promenader till och från jobbet.
Studien är gjord på 20 manliga och kvinnliga fotgängare som går till och från sitt arbete i Storstockholm under alla vardagar. De har även studerats när de promenerat med olika hastigheter på plant underlag inomhus för att kunna jämföra med gång i utomhusmiljö. De testades även i vila och med maximala löpbands- och cykelergometertester i laboratorium.
Resultatet visar att pendlarna i snitt gick cirka 2,2 kilometer till arbetet. Fotgängarna gick ungefär 385 turer om året. Det motsvarar drygt 80 mil om året. Den energiomsättning detta innebär bidrar till en effektiv viktkontroll.
6 000 steg ger positiva effekter
Hittills har rekommendationen varit 10 000 steg per dag för att uppnå positiva hälsoeffekter. Men forskarna vid GHI menar att 6 000 steg räcker.
– Intressant är att om man promenerar utomhus i Storstockholm kräver det 30 procent mer energi än om man går med samma hastighet på ett plant underlag inomhus. När vi utvecklat rekommendationen om de 6 000 transportstegen per dag, fem dagar i veckan, har vi tagit hänsyn till att den även ska fungera om man går i ett helt plant landskap. Vidare har vi utgått från konditionsnivåer i den vuxna befolkningen av idag, säger Peter Schantz som är professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
Promenerande arbetspendlare går 80 mil
Studien gjordes på personer som går till och från sitt arbete under alla vardagar. Under den normala gångpendlingen registrerade forskarna bland annat nivåer av syreupptagning, energiförbrukning, ventilation, hjärtfrekvens, uppskattad upplevd ansträngning, antal steg, distans och hastighet.
Både kvinnor och män förbrukade i snitt 0,96 kilokalorier per kilo kroppsvikt per kilometer. De 80 milen per år motsvarar 6–8 kilo fettväv i energiomsättning. Denna energiomsättning, 48 000 kilokalorier för kvinnor och 63 000 för män, bidrar till en effektiv viktkontroll.
Viss ansträngningsnivå krävs
Rekommendationen om att gå 10 000 steg per dag lanserades i Japan år 1964, men den baserades inte på några vetenskapliga studier, enligt Peter Schantz. Han betonar att dessa steg räknas under hela dagen, och har väldigt olika karaktär. Går man sina transportsteg finns en måttlig ansträngningsnivå, något som krävs för att få hälsoeffekter.
– Hälsoeffekterna planar ut efter 6 000 transportsteg, men om man går fler steg under en dag, vilket är sannolikt, så bidrar det till ökad energiomsättning, och det har ett värde i sig.
Studien är en del av ett större forskningsprojekt om vardagsmotion i form av gång och cykling.
Peter Schantz, professor vid Gymnastik-och idrottshögskolan, peter.schantz@gih.se
Screening innebär att man undersöker ett stort antal människor för att hitta sjukdom, eller förstadium till sjukdom. I Sverige görs screening exempelvis i form av mammografi och cellprovtagning.
Risken för stroke är fem gånger högre för dem som har förmaksflimmer. Skulle man då kunna ha screening i befolkningen för förmaksflimmer? Ja, det finns goda skäl till det, anser forskare.
De har i en studie räknat på kostnadseffektiviteten av screening för förmaksflimmer hos personer i åldern 75–76 år och finner att screening skulle rädda liv. Enligt hälsoekonomiska beräkningar skulle sådana här undersökningar även spara pengar i sjukvården, enligt studien.
Förmaksflimmer märks inte alltid
En del personer som har förmaksflimmer känner av det, men det är vanligt att ha tillståndet utan att märka det. Vid förmaksflimmer rör sig delar av hjärtat, förmaken, mycket snabbt och det leder till att hjärtats pumpförmåga blir sämre. Då kan blodet levra sig inne i hjärtat. Levrat blod kan sedan färdas från hjärtat upp till hjärnan och orsaka en blodpropp, eller stroke.
Blodförtunnande behandling kan förhindra att blodproppar bildas. Med screening kan vården hitta människor som har förmaksflimmer utan märkbara symptom – och erbjuda dem blodförtunnande behandling som minskar risken för stroke.
Källa: Linköpings universitet
– Screeningen är en väldigt enkel intervention. I princip lägger man tummarna på en handhållen EKG-apparat, som mäter hjärtats aktivitet, och gör så två gånger om dagen i två veckor, säger Emma Svennberg, forskare och läkare.
I den hälsoekonomiska analysen har forskarna tagit hänsyn till att en del som bjuds in till screeningen inte dyker upp,
– De som kommer till screeningen är i regel friskare än de som inte deltar. Trots det blir screeningen kostnadsbesparande enligt vår studie. Jag hoppas att beslutsfattare och sjukvården tar till sig detta. Det är en av våra svåraste sjukdomar som kan förebyggas på det här sättet, säger Lars-Åke Levin, professor vid Linköpings universitet.
Tandlossning, parodontit, ökar med stigande ålder och har länge varit en mycket ovanlig sjukdom hos svenska ungdomar. I genomsnitt drabbas bara cirka en på tusen tonåringar i Sverige. I andra delar av världen, bland annat i många länder i Afrika, är sjukdomen vanligare.
Parodontit, tandlossning
Parodontit innebär att tändernas fäste förstörs på grund av en inflammation som orsakas av bakterier i munhålan.
Analyser av odlingar av bakteriefloran visar en högre förekomst av specifika bakterier i munhålan hos personer med parodontit. Dessa bakterier trivs i området mellan tandköttet och tanden. Den orala mikrofloran etableras tidigt i livet och överförs i huvudsak från föräldrar och äldre syskon, medan överföring mellan vuxna individer med redan etablerad munflora anses vara försumbar.
Källa: Umeå universitet
Enligt analyser av data från ungdomars tandvårdsbesök i Västerbotten verkar parodontit öka där. Det handlar om data från 1 600 ungdomars besök i tandvården i regionen, vid 15 års ålder.
Ökningen kan kopplas till att fler än tidigare har sitt ursprung i delar av världen där sjukdomen är vanligare, enligt doktoranden och tandläkaren Mark Lindholm som har skrivit en avhandling i ämnet vid Umeå universitet.
Fortfarande handlar det dock om relativt låga siffror, cirka en på 100 hade sjukdomen.
Parodontit kan upptäckas tidigt
Ett annat resultat från avhandlingen är att det gick att se början på parodontit tidigt i sjukdomsprocessen. Det handlade om mycket små förändringar, synliga på röntgen. Detta öppnar för möjlighet att bekämpa sjukdomen, säger Mark Lindholm.
– Om tandläkaren vet vad hen ska hålla utkik efter på röntgenbilderna, och därmed hittar tidiga stadier av parodontit, kan man sätta in behandling tidigt så att inga tänder behöver förloras, säger Mark Lindholm.
Mark Lindholm, tandläkare och doktorand vid Umeå universitet mark.lindholm@umu.se
Det finns fortfarande skog i Sverige som är gammal, produktiv, naturlig och oskyddad. Med ”produktiv” menas att skogen är sådan att den skulle kunna användas för skogsbruk. Med ”naturlig” menas att den sannolikt aldrig har kalhuggits och ”oskyddad” att skogen inte tillhör naturreservat eller liknande.
Den här sortens skog hyser många djur- och växtarter och finns spridd över hela landet. Men ytan krymper snabbt, enligt forskare.
Mellan 2003 och 2019 försvann nästan en fjärdedel av dessa gamla oskyddade skogar. Och med nuvarande takt på avverkningen kommer skogarna om 50 år att vara helt borta, enligt forskare från Lunds och Umeå universitet.
– Det går galet fort. Med nuvarande takt på kalhuggningen kommer de sista av dessa oskyddade, gamla naturliga skogar att försvinna i Sverige på 2070-talet, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
Resultaten i studien är tydliga, säger han.
– Det är tack vare det unikt rika datamaterialet vi har i Sverige som vi kunde undersöka detta.
Bild: Ulrika Ervander
Konsekvenserna är svåra att överblicka
Konsekvenserna för den biologiska mångfalden och det svenska samhället är svåra att beräkna, menar forskarna.
– Med tanke på att dessa äldre skogar utgör en relativt liten och snabbt krympande del av det större skogslandskapet försvinner snabbt möjligheten att studera dessa system för att förstå vad vi förlorar, säger Daniel Metcalfe, naturgeografiforskare vid Umeå universitet.
Ingen vet exakt var avverkningen sker
Det verkar pågå mycket kalavverkning av gammal naturskog i de flesta av världens nordliga länder, konstaterar forskarna. Men exakt var den avverkningen sker, och i vilken omfattning, är svårt att veta. Det saknas officiella kartor och naturlig skog är svår att skilja från annan skog på satellitbilder.
– Det är samma i Sverige som i Finland, Kanada, Ryssland och andra nordliga länder. Ingen håller riktigt koll på detta, säger Anders Ahlström.
Bild: Ulrika Ervander
Skog försvinner i det tysta
Som jämförelse kan de flesta typer av omställning av markanvändning i tropikerna upptäckas med hjälp av satelliter som övervakar förlusterna av naturskog.
– Avskogning och förlust av naturlig skog i Amazonas och andra delar av världen får stark internationell kritik, men förlust av gammal naturlig skog i mycket snabb takt sker framför våra ögon i våra egna, rikare, länder, säger Anders Ahlström.
– Vi måste snabbt göra kartor av dessa skogar och utveckla strategier för att bevara dem. Annars kommer dessa skogar snart att vara borta innan vi ens hunnit utvärdera dem för klimat, biologisk mångfald och kulturella värden.
Så gjordes studien
I studien kopplade forskargruppen ihop nationella skogsinventeringsdata om skogars ålder från mer än 90 000 inventeringsytor från riksskogstaxeringen med en statlig databas som dokumenterar nästan en miljon enskilda avverkningar sedan 2003.
Av alla inventerade skogar som har kalhuggits har 19 procent skett i skogar som är så gamla att de högst sannolikt aldrig tidigare kalhuggits och därmed inte är planterade eller sådda. Detta trots att en majoritet av den produktiva skogsmarken omfattas av miljöcertifiering som prioriterar skydd av skogar med högt ekologiskt värde.
Anders Ahlström, docent och lektor, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet anders.ahlstrom@nateko.lu.se
Studien bygger på analys av registerdata från drygt 1,7 miljoner män som mönstrade för värnplikt i Sverige mellan 1969 och 2005. Genomsnittsåldern vid mönstring var 18 år.
Mönstringsuppgifterna omfattade bland annat längd, vikt, blodtryck, kondition och muskelstyrka. Med stöd av data från slutenvårds- och dödsorsaksregister kunde forskarna fastställa förekomsten av förmaksflimmer senare i männens liv.
Förmaksflimmer – oregelbundna hjärtslag
Förmaksflimmer kännetecknas av oregelbundna och ofta snabba hjärtslag. Ibland förmår inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska. Graden av symtom varierar och sjukdomen kan vara kronisk eller komma i attacker. Ofta krävs sjukhusvård. Med förmaksflimmer ökar risken för hjärtsvikt och ischemisk stroke, hjärninfarkt.
Källa: Göteborgs universitet
Kraftigt ökad risk vid BMI 35 eller mer
Genomsnittsålder för diagnosen förmaksflimmer var drygt 52 år i gruppen som helhet.
Den ökade risken för framtida förmaksflimmer ökade med stigande kroppsmasseindex, BMI, vid mönstring.
För dem med svår eller sjuklig fetma vid mönstring, BMI 35 eller mer, var risken för förmaksflimmer i yngre medelålder mellan tre- och fyrfaldigt ökad. För dessa män låg snittåldern vid diagnos på drygt 43 år.
Även risk för stroke
Enligt studien var förhöjt BMI hos ungdomar alltså starkt kopplat till tidigt förmaksflimmer, med efterföljande sämre kliniska resultat. Långtidsexponering för övervikt och fetma bland individer som fått förmaksflimmer var förenat med ökad risk för död, hjärtsvikt och ischemisk stroke.
Forskaren och läkaren Demir Djekic ser screening för förmaksflimmer och mer aktiv uppföljning och behandling som möjligheter på sikt. Han tipsar också om att låta testa hjärtat vid misstänkta symptom.
– Har man varit överviktig under lång tid och känner av symptom på förmaksflimmer, som hjärtklappning, andnöd eller oregelbunden puls, kan man vända sig till sin vårdcentral och lämna ett EKG.
Demir Djekic, anknuten till forskning inom molekylär och klinisk medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ST-läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset demir.djekic@gu.se
Bland alla människor sker i sena tonåren en normal utgallring av mindre önskvärda kopplingar mellan nervcellerna, så kallade synapser.
Processen är viktig för att hjärnan ska utvecklas på bästa sätt. Men patienter med schizofreni har färre antal synapser i hjärnan jämfört med människor utan sjukdomen.
Forskare från Karolinska institutet visade för några år sedan att nedbrytningen av synapser vid schizofreni är ökad. De visade också att detta kan kopplas till en genetisk riskvariant för sjukdomen och att den påverkar ett särskilt protein, C4A.
Förhöjda nivåer av proteiner vid sjukdomen
Nu har samma forskare utvecklat en metod för att kunna mäta nivåerna av proteinet i ryggmärgsvätskan. I två patientgrupper kunde forskarna se att nivåerna var förhöjda hos patienter som nyligen fått sina första psykossymptom, och som vid en senare uppföljning utvecklat schizofreni.
– Efter att ha kontrollerat för ökat antal genetiska riskvarianter hos patienterna observerade vi fortsatt förhöjda nivåer av C4A, säger doktoranden Jessica Gracias Lekander vid KI.
Cytokiner driver på proteinet
Vid upprepade tillfällen har även två olika cytokiner, IL-1beta och IL-6, som produceras av immunförsvaret vid inflammation, visat sig vara förhöjda hos patienter med schizofreni.
Forskarna gjorde därför fler experiment som visade att de här cytokinerna stimulerar uttrycket av proteinet C4A. Patienterna med höga nivåer av proteinet hade också höga nivåer av framför allt IL-1beta.
– Det här indikerar att den mekanism vi ser i laboratoriet också är relevant i patienternas hjärnor och att inflammation förstärker effekten av den genetiska riskvarianten, säger Carl Sellgren Majkowitz, forskare vid Karolinska institutet.
Kan leda till effektivare behandlingar
Forskarna hoppas att fynden ska leda till mer effektiva och riktade behandlingar i det tidiga förloppet av schizofreni.
– Tillgängliga behandlingar är i nuläget inte individanpassade och fokuserar på att minska symptomen hos de patienter som redan utvecklat sjukdomen, säger Carl Sellgren Majkowitz.
Carl Sellgren Majkowitz, överläkare och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, carl.sellgren@ki.se
Livet på jorden delas in i tre grupper av organismer: Bakterier, arkéer och eukaryoter. Människor tillhör den sista gruppen, eukaryoterna. En teori är att vi utvecklats från arkéer som i sin tur kan ha utvecklats från bakterier.
Det är arkéer och eukaryoter
Arkéer, tidigare kallade arkebakterier, är en av de tre stora domänerna för kategorisering av alla levande organismer. Arkéer finns överallt där man kan hitta bakterier och även i några andra, mer extrema miljöer, som heta källor, saltbassänger, undervattensgejsrar, kokande syra och radioaktivt avfall. Till skillnad från bakterier består inte arkéernas cellväggar av peptidoglykan utan av pseudomurein. Arkéerna saknar oftast ett yttre cellmembran.
Eukaryoter är organismer som har en eller flera komplexa celler, i vilka arvsmassan återfinns i en cellkärna som avgränsas av ett cellmembran. Dessa celler är också relativt stora. Djur, växter och svampar är eukaryoter.
Källa: Wikipedia
Nu har ett forskarlag från Umeå universitet upptäckt tydliga spår från en arké, vid namn odinarchaeota, i ett enzym som finns i cellkärnan i mänskliga celler.
Det mänskliga enzymet har en mängd olika funktioner, som energimetabolism, stabilisering av arvsmassa och programmerad celldöd.
– Upptäckten bidrar med en liten pusselbit till förståelse av hur mänskliga celler har utvecklats från mer primitiva föregångare, säger Magnus Wolf-Watz, professor vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Uråldriga föregångaren har unika egenskaper
Den primitiva föregångaren odinarchaeota har en helt unik och värdefull egenskap i jämförelse med det mänskliga enzymet. Det mänskliga enzymet kan bara känna igen och använda en specifik molekyl när den katalyserar en kemisk reaktion. Men enzymet från odinarchaeota kan använda ett brett spektrum av molekyler.
– I studien upptäckte vi den molekylära mekanismen för detta breda spektrum, säger Elisabet Sauer-Eriksson, professor vid Kemiska institutionen.
Glutamin är nyckelspelare
Tricket är att enzymet från odinarchaeota använder aminosyran glutamin. Den har unika kemiska egenskaper som utnyttjas till sin fulla potential i enzymet.
– Den generella och breda igenkänningen av olika molekyler sker med en kort loopsekvens i enzymet och denna loop skulle kunna användas som en legobit vid design av nya enzymer, säger Elisabet Sauer-Eriksson.
Området enzymdesign har som mål att utveckla enzymer som kan användas inom bland annat grön kemi, exempelvis när man förädlar träråvara.
Magnus Wolf-Watz, professor vid Kemiska institutionen, Umeå universitet magnus.wolf-watz@umu.se
Moharen är en underart till skogsharen, med det latinska namnet Lepus timidus, och finns bara i södra Skandinavien och i västra Estland. I Sverige förekommer den upp till Dalälven.
Istället för den vita vinterdräkt som är typisk för nordliga skogsharar har den en gråblå färg som ibland kan ses hos fjällrävar. Denna färgvariant är troligen en anpassning till det mindre tillförlitliga snötäcket i södra Skandinavien.
Fältharen konkurrerar ut andra harar
Moharens utbredning överlappar dock idag med den introducerade fältharen, Lepus europaeus, som dessvärre tycks konkurrera ut skogsharar där de förekommer tillsammans. Det är därmed stor risk att moharen, som är en unikt anpassad underart till skogsharen, riskerar att dö ut.
Kunskap om den genetiska grunden för vissa egenskaper är viktig för förståelsen av specifika anpassningar, som exempelvis pälsfärg. För att utreda detta har forskare kartlagt genomet, hela arvsmassan, hos tre moharar med blå vinterdräkt. De har också undersökt arvsmassan hos två nordliga skogsharar med vit vinterdräkt och två fältharar som är bruna året om.
Skiljer sig åt
Det visade sig att mohararnas arvsmassa skiljde sig markant från de nordliga skogshararnas, trots att dessa två underarter samexisterat i Sverige under tusentals år. De äldsta fynden av skogshare är 12 000 år gamla.
– Vi konstaterar att skillnaden mellan dessa två underarter av skogshare inte är begränsad till färgdräkten, utan att moharen dessutom verkar ha ett unikt ursprung med ett unikt genom. Detta tyder på att moharen invandrade till Sverige söderifrån efter den senaste istiden, medan de nordliga skogshararna troligen invandrade senare, från nordost, säger forskaren Craig Michell.
Viktig kunskap för att bevara moharen
Fortsatt forskning kommer förhoppningsvis att ytterligare klargöra de två underarternas olika invandringshistoria.
– Våra helgenomsekvenser kan dessutom användas för att utforma genetiska verktyg för övervakning och förvaltning, samt användas för studier av genetisk differentiering och lokal anpassning. Förhoppningsvis kan resultaten motivera kraftfulla åtgärder för att bevara vår unika mohare, säger Carl-Gustaf Thulin från SLU, som leder projektet om moharens status och bevarande.
Carl-Gustaf Thulin, forskare vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, Sveriges lantbruksuniversitet, carl-gustaf.thulin@slu.se
Jordens klimat blir allt varmare och förändringen tycks gå allt snabbare. Det påverkar redan stora delar av jordens befolkning som måste fly sina hem på grund av extrem torka, höjda havsnivåer eller återkommande störtfloder. Situationen förväntas dessutom förvärras under de kommande åren.
Enligt Parisavtalet måste utsläppen av växthusgaser minska om den globala temperaturhöjningen ska kunna begränsas till två grader. Men i en studie ställer sig forskare vid Linköpings universitet frågan om vi verkligen har tillräckliga mätmetoder för att uppnå målet.
– Vid en hälsokris kan samhället göra gemensam sak av att snabbt utveckla nya diagnosverktyg för att sätta in rätt behandling. Det såg vi inte minst under covid-19-pandemin. Nu krävs på samma sätt snabb utveckling av bättre diagnosmetoder för den monumentala kris som klimatförändringarna innebär. Vi måste kunna mäta på fler sätt för att veta att vi vidtar bästa möjliga åtgärder, säger David Bastviken som är professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet.
Akuta utmaningar finns
Han har lett en studie där 13 500 vetenskapliga artiklar granskats för att kartlägga vilka metoder som används för att mäta utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Resultaten visar att det finns akuta och allvarliga utmaningar.
Mätmetoderna som används idag fungerar bra för forskning, men de är inte anpassade för att utforma och utvärdera åtgärder för utsläppsminskningar i samhället, något som krävs för att nå Parisavtalets mål.
Det saknas mätmetoder som är anpassade för övervakning av hur olika utsläpp förändras över tid och för att veta om åtgärder fungerar som tänkt. Det saknas också metoder som tar hänsyn till den viktiga mellanstora landskapsskalan, utöver småskaliga punktmätningar och mätningar som ger storskaliga medelvärden för hektar till kvadratkilometrar. Detta skapar kunskapsluckor om lokala variationer och om hur utsläpp regleras och bäst kan minskas.
Svårt att fatta beslut om insatser
På global nivå är data om hur mängden växthusgaser har förändrats över tid i atmosfären tydliga, liksom utsläpp från fossila källor. De grundläggande orsakerna till klimatförändringarna är alltså klarlagda och odiskutabla.
Men klimatkrisen innebär att vi måste känna till och kunna hantera alla typer av utsläpp – inte bara de välkända fossila utsläppen. Det finns många typer av utsläpp och kan vi inte enkelt kartlägga var och när de sker. Det är därför svårt att fatta beslut om lokala insatser som i förlängningen påverkar det globala klimatet.
– Vi behöver billiga och mer användarvänliga metoder för att kunna följa alla typer av växthusgasutsläpp på lokal nivå för att få en helhetsbild. Ska vi kunna minska utsläppen behöver vi också kunna verifiera att de åtgärder som används fungerar. Metodutveckling tar tid, samtidigt som behovet av nya typer av mätmetoder som bättre stödjer samhällets arbete med att minska utsläppen är akut, säger David Bastviken
David Bastviken, professor i miljövetenskap, Linköpings universitet, david.bastviken@liu.se
De flesta språk saknar ordförråd för doftupplevelser. Därför används ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet velat ta reda på, i det engelska språket.
De finner att det engelska ordförrådet, vad gäller lukter, främst skiljer på behagliga och obehagliga lukter samt på lukter av ätbara och icke-ätbara saker.
Luktorden kan delas in i ord som beskriver anstötliga, illaluktande, väldoftande och ”ätbara” lukter.
Kan användas av industrin
Sådan här identifikation och uppdelning av lukt-ord kan exempelvis användas inom mat- och parfymindustrin, säger Thomas Hörberg, forskare i lingvistik och psykologi vid Stockholms universitet.
– Dessa branscher behöver standardiserade vokabulärer för att beskriva och kategorisera lukter och smaker.
Nästa steg i forskningen är att undersöka luktordförrådet på svenska och sedan för andra språk.
AI hjälper till att hitta lukt-ord
Tidigare forskning om ord som beskriver lukter har varit begränsad till på förhand utvalda ord. Försökspersoner har sedan fått göra bedömningar av hur väl dessa ord beskriver på förhand utvalda lukter. Metoden som används i den här forskningsstudien baseras i stället helt på texter från internet.
– Vi identifierar luktord automatiskt genom att undersöka vilka ord som människor oftast faktiskt använder sig av för att beskriva lukter i text. Vi kartlägger sedan ordens betydelser vad gäller luktintryck med hjälp av en AI-metod och behöver därför inte vara beroende av bedömningar från faktiska försökspersoner, säger Thomas Hörberg.
Thomas Hörberg, docent i lingvistik och knuten till Sensory Cognitive Interaction Lab vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet thomas.hoerberg@psychology.su.se
– Efter coronavirusets utbrott var adekvat information av yttersta vikt. Allmänheten använde webben i stor utsträckning för att läsa information om pandemin och sjukdomen, vilket placerade ett stort ansvar på dem att förhålla sig källkritiskt, säger Susanne Georgsson, professor och rektor vid Röda Korsets Högskola.
Susanne Georgsson och kollegor har gjort en systematisk genomgång av forskning om den coronainformation som fanns på webben under det första året av pandemin.
De granskade studierna har tittat på läsbarheten, innehållet och kvaliteten på informationen om det nya viruset. Totalt undersökte studierna 2 654 webbsidor eller videor.
Låg kvalitet på webbsidor
Majoriteten av studierna rapporterade otillräckligt innehåll och låg kvalitet på pandemiinformationen, konstaterar forskarna. Läsbarheten var generellt mycket lägre än den rekommenderade nivån.
– Det fanns också stora variationer i kvaliteten, där de flesta webbsidor klassificerades som dålig eller måttlig kvalitet, säger Tommy Carlsson, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola.
Fyra studier angav också att det fanns webbsidor med felaktiga påståenden.
– Resultatet av vår studie illustrerar att otillräcklig och inadekvat information om covid-19 var ett problem i många delar av världen under början av pandemin, säger Tommy Carlsson.
Insatser behövs
Att människor fick bra och korrekt information var sannolikt särskilt viktigt i början av pandemin, eftersom det för många innebar en ny och okänd situation, menar forskarna. De önskar att framtida forskning tar itu med de kvalitetsbrister som forskningen belyser.
– Det behövs tydliga insatser som syftar till att förbättra kvaliteten på informationen som finns tillgänglig på webben. Vi behöver dra lärdom av hur det var under början av pandemin så att vi förbättrar och utvecklar adekvata, lämpliga sätt att förmedla hälsorelaterad information i framtiden, säger Tommy Carlsson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
