I en ny rapport har forskare från flera svenska universitet tittat på hur hyresgästernas inflytande ser ut i samband med att hyreshus renoveras.
Forskarna har fokuserat på renoveringar som sker i samband med stambyten. Stambyten räknas som underhåll av fastigheten och hyresvärden får därför inte lov att ta ut någon hyreshöjning.
− Samtidigt är det rätt kostsamt, och många hyresvärdar passar på att göra andra typer av åtgärder samtidigt. Om de åtgärderna kan klassificeras som standardhöjningar får man lov att höja hyran, säger Håkan Thörn som är professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Chockhöjningar av hyran
Att regelverket tillåter hyreshöjningar vid standardhöjande renovering utnyttjas av både allmännyttan och privata hyresvärdar. Enligt rapporten är det inte ovanligt med hyreshöjningar på runt 50 procent, men hyran kan i värsta fall stiga med hela 120 procent.
Samtidigt har de senaste decennierna inneburit flera förändringar i bostadspolitiken som påverkat hyresgästernas möjlighet till inflytande. Bostadssaneringslagen, som slog fast att hyresgäster skulle ha inflytande genom Hyresgästföreningen, avskaffades 1994. Den ersattes 2002 av en lag som säger att hyresgäster måste godkänna renoveringar innan de görs.
– Även om möjligheten att inte godkänna en renovering brukar lyftas fram som ett skydd för hyresgästerna har det ingen bäring i praktiken. Om hyresgästen inte skriver på tar fastighetsägaren ärendet till hyresnämnden, och där kan vi se att fastighetsägaren vinner i över 90 procent av fallen, säger Dominika V. Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola.
Bild: Karl Solano/Unsplash
Sedan 2011 är de kommunala hyresvärdarna enligt lag även skyldiga att bjuda in till så kallade ”samråd” för att informera och diskutera kommande renoveringar med de boende.
Processen för inflytande fungerar dåligt
I ett forskningsprojekt som ligger till grund för rapporten har forskarna följt nio sådana samrådsprocesser i tre olika städer. De har också intervjuat hyresgäster, fastighetsbolag och representanter för Hyresrättsföreningen.
Rapporten visar att eventuella hyreshöjningar är den viktigaste frågan för hyresgästerna, men att samrådsprocessen ofta fungerar dåligt och dialogen i stället handlar om tekniska detaljer kring vad som ska utföras.
Protester kan få hyresvärden att backa
För att påverka hyreshöjningar kan det i stället vara mer fruktbart för hyresgästerna att organisera sig utanför samrådet. Av de renoveringsprocesser som forskarna följt utbröt protester i alla fall utom ett.
– Ofta leder protesterna till att hyresvärden backar och sänker hyreshöjningen. Vanligast är att hyresvärden introducerar valmöjligheter, att hyresgästerna får välja på olika ”paket” som innebär olika renoveringar och nivåer av hyreshöjningar, säger Håkan Thörn.
Hyresgäster kan ha svårt att påverka beslut om renoveringar.
Rekommendationer för att stärka hyresgästerna
Forskarna ger i rapporten rekommendationer för att stärka hyresgästers inflytande. Rekommendationerna är uppdelade i tre delar där den första handlar om att förändra de strukturella förutsättningarna.
– I grunden är det här en politisk fråga. Vår viktigaste rekommendation är därför att införa en lagstiftning som stärker hyresgästers möjlighet till inflytande, säger Håkan Thörn.
Den andra delen fokuserar på de lokala förutsättningarna. Rapportförfattarna menar att det finns goda exempel på lokal nivå där kommunerna kan lära av varandra. Den tredje och sista delen handlar om att utveckla formerna för samrådsprocessen så att den leder till verkligt inflytande.
Rapporten har skrivits av forskare vid Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola.
Studier av rörelser och beteenden hos celler och biologiska molekyler i ett mikroskop ger grundläggande information för att bättre förstå processer som rör vår hälsa.
Hur cellerna beter sig vid olika scenarier är till exempel viktigt för att kunna utveckla ny teknik och medicinska behandlingar.
Kraftig utveckling av mikroskopi
Under de senaste två decennierna har utvecklingen inom så kallad optisk mikroskopi gått snabbt.
– Det gör det möjligt för oss att studera biologiskt liv in i minsta detalj i både rum och tid. Levande materia rör sig i alla möjliga riktningar och i olika hastighet, säger Jesús Pineda som är doktorand vid Göteborgs universitet.
Matematik beskriver partiklars relationer
Utvecklingen har gett dagens forskare så stora mängder data att det blir nästan omöjligt att analysera. Men nu har forskarna vid Göteborgs universitet med hjälp av artificiell intelligens utvecklat, AI, utvecklat en metod som kombinerar grafteori och neurala nätverk. Med hjälp av metoden kan forskarna plocka ut tillförlitlig information från filmsekvenser.
Mer om neurala nätverk
Neurala nätverk lär sig hämta just den information som en forskare vill ha från en bild, genom att använda självövervakat lärande. Verktyget som utvecklats av forskarna vid Göteborgs universitet förenklar analysprocessen, och gör det möjligt att snabbt få ut mycket och detaljerad information från de dataspäckade filmerna.
Liknar ett socialt nätverk
Grafteorin är en matematisk struktur som används för att beskriva relationerna mellan olika partiklar i det studerade materialet. Det går att likna vid ett socialt nätverk där partiklarna interagerar och påverkar varandras beteende direkt eller indirekt.
– AI-metoden använder informationen i grafen för att anpassa sig till olika situationer och kan lösa flera uppgifter i olika experiment. Till exempel kan vår AI rekonstruera vägen som enskilda celler eller molekyler tar när de rör sig för att uppnå en viss biologisk funktion, säger Jesús Pineda och fortsätter:
– Det gör att forskare kan testa effektiviteten hos olika läkemedel och se hur väl de fungerar som potentiella behandlingar för cancer.
Jesús Pineda, doktorand på institutionen för fysik vid Göteborgs universitet, , e-post: jesus.pineda@physics.gu.se
Hjärtsvikt drabbar idag upp till 64 miljoner människor världen över. Men siffran förväntas öka i takt med att befolkningen blir äldre och allt bättre metoder för diagnostik.
Enligt en ny studie vid KI saknas bred internationell forskning som beskriver hjärtsviktspatienter och vilka konsekvenser sjukdomen får.
– Vi vet att hjärtsviktsförekomst ökar med en åldrande befolkning och därför är en modern och bred inblick i hur hjärtsviktspopulationen ser ut, medförande risker och kostnader, viktig för all form av vårdplanering, säger forskaren Anna Norhammar vid Karolinska institutet.
Två procent drabbas av hjärtsvikt
Forskarna har därför samlat in data via primär- och sjukvården från drygt 600 000 hjärtsviktspatienter i elva länder i Europa, däribland Sverige, mellan 2018 och 2020. Kanada och Israel ingick också i studien.
Studien visar att mellan en till två procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt. Studien visar också att patienterna har hög dödlighet – i genomsnitt avlider 13 procent varje år.
Det här är hjärtsvikt
Vid hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa så mycket blod som kroppen behöver.
Hjärtproblem som orsakar hjärtsvikt kan bero på förändrad hjärtrytm, kärlkramp, hjärtinfarkt, högt blodtryck eller diabetes.
Några vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, orkeslöshet, andfåddhet, svullna anklar och ben, kissnödighet och hjärtklappning.
Hjärtsviktspatienter är dessutom drabbade av högre samsjuklighet än vad tidigare studier i enskilda länder har visat.
– Hälften av hjärtsviktspatienterna hade ischemisk hjärtsjukdom, hälften hade njursvikt och en tredjedel diabetes. En orsak till att samsjukligheten har ökat bland hjärtsviktspatienter är sannolikt att vi i dag lever längre upp i hög ålder med flera samtidiga sjukdomar. Detta gör hjärtsviktsvården än mer komplex, då det är många bidragande faktorer att ta hänsyn till, förklarar Anna Norhammar.
Ny medicin för hjärtsvikt
Ett annat fynd från studien är att fler patienter än vad tidigare forskning visat har hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion. Det är intressant eftersom det nu finns en möjlig behandling för dessa patienter som inte har använts tidigare, enligt Anna Norhammar.
– Det är ett diabetesläkemedel som efter omfattande studier nu används vid hjärtsvikt oavsett om man har diabetes eller inte. Dessa nya läkemedel var i princip inte använda i vår kohort eftersom evidensen inte fanns på plats före år 2020. Nu när evidensen är där blir det intressant att följa om situationen kan förbättras, vilket vi har stora förhoppningar att det ska göra, säger hon.
Stora kostnader för sjukvården
Ytterligare en slutsats från studien är att hjärtsvikt är kostsamt för sjukvården. I Europa läggs en till två procent av den totala sjukvårdsbudgeten på just hjärtsvikt. Kostnaden förväntas dessutom öka.
– Sjukvårdskostnaderna är framförallt relaterade till försämrad och sjukhuskrävande hjärt- och njursvikt och i mindre utsträckning relaterat till traditionella kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Så våra data tydliggör att insatser som förhindrar förnyad hjärt- och njursvikt är betydelsefullt, säger Anna Norhammar.
På vintern äter talgoxarna mest bär och frön. På sommaren äter talgoxarna framför allt insekter och gärna deras näringsrika larver. Men hur bär de sig åt för att hitta maten och hur använder de olika sinnen under födojakten?
Det har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit reda på genom att fånga in vilda talgoxar i Lund och från ett skogsområde på landsbygden. Fåglarna tränades sedan i ett labb för att se hur väl de kunde lära sig att förknippa mat med färger och dofter, eller en kombination av båda.
Färg och doft på mjölmaskar
Talgoxarna fick lära sig att hitta små bitar av mjölmaskar med hjälp av antingen färg, doft eller en kombination av både färg och doft. När de hade klarat ett test fick de försöka med en annan signal.
– Jag är riktigt imponerad av hur snabba och klyftiga dessa små fåglar är, jag hade väntat mig att det skulle vara betydligt svårare att lära dem dofter framförallt, säger forskaren Diana Rubene vid SLU.
Stad eller land gjorde skillnad
Försöket visade att talgoxar kan lära sig hitta mat med hjälp av dofter och färger lika fort. Färg och doft tillsammans gav inte snabbare respons. Det fanns inte heller några skillnader i inlärningsförmågan mellan hanar och honor, eller mellan stadsfåglar och skogsfåglar.
De fåglar som hade fått lära sig en kombination av färg och doft fick göra ytterligare ett test. Där fick de välja mellan färg och doft, bara färg eller enbart doft i samma försök. Då visade det sig att stadsfåglar prioriterade luktsinnet och skogsfåglarna synen.
– Vi visar i våra studier att det inte är någon skillnad på hur snabbt talgoxar kan lära sig dofter och färger men att individer inom samma art kan använda sina sinnen på olika sätt. Det är en hittills outforskad aspekt av fåglars sinnesekologi.
Betydelse för bekämpning av skadeinsekter
En orsak till att de studerar fåglarnas strategier för att leta mat är att det kan ha betydelse för om de kan bidra till biologisk bekämpning genom att äta upp skadeinsekter. Men det behövs betydligt mer forskning, både i labb och ute i fält, för att förstå hur fåglar använder sina sinnen i olika sammanhang.
I studien ingick 35 talgoxar. 13 av dem tränades och testades med en kombination av doft och färg.
– Det är ganska tidskrävande att träna fåglar. Därför kunde vi inte genomföra studien på en större grupp. Men det är uppenbart att de är individer med sina egna tillvägagångssätt, så det är säkert många fler faktorer inblandade i detta än vad vi har tittat på hittills.
Några talgoxar var kräsna
Försöket visar också att några fåglar hade väldigt konservativa matvanor.
– Först kunde jag inte förstå varför träningen inte fungerade för vissa fåglar. De var avslappnade och flög runt i arenan men vägrade äta mjölmask, så det blev inga ”inlärningspoäng”. Sedan bytte jag ut belöningen till solrosfrön och såg omedelbara framsteg. Skogsfåglar verkade mer skeptiska än stadsfåglar, även mot jordnötter som de fick i maten men konsekvent slängde ner på golvet, säger Diane Rubene.
Diana Rubene, forskare vid institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, diana.rubene@slu.se
Vår förmåga att hantera svårigheter och motgångar kallas psykologisk resiliens. Hur denna förmåga att klara av förändringar, återhämta sig och gå vidare i livet byggs upp, beror på både arv och miljö.
I en avhandling har forskaren Katarina Velickovic låtit 1780 bröstcancerpatienter göra ett test* som mäter resiliens. Testet gjordes när de precis fått cancerbeskedet och efter avslutad behandling.
På så sätt kunde hon se hur kvinnorna påverkades mentalt av sjukdomen, och vilka strategier de hade för att hantera den livskris som det innebär att drabbas av bröstcancer.
– Det är alltid en livskris att få ett besked om bröstcancer, oavsett kvinnans personliga resiliens, säger Katarina Velickovic som forskar vid Lunds universitet.
* För att mäta individers resiliens användes självskattningsverktyget Connor-Davidson Resilience Scale (CD-RISC). Det är det internationellt mest använda verktyget för att mäta resiliens, men som visade sig fungera även vid tester i svenska förhållanden.
Den mentala förmågan att stå emot svårigheter påverkar inte sjukdomsförloppet, menar hon.
– Däremot är den viktig för kvinnornas psykiska mående såväl under som efter avslutad cancerbehandling. Och i förlängningen vet vi att stress och psykiskt mående även påverkar den fysiska hälsan.
Mental hälsa skilde sig åt
Mätningarna visade att kvinnor som mätte högt på resiliensskalan lyckades upprätthålla en god mental hälsa från början till slut av behandlingen.
Kvinnor med låg resiliens vid första mättillfället hade däremot sämre mental hälsa, även om den förbättrades något mot slutet av behandlingen.
– Resultaten innebär att vården genom mätningar skulle kunna bli bättre på att förutse hur patienterna kommer att må psykiskt av diagnosen, säger Katarina Velickovic.
Katarina Velickovic valde ut 25 av kvinnorna i studien för att se vilka faktorer i omgivningen och behandlingen som påverkar deras psykiska välmående. Tre omständigheter visade sig vara särskilt betydelsefulla:
1. Inflytande över behandlingen
Den första handlar om patientens inflytande över behandlingen och över sin egen psykiska och fysiska hälsa. Detta ger en känsla av kontroll vilket i sin tur gynnar det psykiska måendet.
– En känsla av inflytande kan handla om att patienten i mån av ork fortsätter med träning och aktiviteter eller sätter sig in i de olika delarna av behandlingen, säger Katarina Velickovic.
2. Stöd från omgivningen
Den andra omständigheten handlar om stöd från familj, vänner och människor i omgivningen.
– I intervjuerna hänvisade kvinnorna till vikten av att tala med andra i samma situation. Exempelvis var flera kvinnor som berättade uppskattande om sjuhusresorna till och från behandling tillsammans med kvinnor i samma situation.
3. Synen på bröstcancern
Den tredje viktiga omständigheten som kan hjälpa kvinnor att klara av en diagnos och behandling med bibehållen psykisk hälsa handlar om synen på, eller föreställningen om, bröstcancern.
– Kvinnor med hög resiliens har en förmåga att se bröstcancern som ett avslutat kapitel efter operationen; kirurgin tar bort cancern och efterbehandlingar har enbart ett preventivt syfte, säger Katarina Velickovic.
Alla dessa aspekter, som har med kvinnors psykiska välmående att göra, kan vårdpersonal påverka. Särskilt viktigt är att stötta kvinnor med en viss sorts mer dödliga tumörer, menar Katarina Velickovic.
Hon lyfter också fram vikten av att stötta kvinnor från socioekonomiskt sämre förhållanden eftersom det i denna grupp verkar finnas tendens till att den psykiska resiliensen är lägre.
Mer om mental resiliens
Tidigare forskning har visat att måttliga svårigheter under barndomen stärker individens resiliens. Varken ett alltför friktionsfritt liv eller alltför stor stress och press är bra för att bygga upp god mental resiliens.
Resiliens är inte bara en inneboende egenskap utan byggs också upp med hjälp av stöd och relationer till omgivningen.
Att vara bra på idrott har i alla tider haft hög status. Trots detta dalar just nu siffrorna för landets idrottsföreningar.
Brytpunkten när barn slutar idrotta har sjunkit. Tidigare låg den runt 15–16 år, nu ligger den runt 11–12. Och enligt barn- och ungdomsforskaren Magnus Kilger har ungas idrottande ändrat karaktär.
– Vi har fått ett mer segregerat idrottande där en del unga är väldigt fysiskt aktiva och en stor del inte utövar någon idrott alls, säger Magnus Kilger som är docent vid Stockholms universitet.
Varför har det blivit så?
– Det finns en stark tävlingslogik inbyggd som blivit allt mer dominerande under de senaste decennierna. För att känna sig välkommen inom idrotten måste man vara bekväm med den.
Bland annat ställs högre krav på att vara med på träningar för att hålla jämna steg med lagets nivå. Den som inte håller måttet – eller inte har tid– har ingen möjlighet att hänga med.
– Som en konsekvens av det slutar många att sporta allt tidigare, säger Magnus Kilger.
Pappa som tränare
Hans forskning inriktar sig framför allt på hur idrotten påverkar barns identitetsskapande. Bland annat fokuserar han på betydelsen av föräldrars roll i sina barns idrottsutövande och kom 2020 ut med en forskningsrapport om pappors roll som tränare inom idrotten.
Enligt Magnus Kilger har barns idrottande, i takt med att det blivit mer tidskrävande för dem som blir kvar, också blivit allt mer centralt för familjelivet.
– Många gånger står barnets idrottande i centrum för hela familjens fritidsarrangemang. Familjens sociala liv anpassas till barnets idrottande, hur semestern planeras, vilket umgänge man har.
Byter klubb ofta
Som en konsekvens av det har idrottsrörelsernas karaktär också förändrats från något man är trogen hela livet till något man kommer och går i.
– Många barn byter klubb flera gånger under en uppväxt för att föräldrarna vill hitta den ultimata träningsmiljön. En 15-åring kan ha tränat och tävlat i fyra till fem olika föreningar.
Hur påverkar det klubbarna? – Förr fanns det ofta eldsjälar som kritade och tvättade tröjor. Nu består föreningarnas ledare nästan uteslutande av föräldrar. Problemet är att det engagemanget nästan helt är kopplat till föräldraskapet. Man är aktiv några år när ens eget barn är aktivt, men intresset är inte primärt idrotten utan det egna barnets träning. Det blir två år gymnastik, tre år fotboll och ganska fragmentiserat.
Hur är det för barnen att ha sin förälder närvarande?
– Historiskt var idrotten en frizon där man som barn var fri från föräldrars blick. Nu är många barn övervakade av sin förälder även på sin fritid. Föräldrarollen och tränarrollen glider in i varandra. För många barn innebär det också att de paradoxalt nog får mindre uppmärksamhet på träningen än de hade fått av en utomstående tränare. Många föräldratränare är rädda för att favorisera sitt eget barn.
Varför är det så många föräldrar som är tränare?
– De har inget val. Idrottsföreningarna säger redan vid terminsstarten att för att kunna starta ett lag behöver vi tre föräldrar. Det finns inga andra att tillgå. För den som inte har möjlighet att ställa upp finns den kommersiella idrottsrörelsen där man kan betala för att slippa engagera sig, till exempel Stadium Sports Camp eller Stockholm Sport Academy. Gymbranschen har också tagit över en del av idrottsrörelsernas roll för unga.
Vad ser du om du spanar framåt?
– Jag tror ju att de kommersiella alternativen kommer att få en allt större plats inom barn- och ungdomsidrotten. Särskilt för att möta dem som vill idrotta, men som inte trivs med tävlingslogiken. Dagens idrottsrörelse har inte lyckats nå den gruppen.
Konst- och litteraturens historia är full av erotiska målningar och texter. Att skapa bilder som triggar människans sexualitet är inget nytt – tvärtom har arkeologiska utgrävningar visat att blottade bröst var del av utsmyckningarna i den antika staden Pompeji.
Erotik, pornografi och samlevnad under historien har också studerats av en rad forskare, men det lite nischade ämnet svensk erotisk litteratur under 1800- och 1900-talet har hittills varit relativt outforskad mark.
– Avhandlingen är lite av ett pionjärarbete. Ingen har tidigare gjort en så omfattande studie av sexualskildring i skrift i en svensk kontext som spänner över så lång tid, säger Anna Hultman, litteraturvetare vid Lunds universitet.
Stora genitalier populärt då som nu
Anna Hultman har ägnat de sex senaste åren till att djupdyka i verk som Carl Jonas Love Almqvists Murnis från 1819, en bok som ansågs vara så erotiskt frispråkig när den kom ut att den var omöjlig att publicera. Även om boken är över 200 år gammal finns en hel del gemensamt med hur erotisk litteratur och pornografiskt innehåll framställs idag.
– Intresset för att skildra överdimensionerade könsorgan är en av flera gemensamma punkter. I Murnis möter läsaren exempelvis en ö formad som en gigantisk vulva, säger Anna Hultman.
Anna Hultman säger att genitalier av onaturliga mått idag framför allt förknippas med pornografisk film, där kameran i regel filmar så att väl utvalda, främst manliga, kroppsdelar blir extra framträdande.
Etablerade författare flyttade gränser
Att verka som författare i allmänhet, men kanske som erotisk författare i synnerhet, har historiskt sett inneburit att ständigt förhålla sig till samhällets moraliska pendel. Anna Hultmans forskning visar att etablerade författare fungerade som ett slags testballong för vad som varit tillåtet och ej.
Agnes von Krusenstjernas romansvit Fröknarna von Pahlen, från 1930–1935, är ett tydligt exempel.
– Agnes von Krusenstjerna var en redan etablerad författare och hade därmed ett visst utrymme att ”pusha” gränsen. Hon banade enkelt uttryckt vägen för liknande, mer kommersiella och populära, skildringar. Man resonerade ”blir det inte någon rättsprocess mot det här kan vi skriva liknande saker i även vår tidning”, säger Anna Hultman.
Bild: Janko Ferlič/Unsplash
Indirekt beskrivning av erotik
Andra författare lyckades undkomma censur genom att på ett finurligt sätt beskriva eller utelämna kroppsdelar som är direkt sexuellt kopplade, men ändå skapa erotik på mer indirekta sätt. Anna Hultman nämner Anne Charlotte Lefflers roman Kvinnlighet och erotik II (1890) som ett exempel på hur det gick att navigera kring gränsen i ett starkt repressivt litterärt klimat.
– Leffler beskriver aldrig kroppsdelar över knä eller under midja. Några könsorgan omnämns aldrig, men hon lyckats ändå gestalta sexualitet genom förtätade stämningar och genom att skriva om andra delar av kroppen, säger Anna Hultman.
Gränsen mot pornografi
Vad är då skillnaden mellan erotik och pornografi? Anna Hultman säger att tillgång, exklusivitet och vem man tänker sig som läsare blev viktiga faktorer i gränsdragningen mellan det erotiska och det pornografiska när pornografi började användas som ett begrepp under 1800-talet. En liknande dynamik finns idag.
– Internetpornografi som är gratis, brett tillgänglig och förknippas med heterosexuella män anses i regeln smutsigare än exempelvis erotisk litteratur som i högre grad förknippas med kvinnliga läsare, kvalitet och bildning. Det är just hur olika faktorer samspelar i gränsdragningarna som särskilt intresserar mig, säger Anna Hultman.
Folkhemserotik under efterkrigstiden
Ett tidevarv som särskilt intresserat Anna Hultman är efterkrigstidens Sverige, en epok som i hög grad präglades både av sexuell liberalisering och av folkhemsbyggandet.
– Folkhemserotik kallar jag den litteratur som är ett resultat av båda de processerna. Det växte fram föreställningar om att en god hälsosam sexualitet var en där vi inte tryckte undan vår drift utan bejakade den, men samtidigt fanns det tydliga begränsningar i vilka sorters sex som kunde rymmas i folkhemserotiken. Antologiserien Kärlek (1965–1970) är ett exempel, säger Anna Hultman.
Heteronormativa relationer i centrum
De folkhemserotiska skildringarna präglas av glädje och lust, och riktade sig till en bred målgrupp. Samtidigt var folkhemserotiken påtagligt heteronormativ – homosexuella relationer gavs betydligt mindre utrymme. Skildringar av samkönat sex uppfattades istället som mer pornografiska.
– Runt 1980–90-talen förändrades det och identitetserotiken växte fram. Där folkhemserotiken, i alla fall skenbart, riktade sig till alla, var identitetserotiken nischad mot olika grupper. Från att sex i skrift varit mer manligt sexuellt kodat börjar man rikta sig till målgrupper som kvinnor, lesbiska och queers, säger Anna Hultman.
Hur tycker du som forskare att det offentliga samtalet om erotik och pornografi fungerar idag?
– I Sverige skulle jag säga att samtalet ofta blir ganska onyanserat och ahistoriskt. Rädsla för att barn och unga ska ”förstöras” genom ”dåliga” skildringar av sex, exempelvis våldsam pornografi, är ett återkommande tema, säger Anna Hultman och fortsätter:
– Det kan vara bra att minnas att samma rädsla för att sexualitet kan förstöras genom pornografikonsumtion har återkommit i lite olika former sedan 1800-talet och att det alltid är det nyaste mediet som är det farliga oavsett om det är fotografiet, VHS-bandet eller internetpornografin. Det är förstås en jättestor fråga hur de representationer vi konsumerar påverkar vår sexualitet men samtalet fastnar ofta i en moraliserande dynamik.
Låg tillgång på näringsämnen begränsar ofta produktiviteten i nordliga skogar. I ett försök med näringsoptimering har forskare vid Linnéuniversitetet undersökt effekterna av gödsling och bevattning i 25-åriga bestånd av skogs- och bergsek som växer på tidigare jordbruksmark i sydvästra Sverige.
Det ursprungliga skälet för att gödsla är att få träden att växa fortare och bli grövre. För ek och övriga bandporiga lövträd ger också ökad tillväxt ett hårdare virke, något som är en fördel för till exempel golvindustrin. För svenska barrträd som gran och tall innebär dock ökad tillväxt ett något mjukare virke.
Näringen från marken är fullt tillräcklig
Studien visar dock att gödsling inte alltid innebär en högre produktion.
– Resultaten tyder på att näringstillförsel i ekbestånd i områden med motsvarande nederbördsmängd som i försöket, inte kräver samtidig bevattning. Gödsling på den här typen av mark, ger inte någon ökad tillväxt, säger forskaren Carl Svensson vid Linnéuniversitetet och fortsätter:
– Marknäringsämnen från tidigare jordbruk räcker för att maximera produktiviteten i ekbestånd på tidigare jordbruksmark, vilket är en vanlig marktyp för nyanläggning av ekbestånd i sydvästra Sverige.
Bladverken påverkas inte av bevattning
Det är väl känt från tidigare studier att gödsling ökar vattenupptaget, och det är direkt kopplat till den ökade tillväxten. I synnerhet till ökningen av gröna blad.
– I vår studie ökade dock inte bladverket, och till viss del kan det förklaras med att träden nu är så pass stora att trängselverkan mellan trädens kronor gör att bladverket inte kan utvecklas mera. Men huvuddelen av förklaringen menar vi ligger i att marken redan är så pass näringsrik, tack vare historisk gödsling under den långa epoken som jordbruksmark.
Användbart för skogsägare
Resultaten kan användas främst som rådgivning till skogsägare i södra Sverige som äger nedlagd jordbruksmark. Det går att använda denna mark för hög produktion av ek, utan att behöva tillföra någon näring. Gödsling under tidigare markanvändning har gett marken en så pass bestående ökning av näringsämnen att det räcker för att mätta en ny generation ekskog.
– Det skulle på sikt kunna leda till större utbud av ekgolv och ekmöbler. Men i det korta perspektivet, skulle nyplantering av ek på nedlagd jordbruksmark leda till ökad bindning av koldioxid, vilket bidrar till att bromsa klimatförändringar. Och det påverkar oss alla, säger Carl Svensson.
Carl Svensson, doktorand i skogsskötsel, Linnéuniversitetet, carl.svensson@lnu.se
Fysisk aktivitet vid olika tidpunkter på dygnet kan påverka kroppen på olika sätt. Det hänger ihop med att de biologiska processerna varierar beroende på cellernas dygnsrytm.
Forskare har försökt att reda ut hur tidpunkten för fysisk aktivitet påverkar fettförbränningen. Det har de gjort genom att undersöka fettväven hos möss efter ett pass av högintensiv träning vid två olika tidpunkter på dygnet.
Mössen fick träna under tidig aktiv fas eller tidig vilofas. Hos människor motsvaras dessa faser av ett förmiddagspass eller ett sent kvällsträningspass.
Forskarna studerade olika markörer för fettomsättning och analyserade vilka gener som var aktiva i fettväven efter träning.
Tidig fas maxade förbränning
Forskarna fann att fysisk aktivitet i tidig aktiv fas resulterade i ökat uttryck av gener som är inblandade i nedbrytningen av fettväv. De såg även ökad värmeproduktion och fler mitokondrier i fettväven, något som tyder på ökad ämnesomsättning.
Dessa effekter sågs bara hos möss som tränade i tidig aktiv fas. Effekterna var oberoende av om mössen hade ätit innan eller inte.
– Våra resultat tyder på att förmiddagsaktivitet skulle kunna vara mer effektivt än sen kvällsträning för att öka ämnesomsättningen och fettförbränningen. Det kan i så fall ha betydelse för personer med övervikt, säger forskaren Juleen R. Zierath vid Karolinska institutet.
Fler studier behövs för säkra slutsatser
Möss och människor delar många grundläggande fysiologiska egenskaper, men det finns också viktiga skillnader. Möss är till exempel nattaktiva.
– Rätt tajming verkar ha betydelse för att påverka energibalansen i kroppen och förbättra hälsoeffekterna av träning, men det behövs fler studier för att kunna dra några säkra slutsatser om fyndens betydelse för människor, säger Juleen R. Zierath.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Köpenhamns universitet.
Ringar finns runt solsystemets alla jätteplaneter, där Saturnus ring är den mest iögonfallande. Men runt småplaneter är de däremot betydligt ovanligare.
Gemensamt för ringarna är att de befinner sig innanför den så kallade Roche-radien, som är det avstånd från himlakroppen där en löst sammansatt måne klarar att hålla ihop sig utanför. Är den däremot innanför radien slits den isär av gravitationen.
Astronomer har därför trott att ringar uppkommer därför att materialet som befinner sig innanför Roche-radien inte kan samla ihop sig till en måne.
Uppfattning utmanas
Men den här uppfattningen utmanas nu av upptäckten av en ring med mer än dubbla Roche-radien runt Quaoar – en dvärgplanet som rör sig i det yttre solsystemet utanför Neptunus bana.
– Det är ett mysterium hur materialet i ringen kan låta bli att samla ihop sig till en måne, säger Alexis Brandeker, forskare i astronomi vid Stockholms universitet.
En möjlig ledtråd är att de tre ringar som hittills upptäckts kring småplaneter verkar vara av en särskild storlek som inte kan relateras till Roche-radien.
– Ringarna är alla så stora att dess partiklar rör sig ett varv i omloppsbana runt himlakroppen på nästan samma tid som småplaneten roterar tre varv runt sin egen axel. Kanske förhindrar denna 1:3 resonans ringpartiklarna att samlas till en måne, förklarar Alexis Brandeker.
Quaoar gjorde Pluto till dvärgplanet
Quaoar är känd som en av de dvärgplaneter som ledde till att Pluto förlorade sin planetstatus. När noggranna observationer gjordes i början av 2000-talet upptäcktes en familj av åtminstone ett tiotal nya småplaneter nära Pluto i storlek. Det ledde till att den internationella astronomiska unionen valde att ändra klassificeringen av Pluto till dvärgplanet.
Teleskop följde dvärgplaneten
Ringen runt Quaoar upptäcktes genom ett internationellt samarbete där teleskop på jorden och från rymden följde hur ljuset från en avlägsen stjärna skymdes när dvärgplaneten passerade precis framför, en så kallad ockultation.
Förutom att ljuset försvann under de få sekunder dvärgplaneten passerade framför stjärnan, dämpades också ljuset under korta ögonblick före och efter ockultationen. Det tydde på att det fanns en ring. Eftersom observationer gjordes från olika platser med olika synriktningar till småplaneten, kunde forskarna sätta ihop en mer heltäckande bild av hur Quaoar och dess ringar ser ut.
Oväntad upptäckt kan ge fler svar
Svenska forskare har specialiserat sig på att analysera data från komplexa observationer med det europeiska rymdteleskopet Cheops. Det blev av särskild vikt för Quaoar-observationen, som var det första i sitt slag från ett teleskop i omloppsbana runt jorden. Normalt ägnar sig Cheops åt att detaljstudera exoplaneter, det vill säga planeter runt andra stjärnor än solen.
– De roligaste upptäckterna är de oväntade, och det här är just en sådan som kommer ge oss nya insikter i varför planeter och småplaneter har ringar, säger Alexis Brandeker.
Att använda en rullstol leder ofta till många timmar i samma sittställning. Det innebär också att benen inte belastas, en situation som kan leda till sämre funktion och förlust av benmassa. Det i sin tur gör skelettet skörare och risken för frakturer ökar. Därför har rullstolsanvändning bedömts vara en riskfaktor för frakturer.
Men en ny studie visar att rullstolsanvändning inte bör ses som riskfaktor för fraktur i gruppen äldre sköra personer. Det är nämligen rullstolsanvändarna som klarar sig bäst undan frakturer.
Betydligt lägre frakturrisk
Studien är den hittills största inom området och omfattade över 55 000 rullstolsanvändare i Sverige. Den genomsnittliga åldern var 83 år.
Resultatet visar att personerna i rullstol fick mindre än hälften så många frakturer jämfört med personer som gick med eller utan hjälpmedel.
För benskörhetsfraktur och höftfraktur var skillnaderna mellan grupperna ännu större, och uppgick till ungefär tre gånger färre frakturer hos rullstolsanvändarna. De hade också mindre än hälften så stor risk för fallskador.
Viktigt när rullstol övervägs
I Sverige förskrivs rullstol vanligen av en fysioterapeut eller en arbetsterapeut. Patientens behov avgör om rullstol rekommenderas eller inte. Faktorer som vägs in är oförmåga att förflytta sig, svaghet, dålig balans och om personen ofta faller.
– Det vi visar är att rullstolsanvändande är kopplat till kraftigt minskad risk för frakturer hos äldre sköra personer, oavsett möjlig orsak till att de använder rullstol. Eftersom frakturer, och speciellt höftfrakturer, orsakar enormt lidande och kräver stora sjukvårdsresurser är fynden viktiga, konstaterar Mattias Lorentzon som forskar vid Sahlgrenska akademin.
Studiens fynd kan få betydelse när val av rullstol övervägs.
– För den som överväger att förskriva en rullstol till en patient, och gör en värdering av risk och nytta, är fynden av särskilt intresse. Stillasittande i rullstol är negativt på många sätt, därför är det glädjande att risken för fall och fraktur minskar, säger forskaren Kristian Axelsson vid Sahlgrenska akademin.
Siffror från studien
55 442 rullstolsanvändare i Sverige ingick i studien och följdes under cirka två år. Sex av tio var kvinnor. I en kontrollgrupp fanns personer som gick själva, med eller utan hjälpmedel.
4 148 frakturer identifierades bland personerna som använde rullstol. Kontrollgruppen, som inte använde rullstol, hade 10 344 frakturer.
Med en rullstol var risken för frakturer 2,3 gånger lägre.
Kristian Axelsson, ST-läkare på Närhälsan i Skövde och forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, kristian.axelsson@gu.se
Mattias Lorentzon, professor i geriatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, mattias.lorentzon@medic.gu.se
– Människor som spelar tillsammans med andra får uppleva delar av sin identitet som de annars inte ser, till exempel vilken roll man ofta tar i grupp, säger Mirjam Palosaari Eladhari, spelforskare vid Stockholms universitet.
Forskar om co-creation
Mirjam Palosaari Eladhari forskar om vad som händer när ett förprogrammerat system och mänskliga användare skapar tillsammans, så kallad co-creation. Hon är litteraturvetare i grunden och blev intresserad av spelforskning för att spelandet innebär helt nya möjligheter till fritt berättande.
– Som litteraturvetare var jag intresserad av hypertext och trodde att fenomenet där man kan välja sin egen historia skulle bli stort inom litteraturen. Men efter en strökurs om internet på KTH på 90-talet, medan vi spelade Doom of civilization, insåg jag att det är i spelvärlden det händer. Jag blev helt besatt av det där ytterligare extra lagret med valbarhet, att få vara med och berätta.
Hur påverkar det berättandet? – Samspelet i realtid mellan flera olika spelare leder till ett helt nytt sorts berättande. Vilka berättelser det blir beror både på spelet och människorna.
Enligt Mirjam Palosaari Eladhari uppstår till exempel ofta otippade berättelser om liv och relationer i spel som egentligen handlar om något annat, som i online-rollspelet World of warcraft. Där finns en bakgrundshistoria med allianser och erövringar, men parallellt pågår en berättelse mellan deltagarna på en mer mänsklig nivå.
– Folk blir förälskade och gifter sig fast de redan är gifta i den fysiska världen. Livet i spelvärlden blir lika verkligt som den fysiska världen. Många får en helt annan identitet och personlighet i spelet än den de har i vanliga fall.
Ett slags ultralajvande i digitalt format?
– Ja det kan bli väldigt levande. Någon är deprimerad och de andra bestämmer sig för att göra roliga saker för att muntra upp den personen. Det blir gruppkonflikter där någon inte får vara med. På så sätt får man liksom i romanens värld leva sig in i helt nya situationer man aldrig skulle råka på annars, men där man måste fatta egna beslut. Det leder med andra ord till en ytterligare dimension av erfarenhet än en roman skulle göra.
Hur har synen på spel förändrats tycker du?
– Spel har gått från att vara en subkultur till att bli något som är en helt naturlig del av vardagen för många. Nu finns spel inom alla kategorier från skräp till finkultur.
Mirjam Palosaari Eladharis specialområde är så kallad ai-baserad speldesign, när ai utgör en viktig del av själva spelet. I en av hennes prototyper finns så kallade intelligenta agenter som uppför sig som människor med känslor och humör. När karaktärerna sedan används i spelet ligger de där färdiga och reagerar utifrån vad som händer. Spelvärlden de lever i innehåller data som agenterna reagerar på.
Fem tips för att göra spelandet meningsfullt
• Spela tillsammans med andra
• Välj gärna kooperativa spel och köp fler handkontroller
• Spela spel där du får möjlighet att utveckla karaktärer och lösa problem
• Undvik spel som bara går ut på att få spelaren att fortsätta spela genom beroendeskapande belöningssystem.
• Begränsa speltiden
Var och en huvudperson i sin egen berättelse
– Det som är så spännande med just online-rollspel är att det inte bara finns en huvudperson, som det gör i romaner eller filmer med fast handling. Varje spelare bygger sin egen karaktär. Man är inte lillasyster eller ”sidekick” till sin superkarismatiska bästis, utan huvudkaraktären i sin egen berättelse.
Som spelare kan man på ett helt nytt sätt testa att vara någon helt annan än den man normalt är, ett annat kön eller någon som är superextrovert om man är blyg.
– I början när jag spelade var jag inte så van vid att skapa kvinnliga karaktärer. Jag var därför man i spelet. Plötsligt började kvinnliga spelkaraktärer stöta på mig. De tyckte att jag var en fantastisk man. Shit tänkte jag, är det så här det är att vara man…
Hur är det att forska inom något som är så nytt som fenomen?
– Spel som fenomen är ju faktiskt inte nytt. Brädspel fanns före skriftspråket. Men att forska på spel är relativt nytt. När jag började undervisa om spel 2004 fanns det knappt några läroböcker. Nu finns det hur mycket böcker som helst. Det gäller snarare att kunna navigera i all information så att man hittar rätt.
Metodmässigt har forskningsområdet också utvecklats snabbt. Forskare inom spelområdet kommer från många olika discipliner från början, till exempel psykologi, litteratur, teknik, sociologi. Här är det viktigt att den forskningsfråga man ställer sig och den metod man använder stämmer överens för att svaret ska bli relevant.
– Den stora frågan är väl om man kan mäta med någon metod vilken sprängkraft spel egentligen har och vad spelandet betyder för de människorna som spelar, säger Mirjam Palosaari Eladharis.
Urinvägskatetrar är nödvändiga för intensivvårdspatienter, men en bakterietillväxt på katetrarna kan orsaka komplicerade urinvägsinfektioner. Detta kan förlänga hela vårdförloppet. Aggressiva urinvägsbakterier kan i allvarliga fall även orsaka skador på urinblåsan och njurarna eller sprida sig till blodet.
Brett spektrum användes
Tidigt under pandemin var det svårt att särskilja symtom som orsakades av covid-19 och symptom orsakade av bakterier. Vid intensivvård av patienter finns inte heller tid att vänta in provsvar för att hitta rätt behandling. För att motverka sepsis, blodförgiftning, används därför antibiotika som fungerar brett mot många olika bakterier.
Men all antibiotika fungerar inte mot samtliga bakterier. Det kan bero på resistens som innebär att en bakterie har utvecklat ett sätt att förstöra ett antibiotikum. Det kan också bero på antibiotikatolerans, som förklaras av hur bakterien naturligt fungerar och är uppbyggd.
Stor mängd enterokocker
I en studie har forskare undersökt urinprover från 101 covidpatienter som intensivvårdades på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Proverna togs direkt från patientens kateter för att sedan undersökas i laboratorium för att se hur bakterietillväxten påverkades av antibiotikabehandlingen.
Bland bakterierna fanns en ovanligt stor mängd antibiotikatoleranta enterokocker.
– Vid urinvägsinfektioner utan antibiotikaresistens är den vanligaste bakteriegruppen E. coli som är förhållandevis lätta att behandla med antibiotika. Men bland intensivvårdspatienterna i vår studie var enterokocker den absolut största bakteriegruppen, och utgjorde 42 procent av alla bakterier. I och med att de är antibiotikatoleranta kan de vara svåra att bli av med, säger forskaren Philip Karlsson vid Uppsala universitet.
Skyddade andra bakterier
Forskarna upptäckte att enterokockerna utgjorde ett skydd för de andra bakterierna. Det innebar att de mer lättbehandlade bakterierna inte nåddes av antibiotikabehandlingen så länge enterokockerna var kvar.
– De vanligare bakterierna började dyka upp när enterokockerna hade etablerat sig. Och det pågick även under pågående antibiotikabehandling. Med andra ord kunde annars lättbehandlade bakterier – som inte är resistenta – vara kvar i patienten utan att påverkas av antibiotikabehandlingen, om enterokockerna var där samtidigt, säger Philip Karlsson.
Oklart varför andra bakterier skyddas
Forskarna vet ännu inte på vilket sätt enterokockerna utgör ett skydd för de andra bakterierna.
– Men vi hoppas att våra resultat kan öka kunskapen om antibiotikans påverkan och enterokockernas roll i förloppet av urinvägsinfektioner, och på sikt förbättra rutinerna för att undvika att de uppstår, säger Philip Karlsson.
Philip Karlsson, doktorand vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, philip.karlsson@imbim.uu.se
Kriget i Ukraina och regeringsskiftet efter höstens val har i förlängningen påverkat de ekonomiska förutsättningarna för bilköp i Sverige.
Elpriserna har rusat till följd av kriget, och i november förra året avskaffade regeringen bonusen på 70 000 kronor vid köp av nya elbilar.
Men det finns också faktorer som gjort elbilarna billigare. Efter att bonusen försvann finns exempel på elbilstillverkare som sänkt priserna på sina bilmodeller.
– Man får inte stirra sig blind på inköpspriset om man ska köpa ny bil. De flesta äger en bil i minst tre år, och tittar man på ekonomin för ägandet av en bil är totalkostnaden det viktigaste, säger Peder Zandén Kjellén, doktorand i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
Elpriserna har inte stor betydelse
Han har tidigare utvecklat en räknemodell för bilköp, som räknar in körsträcka per år, bilens andrahandsvärde och kostnader för skatter. Det går även att mata in inköpspris. Modellen tar även hänsyn till de högre elpriserna och att bonusen tagits bort.
Just de ökade elpriserna har inte så stor betydelse för kostnaderna för en elbil som man kan tro. 90 procent av elbilsladdningen sker på natten när priserna oftast är lägre, menar Peder Zandén Kjellén.
– De flesta som har elbil bor i hus där de har möjlighet att ladda när det är billigast. I vissa perioder har elpriset varit väldigt högt, men slår man ut det på ett år och undviker de dyraste timmarna blir elkostnaden inte så mycket högre än tidigare år, säger han.
Kostnad beror på bilmodell
Elbil har blivit dyrare att äga senaste året. Men frågan om vad som blir billigast, el- eller bensindriven bil, beror i nuläget på vilka bilmodeller som jämförs.
Jämför man exempelvis nya Volvo S90 som har bensinmotor med elbilen Tesla model 3, som är i jämförbar storlek, blir den sistnämnda billigare om man slår ut kostnaderna på tre år*.
* Beräkningen utgår från 1500 mil körsträcka, 18,90 kronor literpris för bensin och 1,90 kronor per kilowattimme i elpris.
Bensinbilar knappar in
Jämför man däremot Kia e-Niro Advance som är en elbil i ett något lägre prissegment med en bensindriven Nissan Qashqai i motsvarande prisklass, hamnar bensinvarianten klart lägre i totalkostnad över tre år.
– Generellt kan man säga att bensinbilar har knappat in på elbilarna och blivit en bättre affär ekonomiskt i och med den senaste händelseutvecklingen. Men vilket som är det bästa valet för plånboken varierar så klart beroende på vilka modeller man jämför, säger Peder Zandén Kjellén.
Elbilen fortfarande mest miljövänligt
När det gäller miljön och klimatet är elbil fortfarande det bästa valet, förutsatt att man måste köpa en bil.
– Jämför man koldioxidutsläpp är elbilen ett klart bättre val, om man har behovet att äga en bil. Det är viktigt att titta på hela livscykeln även när det gäller miljöaspekten. Biltillverkning kräver mycket energi och genererar mycket utsläpp, så fundera en gång extra innan du köper en ny bil, säger Peder Zandén Kjellén.
Räknemodellen finns att ladda ner, se längst ner i pressmeddelandet.
Kontakt:
Peder Zandén Kjellén, doktorand inom miljövetenskap, Högskolan i Gävle, peter.kjellen@hig.se
Komplikationer i samband med graviditet har uppmärksammats allt mer som en riskfaktor för senare hjärt-kärlsjukdom, men mycket är fortfarande okänt kring hur åderförkalkning utvecklas mellan graviditeten och hjärtsjukdom senare i livet.
En stor studie av forskare vid Lunds universitet kan nu visa att förträngningar och åderförkalkning är vanligare bland kvinnor som haft vissa komplikationer under graviditeten.
– Våra resultat tyder på att sambandet finns där även bland kvinnor med låg skattad risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien är ett viktigt led för att bättre förstå i vilken grad kvinnor med graviditetskomplikationer ska följas upp av sjukvården efter sin graviditet för förebyggande vårdinsatser, säger Simon Timpka, docent i klinisk epidemiologi vid Lunds universitet.
Fem komplikationer undersöktes
Forskarna undersökte tecken på hjärtsjukdom utifrån förekomst av fem vanliga graviditetskomplikationer: Preeklampsi, det vill säga havandeskapsförgiftning, högt blodtryck under graviditet, för tidig förlossning, graviditetsdiabetes eller om barnet fötts med födelsevikt lägre än förväntat.
Studien omfattar över 10 000 kvinnor som undersökts med datortomografi av hjärtats kranskärl för att identifiera åderförkalkning, förträngningar och andra tecken på hjärtsjukdom.
Högt blodtryck och havandeskapsförgiftning
Bland cirka 1800 kvinnor, som hade haft någon av de fem komplikationerna, hade fyra procent fler synlig åderförkalkning i hjärtats kranskärl jämfört med kvinnor som inte haft en komplikation. De undersökta sambanden var störst för havandeskapsförgiftning och högt blodtryck under graviditeteten.
Bland kvinnor utan någon graviditetskomplikation hade två procent en förträngning i hjärtats kranskärl. Bland kvinnor med tidigare havandeskapsförgiftning eller högt blodtryck var andelen fem procent.
– För att minska risken att dessa kvinnor utvecklar hjärt-kärlsjukdom på sikt är det viktigt att de kontrollerar riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom med regelbundenhet, så som blodtryck, blodsocker och kolesterol, säger Sofia Sederholm Lawesson, överläkare i kardiologi på universitetssjukhuset i Linköping och en av forskarna bakom studien.
Samstämmigt mönster
I studien har forskarna undersökt många olika samband mellan graviditetskomplikationer och hjärtsjukdom på samma gång. Det är därför möjligt att slumpen kan förklara enskilda resultat, enligt Simon Timpka.
– Samtidigt är mönstret relativt samstämmigt, vilket gör det lättare att dra slutsatser såsom att kvinnor med tidigare preeklampsi har förändringar i kranskärlen som motsvarar de förändringar som ses hos kvinnor utan graviditetskomplikationer men som är 5-10 år äldre, säger han.
Fler studier behövs
Enligt Simon Timpka har undersökningar med datortomografi av hjärtats kranskärl blivit vanligare som del av utredning av patienter med symptom. Men fortfarande saknas stora studier kring betydelsen av upptäckta förändringar över tid hos symptomfria kvinnor.
– Även om vår studie tillför ny kunskap om utvecklingen av kranskärlsjukdom bland medelålders kvinnor som tidigare drabbats av graviditetskomplikationer, behövs det långtidsstudier för att förstå exakt vilken faktisk betydelse flera av våra fynd har för symptomgivande sjukdom, säger Simon Timpka.
Mer om studien
Forskarna inkluderade 10 528 kvinnor från det medicinska födelseregistret och som sedan vid 50-65 år ålder deltagit i den stora befolkningsstudien SCAPIS, Swedish cardiopulmonary imaging study[/language.
Totalt bland kvinnor med någon av de fem graviditetskomplikationerna hade fler kvinnor synlig åderförkalkning i hjärtats kranskärl jämfört med gruppen som inte haft graviditetskomplikation. Fördelningen var 32 procent respektive 28 procent.
Medicinska födelseregistret är Socialstyrelsens register som ger underlag för statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda. Registret startade år 1973 och omfattar nästan alla graviditeter som lett till förlossning i Sverige.
Våtmarker, som bland annat bidrar till att minska växthuseffekten, är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En studie från Stockholms universitet visar nu att stora mängder våtmarker har försvunnit under de senaste 300 åren.
Norra Europa, främst Sverige och Finland, särskiljer sig som området med allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. De är också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.
– Vi vet att utsläppen från svenska våtmarker, på grund av exempelvis utdikning, är stora. Ungefär en fjärdedel av Sveriges utsläpp kommer från våtmarker. Och merparten av dessa växthusgaser kommer från områden som dränerats för skogsbruk, säger forskaren Gustaf Hugelius vid Stockholms universitet och fortsätter:
– Den nya studien visar tydligt hur vi i Sverige och Finland sticker ut genom att ha klart mest dikning av skogstäckta torvmarker. I de flesta andra delar av världen dominerar förlust av andra våtmarkstyper, som dränerats för att öka andelen jordbruksmark.
Många våtmarker har fått ge vika för jord- och skogsbruk.
Viktiga våtmarker
Våtmarker är viktiga för biologisk mångfald, vattenrening, påfyllning av grundvatten och lagring av kol. Tidigare har dock våtmarkerna setts som improduktiva områden fulla av sjukdomsbärande insekter, områden som bara går att bruka efter att ha dränerats eller användas för att ta torv till bränsle.
På grund av omvandlingen till dränerad jord- eller skogsbruksmark och förändringar orsakade av bränder och grundvattenutvinning har våtmarker blivit ett av världens mest hotade ekosystem.
Motsvarar Indiens yta
Forskarna har kartlagt utdikningar och förändringar i markanvändning sedan år 1700. Kartläggningen har gjorts i 154 länder.
Studien visar att 3,4 miljoner kvadratkilometer, eller mellan 21 och 35 procent, av jordens våtmarker dränerats av människor. Det motsvarar ett område ungefär lika stort som Indien, eller mer än sex gånger Sveriges yta. Merparten har försvunnit de senaste hundra åren.
– Våra resultat är trots allt till viss del positiva. De allra flesta av de nordliga torvmarkerna är relativt orörda av människor, främst i Nordamerika och Ryssland. Det är dessa våtmarker som över tid bundit upp allra mest koldioxid, säger Gustaf Hugelius.
Tinande permafrost hot mot orörda torvmarker
Men forskarna ser dock hot från klimatförändringar, där tinande permafrost och torka hotar kolbalansen även i de orörda torvmarkerna.
– Den sammanlagda bilden är att flera parallella åtgärder behövs för att rädda våtmarkerna. Förutom att snabbt minska mänskliga utsläpp behöver vi skydda orörda våtmarker, arbeta för att fasa ut aktivt skogsbruk på dikade torvmarker och samtidigt restaurera dränerade våtmarker, säger Gustaf Hugelius.
Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi och biträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, gustaf.hugelius@natgeo.su.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
