Det framgår av en enkät från Chalmers om studenters förhållande till artificiell intelligens inom högre utbildning. Enkäten har besvarats av nära 6 000 studenter i Sverige. Några av de svarande kommenterar så här, i enkäten:
”Jag är rädd för AI och vad det kan innebära för framtiden.”
”Var inte så bekymrade! Häng med i utvecklingen och anpassa er undervisning för framtiden.”
”ChatGPT och liknande kommer att revolutionera hur vi lär oss, och vi kommer kunna komma på fantastiska saker.”
En majoritet av de svarande tror att chattbotar och AI-språkverktyg gör dem mer effektiva som studenter och förbättrar akademiskt skrivande och allmän språkförmåga.
I princip samtliga svarande studenter känner till AI-verktyget Chat GPT. Majoriteten av dem säger sig använda verktyget och drygt en tredjedel använder det regelbundet.
Så säger studenterna i enkäten:
95 procent av studenterna känner till Chat GPT medan kännedomen om andra chattbotar är mycket låg.
56 procent är positiva till att använda chattbotar i studierna. 35 procent använder Chat GTP regelbundet.
60 procent är negativa till ett förbud mot chattbotar, medan 77 procent är negativa till förbud mot andra AI-verktyg i utbildningen.
Över hälften av studenterna vet inte om deras lärosäte har riktlinjer för hur AI får användas i studierna. Var fjärde student säger uttryckligen att deras lärosäte saknar sådana regleringar.
62 procent tycker det är fusk att använda chattbotar vid examination.
Studenter uttrycker viss oro över AI-utvecklingen. Oron är särskilt stor kring chattbotarnas påverkan på utbildningen.
Svårt att veta vad som är fusk
Trots en positiv inställning uppger många studenter att de känner oro och saknar tydlig vägledning kring hur AI får användas i lärandemiljöerna. Det är svårt att veta var gränsen för fusk går.
– De allra flesta har inte en aning om huruvida deras lärosäte har några regler eller riktlinjer för att kunna använda AI ansvarsfullt. Och det är förstås bekymmersamt, säger Hans Malmström, biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers.
Samtidigt är en överväldigande majoritet i Chalmers-enkäten emot ett förbud mot AI i utbildningssammanhang.
AI-verktyg är som en mentor
Många studenter uppfattar chattbotar som en mentor, eller lärare, som de kan ställa frågor till eller få hjälp av, till exempel med förklaringar om begrepp och sammanfattningar av idéer. Den dominerande inställningen är att chattbotar ska användas som ett hjälpmedel och inte ersätta studenternas eget kritiska tänkande.
En student formulerade det så här: ”Du ska klara av att göra samma saker som AI:n men den ska hjälpa dig till det. Du ska inte använda en miniräknare om du inte vet vad plustecknet på den gör”.
Kan hjälpa vid funktionsnedsättning
En annan aspekt som framkom i enkäten var att AI kan fungera som ett effektivt hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar. En student som uppgav sig ha add och dyslexi beskrev hur hen hade lagt 20 minuter på att skriva sitt svar och sedan förbättrat det genom att lägga in texten i Chat GPT.
”Det är som att vara färgblind och sedan plötsligt kunna se alla vackra färger”, skrev studenten.
Enkäten genomfördes av Chalmersforskare mellan den 5 april och den 5 maj 2023. Studenter vid samtliga landets högskolor och universitet kunde svara. Enkäten spreds via sociala medier och riktade insatser från ett flertal lärosäten och studentorganisationer. Totalt besvarades enkäten av 5 894 studenter.
Den fullpackade tågstationen i Kramatorsk i Ukraina bombades i april 2022. 59 personer, inklusive barn, dog. Över hundra personer skadades. ”För barnens skull” hade målats på en av de ryska bomberna, enligt bilder som cirkulerade i medier efter bombningen.
Bild från årsdagen av bombningen av järnvägsstationen i Kramatorsk, Ukraina, 2023. Bild: National Police of Ukraine, Wikimedia commons *.
Hur kan man om och om igen tala om att man ”värnar barnen”, som ryska politiker gör, och sedan döda barn på detta vis? Det kan tyckas som en paradox, men det finns förklaringar. Det menar forskaren Maria Brock, som just har publicerat en artikel om barn som politiska slagträn.
Gäller sällan alla barn
Grundläggande, menar Maria Brock, är att politiskt tal om att ”värna barnen” sällan gäller alla barn. Det är vanligen bara vissa barn som man vill skydda. Och det gäller inte bara i Ryssland.
De barn som man inte anser är skyddsvärda kallas kanske inte ens barn – och vips har man ”löst problemet”. Barn som flyr från Latinamerika över USA:s södra gräns och hålls i olika typer av förvar, ofta åtskilda från sina familjer, brukar till exempel kort och gott kallas ”minors” i USA, alltså ”minderåriga”. Barnsoldater kallas ofta ”ungdomar” istället för ”barn”.
Oskyldigt ”idealbarn”
I idéerna kring barn som skyddvärda är ”barnet” inte sällan ett slags idealbarn. Det handlar om barn som man ser som ”oskyldiga”. Svarta barn i vita miljöer tenderar att behandlas som mindre oskyldiga och ses som mindre ”barnaktiga” än vita barn, till exempel. Forskning har visat det.
Normen för vem som ska få vara det ideala skyddsvärda barnet är ofta snäv, med andra ord.
Idé om rena och oförstörda småttingar
Politiker eller religiösa företrädare som talar om att värna barnen kan ha en bild av barn ska vara ”rena” och ”oförstörda” av värderingar som de själva inte gillar. Där är Ryssland ett tydligt exempel, menar Maria Brock.
Under de senaste åren, i takt med att Ryssland har blivit allt mindre demokratiskt, har talet om ”familjen” och traditionella värderingar tagit mer plats där. Det kan man också se i andra länder med konservativa högerrörelser.
Lagstiftningen i Ryssland har också gått i den riktningen. Enligt en rysk lag från 2013 ska barn skyddas från undervisning om hbtq-frågor och homosexualitet. För att räknas som skyddsvärd som barn i Ryssland bör man alltså inte på något sätt inrymmas under hbtq-paraplyet.
Barn får sämre skydd
I praktiken kan man se att utvecklingen med det ökade fokuset på familjen och ”barnens bästa” innebär att barn i Ryssland får sämre skydd, menar forskaren Maria Brock. Barn får genom denna politik mindre information om, och hjälp med, sådant som kan vara mycket viktigt för dem när sexualundervisning och undervisning om hbtq-frågor minskar eller försvinner.
Ukrainska barn har inte samma värde
Ytterligare ett bevis för att talet om ”barnens bästa” bara gäller vissa barn är Rysslands krigföring i Ukraina. Kriget sätter ljuset på synen på vilka barn som är skyddsvärda – och vilka som inte är det.
Tusentals ukrainska barn har sedan kriget inleddes skadats, dödats eller förts bort från sina familjer.
– Den nationella idén går ut på att ryska barn får leva inom ramen för traditionella familjevärderingar med mamma, pappa och många barn. Den ramen ger dem skydd. Ukrainska barn har inte samma värde, säger Maria Brock.
Skydd mot västs moraliska förfall
Den politik som kretsar kring traditionella värderingar, menar Maria Brock, handlar om att skapa en gemensam enighet mot ”västvärldens moraliska förfall”. De ”rätta”, kristna, värderingarna inkluderar absolut inte sådant som gayrelationer eller könsöverskridande identiteter.
– Eftersom Ukraina närmar sig Europa och Nato har det lämnat dessa rätta värderingar.
Barn ska få ”rätta” värderingarna
Kriget i Ukraina används av politiker och kyrka i Ryssland för att lyfta fram kristna värderingar och tron på kärnfamiljen. Och som under andra världskriget fokuserar propagandan på att Ryssland befriar världen från nazismen. Enligt Maria Brock uppmanas barn i skolan att skriva patriotiska dikter och sånger till soldaterna som krigar i Ukraina.
– Idén är att du måste inpränta värden i barn. Som framtida medborgare ska du stödja armén och som kvinna producera fler blivande soldater.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt hur människor tolkar och förhåller sig till beteenden där en av parterna möjligen kan vara en röstbaserad interaktiv tjänst.
De har studerat olika olika typer av inspelade samtal, där ett system som bygger på artificiell intelligens, AI, ibland utgör den ena parten.
I ett exempel ringer en förmodad bedragare upp vad han tror är en äldre man, men blir i själva verket vidarekopplad och får prata med ett datorsystem som kommunicerar genom förinspelade loopar. Personen försöker länge och väl genomföra bedrägeriförsöket och lyssnar tålmodigt på ”mannens” något virriga och repetitiva berättelser.
– Vi har tittat på hur lång tid det tar innan de förstår att det är ett tekniskt system och varför det är så svårt. Ibland pratar de i en timme med det här systemet, säger Oskar Lindwall, professor i kommunikation vid Göteborgs universitet.
Misstänksamhet skadar relationer
I studien upptäckte forskarna att vissa beteenden i samtal mellan två människor tolkades som tecken på att en av dem i själva verket var en robot. Pauser i samtalet tolkades som att AI-roboten tog tid på sig att bearbeta det som sagts. I de fall personen som ringde upp var alltför rakt på sak uppfattades beteendet som socialt inkompetent, vilket ansågs avslöja att det rörde sig om artificiell intelligens.
– En följd av att inte kunna vara helt säker på avsikten och identiteten hos den man interagerar med, kan vara att man blir överdrivet misstänksam även när det inte finns fog för det, säger Jonas Ivarsson, professor i informatik.
Han menar att de två tolkningsmöjligheter som uppstår när en misstanke väcks gör att vår interaktion och kommunikation ”saboteras” och blir mindre produktiv.
System som bygger på artificiell intelligens får allt mer mänskliga drag.
Problematiskt när AI får en egen röst
Enligt forskarna finns ett utbrett designperspektiv som driver ai-utvecklingen mot allt mer människoliknande drag.
− Om jag vill ha en av mina artiklar upplästa för mig, då kan det få vara en väldigt personlig röst. Gärna författarens röst. Det skulle jag inte ha något emot. Men det kan också finnas något problematiskt med den strävan, speciellt i situationer där det inte är tydligt vem man kommunicerar med, säger Oskar Lindwall.
I fallet med den misstänkte bedragaren som ringer upp ”den äldre mannen” tog det lång tid innan bluffen avslöjas. Det beror enligt forskarna på att mannen hade en trovärdig mänsklig röst och att hans något förvirrade beteende kan antas ha med hans ålder att göra.
− När en ai har en röst, börjar vi att tillskriva den egenskaper. Vi drar slutsatser om kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och liknande. Det blir då svårare för oss att se tecknen som avslöjar att det är en dator vi interagerar med, säger Jonas Ivarsson.
Tydligare skillnader behövs
Forskarna ställer sig frågande till att ett AI-system ska ha den typen av röster som är så mänskligt färgade.
− Man bygger en idé om en person bara genom rösten. Den har ett annat fingeravtryck än vad text har och är mycket mer intim. Det går att göra AI som har en väl fungerade och vältalig röst som ändå är uppenbart syntetisk, och det skulle öka transparensen.
Så gjordes studien
Forskarna har analyserat data som gjorts tillgängliga via Youtube. Tre typer av samtal, publikens reaktioner och kommentarer har studerats.
I den första typen ringer en robot upp en person och ska boka en frisör. Den uppringda personen är omedveten om att det är en robot i andra änden. I den andra typen ringer en människa upp en annan människa, i samma ärende. I den tredje samtalstypen blir telefonförsäljare vidarebefordrade till ett datorsystem med förinspelat tal.
En omfamning av en förälder, en varm hand på axeln eller en behaglig smekning från en partner är exempel på hur beröring kan stärka sociala band och påverka känslor.
Även om det är känt att hormonet oxytocin kan kopplas till beröring saknas mycket kunskap kring beröring och känselsinnet. Till exempel finns obesvarade frågor kring hur oxytocin fungerar tillsammans med hjärnan.
Studie med arm-smekningar
För att studera detta närmare har forskare vid Linköpings universitet gjort en studie där försökspersoner smektes på armen.
Försöket involverade 42 kvinnor och gick ut på att en manlig partner strök kvinnans arm med handen medan aktiviteten i hennes hjärna avbildades med funktionell magnetresonanstomografi, fMRT.
Forskarna tog också blodprover för att kunna följa nivån av oxytocin i kvinnans blod över tiden.
Mätningarna av interaktionen mellan kvinna och partner jämfördes med en annan situation. I den situationen ströks varje kvinna också över armen – men av en, för dem, främmande man. Denna man betedde sig inte på något sätt hotfullt.
Partner först – eller främling först
Experimenten delades upp så här: I hälften av experimenten strök partnern kvinnans arm först. Därefter kom främlingen och gjorde samma sak med kvinnan.
I den andra hälften strök främlingen kvinnans arm först. Därefter kom kvinnans partner och gjorde detsamma.
Kvinnorna som deltog var informerade om vem som rörde deras arm.
Partner ökade oxytocinet
Forskarnas grundfråga var huruvida kvinnans nivå av ”må bra-hormonet” oxytocin överlag skulle vara högre när hon vidrördes av sin partner, jämfört med om en främmande man gjorde det.
– Svaret blev ja – men bara när hennes partner var först i ordningen, säger India Morrison, biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
Så här: När partnern var den som först smekte armen ökade kvinnans oxytocinnivå medan interaktionen pågick. När den var över sjönk oxytocinet – och ökade sedan på nytt när främlingen kom och vidrörde armen.
Om främlingen smekte armen först hände inget alls med kvinnans oxytocin. När partnern sedan kom och smekte armen ökade hennes oxytocin, men förhållandevis lite.
Förändringarna i oxytocinnivåer var kopplade till aktivitet i områden i hjärnan som är viktiga för att sätta in händelser i ett sammanhang.
Återhämtningen lite ”trög”
Varför blev det då så olika i experimentet beroende på vem kvinnorna blev vidrörda av först? Varför höjdes inte oxytocinet särskilt mycket om främlingen var försten på armen?
Forskarna tolkar det som att situationen med ”partnern först” gjorde det lättare för hjärnan och hormonerna att samspela med varandra. Men att samspelet blev svårare i situationen ”främlingen först”.
– Vi tror att detta kan bero på att när systemet blir hämmat eller ”avstängt” på grund av osäkra eller negativa omständigheter, som i fallet med främlingen, kan återhämtningen från detta tillstånd vara lite trög, säger forskaren India Morrison.
Ett föränderligt system
Och det hela är egentligen rätt logiskt, menar hon. Hon tror att resultaten speglar det faktum att hjärnan och hormonerna samverkar på ett flexibelt sätt vad gäller relationer och sociala interaktioner. Systemet är inte statiskt, utan anpassningsbart – just för att relationer ständigt förändras och utvecklas.
– Tänk på hur mycket förändring som sker i dina sociala relationer. Man behöver behålla de band man redan har, men saker måste också kunna utvecklas och förändras för att vi ska kunna knyta nya band. Dagens partner var ju gårdagens främling! När vi umgås socialt med någon vi känner är den interaktionen bara en i en hel kedja av interaktioner, säger India Morrison.
Går att studera
Detta med att hormonutsöndring kan variera beroende på i vilken ordning saker sker är ofta svårt att studera i vetenskapliga experiment, fortsätter India Morrison.
– Men vi hoppas att det här experimentet börjar visa att det är viktigt och kan studeras.
En ny studie har undersökt våld mot unga i nära parrelationer. Studien, som genomförts av forskare vid Stockholms universitet, visar att behovet att söka anonymt stöd online är stort.
– Unga kan söka stöd anonymt online hos ideella tjej-, ungdoms- och transjourer direkt då ett stödbehov uppstår, till och med i en pågående våldsam situation. Att det finns tillgängligt stöd på kvällar är viktigt, något som offentlig verksamhet ofta inte kan erbjuda, säger forskaren Sibel Korkmaz vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Möjligheten att vara anonym blir extra viktig i situationer där relationen i sig är problematisk, menar forskarna.
– Lever man i en hedersrelaterad kontext där den romantiska relationen är okänd så har man kanske inte ett socialt nätverk att vända sig till när man är utsatt för våld. Om vetskap om det kommer ut så kan det bli ytterligare en hotfull situation – därför kan det anonyma stödet bli särskilt tilltalande och viktigt, säger Sibel Korkmaz.
Osäkerhet om våld speglas i chattar
För unga kan det röra sig om att få stöd i ett pågående händelseförlopp, men också om att få klarhet i om ett beteende bör tolkas som våld eller inte.
– Vi ser i chattloggarna att unga söker stöd för att begripliggöra vad de är med om. Det finns en osäkerhet kring hur någonting ska förstås, man söker stöd för att reda ut om det man utsätts för kan betraktas som våld, säger Sibel Korkmaz.
Hon lyfter fram att anonymt chattstöd är bra, men att det har sina begränsningar.
– Det kan vara tungt med insikten att man är utsatt för våld – volontären hos den ideella verksamheten kan inte alltid ha koll på hur det som sägs i chatten landar. Ideella verksamheter vittnar även om att det är svårt att veta var de ska hänvisa den som behöver mer stöd.
Hjälpbehovet är stort
Tidigare studier visar att våld i ungas nära relationer är vanligt och påverkar ungdomarnas mående och vardagsliv. Det som saknats tidigare är djupgående kunskap om hur samhällets stöd till våldsutsatta ungdomar är utformat, och vilka erfarenheter ungdomar har av specifika samhällsinsatser.
– Vårt intryck från tidigare studier är att det finns ett stort hjälpbehov, men att stödet inte alltid finns där. Vi såg behovet att undersöka det stöd som unga kan söka, antingen utifrån om de har blivit utsatta eller utsatt någon annan, säger Sibel Korkmaz.
Tungt ansvar för ideella aktörer
I studien framkommer att de ideella verksamheterna vill se sig som en brygga till ett offentligt stöd – en mer långsiktig lösning som ofta saknas.
– Det går att peka på flera problem med att samhället lägger över ansvaret på ideella aktörer. Ideella verksamheter framställs som viktiga för att kompetensen finns där – de bjuds in av politiker och skolor för att föreläsa om våld och normer, och hänvisas också till för unga i behov av stöd. Samtidigt behöver de söka föreningsbidrag från samma pott som till exempel idrottsföreningar i kommunen, säger Sibel Korkmaz.
Studien har gjort på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.
Tillräcklig kunskap saknas om hur immunsystemet fungerar vid tarmsjukdomar som Chrons sjukdom och ulcerös kolit hos barn. Det är också oklart hur inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, skiljer sig mellan barn och vuxna.
Omkring 40 procent av patienterna – både barn och vuxna – svarar inte på de behandlingar som finns tillgängliga. Det är därför viktigt att identifiera biomarkörer som kan förutspå hur behandlingar fungerar och även bidra till att hitta nya behandlingsmetoder.
För att öka kunskapen om IBD har ett forskarlag kartlagt immunsystemet i tarmen.
– Vi har fortfarande inte något botemedel mot inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, utan enbart symtomatisk behandling. IBD debuterar ofta i tidig vuxen ålder, ibland redan i barndomen. Den här studien kommer ur ett kliniskt behov av att förstå varför sjukdomen uppkommer och vad som händer i tarmen vid IBD, säger Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska institutet.
Immunceller i tarmen analyserades
Forskarna har studerat tarmen hos 25 barn och åtta vuxna med IBD. Patienterna jämfördes med en kontrollgrupp.
Forskarna använde metoder som flödescytometri och single-cellteknik. Det är två relativt nya tekniker som möjliggör analys av immunceller från tjocktarmen.
Resultatet visar att fler celler som kan bidra till inflammation tycks finnas hos barn med IBD. Samtidigt finns färre celler som skyddar tarmen.
– Inflammationen verkar inte bara vara kopplad till aggressiva celler som driver på den, utan också till att funktionen hos de celler som hjälper till att upprätthålla en frisk tarm tappas. De behandlingar som finns tillgängliga i dag är enbart inriktade på att dämpa inflammationen, men det kan vara lika viktigt att stärka upp den vävnadsskyddande delen, säger Jenny Mjösberg.
Mer om cellfynden i studien
Forskarna såg att pro-inflammatoriska celltyper, som medfödda lymfoida celler typ 1 (ILC1) och cytotoxiska celler som T-celler och NK-celler förekom i högre grad vid tarminflammation hos barn.
En särskild undertyp av vävnadsskyddande lymfocyter, så kallade medfödda lymfoida celler typ 3 (ILC3) och vävnadsresistenta T-celler fanns i lägre grad i tarmslemhinnan hos barn med IBD.
Hopp om individanpassade behandlingar
Forskarna hoppas att resultaten från studien kan bli en pusselbit för att ta fram nya behandlingar.
– Vi har fortfarande ganska dålig kunskap om de biologiska läkemedlen och varför de fungerar eller inte fungerar. Då är biomarkörer väldigt viktiga. I förlängningen hoppas vi på mer individanpassade behandlingar, den här studien är ett steg i den riktningen, säger forskaren Helena Rolandsdotter vid Karolinska institutet.
Forskningen är ett samarbete mellan forskare och läkare vid Karolinska institutet, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset.
Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, jenny.mjosberg@ki.se
Tel: 070-547 29 56
Helena Rolandsdotter, överläkare på Sachsska barnsjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid Karolinska institutet, helena.jonsson.rolandsdotter@ki.se
För att skapa och upprätthålla demokrati krävs aktiva medborgare som protesterar, sprider politisk information och fungerar som representanter för andra. Vilka i befolkningen som visar ett sådant politiskt engagemang, menar många forskare, kan förklaras av nivåer på utbildning, intresse och politisk kunskap.
Nyckeln: Sociala nätverk
Men det här stämmer inte helt numera, vare sig i demokratiska eller mer odemokratiska länder. Det menar Elizaveta Kopacheva, doktorand i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Vad gäller digitalt politiskt engagemang är individuella sociala nätverk den mest avgörande faktorn, menar hon.
Detta hänger samman med framväxten av sociala medier. Människors politiska kunskap har ökat via sociala medier, liksom möjligheterna att uppmana till medvetenhet, bojkotter och protester.
Något för de privilegierade
– Mina resultat tyder på att ojämlikheterna i politiskt deltagande växer exponentiellt under den digitala eran. Människor med hög socioekonomisk status har byggt upp fördelaktiga nätverk som gör att de kan vara politiskt delaktiga. Ju mer aktiva de är, desto fler och bättre kontakter får de. Politiskt engagemang blir då ett privilegium för de redan privilegierade, säger Elizaveta Kopacheva.
Vissa grupper utesluts helt och hållet från processen. Med dåliga sociala kontaktnät har dessa grupper ingen tillgång till information och aktiverar sig därför inte politiskt.
Viktiga nätverk i Ryssland
I avhandlingen studeras okonventionellt politiskt deltagande på nätet – som aktivism, namninsamlingar och protester – i demokratiska och halvauktoritära regimer, där Ryssland används som exempel på de senare.
Traditionella förklaringar till politiskt ointresse förklarar inte bristen på politiskt engagemang i länder som Ryssland, menar Elizaveta Kopacheva.
– Där är utbildningsnivån hög och människor diskuterar ofta politik på sociala medier. Min avhandling visar istället att individuella sociala nätverk – inte tid, pengar eller medborgerlig kompetens – är den mest avgörande egenskapen bakom engagemang i dagens digitala värld.
En tid med mycket protester
Med hjälp av för statsvetenskapen nya datavetenskapliga metoder som maskininlärning och analys av sociala nätverk har Elizaveta Kopacheva utvecklat en förklaringsmodell för nutida kollektivt politiskt deltagande. I fallet Ryssland visade sig modellen vara 96 procent korrekt när det gäller att förutsäga deltagande i protester.
Analyserna i studien omfattar åren 2018–2021, en tidsperiod då missnöjet nådde sin topp i Ryssland.
– Den kontinuerliga demokratiska tillbakagång som föregick händelserna i februari 2022 väckte ett ökande missnöje hos allmänheten med det befintliga politiska systemet. Som förväntat minskade protesternas omfattning och längd avsevärt under 2022, på grund av högre risker för enskilda personer och hårdare kontroll över information som delas på sociala medier, säger Elizaveta Kopacheva.
Vissa har råd att ta risker
Resultaten i avhandlingen är relevanta även i nutid, menar Elizaveta Kopacheva.
– Slutsatserna är betydelsefulla inte bara vad gäller tillgång till information utan än mer vad gäller att ha resurser. De privilegierade kan ha råd med höga risker för protestdeltagande i Ryssland.
I en studie har forskare vid Lunds universitet studerat trollfladdermöss – en art som väger ungefär åtta gram och som förekommer i nästan hela Europa. De har velat förstå hur de omvandlar energi till muskelkraft, något som de små fladdermössen inte är så bra på.
Förmågan att omvandla tillförd energi till något vi behöver kallas för verkningsgrad. För fladdermöss och fåglar handlar det om energin som krävs för att flyga.
Flygande fart ger kraft
Forskarna kan konstatera att verkningsgraden varierar med fladdermössens flyghastighet. Ju snabbare de bevingade läderlapparna flög desto mer energi lyckades de omvandla till muskelkraft.
– Tidigare har vi trott att verkningsgraden är konstant. Så det här är lite av ett genombrott, säger biologiforskaren Anders Hedenström vid Lunds universitet.
Med hjälp av modern teknik som höghastighetskameror, laser och rök i en vindtunnel har forskarna mätt fladdermusens rörelseenergi. Därefter har de jämfört mätningarna med djurens ämnesomsättning.
– Vår studie avslöjar att effektiviteten är lägre än förväntat hos den här lilla flyttande fladdermusen men att den ökar med flyghastigheten, säger Anders Hedenström.
Trollfladdermusen har studerats med modern teknik i en vindtunnel i Lund. Bild: Anders Hedenström
Fladdermusens förmåga att förvandla föda till energi under flygning styr förmågan att producera en framåt- och uppåtriktad kraft för att övervinna luftmotstånd och gravitation. Det här brukar kallas metabolisk energi.
Hur effektivt djur använder metabolisk energi under flygning har forskare tidigare antagit vara densamma vid alla hastigheter.
– Hittills har beräkningarna kraftigt underskattat trollfladdermusens ”flygkostnader” vilket har gjort det svårt att förutsäga deras flyttbeteende. Våra resultat ger en ny grund att stå på för att studera deras beteende, säger Anders Hedenström.
Viktigt för att förstå fladdermusens flytt
Forskarnas nya upptäckt bidrar till bättre förståelse av de hemlighetsfulla fladdermössens flyttbeteende, som inte är lika väl kartlagda som fåglars.
Forskarna har tidigare analyserat fågelarten svarthätta som också flyttar. Hos svarthättan var verkningsgraden 20 procent jämfört med fladdermusens tio procent.
– Det innebär att av all energi som fladdermusen konsumerar är det bara tio procent som kommer till nytta, medan det är 20 procent hos svarthättan. Fladdermusen använder alltså energin mindre effektivt. Att det skiljer så mycket kan bero på fåglar bara har två flygmuskler, medan fladdermöss har ungefär 15 muskler för samma jobb, säger Anders Hedenström.
I en studie vid Umeå universitet har forskare har följt människor på särskilda boenden på olika platser i Sverige och bland annat tagit blodprov var tredje månad. De har också följt personerna ifråga om insjuknande och dödsfall. Medelåldern på särskilda boenden för äldre är 86 år.
Tredje dosen gav 96-faldigt mer antikroppar
Provtagningen inleddes hösten 2021. I oktober 2021 hade alla boende i studien fått den tredje covid-vaccindosen. Forskarna kunde då se en 96-faldig ökning av mängden antikroppar i blodet, jämfört med antikroppsnivåerna före den tredje dosen.
Den fjärde dosen i mars 2022 gav bara en fyrfaldig ökning av antikropparna. Att ökningen blev förhållandevis mindre kan förklaras med att nivån då redan var hög.
Vaccin verksamt oavsett ålder
Forskarna kunde också konstatera att mängden antikroppar i stort sett var likadan för personer över respektive under 65 år.
Det talar, menar forskarna, för att de mRNA-vacciner som gavs i dos tre och fyra fungerade lika bra för äldre som för yngre.
Forskarna gick vidare med studier på en mindre grupp av hur vaccination skyddar mot de olika omikron-varianterna av covid-19. Med kompletterande blodprover analyserades antikropparnas förmåga att oskadliggöra virusvarianterna. Det gick då att se att antikropparna inte skyddade mot insjuknande i sig. Däremot minskade antikropparna kraftigt risken att dö i sjukdomen.
Få antikroppar, högre risk att dö
När forskarna gjorda statistiska analyser på provresultat från alla äldre personer som deltagit i studien såg de att personerna med de tio procent lägsta nivåerna av antikroppar i blodet hade tre till fyra gånger så hög sannolikhet att avlida inom 30 dagar efter att ha diagnosticerats med covid 19-viruset.
Den lägre nivån av antikroppar hos vissa äldre hänger troligen samman med att det kan finnas individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på vaccin.
”Absolut möjligt” att boosta vissa
Äldre personer med särskilt låga antikroppsnivåer skulle kunna gagnas av att vaccineras ytterligare gånger, tror forskarna. Går det då i praktiken att undersöka vilka som skulle kunna vara aktuella för extra vaccindoser? Ja, säger Linnea Vikström, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
– Vi ser att har man låga nivåer löper man en större risk att dö. Då skulle man kunna försöka boosta just de personerna med fler vaccindoser. Hur man skulle göra det rent praktiskt vore upp till myndigheterna, men det är ju absolut möjligt för oss i praktiken att analysera äldres antikroppnivåer. Det kommer vi också att fortsätta att göra under hela 2023, i vår studie.
Resultaten kommer förhoppningsvis också att föra forskningen framåt, enligt forskarna.
– Studien kan hjälpa oss och andra forskare att förstå hur de olika varianterna av viruset tar sig förbi immunförsvaret bland de äldsta och hur vaccinet behöver utvecklas för att skydda mot allvarlig sjukdom och död, säger Linnea Vikström.
Text: Umeå universitet samt forskning.se
Kontakt:
Linnea Vikström, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi linnea.vikstrom@umu.se
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har i en tidigare studie undersökt älgars val av föda vintertid i en skånsk djurpark.
Resultaten visade att älgarnas val av mat motsvarade en väl avvägd balans mellan protein och kolhydrater. Detta näringsinnehåll liknar till stor del den näring som finns naturligt i videväxter. Men hur bestämmer en vild älg ute i skogen vad den ska äta bland alla träd och växter som finns där?
– Hur älgarna balanserar olika näringsämnen är inte särskilt väl undersökt, så att öka kunskapen om det är av stort biologiskt intresse. Vi ville undersöka om de vilda älgarna gör som djurparksälgarna; väljer mat som motsvarar videväxter i näringsinnehåll, säger forskaren Robert Spitzer vid SLU.
Spillning och växtprover samlades in
Undersökningen genomfördes i flera områden från Södermanland upp till Norrbotten. Forskarna samlade in älgspillning som analyserades för att se vilka växter älgen ätit. Samtidigt samlades växtprover in för att analysera näringsinnehållet i de växter som ingick i älgarnas vinterdiet.
Älgar äter gärna en kombination av tall och ris. Bild: Per-Åke Adolfsson/Unsplash
Rätt kombination maxar näringsintag
Resultaten visade att älgar i områden med lite snö och tillgång till olika växter helst valde en diet som bestod av tall och ris från blåbär och lingon. Just denna kombination ger ett näringsinnehåll som ungefär motsvarar videväxternas – precis som djurparksälgarna valde.
– Kombinationen tall och bärris är en bättre balanserad kost för älgen än att bara äta tall eller bärris. Men finns det tillgång till videväxter så väljer älgen antagligen hellre dessa, säger Robert Spitzer.
Älgar anpassar sig efter utbud
Så om älgen själv får välja så blir det helst vide eller en kombination av tall och ris från bär. Men älgen gör så gott den kan utifrån den mat som finns tillgänglig. Är utbudet begränsat blir födovalet också det.
– Vill man hjälpa älgen att balansera sitt födointag så är en möjlighet att försöka gynna tillgången till videväxter och bärris i skogen. Älgen äter gärna en kombinerad föda om möjligheten finns, säger Robert Spitzer.
Robert Spitzer, postdoktor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU. robert.spitzer@slu.se
Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos unga män. De bakomliggande orsakerna är fortfarande i stort sett okända.
I en ny studie har forskare undersökt personer i Sverige som har haft testikelcancer. Via registerdata har forskarna studerat om psykiatriska diagnoser före cancerdiagnosen var vanligare hos dem som drabbats av testikelcancer än hos en kontrollgrupp.
Signifikant ökad risk
Överlag fann forskarna ingen ökad risk för testikelcancer vid en psykiatrisk diagnos. Men just vad gäller neuropsykiatriska diagnoser, som autism och adhd, fann de en signifikant ökning av risken att drabbas av testikelcancertypen seminom.
Även om risken var förhöjd för denna grupp är den absoluta riskhöjningen låg, poängterar forskarna – under en procent. Och risken överlag att drabbas av testikelcancer är fortfarande mycket låg även bland pojkar och män med exempelvis autism och adhd. Resultaten är dock intressanta för den som vill förstå varför testikelcancer uppstår.
Tidiga livshändelser kan påverka
Det här är första gången en forskningsstudie visar på en koppling mellan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och risken för testikelcancer. Exempel på riskfaktorer man känner till sedan tidigare är om man som bebis haft en icke nedvandrad testikel eller om man har en far eller bror med testikelcancer.
– Vi vet inte varför vi ser ett samband mellan neuropsykiatriska diagnoser och risken för testikelcancer, men vi tror att tidiga livshändelser påverkar. Kanske till och med så tidiga som under fosterstadiet, säger Anna Jansson, doktorand vid Uppsala universitet och läkare vid Akademiska sjukhuset.
Blir sjuka tidigare
I studien såg forskarna även att personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i median var fyra år yngre när de insjuknade i testikelcancer och oftare hade en mer avancerad sjukdom vid diagnosen.
– Vi såg också att personer med en tidigare psykiatrisk diagnos hade en något ökad risk att dö av sin testikelcancer jämfört med personer utan en tidigare psykiatrisk diagnos, även om överlevnaden i testikelcancer överlag var mycket god i båda grupperna, säger Anna Jansson.
Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, säger:
– Eftersom vi ser en försämrad överlevnad hos personer som har psykisk sjukdom är det viktigt att vården, personerna själva och även närstående uppmärksammar att man även kan drabbas av annan ohälsa och känner man en knöl i testikeln ska man söka vård. Den här sjukdomen går att bota hos de allra flesta idag.
Testikelcancer
I Sverige diagnostiseras ungefär 360 män årligen med testikelcancer. Testikelcancer är den vanligast förekommande cancerformen bland unga män i åldern 15 till 35 år.
Det vanligaste symtomet vid testikelcancer är att man känner en knöl i testikeln.
Den specifika orsaken är okänd, men några riskfaktorer är kända. Ungefär en tiondel av de drabbade har opererats för en icke nedvandrad testikel i barnaåren. Hos 1 till 3 procent av dem som insjuknar syns också en ärftlig benägenhet. Risken anses störst om man har en bror som också har haft testikelcancer.
Behandlingen går ut på att operera bort den sjuka testikeln. Med hjälp av cytostatika kan man även bota sjukdomen om den har spridit sig utanför testikeln. Testikelcancer är idag är en av de cancerformer med allra bäst överlevnad.
Källa: Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Om studien
Studien har fokuserat på patienter som haft testikelcancer i Sverige. Totalt har 6 166 patienter inkluderats och jämförts med 61 660 åldersmatchade män utan testikelcancer.
Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet ingrid.glimelius@igp.uu.se
I de flesta fall antas EU-lagar av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd tillsammans, utifrån förslag från EU-kommissionen.
Okänd expertgrupp
Få känner dock till att det finns en grupp icke-valda företrädare inom EU-kommissionen som kan ha ett stort inflytande på lagstiftningsprocessen. Dessa experter utgör Nämnden för lagstiftningskontroll, på engelska Regulatory Scrutiny Board, RSB.
– I praktiken har RSB en vetoposition som ger icke-valda experter inom EU-kommissionen en alltför stark roll i EU:s lagstiftningsprocess, säger Brigitte Pircher, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och specialist på beslutsfattande i EU.
– Dessutom kan lobbyister försöka påverka nämnden under arbetets gång. Detta blir särskild problematiskt eftersom nämndens arbete inte är transparent.
Lobbying gav urvattnad lagstifting
Brigitte Pircher har undersökt RSB i en ny studie, bland annat efter att olika aktörer hävdat att nämnden är partisk, till förmån för stora näringsgrenar. Och visst finns problem, enligt Brigitte Pircher.
Ett exempel är ett EU-direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet.
– Min studie visar att RSB hade kontakter med lobbyister innan lagförslaget ens föreslogs eller överlämnades till lagstiftarna, säger Brigitte Pircher.
Stora industrier, bland annat svenska och danska, försökte lobba gentemot RSB som yttrade sig negativt två gånger och var emot kraftfulla åtgärder, fortsätter hon.
– Till sist blev lagstiftningen kraftigt urvattnad och gäller numera bara för 0,2 procent av alla europeiska företag. I beslutsfattandet bidrog RSB till politiseringen och polariseringen av denna lag.
Utan insyn
Att bedöma exakta effekter är svårt, säger Brigitte Pircher. Men RSB:s struktur och roll gör nämnden mottaglig för lobbyister. Det finns heller inget offentligt ansvar eller möjlighet till insyn.
– RSB:s åsikter publiceras endast i slutet av ett färdigt lagförslag. Det finns alltså ingen insyn i nämndens arbete och utvecklingen av dess åsikter – inte ens för lagstiftarna. Till exempel får ledamöter av Europaparlamentet inte tillgång till deras dokument. Jag hävdar därför att RSB i sin nuvarande form ökar politiseringen av EU:s politik bakom stängda dörrar.
”Borde agera helt öppet”
Lämpliga åtgärder, menar Birgitte Pircher, vore att minska nämndens makt och göra processen mer öppen.
– Lagstiftningsprocessen bör höra hemma hos Europaparlamentet och EU-rådet. RSB bör reduceras till en expertstyrelse utan någon vetoposition. Dessutom bör nämnden agera helt öppet och ge tillgång till sina dokument i alla stegen i beslutsfattandet.
Studien, som är från Göteborgs universitet, bygger på data om 1 500 strokepatienter vid 35 svenska sjukhus. Deltagarna grupperades utifrån sina fysiska aktivitetsmönster efter en stroke.
Fyra timmars träning i veckan
Studien pekar på att ökad eller bibehållen fysisk aktivitet, med fyra timmars träning i veckan, fördubblade chanserna att nå en bra återhämtning sex månader efter en stroke.
Män och personer med bra kognitiv förmåga bibehöll oftare ett aktivt liv med bättre återhämtning som följd, visar studien också.
Förbättrar på cellnivå
Fysisk aktivitet ”programmerar om” hjärnan och kroppen på ett positivt sätt efter stroke, säger Dongni Buvarp som forskar inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Fysisk aktivitet förbättrar kroppens återhämtning på cellnivå, ökar muskelstyrka och välbefinnande samt minskar risken för fall, depression och hjärt-kärlsjukdom. Oavsett strokens svårighetsgrad kan de drabbade få fördelar genom att öka sin träning.
Viktigt att stötta
Vikten av fysisk aktivitet är något som sjukvårdspersonal, de drabbade och deras nära bör känna till, säger Dongni Buvarp.
– Kvinnor och personer med nedsatt kognition tycks bli mindre aktiva efter stroke. Studieresultaten tyder på att dessa grupper behöver mer stöttning för att komma igång med fysisk aktivitet.
Forskare har tidigare kunnat påvisa ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och strokesymptomens svårighetsgrad vid själva insjuknandet. De nya resultaten visar alltså på vikten av att upprätthålla en hälsosam och aktiv livsstil även efter en stroke.
Under det andra världskriget förstördes värdefull kultur när hela städer flygbombades och nazister metodiskt plundrade muséer och privata hem. Även senare krig har visat att kulturarv avsiktligt angrips, som i det forna Jugoslavien och i Syrien. På så sätt kan angriparen underminera en nationell identitet.
Men utöver monument, byggnader och konst kan ett land även berövas sina minnen. Ett angriparland kan i alla fall försöka ”skriva om” gemensamma minnen i det attackerade landet. Det säger Yuliya Yurchuk, historiker vid Södertörns högskola. Hon forskar om minnespolitik och kulturella minnens betydelse.
Sovjetunionen förbjöd prat om svälten
Ett exempel är minnena av Holodomor, säger Yuliya Yurchuk. Det är namnet på en massvält som krävde miljontals ukrainares liv mellan 1932 och 1933.
Bild: Alexander Wienerberger, via Wikimedia commons *
– Under Sovjetåren fick man inte prata om svälten, och framförallt inte den sovjetiska regimens agerande. Till och med ordet Holodomor var förbjudet. Då var det bara ukrainare i diasporan som kunde uppmärksamma de människor som svalt ihjäl. När landet senare blev självständigt gick detta att prata om, och minnet av Holodomor är sedan dess en viktig del av kulturen.
Självständighet ett hot även då
En kort tid under inbördeskriget 1917–1921 hade Ukraina förklarat sig självständigt och makten i Moskva befarade att det skulle ske igen. Att svälta ut folket var Kremls sätt att krossa motståndsviljan, säger Yuliya Yurchuk.
– I Sovjet sa man att svälten berodde på väder och missväxt, men det finns forskning som visar att regimen konfiskerade det bönderna hade, och inte bara mat utan till och med tändstickor, så att folk inte kunde tända eld och laga sin mat. Fyra miljoner människor kom att dö.
Svältande i staden Charkiv på 1930-talet. Bild: Alexander Wienerberger, via Wikimedia commons **
Paralleller till kriget idag
Även nu menar Putin att Ukraina är en del av Ryssland och paralleller finns mellan dåtidens händelser och dagens krig, menar Yuliya Yurchuk.
– I somras blev skörden som skulle exporteras från Ukraina till andra länder en stor fråga, eftersom Ryssland vägrade släppa igenom maten. Man gjorde då jämförelser med Holodomor, och hur Sovjetunionen konfiskerat mat.
Erkänt som folkmord
Ukrainarna minns svältkatastrofen på 1930-talet, trots försöken från Sovjetregimen att tysta allt prat om den. 2006 lagstiftade det ukrainska parlamentet om att Holodomor ska uppfattas som folkmord, och samtidigt kriminaliserades förnekande av massvälten. Sedan dess har flera länder, som Tyskland och Danmark, skrivit under på det.
– Det är svårt med Holodomor, för Sovjetunionen finns inte längre, så det går inte att utkräva ansvar, därför var det viktigt för ukrainare att EU-parlamentet erkände händelsen som folkmord nu i december, säger Yuliya Yurchuk.
Sedan 2006 besöker utländska politiker monumentet av Holodomor när de gästar landet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans fru var där vid senaste minnesdagen. Det var symboliskt viktigt, menar Yuliya Yurchuk.
En utrotning av ord och idéer
Historikern Anne Appplebaum skriver i boken ”Röd hungersnöd. Stalins krig mot Ukraina” om hur man inte bara försökte svälta ut folket rent fysiskt, utan även det kitt som band dem samman, som gjorde dem till ukrainare. Forskare, författare och historiker förföljdes, samtidigt som många pjäser och böcker på ukrainska förbjöds.
Applebaum kallar det en utrotning av ord och idéer. Allt för att folk skulle förstå att det var farligt att förknippa sig med det ukrainska.
Binder samman nu
Nu är minnet av Holodomor något som ger ukrainare en känsla av tillhörighet, säger Yuliya Yurchuk.
– Många vill berätta historierna från den tiden, för att visa att kunde vi överleva svälten, så kommer vi att överleva kriget också.
När tandens rot blottas förändras inte bara utseendet. Tanden kan dessutom bli överkänslig mot kallt och varmt. Den kan även blir mer mottaglig för kariesangrepp.
Hittills finns få studier som undersökt sambandet mellan tandreglering och tillbakadraget tandkött, och som följt patienter under en längre tidsperiod.
En ny avhandling har nu tittat närmare på sambandet.
– Tillbakadraget tandkött beror på många olika faktorer. Slutsatsen från våra studier är att tandreglering är en av riskfaktorerna, åtminstone ett år efter behandlingen, säger forskaren Dimitrios Kloukos vid Malmö universitet.
40 patienter har följts
I avhandlingen ingår en mindre patientstudie som gjorts på militärsjukhuset i Aten. I studien har sammanlagt 40 personer följts. Här ingick 20 patienter som hade fått tandställning i sena tonåren och 20 obehandlade patienter.
– Slutsatsen är att förekomsten av tillbakadraget tandkött var 67 procent högre hos gruppen som haft tandställning jämfört med kontrollgruppen. Det positiva är att förändringen endast rör få tänder totalt och är mycket liten, enbart någon millimeter.
Till skillnad från tidigare studier inom området är den kliniska studien framåtblickande, det vill säga patienterna och kontrollgruppen ska följas under de kommande fem åren.
Långsiktiga effekter ska studeras
Forskaren Dimitrios Kloukos hoppas att resultaten kan komma till nytta för både tandläkare och patienter, inte minst när de långsiktiga effekterna analyserats.
– Tillbakadraget tandkött är ett problem som praktiker möter dagligen, och vi har utfört behandlingen på ett standardsätt som används i de allra flesta länder i världen, vilket gör studiens resultat generaliserbart, säger Dimitrios Kloukos och fortsätter:
– Eftersom tandreglering verkar utgöra en av riskfaktorerna så är det viktigt att informera patienten noggrant från början att tandköttet kan dra sig tillbaka, redan innan behandlingen sätts in.
Studien genomfördes, enligt forskarna, mot bakgrund av att paranormala förmågor ofta förekommer i populärkulturen men att uppfattningen kring deras faktiska existens relativt sällan studerats vetenskapligt.
Sex paranormala förmågor
Slumpvis utvalda personer fick svara på om de tror att det idag finns människor som kan:
Förutspå framtiden genom tarotkort, runor eller liknande hjälpmedel
Samtala med döda personer
Förutspå en persons framtid genom att tolka stjärnors rörelser, exempelvis via horoskop
Minnas vad som hänt i tidigare liv
Överföra energier från sina händer för att bota sjukdomar
Uppfatta saker genom ett sjätte sinne som de andra sinnena inte kan
En femtedel tror på samtal med döda
Det visade sig att 21 procent av de svarande i enkäten, alltså cirka en femtedel, tror att det idag finns personer som kan samtala med döda.
Ungefär lika många, 20 procent, tror att det finns personer som kan minnas vad som har hänt i tidigare liv.
Vidare svarade 33 procent, alltså var tredje person, att det idag finns människor som kan uppfatta saker med hjälp av ett sjätte sinne.
Andelen som tror att människor kan förutspå framtiden med hjälp av tarotkort eller andra hjälpmedel är något lägre,18 procent. Minst utbrett i undersökningen med omkring 14 procent positiva svar är förmågorna kopplade till horoskop och healing.
Fyra av tio tror på någon förmåga
Sammantaget uppgav fyra av tio av de svarande att de tror att det finns personer idag som besitter åtminstone en av de sex utvalda paranormala förmågorna.
− Andelarna som svarar att personer med dessa förmågor finns idag är nog för många överraskande höga, säger Sebastian Lundmark, forskare vid SOM-institutet och ansvarig för studien.
Bild: Sergi Viladesau, Unsplash.
Kvinnor och yngre tror mer
Vilka är då mest benägna att tro på existensen av förmågor som idag inte kan förklaras av den allmänt accepterade vetenskapen? Den mest påtagliga skillnaden i undersökningen är den mellan män och kvinnor. Kvinnor är mer än dubbelt så benägna som män att tro att det finns personer med paranormala förmågor.
44 procent av kvinnorna svarade att det idag finns personer som kan uppfatta saker genom ett sjätte sinne och 30 procent av kvinnorna svarade att det finns personer som kan samtala med döda.
Analyserna visar också att yngre, i synnerhet de födda 1996 eller senare, tror mer på förekomsten av förmågorna än de allra äldsta. Boende på landsbygden och personer som också svarar att de är gudstroende är även de mer benägna att tro på förmågorna.
Kan inte kopplas till utbildning och inkomst
Tvärtemot forskarnas hypoteser fanns inga statistiskt säkerställda samband för vare sig utbildningsnivå eller inkomst. Vad gäller politisk preferens var Sverigedemokraternas och Liberalernas sympatisörer något mer benägna att svara att förmågorna fanns.
Internationell forskning har antytt att det ibland finns samband mellan upplevt politiskt utanförskap och benägenheten att tro på paranormala förmågor, säger forskaren Sebastian Lundmark.
− Att i synnerhet personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna är något mer benägna att tro än övriga partisympatisörer kan ligga i linje med denna tes, då Sverigedemokraterna länge setts som ett pariaparti i Sverige.
Om studien
Frågorna ställdes i den nationella SOM-undersökningen från Göteborgs universitet, hösten och vintern 2022. Undersökningen gick ut till totalt 26 250 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år, boende i Sverige.
3 750 personer fick frågan om paranormala förmågor. Undersökningen hade 49 procents nettosvarsfrekvens.
.jpg){kind=link}
