Gruvindustrin har gamla rötter i Sverige och har haft en stor betydelse för landets utveckling, men de stora mängderna överblivet material som samlats genom åren riskerar att skada både människors hälsa och den omgivande miljön.

I en doktorsavhandling i miljövetenskap presenterar Lotta Sartz en lösning på problemet som är både enkel och kostnadseffektiv. Genom att använda vissa restprodukter från andra industrier, kan man höja pH på det sura lakvatten som frigör och transporterar ut metallerna ur gruvavfallet och därmed stoppa föroreningen.

Gör vattnet surare

– Det är samtidigt en vinst för de industriföretag som annars måste betala för att ta hand om sina avfallsprodukter, berättar Lotta Sartz.

Hennes metod gäller de gamla gruvområden där man brutit metaller ur sulfidmalm, vilket motsvarar ungefär tre fjärdedelar av gruvorna. När sulfiderna, som är svavelföreningar, kommer i kontakt med luftens syre oxiderar de till sulfater, lättlösliga salter som sänker vattnets pH, det vill säga gör det surare. Det gör att tungmetaller som koppar, zink, kadmium och bly lösgörs från avfallshögarna och sprids i omgivningen. Och eftersom forna tiders gruvbrytning var mindre effektiv än dagens, har det historiska gruvavfallet högre metallhalter.

Men eftersom många industriella restprodukter består av alkaliska ämnen och därför har ett högt pH kan de användas i motverkande syfte, antingen direkt i gruvavfallet, eller som filter där lakvattnet rinner ut.

Test i full skala
Lotta Sartz forskning bygger både på laboratorietester och fältförsök, och omfattar restprodukter från fyra olika branscher: kalkindustrin, stålindustrin, pappersmassaindustrin samt energiproducentindustrin.

– Resultaten visar att en del av de här materialen har en god förmåga att neutralisera gruvavfallet eller lakvatten från gruvavfallet och minska utläckaget av tungmetaller. Så nu ska vi gå vidare och testa dem i full skala.

Lotta Sartz har även utvecklat ett ”testkit” med experiment i olika skalor som gör det lättare att planera och genomföra efterbehandlingen av gamla gruvavfallsdeponier.

Vid sidan av sina doktorandstudier arbetar Lotta Sartz som miljökemist i det EU-finansierade projektet Bergskraft Bergslagen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lotta Sartz, 0731-511 818.

Han menar att LO under lång tid har haft ett ålderdomligt och förlegat synsätt på den politiken, som mest handlat om att skydda egna intressen. I en tid av ökad globalisering och i ett mångkulturellt samhälle måste solidariteten omfatta också nya grupper av medlemmar och där ser han en framtida nytta med sin avhandling.

– Jag ser stora likheter mellan hur LO behandlat medlemmar med invandrarbakgrund och hur kvinnor traditionellt behandlats, mönstret har stora likheter med könsmaktsordningen och kan beskrivas som en etnisk maktordning, säger han.

Avhandlingens titel, Facklig gränspolitik, speglas i den modell Zeki Yalcin använt för att beskriva hur LO hanterat invandrar- och invandringsfrågor. Han ser ett mönster med tre olika gränser; Den yttre, den inre och den innersta gränsen.

Tack vare det nära samarbetet mellan LO och socialdemokraterna, har LO haft stora möjligheter att påverka invandringspolitiken. Man har fått yttra sig över och kunnat påverka invandringens omfattning.

– I alla fall till i slutet av 1980-talet har LO utnyttjat sin ställning för att invandringspolitiken skulle vara restriktiv. Jag har tolkat det som att man velat begränsa konkurrensen om arbetstillfällena. Länge var det arbetskraftsbrist och det gynnade LO:s förhandlingsmöjligheter, säger Zeki Yalcin när han beskriver den yttre gränsen.

Vid den inre gränsen har LO kunnat påverka villkoren för de invandrade arbetarna på arbetsmarknaden och i samhället. Här ser Zeki Yalcin att LO:s ambitioner långt in på 1990-talet var att föra över den traditionella fackliga skötsamhetskulturen till invandrarna.

– När LO exempelvis krävde samma villkor för invandrade arbetare som för svenska kolleger, framställdes det med jämlikhetsargument. Samtidigt var det en strategi för att ta udden av en underbudskonkurrens om löner, som de invandrade arbetarna ansågs kunna tillämpa.
–
Han menar att LO framställde sig som invandrarnas ende vän medan bakslag i integrationspolitiken skylldes på samhället eller arbetsgivarna.

Den tredje gränsen handlar om villkoren för de arbetare som blivit medlemmar.

– LO hade ett kontrollbehov och såg invandrarna som ett problem, som en oupplyst massa, som hotade den rådande ordningen på arbetsmarknaden. Även om den kommunala rösträtten på 1970-talet gjorde att invandrarna på ett sätt blev en resurs, hade de fortfarande svårt att få upp sina frågor på den fackliga dagordningen.

Zeki Yalcin säger att det var först i mitten av 1990-talet som LO började se hur svårt det var för invandrade medlemmar att göra sig gällande. Trots att kunskaperna funnits länge, var det först då som man började agera för en förändring.

LO:s politik på det här området har också inslag som ter sig märkliga i dagens ögon. LO ville till exempel tillämpa arbetsmarknadsprövning på flyktinginvandringen under 1970-talet och tyckte att det var ett problem att facket inte kunde påverka omfattningen av den.

LO hade också synpunkter på att Sverige helst skulle ta emot flyktingar från närmare håll eftersom flyktingar ”från mer avlägsna kulturer” av ”språkliga, kulturella och klimatmässiga” skäl skulle ha svårt att anpassa sig till svenska förhållanden.

– Det är uppseendeväckande, med tanke på det resonemang om solidaritet, som hör till LO:s språkbruk, menar Zeki Yalcin.

Kontaktinformation
Zeki Yalcin: 070-7406170

Resultaten publiceras i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

— Orsakerna till varför vi får åderförkalkning har klarlagts under senare tid men kunskapen kring varför placken i ådrorna spricker och bidrar till proppbildning vet vi mindre om, säger Fredrik Bäckhed, forskare på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin.

Inflammation ökar risken för att placket spricker i ådrorna, men de bakomliggande orsakerna som driver inflammationen är inte klarlagda. Vår kropp är hem för tio gånger fler bakterier än humana celler och forskning under senare år har påvisat att tarmfloran är förändrad vid fetma som i förlängningen kan leda till hjärtkärlsjukdom.  Även försämrad tandhälsa och tandlossning har koppling till åderförkalkning vilket indikerar att bakterier i munhålan eller tarmen kan påverka sjukdomsförloppet.

— Vi har nu undersökt om vi kan återfinna samma bakterier i munhålan och/eller tarmen som i åderförkalkningsplacket och om mun och/eller tarmfloran kan ligga bakom utvecklingen av hjärtkärlsjukdom.

Först fann forskarna att mängden bakterier i placket korrelerade med mängden vita blodkroppar, ett mått på inflammation. Sedan undersökte de bakteriesammansättningen i munhålan, tarmen och i placket hos 15 patienter samt i munhålan och tarmen på 15 friska kontrollindivider med moderna sekvenseringsmetoder. De upptäckte då att bakterierna Pseudomanas luteola och Chlamydia pneumoniae återfanns i samtliga plack samt att flera bakterier återfanns i placket och framförallt i munnen, men även i tarmen, hos samma patient. Dessa resultat tyder på att bakterierna kan tränga in i kroppen från munhålan och tarmen och eventuellt driva på inflammationen i placket. Forskarna fann även att vissa bakterier i munnen och tarmen korrelerade med biomarkörer som är associerade med hjärtkärlsjukdom.

— Att plackbakterier återfinns i munhålan och tarmen på samma individ öppnar upp för nya diagnos- och behandlingsstrategier genom att angripa kroppens bakterier. Dock måste fynden bekräftas i större studier och ett direkt orsakssammanband mellan de identifierade bakterierna och åderförkalkning etableras, säger Fredrik Bäckhed.

FAKTA ÅDERFÖRKALKNING
Åderförkalkningsrelaterade sjukdomar orsakar 40–50 procent av dödsfallen i Sverige varje år. Åderförkalkning uppstår när kolesterol lagras in i kroppens kärl och bildar plack. Det gör dem trängre, vilket i olika grad riskerar att hindra blodflödet som kan orsaka olika sjukdomar, exempelvis kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke.

Tidskrift: Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS
Artikelns titel: Human oral, gut, and plaque microbiota in patients with atherosclerosis: 2010-11383R
Författare: Koren et al

Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Fredrik Bäckhed, docent vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-342 7833, 070-2182355, e-post Fredrik.Backhed@wlab.gu.se

SI-metoden finns också på andra svenska tekniska högskolor och universitet men har aldrig tidigare analyserats och utvärderats i någon större omfattning.

I rapporten, där författarna jämfört SI-deltagande och prestation, framkommer också att nybörjarstudenter med hög SI-närvaro i genomsnitt skrapar ihop tolv fler poäng under första året jämfört med studenter som inte deltar på SI-möten. SI-studenterna klarar sig även bättre i andra kurser, sannolikt beroende på att de utvecklat sin studieteknik och studiestrategi med hjälp av SI.

– Detta visar att många kan mer än vad de själva tror. Men det krävs att man övar upp sin förmåga till abstrakt och kritiskt tänkande, vilket är just det som SI-studenterna gör. De slipper vara oroliga för att få sina prestationer bedömda, eftersom det inte finns några vanliga lärare på plats, utan kan på egna villkor reflektera kring sitt eget lärande. Sådan här tyst kunskap stärker också självförtroendet, menar Leif Bryngfors, chef för SI-Centrum vid Lunds Tekniska Högskola.

– En annan viktig slutsats är att studenternas prestationer till stor del styrs av vad som händer efter att de börjat på universitetet. Med medelmåttiga gymnasiebetyg är det inte kört, tillägger han.

Joakim Malm, som handleder de äldre studenter som är SI-ledare, betonar att alla studenter gynnas av SI.

– Oavsett om en student har toppbetyg eller mindre bra betyg från gymnasiet så tjänar de på att delta på SI-möten. Och ju fler möten en student deltar på, desto bättre blir resultaten på kursen och under första läsåret totalt, berättar han.

Alla typer av studenter deltar i SI-programmet. Men särskilt attraherar de kvinnor och studenter från familjer utan akademisk tradition, alltså underrepresenterade grupper vid LTH. Närvaron på SI för nybörjarstudenter vid LTH är runt 50 procent under den första hälften av höstterminen och därefter runt en tredjedel.

Läs mer
Läs om och ladda ner Rapport om SI-verksamheten vid LTH 2009/2010.   
Hela rapporten kan beställas av Joakim Malm, Joakim.Malm@kansli.lth.se”>Joakim.Malm@kansli.lth.se, 046-222 75 71

För mer information, kontakta också:
Leif Bryngfors, Leif.Bryngfors@kansli.lth.se”>Leif.Bryngfors@kansli.lth.se, 046-222 71 80,  0708-22 01 84 och Lise-Lotte Mörner, Lise-Lotte.Morner@kansli.lth.se”>Lise-Lotte.Morner@kansli.lth.se, 046-222 37 15, 0705-27 00 18

Läs mer om SI-metoden:
Supplement Instruction: Nationellt Utbildnings- och utvecklingscentrum.  
Studiegrupper – SI, Lunds universitet  

Bilder:
För gruppbilder på SI-studenter samt bild på Leif Bryngfors, mejla: kristina.lindgarde@kansli.lth.se”>kristina.lindgarde@kansli.lth.se

Fakta/ SI

I en ny satsning erbjuds nu allmänheten att få sina lungor testade av experter på lungmedicin – helt gratis. Det är Centrum för Allergiforskning vid Karolinska Institutet som under två dagar i oktober genomför lungtest med hjälp av så kallad spirometri på Stockholms central. Samtidigt uppmärksammas den så kallade Världsspirometridagen.

KOL och astma tillhör våra största folksjukdomar. Det enda sättet att uppräcka KOL är att mäta lungornas kapacitet genom ett utandningstest, så kallad spirometri.  Spirometri används också vid diagnos av astma.  Tidig diagnos är viktigt vid både KOL och astma.

— Detta är en unik satsning för att hitta personer som lever med lungsjukdomar utan att ha fått någon diagnos. Genom att låta många människor få möjlighet att testa sig på en allmän plats hoppas vi öka kännedomen om KOL och andra lungsjukdomar, säger professor Kjell Larsson, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Under satsningen på Stockholms central har de lungmedicinska experterna från Karolinska Institutet och ett flertal vårdcentraler möjlighet att genomföra tusentals tester.

Journalister hälsas välkomna att besöka satsningen (titta efter Karolinska Institutets testbås på Stockholms central).
Dag: Torsdag 14 oktober och fredag 15 oktober
Tid: 08.00-20.00
Plats: Stockholms Centralstation

Den 14 oktober är utsedd till Världsspirometridagen Spirometritestningen på Stockholms central arrangeras av Centrum för Allergiforskning vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Syftet är att öka medvetenheten om KOL och betydelsen av att tidigt diagnostisera sjukdomen. 14 testbås finns bemannade med kapacitet att utföra tusentals testningar under de båda dagarna.

För mer information kontakta:
Kjell Larsson, professor i lungmedicin
Telefon: 070-582 07 63

Anne-Sophie Merritt, projektledare, med dr miljömedicin
Telefon: 08-524 800 49

Fakta
Omkring en miljon svenskar har astma eller KOL där olika former av inflammation begränsar lungfunktionen. I ett globalt perspektiv är KOL idag den fjärde vanligaste dödsorsaken och beräknas inom en snar framtid ligga på tredje plats. Närmare 3 000 människor i Sverige dör varje år på grund av KOL.

År 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste sjukdomen i världen. Därför är vetenskapliga framsteg oerhört angelägna.

2010 är utsett till ”Lungans år” genom ett gemensamt initiativ från betydande globala hälsoorganisationer inom området lunghälsa. Syftet är att öka kännedomen om sjukdomar som KOL, astma, allergi och lungcancer. Se: www.yearofthelung.org, www.ki.se/cfa

Kontaktinformation
Patient- och intresseorganisationer som medverkar under spirometridagarna med information och utställningar: Hjärt-Lungfonden, Astma- och Allergiförbundet, Hjärt-Lungsjukas Riksförbund, Sluta-Röka-Linjen och
Vårdalstiftelsen.

Lungtestningen är möjlig bland annat genom bidrag från: Centrum för Allergiforskning, Hjärt-Lungfonden, Astma- och allergiförbundet, Vårdalstiftelsen, Boehringer-Ingelheim, Medic24, AstraZeneca, GlaxoSmithKline, Novartis och Nycomed.

Praktiskt går arbetet till så att ett föremål placeras på ett vridbord. Från föremålet samlas data in via en laser-scanner monterad på en industrirobot. Resultatet blir ett stort antal mätpunkter, som efter behandling kan förvandlas till en avancerad digital ritning.

I alla industriella processer handlar det om att jaga tid och i sin avhandling beskriver Mohamed Rahayem ett nytt sätt att hantera de stora datamängder, som blir resultatet när man scannar av ett föremål. Avhandlingen heter ”Segmentation and fitting for Geometric Reverse Engineering”. Processing data captured by a laser profile scanner mounted on an industrial robot och har gett honom en doktorsgrad i maskinteknik.

Användbart i industrin
Mohamed Rahayems arbete handlar om att skapa algoritmer till hjälp i beräkningsprocesserna. Att göra ritningar utifrån föremål har stor praktisk användning i olika industriella processer. Det kan handla om att känna igen olika delar i en konstruktion, att skapa delar som ska passa ihop med andra, att skapa ritningar till gamla föremål som ska nytillverkas och så vidare.

– Mitt arbete bidrar till möjligheterna att använda industrirobotar som mätinstrument. Dessutom pekar det fram mot intressanta arbeten i framtiden, säger han.

Astronomer tror att galaxer bildas genom ett komplicerat samspel mellan de processer som påverkar inte bara stjärnor och gas utan även supertunga svarta hål och möjligen också den mystiska mörka materia som omger varje galax och vars natur förblir oförklarad.

– Galaxbildningens historia säger oss något om de platser i universum där liv är möjligt, säger Kambiz Fathi. Stora galaxer, som Vintergatan, simmar i ett hav av många mindre galaxer och i denna process assimileras de små galaxerna ungefär på samma sätt som vid ”fusioner och förvärv” på den internationella finansmarknaden.

– De nya resultaten visar att spiralgalaxerna, som till exempel Vintergatan, verkar ha fungerat på samma sätt, de har lätt kunnat bildas och har varit de största spiralformade galaxerna i universum under åtminstone de senaste 3,4 miljarder åren, säger Kambiz Fathi.

Sedan 1970-talet har astronomer känt till att antalet stjärnor i spiralgalaxernas centrala regioner aldrig blir mycket större än i Vintergatan. Denna övre gräns kallas Freemans lag efter den australiensiske astronomen Ken Freeman, som först beskrev detta. Astronomer har hittills undersökt Freemans lag för några tiotal galaxer. Kambiz Fathi har gjort en långt mer omfattande undersökning och visat att detta gäller mer allmänt än man tidigare trott.

Kambiz Fathi har mätt bilder av 30 000 galaxer med hjälp av resurser från Europeiska Virtuella Observatoriet. Det ger astronomer möjlighet att via internet och stora databaser återanvända och kombinera observationer från många olika teleskop på ett innovativt sätt.

Eftersom ljusets hastighet är ändlig ser vi avlägsna galaxer som de var när universum var yngre än det är nu. Denna effekt gör att astronomer kan undersöka hur universum och galaxer har förändrats genom att bara titta på objekt som ligger längre bort.

För var och en av de 30 000 galaxerna uppskattade Kambiz Fathi antalet stjärnor i de delar där spiralarmarna är framträdande. Vår egen sol intar just en sådan plats i Vintergatan.

Länk till tidskriften och artikeln:
http://iopscience.iop.org/2041-8205/722/1/L120
Artikeln i pdf-format:
http://arxiv.org/pdf/1009.2692

http://www.apex-telescope.org/

Kontaktinformation
Vidare upplysningar
Docent Kambiz Fathi, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet
Mobil: 0704-76 47 73
Tel +56 55 44 82 99. Telefonnumret går till APEX-observatoriet i Chile där Kambiz Fathi för ögonblicket befinner sig och kan användas ifall han ej nås på mobilen.
E-post: kambiz@astro.su.se

– Vi har fokuserat på den viktigaste beståndsdelen i jäsningsprocessen – jästen. Vi har alltså inte inriktat oss på de tidigaste beläggen för bröd eller alkoholhaltiga drycker. Vi har kartlagt produktionen, inte produkterna. Vår studie visar också på kopplingen mellan ett etablerat jordbruk och en utbredd användning av jäst, säger Sven Isaksson, docent vid Arkeologiska forskningslaboratoriet och ansvarig för studien.

Ämnet ergosterol i jästsvampens membraner frigörs när jästcellerna bryts sönder. Ergosterol har påträffats i keramikkärl från bronsålder (1800-500 f. Kr). Ämnet är inte unikt för jäst utan finns allmänt i svampriket.

– Men vi visar att ämnet inte kommit in i keramiken under tiden i marken och inte heller från mögelsvamp eller genom odiskade kärl. Att koka svampsoppa avsätter inte sådana här spår. Värt att notera är också att de kärl vi har funnit spåren i inte är typiska kokkärl, säger han.

Forskarna konstaterar i artikeln att inga spår av ergosterol påträffats i forntida kärl som använts av jägare-och-samlare. Denna grupp hade inte säd till mäsk eller mjöl.

– Hade det till exempel rört sig om spår från mögelangrepp så skulle man ha förväntat sig en slumpmässig fördelning. Men så är det inte. Skillnaden finns där och det är en mycket liten risk för att den är ett resultat av slumpen, säger Sven Isaksson.

Det finns även nutida sammanhang där keramikkärl används i samband med ölbryggning, bland annat i Sydamerika. Ingen tillsats av jäst behövs vid denna tillverkning eftersom jästen sitter fast i keramikens porer och därför finns i jäskarens kärlväggar. Enligt Sven Isaksson skulle denna typ av impregnering av kärlet med jästsvampar lämna precis den typ av spår vi finner i de svenska bronsålderkärlen.

– Att fästa fast jäst på keramikblock har faktiskt testats i samband med utvecklingen av kontinuerlig ölbryggning i modern bryggeriindustri. Detta har nu visats vara en teknik med verkligt antika rötter, säger han.

Studien publiceras i decembernumret av den internationella referee-granskade tidskriften Journal of Archaeological Science och ingår i forskningsprojektet A spartan way of life? On the culture of food and subsistence in Bronze Age Sweden, finansierat av Svenska Vetenskapsrådet.

Artikelns fullständiga titel: Sven Isaksson, Christina Karlsson & Thomas Eriksson, 2010. Ergosterol (5, 7, 22-ergostatrien-3ß-ol) as a potential biomarker for alcohol fermentation in lipid residues from prehistoric pottery. Journal of Archaeological Science 37 (12):3263-3268.

Länk till artikeln http://dx.doi.org/10.1016/j.jas.2010.07.027

Kontaktinformation
Ytterligare information
Sven Isaksson, forskare, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet
Tel 08-674 73 67
Mobil 070-355 89 69
E-post sven.isaksson@arklab.su.se

För högupplöst bild kontakta press@su.se

– Vi vet sedan tidigare att ärftliga faktorer spelar en stor roll för utveckling av fetma och därmed ökad risk för exempelvis hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Målet med den här studien har varit att identifiera gener som ökar risken för fetma med hjälp av storskaliga metoder där hela genomet undersöks i ett stort antal människor, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och en av de som koordinerat studien.

Det forskarna har studerat är genvarianter, det vill säga skillnader i den genetiska koden mellan olika individer. Det finns många miljoner sådana vanligt förekommande skillnader utspridda i hela arvsmassan. Eftersom inte alla genvarianter ligger inom en gen utan ibland mellan två gener, brukar man för att vara helt korrekt tala om genregioner snarare än gener. I den nu publicerade studien har forskarna arbetat för att kartlägga de genvarianter och/eller genregioner som är kopplade till fetma genom att undersöka sambandet mellan BMI (body mass index) och 2,8 miljoner genvarianter i 123 865 personer.

Forskarna gjorde sedan en riktad uppföljning av de 42 genvarianterna med starkast koppling till BMI i ytterligare 125 931 personer. Genom denna stora genkartläggning kunde de bekräfta de 14 genregioner som var kända sedan tidigare samt identifiera ytterligare 18 nya genregioner som var associerade med BMI. De kunde också visa att vissa biologiska mekanismer är överrepresenterade när det gäller utveckling av fetma, exempelvis neuroendokrinologiska signalvägar bakom aptitregelringen samt signalvägar som styr tarmen och bukspottkörteln.

– Vi uppskattar att de 32 genregioner som vi har hittat nu gemensamt står för 2-4 procent av de genetiska orsakerna till fetma så det finns mycket kvar att upptäcka. Genom att öka kunskapen om hur människans kroppsvikt regleras kan vi förhoppningsvis göra något åt detta allvarliga folkhälsoproblem som fetman utgör i dagens samhälle, säger Erik Ingelsson.

Den aktuella studien har skett inom ramen av forskningskonsortiet GIANT (Genetic Investigation of ANthropometrical Traits) och samlar närmare 100 delstudier med nästan 400 medförfattare. Studien har koordinerats av forskare från Karolinska Institutet, de brittiska universiteten Oxford och Cambridge samt Broad Institute i Boston, USA. I samma nummer av Nature Genetics publicerar GIANT-forskarna en artikel som beskriver stora könsskillnader i hur genetiska faktorer påverkar distributionen av kroppsfett. Ökad förståelse av hur fettdistributionen regleras är viktig eftersom var fettet samlas på kroppen i stor utsträckning avgör hur farligt det är för framtida sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Publikation: ”Association analyses of 249,796 individuals reveal eighteen new loci associated with body mass index”, Speliotes EK, Willer CJ, Berndt SI, Monda KL, Thorleifsson G, Jackson AU, Allen HL, Lindgren CM, Luan J, Mägi R, Randall JC, Vedantam S, Winkler TW, Qi L, Workalemahu T, Heid IM, [347 additional authors], Schlessinger D, Strachan DP, van Duijn CM, Wichmann H-E, Frayling TM, Thorsteinsdottir U, Abecasis GR, Barroso I, Boehnke M, Stefansson K, North KE, McCarthy MI, Hirschhorn JN, Ingelsson E, Loos RJF, Nature Genetics, AOP 10 October 2010, doi 10.1038/ng.686.


För ytterligare frågor, kontakta:

Erik Ingelsson, professor i kardiovaskulär epidemiologi
Tel: 08-524 823 34
Mobil: 070-756 94 22
E-post: erik.ingelsson@ki.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

BILD: Erik Ingelsson, foto av Bildmakarna

I en studie som pågick utanför sjukhus under två år fann forskarna, bland 328 patienter med hjärtstopp, att utrustningen (LUCASTM) som utförde mekaniska kompressioner gav högre halter koldioxid i utandningsluften, jämfört med manuella bröstkompressioner utförda av ambulanspersonal.

– Halten koldioxid i utandningsluft speglar blodcirkulationen i lungkretsloppet och är ett resultat på effekten av HLR, säger Christer Axelsson, ambulansjuksköterska och forskare på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin.

Men olika faktorer, exempelvis maskinens storlek i kombination med att många hjärtstopp av olika anledningar inte identifierades av SOS-alarm, bidrog till att utrustningen ofta nådde fram för sent eller inte alls till en tredjedel av patienterna som deltog i studien.

– Dessa faktorer i kombination med att studien var relativt liten gjorde att det inte går att utvärdera om denna skillnad i effekt också innebär en skillnad i överlevnad bland alla patienter med hjärtstopp utanför sjukhus, konstaterar Christer Axelsson.

Höjda ben i samband med HLR kan öka det venösa återflödet till hjärtat och därmed effekten av bröstkompressionerna. I en undersökning fick en grupp om 44 patienter benen höjda under pågående HLR. Jämfört med före benhöjningen steg halten koldioxid i utandningsluft signifikant i hela gruppen.

– Det talar för en förbättrad effekt av bröstkompressionerna. Om denna ökning i effekt förbättrar överlevnaden vid hjärtstopp kvarstår fortfarande att visa. Fler studier är nödvändiga för att visa vad som händer då benen höjs under HLR, konstaterar Christer Axelsson.

– Mekaniska kompressioner går även att utföra under ambulanstransport och våra resultat visar dessutom att de är effektivare än manuella utförda av ambulanspersonal. Nu återstår att ta reda på hur vi bäst kan utnyttja denna kunskap för att öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus, säger Christer Axelsson.

FAKTA HJÄRTSTOPP
Hjärtstopp inträffar när blodet plötsligt slutar att pumpa ut från hjärtat. Det leder till medvetslöshet och andningen upphör på grund av bristande blodtillförsel. Det är en av de vanligaste dödsorsakerna och svarar för cirka 11 till 18 procent av alla dödsfall i Sverige. Många äldre drabbas och då är anledningen ofta hjärtinfarkt. Hjärt-lungräddning och defibrillering kan rädda patienter med hjärtstopp. Enligt Svenska rådet för hjärt- lungräddning räddas årligen cirka 350 till 400 människor till livet efter hjärtstopp utanför sjukhus och grovt uppskattat räddas mellan 1 000 och 1 500 människor till livet efter hjärtstopp på sjukhus.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Evaluation of various strategies to improve outcome after out-of-hospital cardiac arrest with particular focus on mechanical chest compressions

Avhandlingen är försvarad.

Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4000 grundutbildningsstudenter och 1000 doktorander. Antalet anställda är 1500, varav 850 är forskare och/eller lärare.

Kontaktinformation
Christer Axelsson, leg. sjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin, telefon 070-5400304, e-post: krister.axelsson@vgregion.se
Handledare:
Johan Herlitz, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-342 10 00, e-post: johan.herlitz@gu.se

För fosterutvecklingen hos däggdjur är vissa faktorer från mammans sida extremt viktiga eftersom molekyler som finns i äggcellen redan innan den är befruktad har avgörande betydelse för att generna i det begynnande fostret, embryot, ska kunna uttryckas. Det finns en handfull sådana MEF:s (maternal effect factors), men deras funktioner och hur de regleras är endast delvis känt.

En studie som utförts av Wenjing Zheng, doktorand i Professor Kui Lius forskargrupp vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik visar nu att PI3-kinas-signalvägen från ägget har en viktig styrfunktion under den tidiga embryonalutvecklingen. När en nyckelgen från den här signalvägen, Pdk1, tas bort från moderns ägg hejdas embryots utveckling redan i tvåcellsstadiet. Att Pdk1-genen fortfarande finns i spermien som befruktar ägget spelar här ingen roll eftersom den inte uttrycks då. För att embryonalutvecklingen ska kunna fortsätta krävs att PI3-signalvägen återställs vilket Kui Lius forskagrupp tidigare visat att man kan göra genom att ta bort en negativ styrfaktor, Pten (publicerat i Science).

Forskargruppen tror att den nya upptäckten kan få praktisk användning, t.ex. genom att göra det möjligt att förbättra embryonalutvecklingen hos människor som har problem att få barn och för att rädda utrotningshotade djurarter. Pdk1 och Pten är enzymer, och det är inte svårt att förstärka eller förhindra deras funktioner med hjälp av små, speciellt framställda molekyler som kan användas som läkemedel. De nya kunskaperna kan också komma till användning för att få fram embryonala stamceller.

Referens eller länk till artikeln: http://www.nature.com/embor/journal/vaop/ncurrent/abs/embor2010144.html

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Kui Liu på
090-786 77 62
kui.liu@medchem.umu.se

I en studie som består av totalt 112 personer har forskare undersökt koncentrationen av D-vitamin i blodet hos patienter med psoriasis före och efter behandlingar med ljusterapi i form av UVB-lampor respektive klimatvård på Gran Canaria. De har även studerat effekten av D-vitamin på psoriasis och hur detta påverkar deras bentäthet, blodsocker och blodfetter.

– Vi kunde se klara förbättringar hos dessa patienter. Deras psoriasis blev bättre, alla patienter fick höjda D-vitaminnivåer i blodet och deras blodsocker och blodfetter förbättrades. Hos en grupp konstaterades även bättre bentäthet jämfört med deras åldersgrupp i befolkningen, säger Amra Osmancevic, forskare vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare i dermatologi och venereologi på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Förutom effekterna på bentätheten, blodsockret och blodfetterna finns det ett samband mellan brist på D-vitamin och uppkomst av autoimmuna och kardiovaskulära sjukdomar samt vissa former av cancer. Dessutom tyder många studier på att D-vitamin kan ha en förebyggande effekt på många cancerformer.

– Jag tror att rekommendationerna för vårt dagliga behov av D-vitamin kommer att ändras eftersom nya studier tyder på att vårt behov av D-vitaminet är större än vad som tidigare uppskattats, berättar Amra Osmancevic.

Solen påverkar bildningen av D-vitamin i huden. Men den är också mest cancerframkallande för huden.

– Det gäller att sola med måtta för att uppnå en tillräcklig nivå av D-vitamin i blodet med alla dess fördelar, samtidigt kan vi inte komma ifrån nackdelarna med för mycket solande. Det är viktigt att ge balanserade råd i frågan. Vi kommer därför att arbeta vidare med våra studier för att undersöka hur mycket som är nyttigt att sola och vilka doser av vitamin D som är lämpliga för befolkningen i stort, konstaterar Amra Osmancevic.

FAKTA PSORIASIS
Typiska symtom på hudsjukdomen är fjällande, rodnade hudförändringar och alla områden på kroppen kan drabbas. Den beror på en inflammation orsakad av en störning i immunsystemet. Psoriasis drabbar två till tre procent av befolkningen och en viss ärftlighet har betydelse. Behandlingen består av sol och salta bad, strålning av UVA och UVB-lampor och läkemedel (för lokalt och systemiskt bruk).

Referens studier: Osmancevic A , LT Nilsen, K Landin-Wilhelmsen, E Søyland, P Abusdal Torjesen, TA Hagve, AL  Krogstad. ”Effect of climate therapy at Gran Canaria on vitamin D production, blood glucose and lipids in patients with psoriasis”, J Eur Acad Dermatol Venereol. 2009 Oct;23(10):1133-40. Epub 2009 Apr 24.
Osmancevic A, Landin-Wilhelmsen K, Larko O, AL Krogstad. ”Vitamin D status in psoriasis patients during different treatments with phototherapy” J Photochem Photobiol B. 2010 May 26. PMID: 20579901

Tid: fredag 8/10 kl 14.30-16.00, ”UVB therapy in psoriasis, aspects on vitamin D status and skin cancer”.
Plats: F04 sektion i rum F4-5, Svenska Mässan, Göteborg

Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare.

Kontaktinformation
Amra Osmancevic, forskare vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare i dermatologi och venereologi på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon 031-342 10 00, e-post amra.osmancevic@vgregion.se

Det finns förhoppningar att skador i ryggmärgen och hjärnan i framtiden ska kunna behandlas med hjälp av stamceller, det vill säga omogna celler som kan utvecklas till olika celltyper. Stamcellsliknande celler har hittats i de flesta delar av nervsystemet hos den vuxna människan. Det är dock fortfarande oklart i vilken utsträckning dessa kan bidra till att ny fungerande nervvävnad bildas hos vuxna individer.

Professor Jonas Friséns forskargrupp vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare från Frankrike och Japan, visar i en artikel i tidskriften Cell Stem Cell hur stamceller och flera andra typer av celler bidrar till cellnybildning i ryggmärgen hos möss, samt hur detta förändras drastiskt efter skada.

Forskargruppen har identifierat en typ av stamceller, så kallade ependymceller, som finns i ryggmärgen. De visar att dessa stamceller är inaktiva i den friska ryggmärgen, och att den cellnybildning som äger rum sker främst genom att mer mogna celler delar sig. När ryggmärgen skadas aktiveras dock stamcellerna och blir den dominerande källan till nya celler.
Stamcellerna ger då både upphov till celler som bildar ärrvävnad och till en typ av stödjeceller som är viktiga för ryggmärgens funktion. Forskarna visar även att en typ av mogna celler, astrocyter, ger upphov till stora mängder ärrbildande celler efter skada.

– Stamcellerna har en viss positiv effekt efter en skada, men inte tillräckligt för att funktionen i ryggmärgen helt ska återställas. En intressant fråga är nu om det med hjälp av läkemedel kan gå att stimulera stamcellerna till att bilda fler stödjeceller och på så sätt öka funktionsåterhämtningen efter en ryggmärgskada, säger Jonas Frisén.

Publikation: “Origin of new glial cells in the intact and injured adult spinal cord”, Fanie Barnabé-Heider, Christian Göritz, Hanna Sabelström, Hirohide Takebayashi, Frank W. Pfrieger, Konstantinos Meletis & Jonas Frisén, Cell Stem Cell, 8 October 2010.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor Jonas Frisén
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 875 62
E-post: jonas.frisen@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

BILD: Jonas Frisén, foto av Camilla Svensk

Teater och skådespeleri används gärna som metafor för hur vi handlar och uttrycker oss i vardagen. Ofta stannar liknelsen vid en klichébild av vad det innebär att vara skådespelare: någon som gör sig till och som kan ljuga om sina känslor. Men vid en närmare undersökning av hur skådespelare faktiskt arbetar bekräftas inte den bilden: att leva sig in i och uttrycka en karaktär på scenen är svårare och mer krävande än vad forskningen hittills förutsatt.

Skådespelare uttrycker ofta starka känslor på scenen; de är rasande, sorgtyngda och kära inför publik kväll efter kväll. I sin avhandling visar Stina Bergman Blix att skådespelare använder sina privata känslor och erfarenheter i början av arbetet med en roll för att kunna förstå och leva sig in i den.

Efterhand frikopplas de känslor som rollen uttrycker till stor del från sitt privata ursprung; känslorna blir därmed professionella och laddas genom den sceniska situationen snarare än av privata minnen. Det innebär att rollen kanske uttrycker sorg på ett annat sätt än vad skådespelaren skulle göra privat; uttrycket blir rollens eget. När känslan sedan upprepas gång på gång så minns kroppen uttrycket och skådespelaren kan visa sorg utan att uppleva känslan lika starkt.

– På så sätt kan skådespelaren på scenen visa känslor som av publiken kan upplevas som nyanserade och verkliga utan att behöva gå in i starka känsloupplevelser varje gång, säger Stina Bergman Blix. Men för att känslouttrycket ska upplevas som livfullt och realistiskt är det viktigt att det inte helt frikopplas från en motsvarande upplevelse.

Förmågan att kunna professionalisera känslor gör det lättare att gå in i och ut ur känslor i professionella situationer, men det kan också påverka skådespelarens privatliv.

– Vi förknippar ofta känslor med äkthet, om vi känner så är det ’på riktigt’, men skådespelare beskriver hur de har lärt sig att använda små impulser för att väcka känslor och kan därför lätt ”halka in i känslor” även i det privata livet. Lättheten att gå in i och ut ur känslor kan göra att upplevelsen av känslor förlorar i äkthet, säger Stina Bergman Blix.

Utvecklingen från en privat upplevd känsla till ett professionellt uttryck som ska kunna repeteras gång på gång utan att förlora sin vitalitet är relevant för många yrkesgrupper, t ex inom vårdyrken, där ett uttryck som medkänsla bör vara både privat och professionellt, det vill säga vara genuint i betydelsen ha en privat förankring, och samtidigt kunna hållas på distans och därmed lämna utrymme för ett professionellt agerande. I dessa sammanhang, liksom på teaterscenen, är det alltför enkelt att tala om känslor som spelade eller äkta; Den ’effektiva’ känslan, som övertygar på scenen eller som fungerar i vården, för publiken och vårdtagare, rymmer element av båda.

Avhandlingens titel: Rehearsing Emotions: The Process of Creating a Role for the Stage

Disputation: Lördag 16 oktober kl 13.00, Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati

Kontaktinformation
Ytterligare information: Stina Bergman Blix, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet
Tel 0708-97 04 04, 08-16 31 84
E-post: stina.bergmanblix@sociology.su.se

John Paoli är forskare vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och är en av föreläsarna under den pågående hudläkarkonferensen.   

– Vi går ut i press och media i maj varje år med information om risken med att sola för mycket och varningstecken för att man kan ha utvecklat hudcancer. Sedan erbjuds tider hos hudläkare för bedömning av misstänkta fläckar en särskild dag, Euromelanoma Day, utan att man behöver vända sig först till sin vårdcentral.

Initiativtagare till kampanjen är Euromelanomagruppen inom Europas största ideella förening inom dermatologi och venereologi, EADV. I Sverige brukar cirka 3 000 patienter undersökas denna dag och nästan en procent av patienterna har malignt melanom, sex procent har basaliom – en vanligare form av hudcancer som dock inte är lika farlig och 1O procent har förstadier till en tredje form av hudcancer, så kallad skivepitelcancer.

– Vi försöker införa nya bokningsmetoder för de begränsade tider som erbjuds under dagen i vår strävan att nå de patienter som löper större risk att utveckla hudcancer. Bland annat så har vi infört en åldersgräns på 18 år, säger John Paoli.
– Med hjälp av denna begränsning visar det sig att vi får in äldre patienter och färre ”onödiga” besök för unga patienter med mycket låg risk för att ha hudcancer. Patienterna som undersöks i Sverige är därmed tio år äldre i snitt än de i Europa och vi hittar därför fler tumörer.

En annan nyhet, enligt John Paoli, som skiljer Sverige från det övriga Europa, är att patienterna ska få betala normal taxa för besöket hos hudläkare. Deras erfarenhet hittills är att detta leder till att man som patient verkligen har undersökt sin hud noggrant före besöket och att det finns en fläck som man är oroad för och inte bara söker för säkerhets skull.
– V hoppas att dessa åtgärder kommer att leda till färre dödsfall och mindre kostnader för samhället, eftersom säker diagnostik hos hudspecialist har visat sig vara klart effektivare än onödig provtagning inom primårvården, betonar John Paoli.

FAKTA HUDCANCER
Hudcancer är en grupp vanliga cancerformer. Basaliom är den vanligaste formen med cirka 35 000 fall årligen i Sverige. Den mest allvarliga formen är Malignt melanom och den drabbar cirka 2 500 personer per år.  Behandlingen består av kirurgi eller strålning eller en kombination av båda. Om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede är prognosen god, men mindre botbar om tumören fått växa under lång tid.

Kontaktinformation
John Paoli, specialistläkare på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid Sahlgrenska akademin, mobil: 073-040 40 44, e-post: john.paoli@vgregion.se
Studiens titel: Skin Cancer Detection among 2961 Patients during the ”Euromelanoma Day” Screening Campaign in Sweden 2009
Författare:John Paoli, Sophia Lindorsson, Mikael Tarstedt, Margareta Frohm-Nilsson

Tid: fredag, 8 okt kl 15:25
Plats: Sal J1, Svenska Mässan, Göteborg

Kroniska sjukdomstillstånd, som cancer, är stora folksjukdomar. För personer med huvud – och halscancer är vikten av ett fungerande vardagsliv en ofta förbisedd folkhälsoutmaning. I vården ökar kraven på att hälsofrämjande insatser bör integreras och vara en självklar del under behandlingen av en svår sjukdom.

– Om patientens egen förmåga till strategier för att exempelvis få i sig maten understödes av personalen kan deras hälsa öka, säger Margereth Björklund.

I sin avhandling har hon intervjuat 35 personer med huvud- och halscancer.

– Ett salutogent och hälsofrämjande synsätt innefattar ett gott bemötande från kompetent vårdpersonal där patienten upplever dialog, delaktighet och jämlikhet, säger hon.

Margereth Björklunds avhandling visar att kontakten med vården för vissa patienter ingav känslan av maktlöshet och sårbarhet. Dessa patienter upplevde ofta, både före och efter behandlingen, att de inte blev trodda eller respekterade då de beskrev sina problem och sin sjukdomsupplevelse. Samordningen mellan hälso- och sjukvårdens olika funktioner upplevdes som bristfällig under hela sjukdomsförloppet.

– Detta kan tyda på avsaknad av en patientprocessorienterad vårdorganisation i arbetet med en psykosocial rehabilitering, säger Björklund vidare som har arbetat som sjuksköterska på öronklinik i Helsingborg i 25 år och är adjunkt på Högskolan i Kristianstad sedan 11 år.
Forskningsresultatet visar att om personalen är tillgänglig, engagerad, respektfull och bekräftande ges patienterna chans till ökad makt och kontroll. De behöver också konstant känslomässigt stöd från närstående. En nära kontakt med djur och natur liksom anpassade aktiviteter ökar möjligheten att bemästra.  

– De delvis livshotande symtom som hotar deras existens och identitet vilket skapar en känsla av fångenskap men trots detta uttrycker de flesta intervjuade en stark optimism och framtidstro. Dessa kan påverkas om det finns möjlighet att bygga egen styrka, aktivitet och hälsoresurser i mötet med vårdpersonalen, fortsätter Björklund.  

Betydelse för hälsan
Ett hälsofrämjande bemötande från vårdpersonalen ger möjlighet för patienten att hantera en förändrad vardag. Andra betydelsefulla aktörer är support från patientföreningar. Kurser i att lära sig leva med cancer är viktiga och minskar tillsammans med egenvård patienternas beroende av andra.

Avhandlingen kan lägga grunden för en djupare förståelse för dessa patienters vardagsliv och upplevelser av hälsa och möjligheter istället för att fokusera på diagnoser, sjukdom, problem och brister.

En reflektion Margereth gör är att det hade varit önskvärt om mer intresse lades på att skapa en hälsosam och stödjande vårdmiljö. Det inkluderar lättillgänglighet och planering av avskilda, tysta, avstressade rum med utsikt mot parker eller gröna ytor för både patienter och närstående. Hon påpekar att det också behövs mer kultur i vården; konst, musik och tillgång till sådant som bibliotek och kafé.

Om vårdpersonal fick djupare förståelse för patienternas vardagsliv och upplevelse av psykosocial, existentiell samt social och ekonomisk oro skulle de kunna ge adekvat hjälp till patienter och närstående.

Titel:  LIVING WITH HEAD AND NECK CANCER: A HEALTH PROMOTION PERSPECTIVE – A Qualitative Study/ Att leva med huvud- och halscancer: främjande av hälsa och välbefinnande i vardagslivet – en kvalitativ studie

Kontaktinformation
Författare: Margereth Björklund.
Tel: (+46) 042 22 87 68; (+46) 044 20 40 94; (+46) 070 276 33 18
e-post: margereth.bjorklund@hkr.se. Högskolan Kristianstad.
Huvudhandledare: Anneli Sarvimäki, leg sjuksköterska, filosofie doktor, professor, direktör. Äldreinstitutet, Helsingfors, Finland.
Tel +35 89 61 22 16 28, +35 84 05 30 26 02
e-post: anneli.sarvimaki@ikainst.fi.
Bihandledare Agneta Berg, leg sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap, docent.
Tel: +46 44 20 12 44 83; +46 70 86 96 697;
e-post; agneta.berg@hkr.se. Högskolan Kristianstad.
Avhandlingen försvaras offentligt tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 13.00 i aulan, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap, Nya varvet i Göteborg.
Adress: Nya Varvet 25, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se