Under extremsommaren 2018 registrerades temperaturer på över 30 grader runt 200 gånger på olika orter i Sverige.
Djur och människor svettades och led i den extrema värme. Från maj till september rådde torka, vilket förvandlade frodiga åkrar till dystopiska ödelandskap. Samtidigt härjade skogsbränder i stora delar av Mellansverige, delvis som en effekt av den extrema torkan.
Man skulle kunna tänka sig att somrar fyllda av klimatrelaterade trauman gjort att svenska myndigheter fått upp ögonen för hur viktigt det är att vara förberedd på – och att lära sig hantera – extremväder. Nope, konstaterar Nationella expertrådet för klimatanpassning i en rapport från februari 2022:
”Sverige saknar kunskap om konsekvenserna för befolkningens hälsa i händelser av värmeböljor, översvämningar, torka och andra klimatrelaterad händelser”, menar expertrådet. Deras främsta kritik är att bristen på ett sammanhållet ansvar.
Översvämning i Kållered, Göteborg 2006. Bild: David Nyrén – Eget arbete, Public Domain
Men kanske är det inte så konstigt egentligen?
Förvisso har vi i Sverige upplevt värmebölja, översvämning och skogsbränder förr, men inte på samma sätt som de senaste åren och vi kan därför sägas vara nybörjare på att leva med ett mer oberäkneligt klimat.
Det tror i alla fall Erik Glaas, klimatforskare vid Linköpings universitet som har undersökt beslutsfattares försök att öka samhällens beredskap kring olika katastrofväder. Enligt honom kan det svenska samhället liknas vid någon som nyligen har vaknat och sömndrucket famlar efter sina glasögon.
Ovana att hantera höga temperaturer
– Vårt samhälle är inte anpassat för att hantera höga temperaturer utan till att stänga ute och skydda oss från kyla. Idag är skyfall och värme de klimatvariabler som pekas ut som mest skadliga för oss. Värme och värmeböljor har absolut störst påverkan på vår hälsa, men skyfall och översvämningar i tätorter har kapacitet att ha störst ekonomisk påverkan.
På Linköpings universitet pågår just nu ett samarbete med fastighetsägare i Gävle kommun, där forskarna undersöker konsekvenserna av de översvämningar som drabbade staden 2021.
Forskarna har analyserat en del av de skadade byggnaderna, och drygt 9 000 skadeärenden har hittills dokumenterats. De visar att de ekonomiska konsekvenserna av översvämningar kan bli enorma.
Värmen är värst
Yrvakenheten till trots anser Erik Glaas att Sverige är mer förberett för översvämningar än för värmeböljor och torka.
– Det är fortfarande väldigt mycket kvar att göra, men eftersom det alltid är någon tätort varje sommar som får svåra skador på grund av skyfall har många kommuner idag ett pågående arbete som kopplar till kraftiga regn och översvämningar. Det hjälper mycket om man har upplevt extremt väder, det gör ofta att man börjar agera.
– Det finns också en uppsjö av tekniska lösningar för att hantera översvämningar, säger han.
Hans spaning bekräftas av Nationella expertrådet för klimatanpassning som i sin rapport skriver att bara en tredjedel av Sveriges kommuner har tagit fram checklistor eller handlingsplaner för värmeböljor. Och av dem kan en tredjedel peka på konkreta åtgärder kopplade till värmehotet.
Allra vanligast är att installera luftkonditionering och fläktar på äldreboenden.
Näst vanligast är skuggning, till exempel solskydd på skolgårdar.
Men bara ett fåtal kommuner säger att de tar hänsyn till värmeböljor när de bygger nya vårdboenden och förskolor.
Även på ställen där det är viktigt med en låg inomhustemperatur, till exempel sjukhus, kommer höga utomhustemperaturer ofta som en chock. Exempelvis fick Visby lasarett under sommaren 2021 ställa in operationer på grund av för hög temperatur och luftfuktighet som bland annat påverkade sterilt material.
Träd är lösningen
Fler och värre översvämningar, värmeböljor och skogsbränder – det är lätt att bli nedstämd och oroad med tanke på att det är ett faktum. Men det finns hopp.
Det må vara för sent att snabbt få till en drastisk minskning av koldioxidutsläppen och således undvika ytterligare ökningar av den globala medeltemperaturen. Men även relativt små åtgärder för att minska klimatrisker kan få stor effekt.
För att hantera översvämningar, torka och värmeböljor handlar det enligt Erik Glaas främst om att plantera träd.
– Det går att lösa ganska många av problemen med samma sak – mer grönska och infiltrerande ytor. Vi har till exempel sett att träd har en jättestor effekt på temperaturen i tätorter, ibland kan träd medverka till tio grader lägre temperatur än omgivningen.
Planera för träd vid nybyggen – ännu inte ett krav
I plan- och bygglagen finns specificerat hur många parkeringsplatser som ska tillhandahållas vid ett nybygge, men det står ingenting om hur många träd som bör planteras.
Miljöhänsyn blir alltså sekundärt. Ett uppenbart problem, enligt Erik Glaas.
Men även om det gick att ställa krav på att plantera tillräckligt många träd för att mildra effekterna av en översvämning, kan de aldrig ersätta de träd som huggs ner för att ge plats åt nybygget.
– Det inte samma sak att ersätta 100 år gamla ekar som kan suga upp massor med vatten med nyplanterade träd. Det börjar finnas behov av att rädda almarna igen, säger Erik Glaas, och syftar på händelsen då tusentals människor slöt upp för att hindra nedsågningen av flera hundraåriga almar i Kungsträdgården, maj 1971.
Hängmattor hängdes upp som skydd mot nedhuggning under Almstriden i Kungsträdgården maj 1971. Bilden är från en manifestation 50 år senare. Bild: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0
Träd skyddar mot extrema temperaturer
Att plantera träd och anlägga trädgårdar är en flera tusen år gammal metod för att sänka temperaturen i ett mikroklimat. I Indien under förhistorisk tid anlade man till exempel trädgårdar på taken eftersom växtlighet skuddar mot värme, dels genom att skänka skugga, dels eftersom växter absorberar en del av solinstrålningen. Dessutom kyler växterna luften runtomkring genom att avge vattenånga (transpiration).
Under antiken fyllde romarna sina atriumgårdar med växter, träd, dammar och fontäner. Förutom att vara sköna för ögonen skänkte växterna och vattnet skugga och svalka under sommaren.
Det finns resurser för att klara konsekvenserna av extremväder, men för att göra det framgångsrikt krävs det oerhört mycket samverkan och samarbeten, menar Erik Glaas.
– I vissa nya områden finns det jättesmarta klimatlösningar. Problemet är att det är få som kan dra nytta av dessa investeringar. Idag planerar vi för dem som har pengar. Vi måste omprioritera och fördela resurserna till de som behöver dem mest, till exempel äldreboenden, förskolor och i miljonprogramsområden utan grönska.
Utbränt vrak av bil vid länsväg 668, året efter skogsbranden i Västmanland 2014. Bild: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons CC-BY-SA-4.0
Dags att öva skogsbrand
Ett hetare klimat innebär ökad risk för skogsbränder. Eftersom många svenskar bor nära skogsområden eller flyttar ut till sina sommarstugor, ökar risken för att möta en skogsbrand.
Detta är vi inte förberedda på enligt Enrico Ronchi, forskare i brandteknik och evakueringsmodellering vid Lunds tekniska högskola.
Till exempel finns det ofta bara en väg för att ta sig ut ur ett samhälle, och om den brinner blir läget snabbt kritiskt. I pressade situationer tenderar människor också att fokusera på det omedelbara hotet snarare än att analysera all tillgänglig information och därefter välja det mest logiska alternativet. Och därför är det, enligt Ronchi, hög tid att börja öva evakuering!
Hur ska utrymningsvägarna från byn eller samhället se ut?
Hur tränar man bäst invånarna så att så många liv som möjligt räddas?
Hur förbereder man sig så att bebyggelse inte skadas mer än nödvändigt?
– Många länder som ofta drabbas av skogsbränder har program som är till för att förbereda invånarna för sådana katastrofer. I USA och Kanada har man till exempel tränat invånarna mentalt så att de snabbt kan packa en väska med rätt grejer, alltid ha bilen fulltankad och ha koll på vilken väg som är bäst att ta i en nödsituation.
Vi i Sverige har inte haft lika stora problem med skogsbränder och står därför handfallna. Tyvärr är det så att de som dör i skogsbränder är de som inte är förberedda, enligt Enrico Ronchi.
– Men vi måste räkna med att bränder liknande de 2018 kommer att hända igen och då måste vi vara förberedda.
Satellitbild på skogsbränderna i Hälsingland 2018. Bild: NASA
Verktyg för att öka beredskapen för skogsbränder
Förutom evakueringsplaner har exempelvis Kanada utvecklat nationella guider för att minska konsekvenserna av skogsbränder nära samhällen. Nu försöker Ronchi och hans kollegor, med stöd av bland annat kanadensiska samarbetspartners, att utveckla ett liknande digitalt verktyg som ska användas för att kartlägga sårbara områden inom Sverige. Forskarna har även utvecklat ett virtual realityspel som visar hur det är att köra bil i rök.
– Det är som ett vanligt datorspel, men förbereder spelaren på en verklig situation. Vi hoppas att den kan gå hem speciellt hos den yngre generationen.
Enligt Enrico Ronchi går det inte att begära att ansvaret för att människor är förberedda när skogen väl brinner ligger på en och samma instans. I slutändan är det upp till var och en, speciellt när det handlar om att inte starta skogsbränder överhuvudtaget.
– Det bästa är om bränderna nära bebyggelse inte startar alls. Därför är det viktigt att ta ansvar och följa instruktionerna. Råder eldningsförbud – respektera det. Tyvärr ser vi ofta att det räcker med ett dåligt beslut för att det ska få katastrofala konsekvenser.
Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
När forskning.se frågade följare på sociala medier vad de skulle vilja fråga en forskare om, kom det här som första önskemål: Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
För att få ett svar frågade vi Ali Osman, som är verksam vid Institutet för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och vars forskningsfokus berör just utbildning och integration.
Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
– Det är en komplex fråga, för immigranter är inte en homogen grupp. Den består till exempel av EU-migranter, asylsökande med uppehållstillstånd och arbetskraftsinvandrare, och alla kommer från olika länder med olika utbildningssystem. Sedan beror det på om det är barn, unga vuxna eller vuxna vi pratar om.
Om vi pratar om barnen, vad har betydelse för dem?
– När det gäller barn beror det på när de kommer till Sverige och hur deras föräldrars utbildningsbakgrund ser ut. De med föräldrar som har högre eller någorlunda bra utbildning klarar sig bra i skolan, det visar olika studier.
Finns det några faktorer som är betydelsefulla för hur bra det går för barnen i skolan?
– En vårdande hemmiljö som genererar ett emotionellt stöd och engagemang för barnens skolgång, och som får dem att göra sitt bästa i skolan. Ett personligt, emotionellt och akademiskt stöd från lärare som uppmärksammar och inspirerar eleven att göra sitt bästa. Samt likasinnade kamrater med liknande ambitioner och mål i sikte.
Finns det några barn som klarar skolan sämre?
– Det kan bli problem för dem som kommer till Sverige när de är tonåringar. De placeras i klasser efter sin biologiska ålder och inte utifrån kunskapsnivå. Efter en kort tid i förberedelseklass för att lära sig lite svenska hamnar de med elever som varit i Sverige sedan de föddes, och riskerar då att hamna efter i skolarbetet.
Varför blir det problem när tonåringar placeras i klasser utifrån ålder?
– Utbildning är som en industri, man kan se det som att det finns olika stationer. Om du är född i Sverige börjar du din utbildningsresa på förskolan, sedan i skolan, och så vidare. Det finns olika stadier och du måste prestera på varje stadium. Men om du inte hänger med i lågstadiet kommer det att påverka din kunskapsnivå på mellanstadiet och även i högstadiet, med efterföljande risk att inte bli behörig till något gymnasieprogram.
– Den som kommer till en svensk skola som 13-åring och inte har svenska som modersmål eller andraspråk är svagt rustad till att klara de nationella proven inom 2–3 år.
Hur tycker du man borde göra i stället?
Ali Osman, docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
– Enligt mig ska det inte spela någon roll vilket år barnen kommer. Det ska på något sätt finnas en parallellutbildning för alla nyanlända barn och tonåringar, och att de kan slussas in i det ordinarie skolsystemet när de faktiskt är redo. Systemet, som det är uppbyggt i dag, gör att de som kommer som tonåringar i stor utsträckning misslyckas.
I stället skulle skolan satsa på deras språkkunskaper, att höja deras kunskapsnivå och förbereda dem för det svenska utbildningssystemet. Därefter kan de bli integrerade i vuxenutbildning på Komvux eller folkhögskola för att få gymnasiebehörighet eller en yrkesutbildning. Jag tycker att en ung människa inte bör bli ett offer för ett system som inte tar hänsyn till migranters förutsättningar.
Vad innebär egentligen en ”lyckad integration”?
– När man pratar om integration reducerar man det ofta till att integration är lika med arbete. Har man kommit in i arbete är man lyckad. För mig är det mycket mer än så, att vara integrerad är att vara en aktiv medborgare. Om jag ska definiera en god integration är det att kunna delta i samhället när och hur man vill. Man ska kunna vara en del av en gemenskap och kunna vara med och påverka den. Du kan vara en aktiv medborgare, trots att du är inte yrkesarbetar, genom att delta i olika aktiviteter som främjar det gemensamma goda.
Vad skulle du vilja fråga en forskare? Berätta på vår Instagram @forskning.se eller skicka ett mejl till red@forskning.se.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
Rysslands invasion av Ukraina väcker många frågor. Här har vi samlat artiklar med forskare inom bland annat medie- och kommunikationsvetenskap, juridik och rysk säkerhets- och utrikespolitik.
Sidan uppdateras löpande.
Podd: Hur kan ukrainska forskare stöttas?
Forskare hotas allt oftare, både i Sverige och i världen. Lyssna på Vetenskapsrådets podd där Karolina Catoni från Scholars at Risk berättar hur man stöttar forskare från Ukraina.
Ryska affischer porträtterar författaren Astrid Lindgren som nazist. Det kommer inte att förändra ryssars kärlek till hennes karaktärer, tror Lisa Källström som forskat om Pippi Långstrump.
Kan jag lita på att den film jag just sett från Ukraina är sann? Rysslands krig har återigen riktat ljuset mot vikten av källkritik, inte minst för alla som använder sociala medier.
När Ryssland invaderade Ukraina stred det mot folkrätten, som reglerar hur stater ska agera mot varandra. Men vad händer när ett land struntar i reglerna?
I sociala medier kan desinformation spridas – men samma kanaler kan också bidra till att människor känner sig delaktiga, visa solidaritet och organisera sig.
När Sverige ska elektrifieras för att klara klimatmålen riktas blickarna neråt – mot berggrunden. Där finns många av de idag så eftertraktade metallerna. Men motståndet mot gruvor är stort,. Och frågan är om framtidens elbilar kommer att ha batterier med metaller från svensk berggrund
För 1,5 miljarder år sedan steg magma upp från jordens mantel vid det vi idag kallar för Norra kärr, strax öster om Vättern. Det mesta kristalliserades på stort djup, men en liten rest trängde upp genom jordskorpan och stelnade till en bergart som kallas för grännait. En halv miljard år senare smälte en del av bergarten igen och flyttade på sig en aning.
Sällsynta jordartsmetaller ett måste mobilen
Sedan dess ligger den där den ligger. Med tiden har området fått en sjö och människor har bosatt sig där, lärt sig bruka jorden och använda mobiltelefoner och elbilar. Länge ovetande om att berget de bor på innehåller höga halter av de metaller som krävs för att tillverka bland annat batterier.
Kanadensiska Leading Edge Materials har ägnat de senaste 13 åren åt att få till stånd en gruva i Norra kärr. Processen har kantats av protester. Det finns farhågor att en gruva skulle förgifta Vättern som är Sveriges andra största dricksvattentäkt. Bild: Niklas Jonasson/unsplash
Idag klassas Norra kärr som en av världens största fyndigheter av så kallade sällsynta jordartsmetaller. Det handlar dessutom om tunga sådana, vilka är mer sällsynta än de lätta.
– Om man tittar på fyndigheter i världen som har hög andel tunga jordartsmetaller, så är Norra kärr den fjärde största, säger geologen Axel Sjöqvist vid iGöteborgs universitet som har skrivit en avhandling om bergarterna öster om Vättern..
Jordartsmetallerna är helt nödvändiga i smarta mobiler, surfplattor och datorer. Efterfrågan är därför stor. Inte undra på att det kanadensiska bolaget Leading Edge Materials har ägnat de senaste 13 åren åt att få till stånd en gruva i det svenska området.
Sedan bolagets första provborrningar 2009 har de byråkratiska kvarnarna malt på. Det senaste beskedet kom i maj 2021 då Bergsstaten, den myndighet som handlägger ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral, avslog en ansökan om bearbetningskoncession.
En bearbetningskoncession ger den sökande rätt att utvinna materialet, men inte rätt att bryta fyndigheten. För att få göra det krävs ett tillstånd utfärdat av bergmästaren*, som är chef för Bergsstaten. Därutöver krävs ytterligare ett tillstånd enligt 9 och 11 kapitlet miljöbalken, som meddelas av mark- och miljödomstolen.
Höga halter kobolt i Bergslagen
Kobolt, en silvergrå metall som används i batterier, bryts i Kongo och raffineras i Kina. Rapporter om barnarbete, tvångsförflyttningar av människor och svåra arbetsförhållanden har gett upphov till begrepp som blodsmetall och blodsbatterier.
Sedan början av 1900-talet sker ingen gruvbrytning av kobolt i Sverige. Men metallen finns i den svenska berggrunden, bland annat i Bergslagen, Kiruna och det så kallade Skelleftefältet.
Myndigheten SGU, Sveriges geologiska undersökning har undersökt förekomsten av kobolt i Bergslagen – inom ett regeringsuppdrag att kartlägga ”innovationskritiska mineral och metaller”. Förutom höga halter av kobolt hittades också ovanligt höga halter av sällsynta jordartsmetaller.
Massor med metaller i svensk berggrund
Med innovationskritiska menas material som är nödvändiga för att utveckla vindkraft och solkraft, energilagring (batterier) och högteknologiska produkter som datorer och mobiltelefoner. Man brukar också kalla dem omställningsmetaller – metaller nödvändiga för klimatomställning.
Kobolt gör att legeringar blir mycket hårda, hållfasta, och får hög smältpunkt. Och används därför vid konstruktion av bland annat jetmotorer, rymdskepp och turbiner. Batterier är ett annat användningsområde för kobolt. På grund av hög efterfrågan och osäker tillgång ligger kobolt på EUs lista över kritiska råvaror.
Idag använder Sverige cirka 500 ton kobolt varje år och efterfrågan beräknas öka inte minst från de batterifabriker som ska byggas på flera platser, bland annat i Skellefteå där företaget Northvolt i ett utspel i ,augusti 2021, efterlyste brytning av kobolt i Skelleftefältet.
– Det vore ju idealiskt för batteriindustrin att ha en koboltutvinning så nära inpå. Men det faller ändå alltid tillbaka på de geologiska förutsättningarna; vi måste först veta var fyndigheterna som lämpar sig för brytning finns, säger Nils Jansson, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå universitet.
Svårt att starta gruva i Sverige
Även om kobolt bröts i Sverige under 1700-talet, är dagens kunskap om metallens förekomst låg. Enligt Nils Jansson beror det på att den prospektering som utförts under 1900-talet har fokuserat på metaller som koppar, zink, guld och järn. Att ta fram bra prospekteringsunderlag för nya metaller tar tid och är dyrt.
– Det finns ett stort intresse just nu, framför allt från mindre bolag att prospektera kring de gamla gruvorna, men de små bolagen har begränsade resurser och provborrningar tar lång tid.
Samtidigt har viljan att investera i Sverige minskat.
– Flera av de privata källorna till riskkapital, som tidigare har varit villiga att investera, ser det nu som en risk. Det är många projekt som har kört fast i Sveriges ineffektiva och oförutsägbara tillståndsprocess för gruv- och prospekteringsärenden, säger Nils Jansson.
Den bilden bekräftas av Erika Ingvald, enhetschef vid SGU. Hon hänvisar till Fraser Institute i Kanada som rankar länder efter hur attraktiva de är för gruvbolagen. Från att ha legat på topp tio har Sverige nu rasat till plats 36.
– Det beror på att den svenska tillståndsprocessen är osäker och inte transparant, enligt företagen. Man kan få ett beslut i en länsstyrelse, och ett annat i ett annat län. Jag upplever att företagen är måna om att det ska vara en hård lagstiftning för att kunna säga att deras produkter är framtagna på så hållbart sätt som möjligt, men det är svårt att komma dit när de inte vet vad som krävs, säger Erika Ingvald.
Gruvan inverkar på rennäringen
En av de gruvor som har kommit längst är Vittangi i Kiruna där företaget Talga Group vill bryta grafit för att tillverka batterianoder. I september 2021 påbörjade företaget en provbrytning där de ska utvinna 25 000 ton grafit. Målet är att producera 100 000 ton om året, vilket skulle göra Talga Group till den största anodproducenten i världen utanför Kina. Men först måste Mark- och miljödomstolen i Umeå pröva företagets ansökan.
Bolagets planer på grafitbrytning i Vittangi har också orsakat protester från lokalbefolkningen och Naturskyddsföreningen. Gruvan befaras påverka miljön negativt och inverka på rennäringen. Även den långa processen kring en eventuell gruva i Norra kärr vid Vättern har kantats av protester. Bland annat kedjade ett tiotal aktivister fast sig vid en borrmaskin. Här handlar protesterna bland annat om risken att gruvan ska förgifta Vättern som är är Sveriges andra största dricksvattentäkt.
Rennäringen har påverkas mest av gruvnäringen. Bild: Emma Waleij/unsplash
Metall i marken? – svårt säga nej till prospektering
När någon tror sig kunna hitta metall eller mineraler under jorden har markägaren inte mycket att säga till om.
– Att motsätta sig prospektering är svårt, även om du orsakar skada och intrång har du rätt att göra den, men mot ersättning. En markägare kan egentligen inte motsätta sig prospektering om det inte finns motstående intressen som väger tyngre, säger Lars Bäckström, universitetslektor i juridik vid Luleå tekniska universitet som forskar om minerallagstiftningen.
Motstående intressen kan vara att den tänkta gruvan ligger i närheten av ett skyddat område, till exempel ett natura 2000-område. Då sker en prövning där tillståndet kan förenas med vissa villkor.
Hittills har de flesta gruvor startats i norra Sverige och de som påverkas mest är samebyar. I området Kallak, Gàllok på samiska, har dragkampen mellan rennäring och gruvbolag pågått i mer än tio år. I mars 2022 beslutade regeringen att riksintresset mineralbrytning i det här fallet går före riksintresset rennäring och gav det brittiska bolaget bearbetningskoncession.
Frågan är om den framtida fossilfria fordonsflottan kommer att drivas av batterier med metaller från svenska gruvor. Erika Ingvald tror att det skulle kunna gå, under förutsättning att de utredningar som pågår kommer med förslag som kan göra människor tryggare.
– Jag tycker att förståelsen för varför man behöver gruvor, och de här metallerna, har ökat de senaste fem åren. Gemene man har fått bättre kunskap om värdekedjorna och en ökad förståelse för att metallerna annars bryts någon annanstans. Mer kunskap om hur en modern gruva fungerar och om ett specifikt projekt som ligger nära skulle också bidra till förståelsen.
Riskerna med att förlita sig på andra länder
Riskerna med att förlita sig på mineral och metaller från gruvor i andra länder blev tydliga när Ryssland bestämde sig för att invadera Ukraina i februari 2022. Båda länderna producerar flera material på EU:s lista över kritiska ämnen. Kriget har bland annat fått priset på nickel att rusa och London Metal Exchange har vid flera tillfällen stoppat handeln.
– Rysslands invasion tydliggör att det som fram till den 24 februari ”bara” setts som en risk också blir en verklighet som påverkar oss alla. Det blir tydligt hur komplexa våra värdekedjor är och hur många beroenden det finns, säger Erika Ingvald.
Sverige kan bli guldgruva för metaller
Industrin och merparten av alla vägtransporter måste elektrifieras om Sverige ska klara målen vi förbundit oss till i Parisavtalet, skriver Regeringen i Nationell strategi för elektrifiering (2022). Elektrifiering kräver till exempel batterier, och batterier metaller. Litium, indium, de sällsynta jordartsmetallerna, grafit och kobolt är metaller som anses oumbärliga för klimatomställningen.
EU förbrukar en fjärdedel av alla metaller i världen, men står bara för omkring tre procent av produktionen. För närvarande bryts inga omställningsmetaller i Sverige, men EU pekar ut Sverige som ett av de länder i Europa där chanserna att hitta metallfyndigheter är stora.
Här finns metaller viktiga för klimatomställning:
Litium har hittats i små fyndigheter på flera platser i Sverige, bland annat i Varuträsk, utanför Skellefteå och i Bergby, mellan Söderhamn och Gävle. Men det finns sannolikt på fler platser.
Grafit finns framförallt i nordligaste delen av Sverige, men också på andra platser i landet. Grafit har brutits tidigare i Sverige och återöppning av gruvor i till exempel Vittangi, Kiruna kommun, är på tapeten. Grafit används vid tillverkning av stål, batterier och bilar.
Vanadin är eftertraktat och priserna ökar. Metallen har hittats, bland annat i Jämtland, Härjedalen och Skåne. Vanadin finns också som en spårmetall i Sveriges stora järnmalmer och kan i framtiden bli en värdefull biprodukt.
Kobolt gör att legeringarna kan bli mycket hårda och hållfasta, med en hög smältpunkt, och är efterfrågade inom konstruktion av bland annat jetmotorer, rymdskepp och turbiner. Batterier är ett annat användningsområde. Kobolt har hittats på flera platser i Sverige, bland annat i Kleva gruva i Småland, Venafältet i Bergslagen, Kiskamavaara i Kiruna och kring Lainjaur i Skelleftefältet.
Hur påverkar gruvor miljön?
Gruvor tar mark i anspråk och påverkar landskapsbilden. Dagbrottsgruva för järnmalmsbrytning vid Kiruna.
En gruva är enligt lag en miljöfarlig verksamhet. Gruvan tar mark i anspråk och påverkar landskapsbilden.
Gruvnäringen är den näringsgren som producerar mest avfall i Sverige. En stor del av avfallet består av den så kallade anrikningssanden som transporteras till stora dammar.
Brytningen och avfallshanteringen kan orsaka utsläpp av metaller och andra ämnen, framför allt till vattendrag. När malm och gråberg som innehåller sulfidmaterial sprängs och mals sker en reaktion med syre som kan skapa ett surt lakvatten som kan förorena yt- och grundvatten.
Den största mängden avfall betraktas som ”icke-farlig”. Men vad som betraktas som farligt avfall är inte självklart. Hur stora utsläpp som kan accepteras beror på vilka ämnen det handlar om. Vissa ämnen kan vara farliga också i mycket små koncentrationer.
Återvinning av kritiska mineral och metaller sker än så länge i liten skala. Enligt SGU kommer det att dröja till år 2100 innan återvinning kan stå för hälften av den mängd sällsynta jordartsmetaller som världen kommer att behöva då.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Pandemin är knappt avslutad innan det utbryter krig i Ukraina. Bara en månad senare blir två lärare mördade av en elev på en gymnasieskola i Malmö och som ett ständigt pågående hot finns klimatkrisen. Och oavsett typ av kris, berörs skolan.
– Alla samhällskriser kommer att påverka skolan, säger Magnus Persson, före detta gymnasielärare som forskar om läraryrket, vid Linnéuniversitet.
– Tidigare generationer fick kriser serverade i ett lägre tempo och av etablerad media som dagstidningar och tv. Idag översköljs eleverna av information från en rad osorterade källor.
Bilder från ett sönderbombat Mariupol i Ukraina flödar på internet. Bilder som också kommer att finnas i elevernas mobiler. Precis som rapporter från skolattacker eller filmer från brinnande skogar i Australien.
Bild: Sharon McCutcheon, Unsplash
– I Sverige har vi dessutom börjat tala om att höja beredskapen, nu kommer ryssen och det skrämmer barn, säger Magnus Persson.
Skolan ska hjälpa barn att hantera oro
– Eleverna behöver hjälp att tolka informationen. De kommer att ta med sina frågor och oro till klassrummet. Och de ska hamna där. Skolan bör fungera som en plats som hjälper barn och unga att hantera vad som händer. Både när det gäller att förstå krisen och att hantera den känslomässigt, säger Magnus Persson.
De direkta hoten mot lärare och elever har också ökat. Under 2000-talet skedde det elva våldsattacker på skolor. Åtta personer har dödats och flera har skadats. Innan 2000-talet inträffade den typen av händelser knappt en gång per decennium.
Aida Alvinius, docent i ledarskap vid Försvarshögskolan forskar om hur skolan drabbas av samhällskriser. Hon menar att skolan är en institution som befinner sig i frontlinjen när en kris inträffar.
– Skolan har varit en fredad plats men vi har ett förändrat läge där skolan måste vänja sig att hantera olika former av kriser. Vid en knivattack till exempel, är personal och elever både offer och de som är först på plats.
Bild: Chuttersnap, Unsplash
Så kan skolor förbereda sig på kris
Öva innan. Forskning visar att övning ger både bättre krishantering och återhämtning efter en kris.
Inrätta en krisstab med tydliga roller som kan leda arbetet vid en krissituation.
Våga fatta obekväma beslut som till exempel att larma om en elev visar aggressiva tendenser.
Var beredd på känslomässigt arbete under lång tid sedan den akuta krisen är över.
Källa: Aida Alvinius, Försvarshögskolan
Lärare hanterar kriser dagligdags
Hon har intervjuat lärare om vilka kriser de har upplevt. Det visade sig alla ha hanterat en rad allvarliga händelser.
– I det lilla kan det vara att skolan måste stänga på grund av oväder. Men de hade också mött självmord, våld och hot och att elever dött i Tsunamikatastrofen.
Aida Alvinius och Magnus Persson är överens om att medvetenheten om att skolan är en aktiv aktör när kriser slår till borde öka. Både personal i förskolan och skolan behöver adekvat utbildning och krishantering bör ingå i lärarutbildningen.
Regler underlättar krisförebyggande arbete
– Att vara förberedd gör att hela kedjan från hantering av den akuta krisen till återhämtning blir bättre. Utan utbildning skapas i värsta fall en känsla bland personal, elever och vårdnadshavare att skolan är en otrygg plats, säger Aida Alvinius.
Inövade rutiner kan också göra att våldsdåd kan undvikas, menar Aida Alvinius. Vid samtliga fyra knivattacker som inträffat på skolor sedan 2014, fanns personer som innan lagt märke till att gärningsmannen betett sig konstigt och som varit oroliga för att något allvarligt skulle kunna inträffa.
– De har låtit bli att signalera för att de har varit rädda att göra fel. Men med hjälp av tydliga riktlinjer för den typen av situationer hade utgången kunnat bli en annan. Reglerna flyttar beslutet från den enskilda individen till skolan som institution och då är det lättare att agera.
Dessutom behöver förskolor och skolor vara beredda på att man kan behöva stänga in sig på förskolan och skolan. Då krävs att man vet att det finns tillräckligt med mediciner, mat, vatten och värme.
Fånga upp samhällskriser i undervisningen
Vid sidan av den akuta krisberedskapen menar Magnus Persson att lärare också behöver beredskap för att fånga upp samhällskriser i undervisningen.
– Jag tror att de ständigt befinner sig i någon form av beredskap för att hantera plötsliga samhällsförändringar i skolan. Till exempel när det gäller kriget i Ukraina. Dels behövs källkritisk beredskap, vilka källor använder eleverna? Men också didaktisk beredskap, hur förklarar jag kriget för 10-åring?
I studier har man sett att lärare väljer att göra på väldigt olika sätt och att det till sist är den enskilde lärarens erfarenhet som avgör hur frågorna hanteras.
– Givet att lärarutbildningarna inte inkluderar de här aspekterna så kommer lärarna att ta de aktuella frågorna på olika sätt, säger han.
Locket på under metoo-krisen
Ett exempel är metoo-rörelsen. Magnus Persson ser det som en lång, lågintensiv kris med en direkt koppling till skolans värdegrund och jämställdhetsarbete. Trots det pratade vissa skolor överhuvudtaget inte om metoo, säger han.
– Men om skolan inte gör det, hur ska vi då kunna lära oss något av de erfarenheter som kvinnorna beskriver? Hur ska då de här strukturerna förändras?
– Det finns avgörande problem om vi stoppar huvudet i sanden. För det första tror jag att kriser skrämmer och människor som är rädda agerar inte rationellt. Vilket i synnerhet gäller för barn som har svårare att värja sig. I förlängningen kan det leda till att eleverna vänder sig till källor som pläderar för odemokratiska lösningar.
Samtidigt som krisen i Ukraina går att följa i mobilen får elever runt om i Sverige nya skolkamrater som flyr kriget. Precis som det tidigare kommit barn från krig i Syrien och Somalia.
– Till slut blir krigen något som inte bara är på TikTok eller Youtube, det blir en person som sitter bredvid barnen i klassrummet, säger Magnus Persson.
Aida Alvinius och Magnus Persson har tillsammans med Frida Linehagen skrivit boken Skolans värld möter samhällskriser.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
I en varmkompost omvandlas matrester och trädgårdsavfall till näringsrik jord med hög mullhalt. Att kompostera beskrivs ofta som en win-win: utmärkt odlingsjord alldeles gratis samtidigt som man tar hand om sitt avfall på ett miljövänligt sätt.
Men är det så miljövänligt att kompostera?
Nja. Forskning visar att komposten släpper ifrån sig växthusgaser, i synnerhet om den inte sköts på rätt sätt. Och att sköta den rätt är inte helt enkelt.
Evgheni Ermolaev, som har forskat i kretsloppsteknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), berättar:
– En studie som vi gjorde visade att en varmkompost har potential att släppa ut växthusgaser, bland annat metan, när avfallet bryts ner. Hur mycket beror på hur komposten sköts. Till exempel gjorde höga temperaturer, för mycket avfall på kort tid och att kontinuerligt röra om i komposten att utsläppen ökade. Den största påverkan berodde dock på hur mycket vatten avfallet innehöll – ju blötare matavfall, desto högre metanutsläpp.
Kan man kalla komposten för en klimatbov?
– Nej, kompost är en klimathjälte, men kanske inte i Sverige, där man kan utnyttja matavfallet bättre. Om man jämför utsläppspotentialen med deponi, vilket är en av de vanligaste metoderna för avfallshantering globalt, kan kompostering minska utsläppen 16 gånger. Om man hade komposterat istället för att deponera skulle man alltså minska sina utsläpp från cirka 50 kilo till 3 kilo koldioxidekvivalenter* per person och år, förutsatt att man producerar 97 kg matavfall per år. Storskaliga komposter skiljer också från hemkomposter och kan ha mindre utsläpp.
*Koldioxidekvivalent
Växthusgaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och därmed påverka klimatet. En koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser som anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man jämföra hur de enskilda gaserna påverkar växthuseffekten.
– Om man har tillgång till en centralinsamling i kommunen där biogas produceras ser jag inte någon fördel för klimatet med hemkompostering. Vid biogasproduktionen tar man tillvara på den energi som produceras vid nedbrytningen, men som går förlorad vid kompostering. Möjligen finns det en poäng med att hemkompostera för att använda jorden till att producera grödor som man själv äter.
Möjligen finns en sådan poäng säger du, men det är inte helt säkert; hur tycker du att man ska tänka som hobbyodlare?
– Jag tycker att det är jättesvårt. Naturvårdsverket skriver i en redovisning av EU:s avfallspaket att ”hemkompostering även i fortsättningen ska vara tillåten”, men ”har valt att inte fokusera på ökad hemkompostering ” eftersom man i en kompost bara återanvänder näringsämnena i avfallet och inte tar tillvara biogasen. Jag håller med om det, men när man pratar om effekter måste man titta på hela systemet. Vad händer om vi tar bort hemkomposterna och människor istället åker och köper jord som är baserad på torv, som enligt Naturvårdsverket i de flesta sammanhang räknas som ett fossilt bränsle*? Då blir effekten negativ. Men om man istället köper kommersiellt tillverkad kompostjord, då kanske effekten blir annorlunda, det är det ingen som har undersökt.
Kan man göra något för att komposten ska släppa ut så lite växthusgaser som möjligt?
– Ja, det är viktigt att komposten inte blir för blöt och att den har lagom processhastighet, det vill säga att den inte blir väldigt aktiv, och därmed för varm. Komposten producerar en del metan hela tiden, men det är mindre vid låga temperaturer och lägre fukthalt. Om temperaturen stiger över 40 grader är det större risk att metanet släpps ut.
Hur tar man hand om sin kompost rätt?
– Om man har mycket matavfall, till exempel om man är många personer i hushållet, är det bättre att ha flera komposter. När man fördelar matavfallet i flera behållare blir komposten inte lika aktiv och därmed inte lika varm. Vi såg i våra studier att en vanlig kompostbehållare på cirka 400 liter räcker för ett hushåll på upp till tre personer. Det är också viktigt att inte blanda komposten för ofta, varannan eller var tredje vecka räcker, och ha lagom fukthalt. En blöt kompost kan inte luftas ordentligt och då blir den syrefattig och producerar mer metan.
Hur vet man att komposten inte är för blöt?
– Man kan ta upp lite kompostmaterial och krama det till en boll med handen. Det ska inte komma ut någon vätska när man kramar, om det gör det är komposten för blöt. När man öppnar handen ska bollen hålla ihop. Om den faller isär när man petar på den är komposten för torr.
Finns det något annat sätt att ta hand om sitt matavfall?
– Det finns en typ av kompost som kallas bokashi, som innebär att matavfallet fermenteras innan nedbrytningen fortsätter under jord. Det finns inte många studier gjorda på ämnet, men en visade att bokashi har förmågan att binda mer kol i det nedbrutna materialet, men att effekten är kortvarig. En annan studie undersökte utsläppen av växthusgaser medan fermenteringen pågår i bokashihinken.
Vad är bokashi?
Bokashi är en japansk metod för att fermentera sitt organiska avfall. Med hjälp av mikroorganismer omvandlas matavfall till jordförbättring som kan användas i rabatten och kökslandet.
Proceduren innebär att man varvar organiskt hushållsavfall med en blandning av jästar och bakterier i form av eget ymp, bokashiströ eller kli i en lufttät hink.
När hinken är fylld låter man den stå och fermentera i rumstemperatur i två–tre veckor. Under tiden tappar man ur vätska ur hinkens botten då och då, vätska som kan användas som gödningsmedel till krukväxter eller i trädgården.
När de två–tre veckorna har gått blandar man det fermenterade avfallet med jord och gräver ner det i ett trädgårdsland, en pallkrage och täcker med ett lager jord.
Efter ytterligare några veckor har det jästa materialet blivit näringsrik jord.
Släpper bokashi ut mindre växthusgaser?
– Ja, enligt mina beräkningar ger en vanlig hemkompost ifrån sig tre kilo koldioxidekvivalenter per person och år och bokashi, baserat på studier gjorda vid SLU, släpper bara ifrån sig 86 gram. Komposteringsprocessen i varmkomposten sker under mycket längre tid och därför är det större risk för utsläpp. Bokashiprocessen är ganska tidsbegränsad och snabb. Vi vet visserligen inte vad som händer med utsläppen när man gräver ner bokashin i marken, men jag kan inte tänka mig att det kan komma så mycket mer metan från det. Däremot finns det andra problem med bokashi.
Vad är det för problem?
– Eftersom det kan vara svårt att ta hand om bokashin på vintern, när det inte går att gräva ner den i jorden, låter man ofta hinkarna stå i väntan på våren. Det kan hända att det kommer utsläpp då, det vet vi inte, det behövs mer studier.
– Ja, om man odlar rekommenderar jag bokashi under vår, sommar och höst. På vintern kan man, om kommunen har central hämtning av matavfall, lämna sitt avfall dit. Om man däremot slänger allt i samma soppåse, som det är i många kommuner, är det bättre att använda varmkomposten på vintern. Den når inte så höga temperaturer när det är kallt ute och släpper därför ifrån sig mindre växthusgaser.
Så ditt råd till odlare är att använda sig av bokashi hellre än kompost?
– Ja, min hypotes är att det ger mindre utsläpp. Jag har varit ganska skeptisk till bokashi förut men när jag gjorde själva beräkningarna såg jag att utsläppen är väldigt små. Det är också mycket mer som kan gå fel med hemkompostering, och då får man större utsläpp.
Vad tycker du skulle vara intressant att forska mer om inom det här området?
– Det hade varit intressant att undersöka hur många människor i Sverige som faktiskt hemkomposterar och hur stor del av matavfallet som hamnar i komposten. Den senaste analysen gjordes 2011 så det är på tiden att det görs en ny. Jag hade också velat undersöka kvaliteten på matavfallet från hemkomposter med det centralt insamlade matavfallet för att jämföra hur det är sorterat och sedan undersöka vilken metod som innebär en förbättrad jordkvalitet. Jag hade också velat undersöka hur stora utsläpp bokashi ger upphov till när den grävs ner.
Varmkompost och kallkompost
Det finns generellt två typer av komposter: varmkompost och kallkompost, även kallad trädgårdskompost. Varmkompost är till skillnad från en kallkompost isolerad mot kyla och skadedjur vilket gör att man kan kompostera året runt. Varmkomposten behåller således värmen bättre och kan därför hålla igång nedbrytningsprocessen även när det är kallt ute.
Beroende på typ av behållare tar komposteringsprocessen olika lång tid. En isolerad behållare kan mogna på sex månader medan det kan ta upp till ett år för samma material att mogna i en oisolerad behållare.
Varmkompostering av hushållsavfall måste ske i en sluten behållare som dock ej ska vara lufttät. God syretillförsel är a och o för att nedbrytningen ska fungera.
*Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa. Den äldre mossan hamnar allt djupare, bryts delvis ner, och blir till torv. I torven finns stora mängder kol inlagrat. Enligt Naturvårdsverket räknas torv i de flesta sammanhang som ett fossilt bränsle även om det nybildas mycket snabbare än kol, olja och naturgas. FN:s klimatpanel IPCC skriver i sina riktlinjer: ”Notera att torv behandlas som ett fossilt kol i dessa riktlinjer eftersom det tar så lång tid att ersätta skördad torv.”
Text: Izabella Rosengren/Sara Tuncel på uppdrag av forskning.se
Evgheni Ermolaev är teknisk utredare på Stockholm Vatten och Avfall, och har under många år forskat inom kretsloppsteknik vid SLU.
Det finns inga objektiva mått för psykiatriska diagnoser. Men forskning pågår om en rad olika metoder. De som ligger närmast är blodprov för utmattningssyndrom och psykologtester som möjliggör skräddarsydd behandling.
Idag bygger en psykiatrisk diagnos på det patienten berättar om sina besvär. En deprimerad patient kan till exempel säga: ”jag har ingen matlust, jag sover uselt, har mycket ångest och känner att allt känns meningslöst”.
Läkaren observerar också patientens kroppsspråk, exempelvis att hen går och talar långsamt och har utslätad ansiktsmimik. Ibland används också skattningsskalor då patienten får ange med en siffra hur starkt ett symtom är, för att läkarens ska kunna bedöma sjukdomens svårighetsgrad. Även information från anhöriga kan vara till hjälp i bedömningen.
Psykiatrisk diagnostisering bygger på bedömning av beteende. Patientens egen, anhörigas och psykiatrikerns. Bild: Nicolas Lobos, Unsplash
Men det finns inga lab- eller röntgenundersökningar som kan hjälpa till att ställa en diagnos, som högt blodsocker vid diabetes eller avvikande slätröntgen vid benbrott.
– De psykiatriska diagnoser vi har baseras på internationell konsensus om vad vi kallar depression, schizofreni och så vidare, en diskussion som pågått i 100 år, säger Lars Farde, som är professor i psykiatri vid Karolinska Institutet.
I svensk sjukvård används idag diagnosklassifikationen ICD-10 parallellt med DSM-5, se faktaruta.
Schizofreni kan vara flera olika sjukdomar
– I arbetet med patienter skulle mätbara biologiska markörer vara till stor hjälp, både för att sätta rätt diagnos och för att avgränsa olika psykiska sjukdomar ifrån varandra. Det är till exempel fullt möjligt att det vi idag kallar schizofreni kan visa sig vara en rad sjukdomar med likartade symptom men med olika orsak. På så sätt skulle biomarkörerna i sig kunna ge avgörande ledtrådar för att äntligen identifiera sjukdomarnas orsaker, säger Lars Farde.
Han har i 40 år använt positronemissionstomografi, PET, för att bland annat försöka ta reda på den biologiska grunden för schizofreni. I dagsläget bygger diagnosen, som andra psykiatriska diagnoser, på att patienten har tillräckligt många av de symtom som man kommit överens om ska gälla för diagnosen.
Tvärsnittsbilder av hjärnan från MR.
PET-kamera visar hjärnan i 3D
I blodet injiceras ett ämne som är märkt med kortlivad radioaktivitet och som letar sig in
i hjärnan och binder till olika receptorer för signalsubstanser. Med PET-kameran registreras radioaktiviteten, så att man får en tredimensionell bild av hur receptorerna är fördelade i hjärnan och kan följa förändringar över tid.
Magnetkamera visar hjärnans nätverk
I magnetresonanstomografi, MR, används en magnetkamera för att skapa tvärsnittsbilder av hjärnan. Funktionell MR mäter förändringar i syrehalten i hjärnans olika delar, då hjärnan aktiveras genom att personen utför olika test.
I studier där grupper av patienter med schizofreni jämförts med grupper av friska kontrollpersoner har man sett en större frisättning av signalsubstansen dopamin hos patienter än friska. Patienterna har också en ökad kapacitet att omvandla förstadiet L-dopa till dopamin. Men nivåerna växlar stort i båda grupperna och det finns en överlappning mellan sjuka och friska. PET går därför inte att använda i klinisk diagnostik än.
– Sannolikt beror det på att schizofreni är en grupp av sjukdomar som har likartade symtom, men olika orsak. Några patienter har ett överaktivt dopaminsystem, andra inte. Så vi kan inte förvänta oss att hitta en diagnostisk markör som är användbar för alla.
Mindre serotonin hos deprimerade
Man har också på gruppnivå sett att en av receptorerna för signalsubstansen serotonin finns i mindre mängd hos deprimerade personer än friska, men problemet är detsamma här: överlappningen med friska gör att testet inte kan användas i diagnostik.
– Den nyaste PET-forskningen utforskar kopplingar, synapser, mellan nervceller i olika
delar av hjärnan. Två inledande studier talar för sänkt synapstäthet vid schizofreni. Flera studier pågår världen över, säger Lars Farde.
Predrag Petrovic är psykiater och forskare vid Karolinska Institutet. Han samarbetar nu med forskare i Oxford i studier av hur hjärnans olika delar kommunicerar med varandra, så kallad konnektivitet. Det finns en hierarki: alla delar kommunicerar inte med alla och man ser skillnader mellan friska och sjuka.
Ett exempel är att ju högre risk för bipolär sjukdom, desto mindre är ett område långt fram i hjärnan som är en viktig sambandscentral, så patienten får en sämre konnektivitet med resten av hjärnan. Området är dessutom viktigt för upplevelsen av jaget.
– Hypotesen är att sämre funktion i detta område gör att hjärnan inte signalerar att man beter sig avvikande från sitt normala beteende. Men som med PET-forskningen är problemet överlappningen med friska. Men på sikt kommer vi att kunna se individuella mönster i hur delarna kommunicerar med varandra och alltså hur personen fungerar.
Bild: Cassidy Dickens, Unsplash
AI lär sig känna igen schizofreni
Ett annat hett forskningsfält är maskininlärning, det vill säga en typ av artificiell intelligens. När man matar in hjärndata kan datorn lära sig hur en schizofren persons hjärna ser ut och sedan leta efter samma mönster hos nya patienter. Den kan då med stor sannolikhet förutsäga om personen har schizofreni.
– Men det används inte kliniskt än. Träffsäkerheten är för dålig och våra diagnoser är för inexakta. Och sjukdomar är inte heller antingen eller, utan en glidande skala från få symtom till fullskalig sjukdom. Men maskininlärning kommer att komma även inom kliniskt arbete.
Kognitiv test kan visa på problem
Men något som redan finns är psykologiska test för att beskriva den kognitiva profilen, vilket innebär en kartläggning av hur bra du är på olika mentala förmågor som till exempel att lösa problem, anpassa dig dynamiskt och reglera känslor. Du kan vara jättebra på en del sådana förmågor, medelbra på en del och dålig på andra.
– Alla människor har olika kognitiva profiler. Testerna finns redan, men används alldeles för lite kliniskt. Till exempel vid adhd kan testen visa om individen främst har problem med regleringen av uppmärksamhet eller känslor, så att vi kan hjälpa hen mer precist.
Hörseltest vid adhd- och autismutredning
Barnpsykiatern Emma Claesdotter-Knutsson tycker att barnpsykiatrins utredningar ibland är alltför subjektiva, vilket medför både över- och underdiagnostik av autism och adhd. Hon har därför utforskat metoden hjärnstamsaudiometri, ABR, som skulle kunna användas som komplement i utredningarna.
Unga som söker sig till BUP fick genomgå både hjärnstamsaudiometri och sedvanlig BUP-utredning med neuropsykologiska test. Alla barn med adhd hade tre ABR-avvikelser jämfört med kontrollgruppen. Patienterna med autismspektrumdiagnos hade en avvikelse.
– Studien visar att ABR skiljer ut adhd- respektive autismgruppen från normala kontroller. Då vi har tittat på skillnader på gruppnivå, kan vi inte dra slutsatser om den enskilda individen. Det behövs mer forskning, säger Emma Claesdotter-Knutsson.
En vidareutveckling av hörseltest för nyfödda kan vara till hjälp vid utredningar om adhd och autism.
Hjärnstamsaudiometri
Används bland annat för att testa nyföddas hörsel. Med elektroder på pannan och bakom öronen mäter man hjärnstammens automatiska respons på klickljud, då ljudimpulsen färdas från trumhinnan mot hjärnbarkens hörselcentrum. En avvikelse jämfört med standardkurvan visar var förändringen i hjärnstammens reaktion finns. I forskningen om adhd och autism har en vidareutveckling av metoden använts.
Utmattningssyndrom syns i blodprov
Marie Åsberg är professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp har visat att patienter med utmattningssyndrom har fragment i blodet av astrocyter, en typ av stödceller som finns bara i hjärnan. De har också förhöjda nivåer av proteinet aquaporin4 som är kopplat till hjärnan.
– Det är väldigt intressant, för det talar för hjärnpåverkan. De här två biomarkörerna skiljer tydligt ut utmattade från deprimerade och friska. De skulle kunna användas kliniskt, men kostar pengar och man måste känna till dem och tycka att de är bättre än en klinisk bedömning.
Gruppens nyaste studie visar att det neuropsykologiska testet MapCog, som mäter förmågan att vidmakthålla och snabbt skifta uppmärksamheten, också skiljer väldigt tydligt mellan utmattningssyndrom och friska kontrollpersoner. Testet görs på en surfplatta och skulle kunna utföras av en undersköterska på vårdcentralen.
Ökad självmordsrisk syns i ryggmärgsvätska
Det finns också studier av djupt deprimerade patienter som visat att låga nivåer i ryggmärgsvätska av 5-HIAA, en nedbrytningsprodukt av serotonin, är förknippat med förhöjd självmordsrisk. Men testet används inte kliniskt för att det kräver att patienten är medicinfri. Antidepressiv medicin sänker 5-HIAA-nivåerna.
Vad skulle objektiva mått betyda för patienterna?
– Jag tror att det vore viktigt för många. De skulle bland annat respekteras mer av
omgivningen, i stället för att få höra ”det där är bara psykiskt” och andra förnedrande, svepande omdömen, säger Lars Farde.
Marie Åsberg håller med.
– Många patienter har funderingar som ”vad är det för fel på mig, är jag en dålig människa?”. Det okända fasar vi för. En diagnos är en förklaringsmodell som reducerar ångest. Så länge vi inte har det försöker hjärnan förstå, säger hon.
ICD-10 och DSM
ICD-10, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems , har utvecklats av WHO och listar alla sjukdomsdiagnoser. Det finns drygt 100 psykiatriska diagnoser, indelade i tio huvudgrupper, såsom schizofreni och andra psykoser, förstämningssyndrom (till exempel depression och bipolär sjukdom) och beteendestörningar (exempelvis hyperaktivitetsstörningar). ICD-systemet används brett inom svensk sjukvård och varje diagnos har en kod som matas in i olika sammanhang.
DSM-klassifikationen, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder s, utvecklades av det amerikanska psykiaterförbundet och var inledningsvis i huvudsak avsett för forskning. Tanken var att om man i USA publicerar en studie om schizofreni ska kriterierna vara desamma som i Sverige eller Japan, vilket inte var fallet på 1960- och 70-talet. DSM har uppdaterats efterhand och idag används den femte versionen, DSM-5.
De båda systemen är överlappande och det har funnits en interaktion genom åren.
I DSM beskrivs de olika symtom en sjukdom kan ge. Patienten behöver ha ett visst antal av dem för att få diagnosen. Till exempel för depression anges nio olika symtom och patienten behöver ha fem av dem för att uppfylla kriterierna för depression.
Många svenska psykiatrer sätter diagnos enligt DSM och ”översätter” sedan till ICD för att det ska passa in i sjukvårdens administrativa system. Källa: Lars Farde
Text: Inna Sevelius på uppdrag av forskning.se
Fixar vi maten, fixar vi planeten – eller kommer i varje fall en rejäl bit på vägen. En viktig del i arbetet är att få stopp på det enorma matsvinnet.
När miljöprofessor Johan Rockström 2018 lite överraskande släppte kokboken Eat good – recept som förändrar världen motiverade han det med att maten är den största enskilda orsaken till våra globala miljöproblem. Fixar vi maten, fixar vi planeten, sa han i intervjuer.
All den forskning han lett visar att matproduktionen i världen är den enskilt största utsläppskällan av växthusgaser, den enskilt största konsumenten av färskvatten och den enskilt största orsaken till övergödning.
Att livsmedelsproduktionen har så stor miljöpåverkan är något som även Fredrik Wikström, professor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, sett i sin forskning.
Människors mat bakom klimatpåverkan
– Hela kedjan med matproduktion och matkonsumtion står för en tredjedel av all mänsklig klimatpåverkan. Den står dessutom för merparten av all antibiotikaanvändning och för mer än 90 procent av all artutrotning, säger Fredrik Wikström och nämner skövlade regnskogar och användandet av bekämpningsmedel som ett par av de bakomliggande orsakerna.
– Vår mat är kort sagt den enskilt största faktorn som håller på att slå sönder ekosystemen på jorden, fortsätter han.
Att vi då dessutom slänger en stor del av den mat vi producerar är riktigt alarmerande. Detta matsvinn uppstår i alla delar i livsmedelskedjan. I primärproduktionen ute på lantbruken, i industrin, i butikerna, i storköken och inte minst hos hushållen. Exakt hur stort svinnet är vet forskarna inte riktigt.
Nästan bara estetiskt perfekta grönsaker kommer till butiken för försäljning.
Så mycket mat slänger hushållen
Det kastas mycket mat innan den ens når hushållen. När det gäller den mat som faktiskt köps hem av hushållen ser matsvinnet ut så här:
Varje person slänger i snitt 19 kilo ätbar mat per år. Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester.
Dessutom häller vi ut 18 kilo mat och dryck ut i vasken per person och år, mest kaffe, te och mejeriprodukter.
I jämförelse: ett matsvinn på 19 kilo motsvarar över 40 måltider per år för en person. Och ett matsvinn på 18 kilo som hälls ut i vasken motsvarar cirka 90 koppar kaffe.
Källa: Livsmedelsverket
– Det är ett forskningsområde som är ganska nytt och därför är det svårt med data. Men man uppskattar att ungefär en tredjedel av all mat som produceras slängs. Troligen är det mer, säger Fredrik Wikström.
Att det kan röra sig om mer beror på vad man definierar som matsvinn. Mattias Eriksson, docent på SLU och forskare inom matsvinn, säger att framför allt jordbruket utgår från en väldigt smal definition.
– Det är bara det som lämnar gården som avfall som kategoriseras som matsvinn. Allt som plöjs ner på åkern eller går till gårdens egen biogasanläggning är med den definitionen inte matsvinn och hamnar inte i statistiken, säger han.
Osnygga salladshuvuden plöjs ner direkt
Mattias Erikssons egen forskning har bland annat visat att ungefär 65 procent av den odlade isbergssallaten kasseras och plöjs ner direkt på fälten. Det kan bero på skadedjur eller låg efterfrågan, men också på att sallaten helt enkelt inte uppfyller de estetiska kraven på hur sallat ska se ut.
– Den sallaten hade ju kunnat bli mat om man skördat den. Nu blir den till matsvinn, även om den alltså inte kategoriseras som det, säger han.
En orsak till matsvinnet är alltså de krav som både butiker och konsumenter har på hur maten ska se ut. Det är i huvudsak bara det som ser perfekt ut och har en perfekt kvalitet som når konsumenterna.
Butiker bra på att sälja inköpta livsmedel
Butikerna lyckas dock sälja det mesta som de köper in, enligt Mattias Eriksson vars doktorsavhandling just handlade om matsvinnet i butikerna. I köttavdelningarna ligger svinnet på en procent. När det gäller mjölk kan svinnet vara så lågt som en tiondels procent. Vissa köttartiklar är dock mer problematiska än andra. För en exklusiv nötchorizo kan svinnet vara så stort som 50 procent.
– Även om svinnet är lågt inom kött tycker jag ändå att det är för högt. Det bör införas åtgärder för att minska den här procenten till en ännu lägre siffra med tanke på hur dåligt kött är för klimatet, säger Mattias Eriksson.
Bröd i för stora förpackningar
Produkterna som det blir mest svinn av i butikerna är frukt och grönt samt bröd.
– Bröd är ett problemområde. Det ska alltid vara superfärskt och det är bra marginaler. Det kan alltså vara lönsamt att baka för mycket. En del av det överblivna brödet skänks till organisationer som jobbar med välgörenhet, men de får så mycket att de inte kan ta emot allt.
Det här är matsvinn
Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp, utan kastas. En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs, enligt FN:s organisation för livsmedel och jordbruk. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan och den största delen uppstår i hushållen.
All produktion av mat orsakar utsläpp av växthusgaser. När maten efter sin färd från jord till bord ändå slängs har växthusgaserna mer eller mindre släppts ut i onödan. Matsvinn står för mellan åtta och tio procent av alla utsläpp av växthusgaser globalt. Om matsvinn var ett land skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA.
Källa: Livsmedelsverket, Jordbruksverket, SLU med flera
När det gäller rotfrukter och grönsaker har handeln gjort försök att trotsa normerna för hur de ska se ut.
– För några år sedan var det trendigt att sälja krokiga morötter i butikerna. Men sedan gick det tyvärr över. Ett tag var det brist på svenska äpplen. Då kom man överens om att sälja lite fulare äpplen till konsumenterna. Och det gick jättebra, men sedan slutade man även med det, säger Mattias Eriksson.
Sinnena säger mer än datum på förpackning
Datummärkningen är en annan orsak till att vi slänger mycket mat, enligt Fredrik Wikström.
– Vi förstår inte vad ”bäst före”-märkningen står för. Den mat som är märkt med ”bäst före” kan du alltid lukta och smaka på utan att vara rädd för att bli sjuk. Dina sinnen kommer att tala om för dig att en produkt är dålig långt innan den faktiskt är farlig att äta. På det här området behövs en stor folkbildningsinsats, säger han.
Storpack kan bidra till matsvinn
Att vi inte hinner äta upp all vår mat innan den nått sitt bäst före-datum hänger ofta samman med ett annat problem – att vi lockas att köpa hem för mycket.
– När vi står där i butiken tänker vi att vi tjänar på att köpa storpack. Men sedan när vi måste slänga maten har den plötsligt inget ekonomiskt värde längre, säger Fredrik Wikström.
– Vi gjorde exempelvis en behovsanalys på hur mycket sallad man använder i ett hushåll. Det är mindre än hälften av vad som finns i en vanlig påse. Så då var vi med och tog fram småpåsar med sallad som är lagom till en måltid.
Fredrik Wikström hävdar att förpackningar spelar en stor roll för att minska matsvinnet. Hade inte förpackningarna funnits som skyddar råvarorna under lång tid hade matsvinnet varit ännu större. Men det borde finnas fler småförpackningar, anser han.
Plast är inte alltid av ondo, den förlänger hållbarheten på livsmedel. En inplastad gurka håller 6 dagar längre.
En bra förpackning…
..skyddar innehållet och bidrar till minskat matsvinn.
..innehåller inte mer material än vad som är nödvändigt för att skydda innehållet.
..är gjord i ett material som producerats med så liten miljöpåverkan som möjligt. Glas är sämre är kartong.
..har design efter behov. Runda konservburkar genererar dubbelt så många lastbilar vid transport jämfört med samma produkt i fyrkantig kartongförpackningar.
..är inte för stor. Köp inte storpack för att det är billigare, om du inte kan äta upp allt.
..går att återvinna lokalt. Saknas möjlighet till återvinning spelar det ingen roll om förpackningen är återvinningsbar.
– Jag har exempelvis frågat mjölkproducenter varför det är så stor prisskillnad på en liter mjölk och tre deciliter. För en pensionär som vill ha lite mjölk till kaffet kan det löna sig att köpa en hel liter och slänga hälften jämfört med att köpa en tredecilitersförpackning.
Jag tycker att producenterna kunde ta lite mer ansvar för att få in mindre förpackningar på marknaden genom bättre prissättning.
– Men ska vi ha mer småförpackningar blir det ju mer förpackningsmaterial per kilo mat och det är många miljöengagerade personer och organisationer emot. I stället slänger vi mat vilket är värre, tycker Fredrik Wikström .
En annan orsak till matsvinnet kan vara att maten aldrig kostat så lite som nu jämfört med vår inkomst. I varje fall när man tittar på priserna i butiken.
Det kostar för lite att slänga mat
– Det har blivit så att vi skattar för maten i stället. Halva EU:s budget är jordbrukssubventioner. Priserna är artificiellt låga för att vi betalar maten via skattsedeln. Egentligen hade det kanske varit bättre om vi inte hade några jordbrukssubventioner, utan betalade det fulla priset när vi handlar, säger Fredrik Wikström.
Mattias Eriksson tror att det går att minska matsvinnet. Men då krävs det handlingskraft och beslut från politiskt håll.
Matsvinnet ska halveras till 2030
Matsvinnet ryms under FN:s globala hållbarhetsmål nummer tolv som syftar till att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster på planeten. Till 2030 ska människorna i världen halvera det globala matsvinnet per person både i butik och hushåll, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan från jord till bord, även förlusterna efter skörd. Klarar vi det?
– Det är väl det som är politikens roll: att ändra spelreglerna så att det blir dyrare att slänga mat. Ett problem är att resurser är ganska billiga och arbetskraft ganska dyrt. Det är billigare att kasta bort bröd jämfört med att kasta bort medarbetarnas tid. Arbetskraften borde vara billigare och resurserna dyrare. Då blir det optimalt att ta vara på resurserna och slösa lite mer på tiden, säger han.
Till slut blir vår inställning till mat en fråga om etik.
– Har vi rätt att alltid äta det vi vill äta? Att aldrig äta samma mat två dagar i rad? Kan vi kräva att få äta mat från alla jordens hörn dagligen? Har vi rätt att slänga mat bara för att vi tröttnat på den? säger Mattias Eriksson.
För den som vill se över sitt eget matsvinn har Fredrik Wikström ett enkelt råd.
– Mitt bästa tips är att föra dagbok under en vecka och skriva upp all mat man kastar i soporna. Då förstår man vad man slänger och om man kan göra något åt det.
Han har gjort flera studier där personerna fått aha-upplevelser.
– Jag minns exempelvis en kvinna som slängde mandariner hela tiden. Hon brukade köpa hem mandariner till sin dotter som flyttat hemifrån. Trots att dottern flyttat fortsatte kvinnan att köpa mandariner av gammal vana. Hon slängde dem utan att reflektera så mycket över det. Det visar hur mycket av vanedjur vi är.
Ett hårdkokt ägg håller ungefär en vecka i kylskåpet, men kan ta smak av andra matvaror om skalet fått en törn. Äggvitor, och äggulor, som blir över går att frysa in. Källa. Livsmedelsverket
Släng inga ägg i påsk
Så länge ägg luktar och ser ut som de ska, går de bra att äta. Med rätt förvaring – i kylskåp med cirka 4 °C – kan råa ägg hålla i veckor efter att bäst före-datumet. Och om de förvaras med den spetsiga delen nedåt kan de hålla upp till tre månader. Datumet på äggförpackningen syftar till förvaring i rumstemperatur.
Hur färskt är ägget? Så här testar du:
Lägg det i en kastrull med vatten. Ett pinfärskt ägg lägger sig i botten av en kastrullen. Ett ägg som är ungefär en vecka gammalt reser sig lite upp och ett gammalt ägg flyter upp till ytan.
Text: Nicklas Nordström på uppdrag av forskning.se
Fel diagnos leder till lidande, längre sjuktid och dödsfall, och är orsaken till omkring hälften av alla allvarliga patientskador inom akutsjukvård och primärvård.
Fall ett: En kvinna i 50-årsåldern bokar tid på vårdcentralen. Hon är trött, känner inte igen sig själv. På vårdcentralen tas rutinprover, bland annat blodvärde. Kvinnan hör inget om provsvaren och tolkar det som att allt är bra – men i själva verket är det ingen som har bedömt svaren.
Läkaren som ordinerade proverna har slutat och vårdcentralen har inga fungerande rutiner för att bevaka provsvar. Kvinnan får inte veta att hon har blodbrist.
Tre månader senare är hon tillbaka på vårdcentralen, fortfarande trött – och magen har börjat krångla också. Den här gången ser vårdpersonalen de tidigare provsvaren och utredningen drivs vidare. Det visar sig att kvinnan har tjocktarmscancer.
Försenad diagnos och för sent att operera
Fall två: En 40-årig man spelar badminton när det plötsligt smäller till i den ena vaden – och det gör ont! Mannen kan gå, men haltar. Han ringer 1177 Vårdguiden som ger lugnande besked: ”Sök vård om det blir sämre, du har nog sträckt dig”. Två veckor senare bokar mannen tid på vårdcentralen. Läkaren bedömer att hälsenan delvis kan ha gått av och skickar remiss till magnetkameraröntgen. Ytterligare fyra veckor senare kommer svaret: Hälsenan är helt av – och nu är det för sent att operera. Mannen riskerar att aldrig bli fullt återställd.
De två patientfallen ovan är typiska diagnostiska fel, enligt Rita Fernholm, distriktsläkare och forskare vid Karolinska Institutet i Solna.
– Tjocktarmscancer och ändtarmscancer ligger i topp bland de diagnostiska fel som leder till allvarliga följder inom primärvården. Inom akutsjukvården är frakturer vanligast.
Fel diagnos behöver inte vara katastrof
Alla diagnostiska fel leder inte till skada. En bakterieinfektion som misstas för en virusinfektion får till exempel ingen betydelse alls om infektionen läker av sig själv och patienten blir frisk. Ingen kommer ens veta att diagnosen var felaktig.
I andra fall riskerar konsekvenserna att bli omfattande.
För patienten kan det handla om ökat lidande, förlängd vårdtid, förvärrad sjukdom, mer svårbehandlad skada, försämrad livskvalitet och – i värsta fall – död.
För sjukvården är det resursslukande, både i form av vård och tid. Diagnostiska fel kan också göra att den vårdpersonal som varit inblandad mår dåligt. – Det är därför man inom forskningen kallar vårdpersonalen för second victim. First victim är patienten som har drabbats, säger Rita Fernholm.
För samhället leder det till ökade vårdkostnader. – Det är mycket dyrare att behandla patienter i ett sent skede. Det kräver större resursåtgång, men hur mycket det handlar om vet vi inte. Det är svårt att beräkna.
Bra vårdpersonal i dåliga system
Forskningsfältet om diagnostiska fel är relativt nytt. Internationellt tog patientsäkerhetsforskningen fart 1999, när amerikanska Institute of Medicine publicerade rapporten “To Err is Human” (Att fela är mänskligt).
Rapporten ansågs bryta tystnaden kring hur många som dör på grund av misstag inom sjukvården, samtidigt som den betonade att problemet inte är att det är dåliga människor som arbetar inom sjukvården – det är bra människor som arbetar i dåliga system som behöver bli säkrare.
– Det blev ett startskott för många forskare i världen att ägna sig åt det här, säger Rita Fernholm.
2015 hade Institute of Medicine bytt namn till National Academy of Medicine och publicerat ännu en rapport, den omfattande “ Improving diagnosis in medicine ” som inspirerade fler forskare att ägna sig åt fältet. Ungefär samtidigt påbörjade Rita Fernholm sin forskarutbildning och blev den första i Sverige att forska specifikt om diagnostiska fel.
Därför får patienter fel diagnos – tre vanligaste orsakerna:
Kognitiva faktorer, till exempel när man som läkare håller fast vid det man trodde först, utan att fundera över andra tänkbara diagnoser.
– Vi läkare för ju våra tankar vidare i vårdprocessen via journalen, och vi är lite dåliga på att ompröva våra diagnoser, säger Rita Fernholm.
Systemrelaterade faktorer, till exempel ineffektiv organisation av vårdpersonalens arbete, brister i kommunikation och information, hög arbetsbelastning, tidsbrist och stress hos läkare.
– Arbetsmiljön är tätt kopplad till patientsäkerhet. Är man stressad är man inte en lika bra diagnostiker, säger Rita Fernholm.
Kunskapsbrist, till exempel bristande erfarenhet eller otillräcklig utbildning och träning hos läkare.
– Om man som läkare inte har koll på andra möjliga diagnoser som det skulle kunna vara kan man inte heller ställa dem, säger Rita Fernholm.
Fel diagnos hade gått att undvika
En av delstudierna i Rita Fernholms avhandling undersökte vilka diagnoser som berörs av diagnostiska fel på vårdcentraler och akutmottagningar i Sverige, se faktaruta.
Studien identifierade 4 830 fall av allvarliga och undvikbara skador från primär- och akutvård under åren 2011–2016.
64 procent av lex Maria-fallen, som anmäls av sjukvården, gällde diagnostiska fel. Totalt sett, när lex Maria-fallen och patientrapporterade vårdskador till regionernas ömsesidiga försäkringsbolag Löf lades samman, var 46 procent av fallen undvikbara diagnostiska fel.
Försenad cancerdiagnos kan bli fatal
Ytterst handlar diagnostiska fel om patientsäkerhet
– Under de senaste åren har den här delen av patientsäkerhetsområdet vuxit enormt eftersom vår möjlighet att ställa diagnoser har blivit så mycket bättre. Nu kan vi undersöka patienter med datortomografi och magnetkameraröntgen, vi kan bota flera cancerformer, förhindra allvarliga effekter av stroke och handlägga hjärtinfarkter bättre, säger Rita Fernholm.
Det är betydelsefulla framsteg. Samtidigt gör de att konsekvenserna av en felaktig diagnos riskerar att bli så mycket större, påpekar hon:
– En försenad cancerdiagnos kan numera innebära skillnaden mellan liv och död.
3 frågor till din läkare – som minskar risken att få fel diagnos
Vad är det förväntade sjukdomsförloppet?
Vad ska jag vara uppmärksam på?
När behöver jag söka vård på nytt?
Tre-regeln bra mot feldiagnostisering
För att komma åt problemet krävs mer forskning, konstaterar hon – men det finns redan nu metoder som brukar lyftas fram som hjälpsamma.
Den så kallade tre-regeln är en. Den innebär att man som läkare tänker: “Om det trots allt inte är det här som jag tror, vilka andra två diagnoser skulle det i så fall kunna vara?”
På så sätt minskar man risken att låsa sig för tidigt vid en diagnos och håller istället sinnet öppet för att ompröva diagnosen. Att som läkare diskutera med kollegor – “Tänker jag rätt?” – anses också vara värdefullt, liksom att se patienten och patientens närstående som viktiga resurser att lyssna på.
Diagnoser har alltid en viss grad av osäkerhet
Rita Fernholm och hennes forskargrupp arbetar nu med ”safety netting advice”, en metod från Storbritannien som innebär att läkaren avrundar konsultationen genom att berätta för patienten att diagnoser aldrig är hundraprocentiga, att de alltid har en viss grad av osäkerhet.
– Läkaren berättar också hur sjukdomens förlopp förmodligen kommer att se ut – kanske “Du har sökt för huvudvärk, jag bedömer att det är spänningshuvudvärk, du kan ta Alvedon vid behov, om det inte går över på två veckor ska du söka vård här på vårdcentralen igen och om du börjar kräkas ska du åka till akuten”.
Därefter ber läkaren patienten att återberätta vad hen har fått för information, så kallad teach back: “Jag har förmodligen spänningshuvudvärk, jag kan ta Alvedon, om det inte går över på två veckor ska jag …”
Strukturerade råd som gör patienten klokare
Sådana strukturerade råd kan vara ett sätt att öka förståelsen hos patienten, och eftersom patienten får veta när hen behöver söka vård igen minskar risken för att en felaktig diagnos ska leda till vårdskada, menar Rita Fernholm.
Finns det något man kan göra som patient, för att minska risken för att få en felaktig diagnos?
– Ja, om läkaren inte har tagit upp safety netting-informationen kan man själv ställa frågorna: “Okej, du tror att jag har X. Vad är det förväntade förloppet? Vad ska jag vara uppmärksam på? Och när behöver jag söka vård på nytt?”
Marcela Ewing är adjungerad universitetslektor vid Institutionen för medicin, Göteborgs universitet, och forskar om hur allmänläkare på ett säkrare sätt kan identifiera patienter med förhöjd risk för cancer.
Fyra besök på vårdcentralen innan cancerdiagnos
För några år sedan disputerade hon med sin avhandling, baserad på fyra studier med sammanlagt 4 562 cancerpatienter och 17 979 kontrollpatienter utan cancer. Det visade sig att de flesta som diagnostiserades med de sju vanligaste cancersjukdomarna hade sökt för olika besvär inom primärvården året innan de fick sin cancerdiagnos.
Mer än hälften behövde göra fyra eller fler läkarbesök på vårdcentralen innan diagnosen ställdes, trots att flera av dem sökte för symtom som var associerade med cancer.
– Patienten kunde ha diagnostiserats att ha ett ofarligt födelsemärke som senare visade sig vara hudcancer, malignt melanom, eller en prostata kanske bedömdes vara förstorad innan det visade sig vara prostatacancer, säger Marcela Ewing.
Cancer är en vanlig sjukdom, men en ovanlig diagnos för allmänläkare. Av tusen patientmöten för en enskild läkare i primärvården leder kanske bara fyra till en cancerdiagnos, enligt Marcela Ewing.
– Symtom som kan signalera cancer beror i de allra flesta fall inte på cancer. Istället misstänker läkaren, ofta med rätta, att patienten har en vanligare och godartad sjukdom. Men patienten behöver alltid utredas för att bekräfta eller utesluta cancermisstanken.
Beslutsstöd hjälper läkare att upptäcka tidig cancer
Allmänläkare behöver ett beslutsstöd i vardagen, anser Marcela Ewing – ett som hjälper läkaren att bedöma vilken risk för cancer en enskild patient har.
Inom ramen för hennes avhandling utarbetades ett riskvärderingsinstrument för tidig tjock- och ändtarmscancer. Sedan ett par år tillbaka leder Marcela Ewing en forskargrupp som validerar och vidareutvecklar instrumentet på patienter i region Stockholm.
– Vi hoppas kunna utveckla en metod; skapa en algoritm som läser av information i patientjournalen och larmar om cancerrisken är förhöjd så att läkaren kan vidta rätt åtgärder. På så sätt kan patienter med ännu odiagnostiserad cancer fångas upp tidigare, säger hon.
Diagnoser som berörs av diagnostiska fel (på vårdcentraler och akutmottagningar i Sverige):
Cancer utgjorde den största delen (37 procent) av de diagnostiska felen i databasen med sjukvårdsrapporterade vårdskador från primärvården. De tre vanligaste cancerformerna var tarmcancer, hudcancer samt njur- eller urinblåsecancer
Näst vanligast var hjärtsjukdomar (8,4 procent), där drygt hälften gällde hjärtinfarkt
Frakturer, infektioner (vanligast var sepsis, blodförgiftning), lunginflammation och tuberkulos förekom också
Även i den patientrapporterade databasen utgjorde cancerdiagnoserna den största andelen vårdskador:
Tarmcancer, hudcancer och lungcancer var vanligast.
Frakturer, infektioner och bristningar eller skador i musklereller senor förekom också.
På akutmottagningar var de vanligaste patientanmälda diagnostiska felen:
Frakturer, framför allt hand- och handledsfrakturer
Bristningar och andra skador i muskler och senor (extra vanligt var det med skador i fingersenor)
Infektioner (där blindtarmsinflammation var vanligast)
Diagnostiska fel definieras som uteblivna, försenade eller felaktiga diagnoser som hindrar att patienten får adekvat och snabb behandling i rimlig tid.
Omkring hälften av de diagnostiska felen brukar gälla uteblivna diagnoser, det vill säga diagnoser som aldrig ställts.
Omkring 20 procent handlar om försenade diagnoser, 10 procent om felaktiga diagnoser och de återstående 20 procenten om olika kombinationer av dessa kategorier.
Om patienten till följd av det diagnostiska felet drabbas av lidande, sjukdom, kroppslig eller psykisk skada eller avlider, och om det hade kunnat undvikas med adekvata åtgärder, räknas det som en vårdskada. Källa: Socialstyrelsen
Scenariot skulle kunna se ut så här (enligt en simulering av forskare vid Princeton University):
Det börjar som ett konventionellt krig, med Nato på ena sidan och Ryssland på den andra. För att stoppa Natos framryckning skickar Ryssland iväg en kärnvapenmissil med kärnvapen från en bas utanför Kaliningrad. Nato svarar med samma mynt, ett så kallat taktiskt kärnvapen.
Från taktiska till strategiska kärnvapen
Konflikten eskalerar till ett krig med taktiska kärnvapen i Europa: Ryssland skickar iväg 300 kärnvapen med missiler från flygplan och Natos flyg släpper ifrån sig 180 kärnvapen.
Resultatet: 2,6 miljoner döda inom tre timmar.
Sedan fortsätter vansinnet. Nato skjuter iväg de större, stategiska kärnvapnen från amerikansk mark mot Ryssland, som hinner svara innan det är för sent. Därefter ger man sig på varandras största städer och bombar sig fram till en slutnota på 34 miljoner döda och 57 miljoner skadade.
Den drygt fyra minuter långa simuleringen, eller Plan A som den kallas bygger på data om de kärnvapen som finns färdiga att använda idag: om vilka vapen som kan nå vilka mål, i vilken ordning de skulle avfyras och hur de drabbar.
Strategiska och taktiska kärnvapen
Gränsen mellan strategiska och taktiska kärnvapen är inte helt tydlig. Men de som brukar kallas strategiska kärnvapen kan ofta skjutas längre sträckor, som från en kontinent till en annan. Budskapet till den andra sidan är att vi kan alltid nå er. Taktiska kärnvapen kan användas i vanliga vapensystem med den skillnaden att stridsspetsen innehåller en kärnladdning.
Båda vet att kärnvapen ger total förstörelse
Utgångspunkten för händelseförloppet är att någon, i det här fallet Ryssland, kliver över den osynliga tröskel som ska förhindra att något land använder kärnvapen. Tröskeln brukar kallas MAD, Mutual Assured Destruction, och bygger på den ömsesidiga övertygelsen om att användning av kärnvapen skulle leda till total förstörelse på båda sidor.
Låt oss stanna där, alldeles på andra sidan tröskeln, när Ryssland nyss skickat iväg ett första kärnvapen mot – ja, vad?
Ett scenario är att Ryssland undviker att träffa en stor stad och därmed bryta mot någon av de Genèvekonventioner, som ska förhindra alltför stora civila offer vid krig.
– Säg att Ryssland skulle slå mot något mål som inte innebär alltför stor mansspillan, som en radaranläggning eller liknande, bara för att markera och visa att man faktiskt är beredd att använda dem, säger Martin Goliath, forskare på enheten för kärnvapenfrågor på FOI.
Vad skulle responsen från Nato bli?
– Det är just det, säger Martin Goliath.
Är det möjligt att stanna här, precis på andra sidan tröskeln, i ett krig där kärnvapen visserligen används – men begränsat?
– Det är den stora frågan som har sysselsatt strateger sedan 1960-talet. Utgångspunkten för avskräckningen är att det inte är möjligt, säger Martin Goliath.
I juni 1983 arrangerade USA:s dåvarande president Ronald Reagan ett avancerat krigsspel kallat Proud Prophet. Spelet involverade 200 personer som under tolv dagar skulle reda ut vad som skulle hända om USA eller Sovjet skulle använda kärnvapen. Många av deltagarna var verkliga beslutsfattare, på höga poster, vilket gjorde spelet otäckt realistiskt.
Slutsats: Möjligheten att föra ett begränsat kärnvapenkrig existerar inte. 500 miljoner människor beräknades dö.
Stridsspets med sprängkraft som en halv Hiroshima-bomb
Det nedslående resultatet har dock inte hindrat varken USA eller den andra sidan, idag representerad av Ryssland, att utveckla allt mer avancerade, ”begränsade” kärnvapensystem.
Dagen före Rysslands invasion av Ukraina 24 februari 2022, publicerade de amerikanska kärnvapenforskarna Hans M Kristensen och Matt Korda en artikel där de uppskattade att Ryssland har tillgång till 1 912 taktiska kärnvapen.
Fyra år tidigare hade regeringen Trump anklagat Ryssland för att öka antalet icke-strategiska kärnvapen liksom möjligheten att transportera och avfyra dem. Som ett svar utvecklade Trumpadministrationen den mindre stridsspetsen W76 Model 2, med en sprängkraft motsvarande en halv Hiroshima-bomb, som blev en del av vapenarsenalen i slutet av 2019.
Nya ryska möjligheter att svara med kärnvapen
I juni 2020 skrev Putin under ett dekret som inte bara gav Ryssland möjlighet att använda kärnvapen som ett svar på en kärnvapenattack mot det egna landet, utan även om landet attackerades med konventionella vapen på ett sätt som hotade dess existens.
Det är mot den bakgrunden världen lyssnade på Putins tal i början av kriget där han hotade de västmakter som övervägde att lägga sig i, med konsekvenser som aldrig tidigare skådats. Han sa också att han hade satt ryska förband med kärnvapenkapacitet under höjd beredskap.
Kärnvapen byggs för att användas
Uttalandena väckte oro, avsky och förvåning bland världens forskare och politiker. Men vad hade egentligen förändrats i Rysslands strategi?
– Jag tror inte det har förändrats så mycket, det är snarare vår perception som har förändrats. Sysslar man med kärnvapenhot är det här inget förvånande på något vis, man utgår ifrån att de som har kärnvapen också har planer och infrastruktur för att använda dem, säger Martin Goliath.
– Det har funnits något slags bild av att kärnvapen är ett politiskt vapen som bara används när det gått överstyr och utplåning är det enda alternativet, men man har alltid planerat både från öst och väst att använda kärnvapen, det var så man avsåg att stoppa Warszawapaktens pansarvagnar om de kom in i västeuropa.
* Warszawapakten bildades den 14 maj 1955 som en motvikt till västmakternas Nordatlantiska fördragsorganisation (Nato).
Martin Goliath kallar det för flexibel respons, förmågan att svara med tillräcklig men inte för stor kraft. Med det målet rustade Nato upp de konventionella vapnen medan Ryssland valde en annan väg.
– Mitt intryck är att Ryssland förlitade sig på att behålla kärnladdningar som ett alternativ, man pratade mycket om det efter Sovjets fall att den konventionella förmågan är underlägsen väst och att det behövdes kärnvapen för att kompensera för detta, och inte bara för att avskräcka på global nivå utan även på andra nivåer.
Duga (ryska: Дуга, ”båge” på svenska) var en del av det Sovjetiska missilförsvaret. Duga-3 var en OTH-radar (Over-The-Horizon) som sände ut den ökända ”Ryska hackspetten”, en signal som kunde höras på kortvågsradioband runt om världen mellan juli 1976 och december 1989.
Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet, påminner om att det inte är första gången som Ryssland hotar med kärnvapen. I ett tal i augusti 2014, när konflikten i Ukraina var begränsad till Krim-halvön, varnade Putin andra länder för att jävlas med Ryssland och påminde om att landet var en av de ledande kärnvapenmakterna.
Kort efter Putins senaste uttalande sa Vita Husets pressekreterare Jen Psaki att det ingick i ett mönster av tomma hot.
– Jag ser inte kärnvapen som logiskt i nuvarande konflikt, däremot kan det eskalera om andra parter som Nato dras in, säger Thomas Jonter.
Vad gör att risken för kärnvapenkrig ökar?
– Natos styrkor är ju mycket större och då skulle Ryssland kunna frestas att använda kärnvapen, men det blir ju spekulationer.
Hur svårt är det att hantera den här typen av scenarior?
– Det är oerhört svårt. Under kalla kriget var det mer förutsägbart men nu har vi en helt annan geopolitisk situtation där USA och Ryssland inte är jämnstarka som de var under kalla kriget. Vi vet inte heller hur utvecklad kontakten mellan länderna är om något skulle gå fel. Det vill säga det man under kalla kriget kallade ”heta linjen”.
Vår förmåga att göra en uppskattning av hotet försvåras av att beslutsprocesserna är extremt hemliga, av förståeliga skäl. Vad vi vet med säkerhet är att besluten fattas av människor som kan göra misstag.
Den brittiska tankesmedjan Chatham House publicerade 2014 en rapport där forskarna gick igenom tidigare hemligstämplade dokument i jakt på tillfällen då världen varit nära ett kärnvapenkrig. De hittade 13 händelser där missförstånd, tekniska fel eller en eskalerande konflikt sånär hade fått någon att trycka på knappen.
Slutsats: Möjligheten att hindra ett kärnvapenkrig kommer alltid att vara beroende av information som kan påverkas av tekniska fel och mänskliga felbedömningar.
Stanislav Petrov – mannen som räddade världen
Stanislav Petrov 2016. Bild: Queery-54, CC BY-SA 4.0
I Moskva sitter en sjuk och paranoid före detta KGB-chef med makten över landets kärnvapen. Det är 1983 och relationen till USA är minst sagt frostig. Medan Juriij Andropov satt högst upp i beslutskedjan befann sig Stanislav Petrov en bra bit längre ner, som officer vid avdelningen för luftförsvar i Serpuchov-15.
Egentligen skulle Stanislav Petrov inte ha jobbat den natten det hände, men hoppade in för en sjuk kollega. En kvart efter midnatt började datorsystemet varna för att USA hade skjutit iväg en kärnvapenmissil. Enligt instruktionen skulle Petrov då skicka varningen vidare uppåt i beslutskedjan, med resultatet att Sovjet besvarade attacken. Men Petrov, som var matematiker, tvivlade på datorprogrammet. Istället för att berätta om en ankommande missil lyfte han luren och rapporterade falskt alarm. Vilket skulle visa sig stämma.
Datorn hade feltolkat solkatter som ett missilanfall. Varken Sovjet eller Ryssland gav Petrov, som avled 2017, något erkännande för sin insats. Men i resten av världen är han känd som mannen som räddade mänskligheten från förintelse.
Under den senaste veckan (vecka 13 2022) tycks risken för en eskalerande konflikt ha minskat. Visserligen har USA:s president Joe Biden uttryckt sig på ett sätt som kan ha retat upp hans kollega i Moskva, men samtidigt har Ryssland antytt att de kan nöja sig med att ”befria” regionerna Donetsk och Luhansk.
Båda parter har också sagt sig vara villiga att kompromissa och Ryssland har sagt att de inte längre strävar efter att ”avnazifiera” Ukraina och kan låta landet gå med i EU. Och i måndags intervjuades den ryska talespersonen Dmitry Peskov i amerikanska public service-bolaget PBS. När han pressades i frågan om när Ryssland kan tänkas använda kärnvapen sa han att ingen överväger ens idén att använda kärnvapen.
Förutsatt att konfliktnivån fortsätter att minska kanske vi i framtiden kan få veta hur nära det var den här gången.
Kärnvapen i världen – nio stater har kärnvapen
Nio länder i världen har kärnvapen. USA (1800 + 3750), Ryssland (1625 + 4630), Storbritannien (120 +105), Frankrike (280+10), Kina (350), Indien (156), Pakistan (165), Israel (90) och Nordkorea (*40-50). Siffrorna över hur många kärnvapen varje land besitter är osäkra, men fredsforskningsinstitutet Sipri gör varje år en uppskattning. I den senaste, från juni 2021, räknar Sipri antalet kärnvapen till 13 080. Av dem fanns 3825 utplacerade i operativa förband. Cirka 2000, framför allt ryska och amerikanska, hölls i högsta beredskap.
Antalet utplacerade stridsspetsar + övriga stridsspetsar inom parantes.
*Siffrorna för Nordkorea är SIPRI:s beräkningar för antalet stridsspetsar landet skulle kunna tillverka av det klyvbara material som producerats. Det finns inga allmänt tillgängliga bevis på att Nordkorea tillverkat en operativ kärnstridsspets för en interkontinental ballistisk missil, men landet kan ha ett mindre antal stridsspetsar för missiler med medellång räckvidd. Siffrorna för Nordkorea är högst osäkra och är inte inkluderade i totalen.
1942: USA startar Manhattanprojektet för att utveckla det första kärnvapnet. 1945: USA genomför den första provsprängningen, i New Mexico i juli. Och
släpper två atombomber över Hiroshima och Nagasaki i Japan i augusti. Vid årets slut hade 200 000 människor dött av till följd av bomberna. 1949: Sovjetunionen provspränger sitt första kärnvapen, i nuvarande Kazakstan. Därmed startar kapprustningen: 1952: Storbritannien provspränger sitt första kärnvapen, i Australien. 1952: USA provspränger den första vätebomben, vid Marshallöarna. 1954: USA genomför provsprängning av Bravo, en vätebomb om 17 megaton, vid Bikiniatollen. 1960: Frankrike genomför sin första provsprängning, i Saharaöknen. 1961: Sovjet genomför en provsprängning av världens hittills största bomb, Tsarbomben, över Novaja Zemlja i norra Ryssland. 1962: Kubakrisen: USA upptäcker att Sovjet placerat robotar på Kuba. Ett kärnvapenkrig är nära att utbryta. 1963: Det partiella provstoppsavtalet undertecknades, ett traktat som förbjuder kärnvapenprovsprängningar i atmosfären, i rymden och under vatten. Heta linjen, en krypterad telefonlinje mellan Moskva och Washington ska motverka att någon startar ett kärnvapenkrig av misstag. 1964: Kina genomför sin första provsprängning, i Xinjiangprovinsen. 1967: Latinamerika blir kärnvapenfritt genom ett fördrag. 1974: Indien genomför sin första provsprängning, i Tharöknen. 1985: Oceanien blir kärnvapenfritt genom ett fördrag. 1986: Experter drar slutsatsen att även Israel har kärnvapen, efter information publicerad i Sunday Times. 1987: USA och Sovjet skriver på INF-avtalet, ett avtal om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar, landbaserade robotar med mellan 500–5 500 kilometers räckvidd. 1995: Länderna i Sydostasien skapar en kärnvapenfri zon. 1996: Afrika blir en kärnvapenfri zon. 1996: Ukraina överför sina kärnvapen till Ryssland för destruering. 1998: Belarus överlämnar sin sista kärnvapenrobot till Ryssland för destruering. 1998: Pakistan genomför sex kärnvapentest som svar på indiska provsprängningar. 2006: Nordkorea genomför sin första provsprängning. 2018: USA beslutar att lämna INF-avtalet, med hänvisning till att Ryssland ändå inte följer det. Ryssland gör samma sak, med hänvisning till att USA inte följer avtalet.
Omkring 25 procent av alla kvinnor i västvärlden kan gå igenom klimakteriet utan besvär. Resten, omkring 75 procent, får besvär som kan vara så kraftiga att livskvaliteten försämras – ibland rejält.
Hormonbehandling kan lindra, eller rentav bota, besvären. Hormonbehandling minskar dessutom risken att drabbas av benskörhet och typ 2-diabetes. Om behandlingen påbörjas inom 10 år efter sista mensen och före 60 års ålder minskar även risken för hjärtinfarkt samt den totala dödligheten. I Sverige är det, trots detta, färre än 10 procent som använder hormonbehandling under någon period i samband med klimakteriet, enligt uppskattningar.
Rädsla för hormoner
Enligt en gammal studie skulle hälften av alla kvinnor tacka ja till hormonbehandling om de bara kunde garanteras att behandlingen är ofarlig, berättar Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet, som i sin forskning har intresserat sig särskilt för klimakteriet och behandling av klimakteriebesvär.
Själv är han tveksam till om den siffran stämmer idag.
– Jag tror att det är för mycket, men vi vet att var tredje kvinna som rapporterar om vallningar och svettningar skulle vilja ha hjälp att bli av med sina besvär.
Vad är klimakteriet?
Begreppet klimakteriet har ingen tydlig definition, men det brukar syfta på den period som tidsmässigt omger en kvinnas sista mens och som präglas av en förändrad funktion i äggstockarna.
Hos en kvinna i fertil ålder bildas könshormonet östrogen i äggstockarna. När sista mensen närmar sig har kvinnans ägg nästan tagit slut. Det leder till att östrogenproduktionen minskar. Ägglossningarna – och därmed också menstruationerna – blir oregelbundna och avtar så småningom helt.
Ibland talar man om klimakteriets tre faser:
Premenopaus, eller förklimakteriet, är den fas när östrogenproduktionen börjar förändras och de flesta kvinnor upplever en mer oregelbunden mens. I genomsnitt har kvinnor nära fyra års oregelbunden mens före sista menstruationen.
Menopaus är när en kvinna har sin sista mens – och det är ungefär vid menopaus som vallningarna och svettningarna kan bli besvärliga för en del.
Postmenopaus, eller efter menopaus, är den fas som träder in efter sista mensen, när östrogenproduktionen så småningom landar på en mycket låg nivå.
Källor: Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik, och Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och obstetrik
Klimakteriet kan ge flera symtom
Det är inte ovanligt att kvinnor i klimakteriet har symtom som hjärtklappning, ångest och depression. Men enligt Mats Hammar är det enbart symtom som vallningar, svettningar och torra slemhinnor som har en tydlig och direkt koppling till klimakteriet i sig, det vill säga till den minskande östrogennivån.
– Det är svårt att visa i studier att annat än vallningar, svettningar och torra slemhinnor har med klimakteriet att göra, för det finns så mycket som kan påverka hur kvinnor mår i den här fasen av livet. Ofta är det mycket socialt som händer. Barn kanske flyttar hemifrån, föräldrar kan vara sjuka, mycket kan förändras på arbetsplatsen, relationen kanske inte alltid är jättebra … Därför har eventuella kopplingar mellan klimakteriet och symtom som hjärtklappning, ångest och depression hittills inte kunnat bevisas – förutom en viss nedstämdhet och skört humör som kan ha ett samband med sömnsvårigheter på grund av nattliga vallningar och svettningar, säger han.
Vallningar – vad är det?
En vallning beskrivs ibland som en känsla av plötslig värme i övre delen av kroppen. Värmen sprider sig under en kort tid – ofta mellan en halv och några få minuter, även om det förekommer att den pågår i upp till en halvtimme – som i en våg ut över armarna och vidare upp i ansiktet och hårbotten. Ofta, men inte alltid, börjar kvinnan svettas. Hon tror ofta att hon blir tomatröd i ansiktet, men om hon tittar sig i spegeln är hon inte det, det är mer en känsla.
Källa: Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik
Fler studier behövs
Att man hittills inte har kunnat se ett tydligt och direkt samband mellan klimakteriet och vissa besvär, till exempel nedstämdhet, beror inte på att det inte har studerats. Det beror snarare på att resultaten varierar. Vissa studier visar tecken på samband medan andra inte gör det, säger Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog och professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet i Solna.
– Det tyder på att ämnet är komplext och på att vi behöver mer kunskap, säger hon. Vi kan i nuläget inte avfärda hypotesen och säga att det inte finns något samband. En del besvär kan vara kopplade till något som i sin tur är kopplat till klimakteriet. Det kan också vara så att vissa besvär inte riskerar att drabba alla utan bara dem som har en genetisk benägenhet för dem.
– En studie som kom för några år sedan visade att hormonbehandling kan motverka symtom på depression, och det talar för att minskade östrogennivåer i samband med klimakteriet kan spela roll för insjuknandet i depression. Det kanske bara gäller vissa personer som har en sårbarhet att insjukna i depression, men det är inga enkla samband än så länge. Vi behöver fler studier, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Östrogen anses effektivt
Den vanligaste hormonbehandlingen vid klimakteriebesvär är i Sverige östrogen i kombination med gestagen. Det östrogen som ges är ett bioidentiskt hormon, vilket innebär att det har samma molekylära struktur som kroppseget östrogen. Gestagen är ett syntetiskt progesteron, eller gulkroppshormon, som det också kallas.
Behandlingen anses vara mycket effektiv. Många menar att den kan bota klimakteriebesvär som vallningar och svettningar helt och hållet, och det är östrogenet som står för den effekten. Gestagenets uppgift är en annan: att skydda livmoderslemhinnan, eftersom enbart östrogen skulle göra livmoderslemhinnan tjockare och därmed öka risken för cellförändringar och livmodercancer.
Bild: Brooke Cagle, Unsplash
3 vanliga symtom på klimakteriet
Värmevallningar och svettningar är de besvär som är tydligast kopplade till klimakteriet. Besvären brukar debutera när mensen upphör – men inte för alla. Omkring 25 procent slipper vallningarna och svettningarna helt. Vallningarna brukar i genomsnitt pågå i fem, sex år. Ungefär var tionde kvinna har kvar besvären i resten av livet, men de blir oftast lindrigare med åren.
Sömnproblem kan ha en indirekt koppling till klimakteriet, eftersom vallningar och svettningar ofta är som mest intensiva på natten. De kan göra att man vaknar upp till en gång i timmen, har svårt att somna om och kanske blir orolig för hur man ska klara av jobbet eller andra plikter. Sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet kan därmed kopplas till vallningar och svettningar, men inte till klimakteriet som sådant.
Obehag i underlivet, som torra slemhinnor och/eller urinvägsbesvär, är vanligt något eller några år efter menopaus. Det beror på att slemhinnorna blir tunnare och mer sköra. Ungefär hälften av alla kvinnor upplever besvär som klåda, smärta vid samlag eller till och med svårigheter att sitta på en cykelsadel. Besvären kan behandlas lokalt med östrogen i form av vagitorier/slidtabletter, kräm eller gel, en metod som vare sig ökar risken för bröstcancer, livmodercancer eller hjärtinfarkt.
Källa: Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik
Bioidentiskt progesteron vanligare utomlands
I flera andra länder används bioidentiskt progesteron istället för syntetiskt gestagen. Bioidentiskt progesteron är, precis som bioidentiskt östrogen, uppbyggt av samma molekyl som det kroppsegna hormonet.
Det finns tecken på att bioidentiskt progesteron ger en mindre riskökning för bröstcancer än gestagen. Det finns också tecken på att bioidentiskt progesteron kan minska risken för PMS-liknande symtom som irritation, oro, humörsvängningar, trötthet och nedstämdhet – men att det kan skydda sämre mot östrogenets stimulerande effekt av livmoderslemhinnan, och därmed öka risken för livmodercancer. Fast inget av det här vet forskarna säkert.
Medicinska effekterna behöver studeras
När man ska ta reda på vad en viss medicinsk behandling har för effekt vill man helst göra det via randomiserade kontrollerade studier, så kallade RCT (randomized controlled trial)*.
* I en randomiserad studie (RCT) får en grupp personer den behandling man vill veta mer om, medan en kontrollgrupp har fått en annan behandling, eller “sockerpiller”. Det bästa är om varken studiens deltagare eller de läkare som behandlar och bedömer resultatet vet vem som har fått vad.
Sådana RCT-studier saknas när det gäller bioidentiskt progesteron, enligt Angelica Lindén Hirschberg.
– Den litteraturgenomgång vi gjorde visade tydligt att det saknas viktig kunskap om bioidentiskt progesteron, säger hon.
Svensk studie ska starta
Angelica Lindén Hirschberg och hennes medarbetar har i flera år planerat en RCT-studie för att få mer kunskap om just bioidentiskt progesteron – och snart sätter de igång studien.
– Det blir en studie med drygt 500 kvinnor som kommer att slumpas till att få antingen bioidentiskt progesteron i kombination med östrogen, eller gestagen i kombination med östrogen.
Forskarna ska undersöka hur kvinnornas bröst och livmoderslemhinna påverkas av behandlingen.
– Vi ska bland annat undersöka så kallad mammografisk täthet, något som innebär att brösten ser väldigt vita ut på röntgenbilden och som är en riskmarkör för att utveckla bröstcancer. Vi kommer även att ta vävnadsprov från bröst och livmoderslemhinna, och vi ska undersöka hur kvinnorna mår av preparaten, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Varje deltagare är med i studien i ett år. Studien ska pågå i minst fem år.
När har en kvinna sin sista mens?
I västvärlden får kvinnor i genomsnitt sin sista mens vid 51,5 års ålder, men mensen kan finnas kvar upp till 56, 57 års ålder.
Mellan 93 och 94 procent av alla kvinnor i Sverige får sin menopaus efter 45 års ålder.
5 procent får sin menopaus mellan 40 och 45 års ålder.
1–2 procent får sin menopaus före 40 års ålder.
Källa: Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik
Bioidentiskt progesteron inte godkänt i Sverige
Bioidentiskt progesteron är inte godkänt vid behandling av klimakteriebesvär i Sverige. Det beror förmodligen på att Läkemedelsverket inte har fått någon ansökan från något läkemedelsföretag, säger Viveca Odlind, senior expert och konsult hos Läkemedelsverket samt pensionerad professor i gynekologi.
– Läkemedelsverkets roll är att granska den dokumentation som läkemedelsföretag skickar in – att bedöma om läkemedlet är effektivt och säkert för den avsedda användningen. Men så vitt jag vet har ingen ansökan för bioidentiskt progesteron, avsett som tillägg till östrogenbehandling, inkommit för granskning, säger hon.
I flera andra länder i Europa är bioidentiskt progesteron godkänt för användning vid klimakteriebesvär. Enligt Viveca Odlind beror det troligen på att läkemedelsföretag sökte och fick nationellt godkännande i de aktuella länderna för mycket länge sedan, innan det mer strikta och EU-gemensamma regelverk som nu gäller fanns.
– Kraven på vetenskapligt stöd är numera omfattande, och än så länge vet vi inte vilken dos av bioidentiskt progesteron en kvinna behöver för att få effektivt skydd mot livmodercancer när hon använder en viss dos östrogen mot sina besvär. En enskild gynekolog kan i och för sig kompensera denna brist på kunskap genom att med jämna mellanrum undersöka kvinnans livmoderslemhinna med ultraljud, säger hon.
Kan skrivas ut ”off label”
Läkare i Sverige kan skriva ut bioidentiskt progesteron vid klimakteriebesvär trots att det inte är godkänt. De använder sig då av så kallad licensförskrivning eller off label-förskrivning. Det innebär att läkaren gör en ansökan för en specifik patient. I ansökan ska läkaren motivera varför patientens behov inte kan tillgodoses med godkända läkemedel. Ansökan godkänns, eller avslås, av Läkemedelsverket.
Sedan en tid tillbaka finns också läkemedel med dydrogesteron godkända för förskrivning vid klimakteriebesvär i Sverige. Dydrogesteron är en substans som är snarlik bioidentiskt progesteron.
Läkaren: Väldigt mycket placebo
Natalia Cruz är gynekolog och ordförande i en arbetsgrupp inom SFOG som bevakar utvecklingen inom endokrinologi (den medicinska specialitet som rör sjukdomar i de hormonproducerande organen, redaktionens kommentar). I sin kliniska verksamhet skriver hon ofta ut bioidentiskt progesteron till kvinnor med klimakteriebesvär, på licens eller off label. Motiveringarna varierar men det kan handla om att kvinnan har risk för blodpropp på grund av till exempel övervikt eller rökning, att hennes mamma har haft bröstcancer och att kvinnan är orolig för egen del, eller att hon har prövat gestagenbehandling och inte mått bra av det.
Många av Natalia Cruz patienter förväntar sig att hon som “hormondoktor” ska lösa alla deras problem, berättar hon.
– Men så är det tyvärr inte. Det cirkulerar jättemycket information om bioidentiskt progesteron som är felaktig.
Därmed inte sagt att det är fel på det bioidentiska progesteronet, säger Natalia Cruz.
– Jag rekommenderar det väldigt ofta och jag har inget emot det. Men ibland är det inte det kvinnan behöver. Ibland handlar det mer om att hon behöver bli lyssnad på och få information, prata med en kurator eller psykolog – eller mig.
Ökad risk för bröstcancer
Användandet av hormonbehandling för klimakteriebesvär har varierat kraftigt genom åren. När Mats Hammar började arbeta som gynekolog i mitten av 1970-talet var det bara några få procent av kvinnorna i klimakteriet som använde hormoner.
– Vid millennieskiftet hade det ökat stort. I stort sett varannan kvinna i storstäderna använde det då, säger han.
Samtidigt hade forskare börjat se att hormonbehandling kunde öka risken för bröstcancer. I USA gjordes en stor studie, Women Health Initiative, WHI-studien, som så småningom fick avbrytas eftersom man vid en säkerhetsanalys såg en liten ökad risk för bröstcancer och, framför allt, en ökad risk för hjärtinfarkt, hos de kvinnor i studien som fick hormonbehandling.
Användandet av hormonpreparat minskade kraftigt. Men senare visade det sig dels att det i studien ingick en stor andel kvinnor som redan hade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, dels att man bjudit in kvinnor som hade haft sin sista mens för länge sedan, berättar Mats Hammar.
– Normalt ger man hormonbehandling nära menopaus eftersom det är då man oftast har mest besvär, men här tog man in kvinnor som i genomsnitt var 65–67 år, varav en del dessutom hade andra riskfaktorer som övervikt och diabetes.
Östrogen har en skyddande effekt mot åderförkalkning, ateroskleros. Det gör att unga kvinnor, och kvinnor som just haft sin sista mens, ofta har ganska släta och fina kranskärlväggar, säger Mats Hammar.
– Men östrogen i tablettform ökar blodets benägenhet att koagulera, så om man vid 65 års ålder redan har åderförkalkning i kranskärlen kan koagulerat blod stoppa blodflödet och leda till infarkt. Hos en kvinna med fina kärlväggar kommer östrogenets förebyggande effekter istället att förhindra, eller åtminstone bromsa, åderförkalkningsprocessen. Det här kan alltså förklara varför kvinnor som börjar med hormonbehandling före 60 års ålder ,eller inom 10 år efter menopaus, har bättre överlevnad och mindre infarktrisk än kvinnor som efter menopaus inte har hormonbehandling.
– Och om kvinnan dessutom, som många i WHI-studien, har diabetes, högt blodtryck eller övervikt så har hon redan en viss åderförkalkning och därmed en ytterligare ökad risk för hjärtinfarkt om hon använder östrogen i tablettform.
Levde längre efter hormonbehandling
Efter ytterligare ett par decennier såg man att de kvinnor i studien som börjat hormonbehandlingen när de var yngre än 60 hade nytta av behandlingen. De fick minskad risk för hjärtinfarkt och en positiv effekt på hjärt-kärlhälsan. De som fick hormonpreparat hade också en mindre total dödlighet än de som fick sockerpiller.
Betyder det att man ska förstå hormonbehandling som något slags mirakelkur?
– Man ska inte överdriva, men minskningen av hjärtinfarktsrisken spelar stor roll i det här, säger Mats Hammar.
– I korthet säger vi gynekologer idag att en kvinna som har övergångsbesvär, är under 60 år och har haft menopaus för mindre än tio år sedan när hon påbörjar behandlingen, kan erbjudas hormonbehandling om inget annat talat emot det, till exempel att hon har haft bröstcancer eller blodpropp. Den amerikanska studien gav alltså ett preliminärt oroväckande resultat, men det visade sig att det bara gällde de kvinnor som var äldre när de gick med i studien.
Viktigt att gå på mammografi
Men risken för bröstcancer finns fortfarande, och den ökar med behandlingstidens längd.
– Den risken är allvarlig och den ska man försöka undvika på alla sätt, säger Mats Hammar. Kvinnor i allmänhet, och förstås de som har hormonbehandling, bör delta i mammografi-screeningen, och vi forskare behöver hitta hormonbehandling som är så skonsam som det någonsin är möjligt för brösten.
– Men det är inte så att man kommer att få bröstcancer om man tar hormonbehandling. Man har en liten ökad risk, men de flesta som använder hormonpreparat får aldrig bröstcancer. Och risken för hjärtinfarkt tycks minska mer än vad risken för bröstcancer ökar. Därför blir resultatet minskad dödlighet hos kvinnor som börjar med hormonbehandling före 60 års ålder och inom tio år efter menopaus.
Hur stor är risken att drabbas av bröstcancer vid hormonbehandling nära menopaus?
– Jag brukar säga att alla kvinnor har risk att få bröstcancer och att cirka 10 av 100 kvinnor får det någon gång under livet, men att risken ökar med åldern. Om alla kvinnor skulle använda östrogen i kombination med gestagen under 5–10 år skulle kanske 15 av 100 kvinnor få bröstcancer så småningom. Risken ökar alltså med cirka 1,3–1,5 gånger efter 5–10 års behandling, jämfört med om man inte har någon behandling – men man ska veta att riskökningen är ungefär lika stor om man har fetma, det vill säga ett BMI på 30 eller mer.
Ibland hör man att hormonbehandling bara är ett sätt att skjuta på klimakteriet och klimakteriebesvären. Stämmer det?
– Nej, det finns inget som talar för att det fungerar så, säger Angelica Lindén Hirschberg. Klimakteriet är ju till viss del genetiskt styrt. Men när man slutar med hormonbehandling blir det förstås en hormonell omställning, så till viss del kan vissa besvär komma tillbaka.
Mats Hammar påminner om att vallningar i genomsnitt pågår i mellan fem och sex år.
– Om du skulle ha en kristallkula och vet att dina besvär kommer att pågå i fem år så torde fem års behandling alltså kunna följas av besvärsfrihet, säger han.
Behandlingar mot klimakteriebesvär utan hormoner
Mats Hammar och hans forskarkollegor har gjort flera studier med alternativa behandlingar mot klimakteriebesvär:
Kognitiv beteendeterapi (kbt)
Kommentar:
– Kvinnor i en kbt-studie fick lära sig en väldigt bra avslappningsteknik, ”tillämpad avslappning” (applied relaxation). När jag efter några veckor träffade dem sa de saker som ”Förut vaknade jag några gånger varje natt och hade svårt att somna om, men med den här tekniken har jag lätt att somna om” – och efter ytterligare några veckor kom inte symtomen alls, säger Mats Hammar.
På gruppnivå halverades besvären.
Styrketräning
Kommentar:
Just nu pågår analyser av en studie om styrketräning som ser ut att ge bra effekt, enligt Mats Hammar.
Akupunktur
Kommentar:
– Våra och andras studier visar att kvinnor som får akupunktur får en lindring av sina vallningar och svettningar efter några veckor, och att det sedan kan upprätthållas, säger Mats Hammar.
Det kan vara svårt att se slutet på klimakteriet när man är mitt uppe i det. Därför kan det vara bra att veta att det går över, för de allra flesta.
– Det kan kännas som om man inte kommer att klara av det, att man lika gärna kan gå och dra en säck över huvudet och gömma sig. Det kan vara otroligt jobbigt. Men idag lever kvinnor länge, de har i genomsnitt en tredjedel av sin livstid kvar efter menopaus, så det finns definitivt ett liv efter detta – och det kan vara ett bra liv, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Hormonbehandling vid klimakteriebesvär – nya råd
I april 2022 publicerade Läkemedelsverket en ny behandlingsrekommendation om hormonbehandling vid klimakteriebesvär. Sådan behandling är effektiv och kan rekommenderas om klimakteriebesvären påverkar livskvaliteten negativt, konstaterar myndigheten – men det ska alltid göras en bedömning av risker och nytta för den enskilda kvinnan.
Huvudbudskapen i behandlingsrekommendation är:
Hormonbehandling med östrogen, med eller utan tillägg av gestagen (kvinnor utan livmoder behöver inte gestagen), har god effekt på symtom som vallningar, svettningar och sömnproblem under klimakteriet.
Hormonbehandlingen bör bara pågå så länge som kvinnan har symtom som påverkar hennes livskvalitet negativt.
Hormonbehandling under klimakteriet ökar risken för blodpropp. Risken gäller framför allt östrogen som tas via munnen, och risken ökar ju högre dos kvinnan tar.
Hormonbehandling under klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Risken ökar med behandlingstidens längd. Den påverkas också av om och hur gestagen ges (riskökningen är mycket liten vid enbart östrogenbehandling, lite större när kvinnan tar östrogen varje dag och gestagen tolv dagar i månaden och ytterligare något större när kvinnan tar gestagen tillsammans med östrogen varje dag).
Om behandlingen påbörjas före 60 års ålder kan friska kvinnor med vallningar, svettningar och sömnproblem även få andra positiva effekter av hormonbehandlingen, framför allt när det gäller risken för hjärt- och kärlsjukdom och frakturer.
Kvinnor med tidig menopaus, det vill säga sista mensen före 45 års ålder, bör rekommenderas hormonbehandling åtminstone upp till normal ålder för menopaus, cirka 52 år.
Innan en kvinna får hormonbehandling för klimakteriebesvär ska det alltid göras en individuell nytta-riskbedömning. Bedömningen ska upprepas vid behov, vid eventuella biverkningar och om kvinnan har nytillkomna medicinska problem.
Välkontrollerade medicinska tillstånd som är riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes är inget hinder för hormonbehandling.
Kvinnor som har eller har haft hjärt-kärlsjukdom, där hormonbehandling möjligen kan öka risken, ska bedömas individuellt. Om man överväger hormonbehandling rekommenderas behandling via huden, till exempel plåster.
Lokal östrogenbehandling, till exempel vaginalkräm, vagitorier eller vaginaltabletter har god effekt vid torra slemhinnor och sveda i underlivet. Behandlingen kan rekommendera till de allra flesta och fortsätta under hela livet. Om kvinnan slutar med behandlingen är det sannolikt att besvären kommer tillbaka.
Text: Maria Zamore på uppdrag av forskning.se
På 20 år har dejtingplattformar radikalt ritat om kartan för hur och var vi kan träffa någon, både på kort och på lång sikt.
– Den stora förändringen, och en viktig anledning till att det har blivit så stort, är att nätdejting gör dejting mycket mer privat. Dejtingen flyttar in i hemmet, i stället för att den första kontakten med någon äger rum på en offentlig plats tar man kontakt hemifrån. säger Marie Bergström, forskare i sociologi vid l’Institut national d’études démographiques i Paris.
– På nätet träffar man folk som man inte känner och inte har någon koppling till. Det gör att man kan ha en tydlig gräns mellan sitt sociala och sitt sexuella liv.
Studerar villkoren för sex och nära relationer
Hon är intresserad av villkoren för sexualitet och intima relationer, som har genomgått stora förändringar på ganska kort tid. Hbtqi har på många sätt gått före vad det gäller nätrelationer, konstaterar hon, men för att kunna göra historiska jämförelser valde hon i sin forskning att koncentrera sig på heterosexuella kvinnor och män.
Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.
Källa: RFSU
Bild: Renate Vanaga, Unsplash
– Vi har till exempel fler sexuella partners och vi skiljer oss oftare än för 50 år sedan. Och även om det fortfarande finns starka genusnormer så är förändringen stor när det gäller synen på kvinnors sexualitet, säger Marie Bergström.
Hennes bokThe New Laws of Love: Online Dating and the Privatization of Intimacy (2022) kretsar kring frågor som dessa. Boken är baserad på hennes doktorsavhandling, med utgångspunkt i intervjuer med användare och företagare bakom dejtingplattformar, samt statistiska data.
Vägen till sex är snabbare vid nätdejting
– Det finns en utbredd bild av att nätdejting är mycket sexdejting. Och det stämmer; det är mycket kortvariga relationer. Men det är samtidigt så att det är väldigt många par som bildas. Det ena utesluter inte det andra.
Flera av Marie Bergströms intervjupersoner säger att de undviker dejtingprofiler som de har gemensamma bekanta med.
I de fall där två personer inleder kontakt på en dejtingplattform går det betydligt fortare för relationen att bli sexuell än när det första mötet sker på krogen. Allra längst tid tar det i de fall där man delar arbetsplats.
Hur vanligt är nätdejtning?
Enligt rapporten Svenskarna och internet (2021) hade mer än var fjärde svensk singel nätdejtat det senaste året. Yngre generationer var mest aktiva på dejtingplattformar.
Var sjunde svensk som är i en relation i dag har träffat sin partner via en dejtingsajt eller en dejtingapp, i de flesta fall Tinder.
Appen Tinder skriver på sin sajt att de hittills har haft över 55 miljarder matchningar världen över, bland totalt knappt 8 miljarder människor.
Tinder ägs av amerikanska Match Group som även äger andra stora dejtingplattformar som Match, OkCupid och Hinge. Match Group hade hösten 2021 ett börsvärde på cirka 380 miljarder kronor.
– Att inleda en relation med en kollega är något man tänker både en och två gånger kring, men med människor man träffar på nätet behöver man inte tänka så mycket. Det är lättare helt enkelt, socialt, att ha sex med folk som man inte behöver träffa igen om man inte vill, säger Marie Bergström.
Dejtingplattformar speglar synen på kärlek
Men många dejtingplattformar utlovar å andra sidan det motsatta, nämligen att man ska vilja träffas igen. Det finns någon för just dig, och dig – det finns någon för alla. Vissa sajter anlitar psykologer och andra går betydligt längre. Amerikanska DNA Romance säger sig inte bara matcha personlighet och intressen utan också DNA-markörer.
– Det löfte som många dejtingplattformar ger om att du ska kunna träffa någon som du matchar med, säger något om hur vi ser på kärlek i dag. För inte så länge sedan pratade man om kärlek som något magiskt och ödesbestämt, något man inte kan förklara. Den bilden av kärlek är svagare i dag. Vi är övertygade om att vi kan räkna ut nästan allt, säger Marie Bergström.
Dejtingplattformarnas algoritmer är vidsynta
Och en del kan vi faktiskt räkna ut, sett till faktorer som visat sig ha starkt genomslag vid parbildning. Det handlar både om sociala dimensioner som bildningsnivå och klasstillhörighet, men också normer som att mannen ska vara lite längre och gärna ett par år äldre än kvinnan. Dejtingplattformarnas algoritmer har på flera punkter visat sig ge betydligt mer vidsynta förslag än vad användarna sedan väljer när de tar ställning till dem.
Att plattformarna på det här sättet ställer oss ansikte mot ansikte med våra egna önskemål tror Marie Bergström ligger till grund för en del av den kritik som ofta riktas mot formatet i media; att det får oss att förhålla oss till andra människor och relationer som konsumtionsvaror. Vi vill helst inte kännas vid våra fyrkantiga begär.
– I vanliga sociala sammanhang är det så mycket som kan ske implicit, vi kommunicerar till stor del icke-verbalt och kan göra bedömningar av andra samtidigt som vi är upptagna med något annat. Men på nätet måste det skrivas ner. När man går igenom alternativen blir man medveten om sina egna preferenser, och de kanske är rasistiska och diskriminerande mot ålder och social bakgrund. Det blir som att se sig själv i en inte särskilt smickrande spegel.
Samma kritik mot nätdejning som mot dåtidenes kontaktannonser
I The New Laws of Love drar Marie Bergström paralleller till dejtingplattformarnas föregångare i form av kontaktannonser. Få, inte ens en av hundra, använde sig av kontaktannonser. Men fenomenet var uppmärksammat och kritiserat när det var nytt, och det på i stort sett samma grundvalar som dejtingplattformarna.
Bild: Brooke Cagle, Unsplash
– I tidningsartiklar från slutet av 1800-talet formuleras i princip ord för ord samma kritik av kontaktannonser som man i dag kan höra om nätdejting. Det är samma rädsla för att de långvariga relationerna håller på att försvinna och samma bild av att sexualitet och marknaden utgör hot mot våra nära relationer, säger Marie Bergström.
Bilden av den romantiska kärleken har funnits länge
Det romantiska kärleksidealet sägs ofta ha fått fäste på 1800-talet. Men det går längre tillbaka än så. I avhandlingen Kärlekens språk: adel, kärlek och äktenskap 1750-1900 (2014) intresserar sig historikern Brita Planck för den dåtida balansen mellan strategiska äktenskap och den fria kärleken. Kvinnor var omyndiga och i juridisk mening inte fria att välja själva, men ömsesidiga känslor var ändå ett ideal redan på 1700-talet, skriver Brita Planck. En lämplig äktenskapskandidat var ”av hög börd, besutten och någon man var kär i”.
– Slutsatsen var att äktenskap borde bygga på kärlek. Att gifta sig vid den här tiden var som att starta företag. Det gällde alla, bönder som skulle driva en gård, hantverkare som skulle driva en verkstad och präster som skulle driva ett pastorat, det var bara lite olika skala. Hela samhället var konstruerat med hushållet som minsta enhet, med det äkta paret som kärnpunkt. Och då var det ju mycket lättare att lyckas tillsammans med någon man trivdes med, säger Brita Planck.
Dejtingformernas popularitet förändras över tid
Men börd, eller klass, var också viktigt. Med tiden ändrade den svenska 1700-talsadeln sina umgängesformer för att hålla den växande medelklassen borta. Danser gick från öppna till slutna tillställningar.
Då var det föräldrar och andra släktingar som skötte den sociala kontrollen. I dag är det upp till var och en.
– Det ser man i hela samhället, hur vi signalerar vår exklusivitet på olika sätt, säger Brita Planck.
På dejtingplattformarna innebär det att klientelet tenderar att bytas ut med tiden. Inte bara därför att man hittar en respektive. Det är också så, konstaterar Marie Bergström, att den ekonomiska och kulturella eliten lämnar en app när ”alla” plötsligt är där. Då går de vidare till en ny tjänst.
Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se
Hon studerar dejtingplattformar
Boken The New Laws of Love: Online Dating and the Privatization of Intimacy (2022) bygger på Marie Bergströms doktorsavhandling och publicerades ursprungligen på franska 2019. Hon är forskare i sociologi vid l’Institut national d’études démographiques i Paris.
Studien bygger bland annat på enkäter, anonymiserade användardata från flera stora dejtingplattformar. Marie Bergström har också intervjuat 82 franska användare och 19 franska, amerikanska och kanadensiska entreprenörer inom branschen.
Den engelska utgåvan av boken är kompletterad med data från engelskspråkiga länder samt Tyskland och Sverige.
Hur optimerar man formen inför ett mästerskap eller en tävling?
– Det finns olika formtoppningsteorier om hur man ska göra. Ofta innefattar det att man har en ganska hård träningsperiod inför ett mästerskap – att man tränar väldigt mycket och hårdare än vanligt. Sedan börjar man trappa ner träningsvolymen men försöker bibehålla intensiteten. Det gör man de sista sju till tio dagarna inför den viktiga tävlingen för att rent fysiskt få fram den bästa formen, säger Marko Laaksonen, forskare och docent inom idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet.
Finns det några särskilda taktiker för just vintersport?
Marko Laaksonen, forskare och docent i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet.
– Det som är viktigt när man förbereder sig inför ett vinter-OS är att veta hur förhållandena ser ut. Till exempel avgörs OS i Peking på hög höjd, där tävlingsbanorna ligger på omkring 1700 meters höjd. De flesta inom individuella idrotter har varit på höghöjdsförberedelser för att anpassa sig till den tunnare luften. Användningen av syre är en grundpelare i prestationen och eftersom trycket i luften är lägre har kroppen svårare att ta upp syre. Därför försöker man anpassa sig genom att vistas på den höjden där tävlingarna hålls.
– Sedan är det förstås kylan och att man är anpassad till den. Det är mer en materialfråga skulle jag tro. Man vänjer sig vid kylan men man måste såklart använda rätt utrustning. Problemet är extremiteterna, alltså fötter, tår och fingrar och hur man håller dem varma.
Hur värmer man upp på bästa sätt inför ett lopp?
– Uppvärmningen inför ett lopp är en intressant del och det finns ganska mycket forskning kring det. Tanken är att man ska värma upp muskeltemperaturen. Det är det viktigaste av allt eftersom kraftproduktionen ökar när muskeltemperaturen höjs genom uppvärmning. En vanlig uppvärmning är väldigt lågintensiv och aktiv; man rör sig och åker skidor för att hålla värmen. Därefter ökar man intensiteten litegrann för att vara förberedd fysiskt. I uthållighetsgrenar är uppvärmningen dessutom viktig för syreupptagningen; den kommer igång snabbare när du är uppvärmd. Om du inte värmer upp bra är nackdelen att du producerar mer mjölksyra vilket egentligen inte är farligt men innebär att du blir tröttare tidigare. Men det är aktiv uppvärmning som gäller, passiva uppvärmningar som att sitta i bastun och bli varm funkar inte.
Varför funkar det inte att värma upp i bastun?
– I bastun höjer man kroppstemperaturen och muskeltemperaturen, men samtidigt belastar du inte andningsapparaten på samma sätt som under en aktiv uppvärmning. Det leder till att du i början av loppet kommer vara tvungen att lita mer på energiprocesser där du inte utnyttjar syre i samma utsträckning som vid aktiv uppvärmning. Därmed kan trötthet komma tidigare under loppet.
Vad tycker du är nästa steg inom idrottsforskningen?
– Det finns rätt så mycket forskning kring hur olika faktorer påverkar elitprestationen, till exempel fysiologi, biomekanik och nutrition. Men i framtiden kanske det skulle behövas ett lite mer holistiskt synsätt, alltså en helhetsbild av prestation. Hur det ska gå till har jag inget svar på nu, men det är nog något man ska tänka på i framtiden när det kommer till forskning.
Träna inför Vasaloppet
Om man som hobbymotionär vill optimera sin egen form inför en tävling finns det en del grundläggande saker att tänka på. Bland annat gäller det att träna kontinuerligt och att inte tappa träningsdagar. Det bör även finnas inslag av lång träning, lugn träning, intervallträning och teknikträning. Det är viktigt att variera träningen och kontinuerligt öka belastningen lite. Marko Laaksonens ger tips utifrån ett konkret exempel, som Vasaloppet:
Öka träningen gradvis fram till en vecka före loppet
Trappa ner träningen successivt inför loppet
Ha variation i träningen så att den inte blir monoton
Ta hand om din kost och ditt vätskeintag, ät ordentligt och rätt
Marko Laaksonen är i grunden idrottsfysiolog och fokuserade tidigare mycket på blodflödet och energiomsättning vid fysisk träning, men är numera inne på forskning kring olika prestationsfaktorer, främst inom skidskytte.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
Den så kallade ungdomsrabatten avskaffades den 1 januari 2022 för de som är 18-21. Samtidigt finns en majoritet i riksdagen för att helt ta bort straffrabatten för unga. Hur rimligt är det att ge unga människor lindrigare straff när 16-åringar kan agera som lejda mördare?
Den 30 juni 2021 sköts en polisman till döds i Biskopsgården i Göteborg. Fem månader senare dömdes en 17-åring för mordet samt för mordförsök för att ha försökt döda en person med koppling till en gängkonflikt. Till mångas förvåning blev straffet inte sluten ungdomsvård utan fängelse i åtta år. Även tingsrätten konstaterade i domen att en så ung person i normalfallet hade dömts till sluten ungdomsvård.
Unga har en outvecklad förmåga att ta ansvar
Att unga har en outvecklad förmåga att ta ansvar är ett av de argument som brukar användas för att motivera lägre straff för unga lagöverträdare. Ett annat argument handlar om att unga anses vara mer känsliga för bestraffning. Ett tredje att samhället bör visa tolerans för att uppväxten innefattar frigörelse från vuxna och olika slags experimenterande.
Så varför anses det normalt att en 17-årig mördare inte ska sitta i fängelse? Det handlar till stor del om den del av hjärnan som vissa kallar vd:n, och andra kallar dirigenten.
– Häromdagen föreläste jag för skolfolk och då kallade jag den för rektor, säger Åke Pålshammar, neuropsykolog och seniorlektor vid Uppsala universitet.
”Rektorn” är frontalloben, eller pannloben, den del av hjärnan som bland annat har hand om självkontrollen. Det är här en plötslig impuls kan hindras av en påminnelse om att det du är på väg att göra kan få oönskade konsekvenser.
Ungas mognad klar i 25-årsåldern
Frontalloben utgör en stor del av hjärnan och tar lång tid på sig att bli färdig. Exakt hur lång tid mognaden tar är oklart, och kan variera från person till person, men forskare brukar placera slutpunkten vid 25-årsåldern. Hjärnans belöningssystem, som involverar flera delar, utvecklas desto tidigare och är som mest aktivt under tonåren. Belöningssystemet ser till att dopamin utsöndras vid vissa handlingar eller upplevelser, som då uppfattas som njutningsfulla.
– Dopaminaktiverade nervceller talar om för frontalloben att det här är något att sträva efter, och då måste frontalloben bestämma sig för om det är det. Beslutet påverkas av att belöningsupplevelsen ropar efter mer, och om frontalloben är outvecklad får man en kraftig obalans mellan njutningarna och bromsmekanismerna, säger Åke Pålshammar.
Mer konkret handlar hjärnans mognad om ett slags isolering, eller myelinisering. Myelin är ett fettrikt material som med tiden klär in axonerna, de långa utskott som leder signalerna till nästa nervcell. Isoleringen gör att signalerna kan skickas 50, i vissa fall upp till 100 gånger, snabbare. Myeliniseringen startar redan i livmodern och pågår fram till 20-25 årsåldern.
Mognaden avgjorde straffet redan på 1700-talet
Bestämmelser om att en persons mognad ska påverka straffet har funnits sedan 1794 års missgärningsbalk, den tidens version av dagens brottsbalk. Till en början gällde det förbrytare som var under 15 år, men senare kom strafflindringen att innefatta också de som är upp till 20 år.
På senare år har allt fler röster höjts för att slopa straffrabatten, åtminstone för den som är myndig, över 18 år. Som bakgrund anges ofta det grova våld som sker i gängmiljö. Där kan en 16-åring lejas för ett mord och dömas till fyra års sluten ungdomsvård, och en 19-årig mördare kan få ett väsentligt lägre straff än den som har fyllt 21 år. När regeringen 2019 presenterade sitt 34-punktsprogram mot gängkriminalitet var slopad straffrabatt en av punkterna.
Olika bild av straffrabattens vara eller icke-vara
Men frågan har faktiskt utretts i mer än tio år. I juni 2009 fick en utredare i uppgift av regeringen att se över påföljderna för lagöverträdare mellan 18 och 21 år. Straffrabatten har därefter tröskats i flera utredningar och ett par nya lagar har klubbats igenom, bland annat så kallad ungdomsövervakning. Men det är inte förrän nu, januari 2022, som själva rabatten slopas. Den senaste utredningen, Ungdomsreduktionsutredningen, konstaterar att forskningen inte ger något stöd för att ta bort rabatten. Utredningen hänvisar till hjärnforskningen och att de flesta typer av ungdomsbrott, inklusive grova brott, har minskat.
Straffrabatt = kortare straff ju yngre man är
Den 17 november 2021 beslutade riksdagen att ta bort straffrabatten för dömda brottslingar 18-21 år. 1 januari 2022 trädde det i kraft. Än så länge gäller ändringen bara brott som ger fängelse i ett år eller mer. Men riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett förslag om att slopa straffrabatten för allt typer av brott.
Principen för straffrabatten är att ju yngre den dömde är desto kortare strafflängd. Det finns ingen fastslagen tabell men enligt praxis får en 20-åring sitta av tre fjärdedelar av straffet medan en 16-åring får avverka cirka en fjärdedel.
Regeringen motiverar sitt förslag med att unga vuxnas förmåga till ansvarstagande utvecklas successivt och att det inte finns någon allmänt giltig gräns för när mognadsgraden är tillräckligt stor. Vid 18 år är den dock, enligt regeringen, tillräckligt utvecklad. Ett annat argument är att straffsystemets trovärdighet undergrävs när en myndig person som begått ett allvarligt brott kan få sitt straff nedsatt med hälften.
Unga som begår grova brott vet konsekvenserna
Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och adjungerad professor vid Karolinska Institutet, har utrett många av de personer som har begått allvarliga brott.
– Det finns massivt understöd för att hjärnan inte är utvecklad, men det innebär inte att man inte bör ta bort straffrabatten. När man tittar på ungdomar som begår brott kan man inte klumpa ihop dem i en enda grupp, utan det är uppenbart att det finns en grupp ungdomar som gör väldigt farliga brott och dem bör vi hantera annorlunda, säger Marianne Kristiansson och fortsätter:
– Jag har träffat många av de här individerna och de vet precis vad konsekvenserna blir.
I 1794 års missgärningsbalk fanns en möjlighet att ta hänsyn till den enskilde personens mognad. Straffreduktionen var alltså inte schabloniserad utifrån en viss ålder.
Skulle det vara möjligt att göra individuella bedömningar?
– Det anser jag att man verkligen bör göra. När den här diskussion drog igång för ett tag sedan förstod inte samhället att man måste göra individuella bedömningar.
Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, menar att det redan finns en möjlighet att göra individuella bedömningar vad gäller ungdomsrabatten.
– De avdrag som görs på straffet beroende på ålder är tumregler för domstolarna och det finns en möjlighet att avvika från dem. Det är inte så vanligt att det händer i praktiken men möjligheten finns, säger Dennis Martinsson.
Om det skulle finnas en metod att mäta mognad, skulle den kunna användas i rätten?
– Ja, åtminstone som ett argument under förhandlingen, och det skulle säkert variera vilka som gynnades, åklagarsidan eller försvaret.
Yngre är mer känsliga för straff
Dennis Martinsson anser att de rättspolitiska argumenten för att behålla ungdomsrabatten är starkare än de som talar för att ta bort rabatten. Det handlar dels om hjärnans utveckling kopplat till bristande ansvarsförmåga, men också om att påföljder drabbar ungdomar hårdare.
– Yngre personer är mer känsliga för påföljder så det är ett större ingrepp i yngre personers liv än i vuxnas.
Han kan dock se att det finns argument som talar emot straffrabatten. Det starkaste är att det handlar om personer som är myndiga och därmed har en rad rättigheter, som att få rösta och ta körkort.
– Så man skulle kunna säga att om man får göra en rad andra saker så bör man fullt ut kunna ansvara för om man begår ett brott.
I november 2021 tillsatte regeringen en ny utredning, nu med syftet att utreda frihetsberövande påföljder för unga under 18 år. Motivet är framför allt vad som beskrivs som en förändrad brottslighet med koppling till kriminella nätverk där även personer under 18 år begår allvarliga brott. Uppdraget ska redovisas i augusti 2023.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Så många allvarliga brott begås av ungdomar
Under 2020 dömdes 430 personer i åldersgruppen 15-17 år till fängelsestraff på minst ett år. I åldersgruppen 18-20 år dömdes 610 personer till fängelsestraff på minst ett år.
Nästan var femte svensk har migrän, som räknas som en folksjukdom. Minst fem anfall under ett liv krävs för diagnos. Sjukdomen är tre gånger vanligare hos kvinnor i fertil ålder än hos män i samma ålder. Före mensen och efter menopausen är migrän lika vanligt bland könen. Orsaken är antagligen hormonell – men det återkommer vi till.
Migränanfall kan vara tre dagar
Dagen före migränanfallet känner många diffust obehag och känner på sig att ett anfall är på gång. En av fyra patienter har migrän med så kallad aura. Då börjar anfallet med synfältsförändringar, såsom blixtar eller små synbortfall, och sedan ökad ljud- och ljuskänslighet. Därefter blir man illamående med kräkningar och får en (oftast) ensidig hård huvudvärk i upp till tre dygn.
Tre av fyra har migrän utan aura. Då börjar anfallet med illamåendet. Några procent av befolkningen utvecklar kronisk migrän.
– Det innebär minst 15 dagar med migränrelaterad huvudvärk per månad och ofta kvarstående värk mellan anfallen, säger Lars Edvinsson, som är specialistläkare i internmedicin och klinisk farmakologi, och professor i internmedicin vid Lunds universitet.
Han har forskat om migrän i 40 år och är världsledande inom fältet, med särskilt intresse för läkemedelsbehandling.
Signalsubstansen CGRP utlöser smärtan
Orsaken till migrän är fortfarande oklar, men man ärver en benägenhet att få migrän. Exakt vilka gener som är inblandade vet man inte än, men en studie publicerad i Nature Genetics 2016 av Padhraig Gormley, forskare i humangenetik vid Harvard medical school, med flera, visar på 38 tänkbara gener.
Migrän är en neurologisk sjukdom: den startar i hjärnan. Studier med hjärnavbildning har visat att anfallen börjar i hypothalamus i mellanhjärnan. Dagen före ett anfall förändras blodflödet i området. När anfallet börjar, aktiveras även thalamus och hjärnstammen. Vid den intensiva smärtan ses aktivitet i trigeminusområdet. Nervcellerna frisätter signalämnet CGRP (kalcitoningenrelaterad peptid), vilket hjärnan tolkar som smärta. Det är alltså CGRP som orsakar smärtan.
Trigeminus, eller trillingnerven, är den femte hjärnnerven och innehåller bland annat känselnerver som rör ansikte, ögon, näs- och munhåla samt huden nedanför tinningarna och munnen.
Källa: Wikipedia
– CGRP påverkar också blodkärlen i området, så att de vidgar sig. Det förklarar teorin från 1940-talet att migrän är en kärlsjukdom, som byggde på fynd som visade att läkemedlet ergotamin gjorde att tinningartären drogs samman och migränsymtomen minskade, säger Lars Edvinsson.
Senare forskning med moderna hjärnavbildningstekniker har alltså kunnat visa att migränanfallet i själva verket startar i hjärnan – inte i blodkärlen. Även om blodkärlen påverkas, är det inte det som sätter inte i gång smärtan, utan frisättningen av CGRP.
Migrän börjar oftast i tonåren
1,4 miljoner svenskar lider av migrän, vår vanligaste neurologiska sjukdom. Ungefär 15 procent av den vuxna befolkningen är drabbade, vilket innebär att migrän därmed är vanligare än andra folksjukdomar som astma och diabetes.
Två av tre drabbade är kvinnor. Av alla kvinnor i barnafödande ålder lider en fjärdedel av migrän.
Sjukdomen debuterar oftast i tonåren även om den ibland uppträder tidigare i barndomen. Den debuterar mycket sällan efter 50 års ålder.
Migrän är delvis ärftligt. Om en av föräldrarna lider av migrän har barnet 45 procent risk att drabbas. Om båda föräldrarna har migrän ökar risken till 70 procent.
Anfallen utlöses ofta av så kallade triggerfaktorer som kan vara både yttre och inre. Exempel på sådana utlösande faktorer är hormonsvängningar, stress, avslappning efter stress, vissa födoämnen, starkt ljus eller starka dofter, hård fysisk ansträngning, väderomslag med mera.
Ett obehandlat migränanfall varar normalt mellan 4-72 timmar medan auran oftast uppträder under kortare tid (15-30 min) innan eller efter att själva huvudvärken startat.
Normalt är man besvärsfri mellan anfallen även om många kan ha symptom dagen innan och dagen efter ett anfall med till exempel humörs- och aptitförändring, trötthet och koncentrationssvårigheter.
Källa: migranhjalpen.se
Migrän behandlas med läkemedel i flera steg
Patienter som får minst ett anfall per månad kan behöva läkemedel. I de lindrigaste fallen klarar man sig med vanliga värkmediciner, som paracetamol (Alvedon) eller anti-inflammatoriska läkemedel, som ibuprofen (till exempel Ipren).
Svårare anfall behandlas med så kallade triptaner (till exempel Sumatriptan). Det är läkemedel som binder till serotoninreceptorer så att blodkärlen i hjärnan dras samman. De hämmar dessutom frisättningen av CGRP i trigeminusnerven.
Kronisk migrän i sin tur kräver förebyggande behandling.
– Förut använde man en del blodtrycks-, epilepsi- eller depressionsmediciner, men blodtrycksmedicinerna har inte så stor effekt och de andra ger ofta svåra biverkningar.
Oklart varför botox funkar mot migrän
Sedan tio år tillbaka används botoxinjektioner, efter att man i USA upptäckt att de som tog medlet mot rynkor ofta slapp sin migrän. Injektionen ges av läkare var tredje månad med god effekt, men man vet inte varför medlet fungerar.
De nyaste läkemedlen som förebygger kronisk migrän hämmar CGRP-molekylens effekt. Lars Edvinsson har själv drivit den forskning som ledde till utvecklingen av dessa läkemedel. CGRP-hämmarna är av två slag: antikroppar som binder till CGRP-receptorn (Aimovig) eller antikroppar som binder till själva CGRP-molekylen när den frigjorts (Ajovy och Emgality). Patienten injicerar själv läkemedlet under huden en gång per månad, vilket är en fördel jämfört med botox som kräver läkarkontakt för injektionerna.
CGRP-hämmare används redan för att förebygga migrän
– Smärtan från trigeminus stängs då av och då mildras även de övriga symtomen. En av fyra patienter blir helt smärtfria och hälften förbättras så att de i snitt slipper migrän 3–4 dagar i månaden, liksom vid botoxbehandling. Men en av fyra patienter får ingen effekt.
I USA används redan tre CGRP-hämmande läkemedel i tablettform som kan tas både akut och som förebyggande behandling.
– Det är en fördel för patienter som ogillar injektioner. Dessa kommer att komma till Sverige, men det är oklart när.
Hormonnivån kan trigga migränanfall under mens
Att kvinnor i fertil ålder oftare får migrän än män kan bero på hormoner.
En av Lars Edvinssons senaste studier visar att smärtnerverna i trigeminusområdet innehåller receptorer för östrogen och oxytocin.
– Många kvinnor, som slipper migrän med CGRP-hämmare, får anfall under mensen ändå. Hypotesen är att könshormonerna fungerar bromsande på CGRP-receptorn, så när halterna sjunker vid mens triggas anfall, men detta behöver vi undersöka mer.
Lovande resultat för nya psykodynamiska korttidsterapier
Inom psykologiforskningen om kronisk smärta är kognitiv beteendeterapi, KBT, det dominerande fältet. KBT går ut på att förändra tankar och beteenden, och att lära sig att hantera smärtan, så att man kan få en god livskvalitet trots den.
– Effekten varierar beroende på vilket tillstånd det gäller, men generellt får cirka hälften av patienter med kronisk smärta hjälp av KBT, säger Gerhard Andersson, som är professor i psykologi vid Linköpings universitet.
De senaste åren har man också utvecklat olika psykodynamiska korttidsterapier där terapeuten håller ett aktivt fokus på hur inre känslomässiga konflikter och undvikande av känslor kan vara relaterade till kroppsliga symtom, såsom mag- och tarmproblem (IBS), kronisk värk, trötthet och migrän. Exempel på sådana terapier är ISTDP (intensive short-term dynamic psychotherapy) och EAET (emotional awareness and expression therapy), som är en modifierad variant av ISTDP för kronisk smärta.
– Vi vet att undertryckande av känslor kan förvärra smärtan vid kronisk värk. Många patienter med kroppsliga besvär har varit med om svåra livshändelser. Det är av vikt att få hjälp med den känslomässiga bearbetningen av dem, säger Daniel Maroti, som är psykolog, specialist i klinisk psykologi och doktorand vid Karolinska institutet.
Migrän och andra besvär minskade med terapi via internet
Inom EAET ingår också kunskap från smärtneurovetenskap: att hypersensitiva, smärtbärande nervbanor kan bidra till att kroppsliga symtom kan uppkomma utan att vävnad skadats. Dessa nervbanor tycks kunna påverkas av psykologisk behandling.
I sin avhandling undersöker Daniel Maroti effekten av en nyutvecklad internetbaserad version av EAET som pågår nio veckor. Resultaten är lovande: pilotstudien med 52 patienter med kroppsliga besvär, såsom fibromyalgi, IBS och migrän, visade att var fjärde patient halverade sina kroppsliga symtom. Deras depression och ångest minskade, funktionsförmågan ökade. Resultaten stod sig vid en uppföljning fyra månader senare.
– Det här ligger i linje med internationella studier av psykodynamiska korttidsterapier. Och i två studier där patienter slumpades till antingen traditionell KBT eller EAET, visade sig EAET vara mer effektiv när det kommer till smärtminskning.
Vad kan man göra själv för att minska migränanfallen?
– Jag brukar rekommendera patienterna att försöka hitta ett hälsosamt liv med regelbunden motion, att äta sunt, trappa ner takten på arbetet, hitta ett jobb som man trivs med, sova ordentligt. Då kan besvären bli mer hanterliga, men de försvinner inte helt, säger Lars Edvinsson.
Text: Inna Sevelius på uppdrag av forskning.se
Fotnot. EAET erbjuds i Sverige tills vidare bara inom ramen för forskning.
Bara ett chips till. Ett enda. Och ännu ett… det tar inte stopp förrän skålen är tom. Varför då? Jo, för att livsmedelsindustrin vet precis vad som kickar igång hjärnan och skapar suget efter mer. Fett, salt och smakförstärkare triggar kroppens uråldriga överlevnadsgener, de som säger att vi ska ha välfyllda energidepåer i form av ett fettlager.
– Vi människor gillar mat som bidrar till att snabbt fylla på förrådet, sådan mat som gör att fettvävnaden ökar. Som fett och socker. Det är tänkt att vi ska ha nånting att ta av när det blir vinter eller torka, förklarar Kerstin Brismar, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på KaroIinska institutet.
Vi lagrar socker och fett hela året
Hon jämför med björnens blåbär om sommaren: god tillgång, god aptit. Med skillnaden att björnen sedan går i ide och lever på sitt fettlager i några månader, medan vi människor lätt genomlever hela vintern med chips, goda ostar och marmelad. Problemet är att vi lockas att fortsätta bunkra socker och fett fastän vi inte behöver det – och kilona lagras på vågen.
Den kortsiktiga lösningen framåt sommaren blir ofta någon diet, till exempel LCHF. Flera kilon försvinner raskt, men kan återkomma med ränta inom några månader. Några år på detta vis – och utgångsläget blir trettio kilos övervikt istället för tio.
Övervikt kan leda till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom
Det finns goda anledningar att undvika övervikt. Den kan leda till sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Men samtidigt kan själva bantningen bidra till att vi blir mer överviktiga, och för vissa människor är det särskilt svårt att hålla en hälsosam vikt.
– Det finns människor som har en genetisk risk att bli överviktiga. Övervikt är också ofta kopplat till endokrina sjukdomar som hypotyreos, hög kortisolproduktion, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och liknande. Även stressutlöst hormonsjukdom kan göra att man blir överviktig, säger Kerstin Brismar.
Kroppens endokrina system kan komma i olag också när vi småäter, sover för lite eller stressar – det kan göra oss hungriga, ge lust till fel slags mat, eller göra så att vi lagrar in mer fett i kroppen än annars. Hälsosam vikt är ett resultat av goda cirklar, där vi tar hand om oss själva med lagom med sömn, motion och bra mat på regelbundna tider.
Kroppsideal triggar oss att banta
Det där senaste är en av anledningarna till att överviktforskaren Erik Hemmingsson, vid GIH och Karolinska Institutet, har sammanfattat tjugo års forskning i en bok med titeln ”Slutbantat”. Han förknippar övervikt med gener, uppväxtfaktorer och viktmobbning från omgivningen. Och med stressande kroppsideal, bantning och en livsmedelsindustri som löpt amok – det senare är en central del i hans forskning. Vi träffar honom längre ned i artikeln.
Kerstin Brismar fokuserar å sin sida på vad som händer inuti kroppen. Hon är endokrinolog med särskilt intresse för diabetes och övervikt. I hennes expertis finns kunskap om hormonsjukdomars koppling till mättnadskänsla och inlagring av fett. Och förstås om hur hormonnivåer kan påverkas av vad vi äter.
Maten sätter igång komplexa processer i kroppen
Som exempel på de komplexa processer som maten sätter igång i kroppen, tar hon just LCHF. I den dieten ser Kerstin Brismar vissa fördelar – men inte för alla människor, och det gäller inte heller alla slags LCHF-dieter. Med bra LCHF undviker man socker, kött och mejeriprodukter, men man bör äta långsamma kolhydrater som grönsaker, fiberrik frukt och bär. En sträng LCHF är inte en långsiktigt hållbar diet eftersom vi behöver de långsamma kolhydraterna, de innehåller vitaminer och fibrer som är nödvändiga för oss.
Men med det sagt: att äta mindre kolhydrater och mer protein kan vara gynnsamt för de hormoner som styr mättnadskänslan, menar Kerstin Brismar. Hon nämner främst GLP-1 i det sammanhanget. GLP-1 är ett hormon som finns i tarmen, och som utsöndras när vi äter.
Bild: Joseph Gonzalez, Unsplash
Så funkar dieterna
LCHF – Low carb high fat:
Det finns en mängd olika varianter av LCHF. Gemensamt är att man räknar kolhydrater.
Strikt LCHF kallas ibland ketogen kost. Då ska mängden kolhydrater helst understiga 20 gram om dagen. Ägg, kött, fisk, och ost är grunden i denna diet. Ris, socker, pasta, bröd, frukt och bär innehåller mycket kolhydrater och utesluts. Ketogen diet handlar om att tvinga kroppen att ställa om från att använda kolhydrater som främsta energikälla till att istället hämta energin direkt från fett.
En liberal LCHF innebär att långsamma kolhydrater som grönsaker och baljväxter inkluderas i kosten.
”High fat” innebär inte att det går att proppa i sig massor med vilken slags fett som helst. Den handlar om andelen fett i kosten. Omkring 75 procent fett är enligt denna diet optimalt. Flera studier visar ökad risk för hjärt-kärlsjukdom om fettet i kosten utgörs av en stor del animaliska fetter. Andra forskare varnar för att dieten är ensidig om den tillåter för liten mängd långsamma kolhydrater.
Periodisk fasta:
Det finns många varianter av periodisk fasta. Vanligen innebär det att man har ett ”ätfönster” på mellan sex och tolv timmar per dygn.
5:2 är den mest kända varianten. Då äter kvinnor maximalt 500 kalorier under två av veckans dagar som inte får vara varandra efterföljande. Män äter 600 kalorier dessa dagar. Övriga dagar äter man helst en så kallad medelhavskost. Grunden för den är icke processad mat som olivolja, fisk, skaldjur, baljväxter, nötter, frön och grönsaker.
En variant på 5:2 är 800 kalorier, med ett första steg för den som behöver förlora mycket vikt: Kalorinintaget begränsas då till 800 kalorier per dag i minst två veckor, som mest tolv veckor. Därefter samma program som 5:2, fast man äter 800 kalorier under de två fastedagarna.
GI-metoden:
GI-kosten handlar om att välja kolhydrater av bra kvalitet, och undvika de snabba kolhydraterna i form av socker och vitt mjöl. Snabba kolhydrater höjer blodsockret snabbare än långsamma kolhydrater. Måttet glykemiskt index, GI, anger hur snabbt de omvandlas till glukos och tas upp i blodet. Fiberrika kolhydrater har som regel ett lägre glykemiskt index. Och ju lägre det glykemiska indexet är, desto jämnare är blodsockernivån.
Hur vi äter påverkar mättnadskänslan
För lite GLP-1 i kroppen innebär att vi inte känner mättnad på samma sätt som vid lagom nivåer.
– Proteiner kan stimulera GLP-1. Tillsammans med en minskad insulinproduktion ger det bättre mättnadskänsla. Du får en balans mellan hormonerna, som är positiv. LCHF är en bra diet, absolut – om man inte äter för mycket mättat fett.
Man får också se upp så det inte blir för mycket protein, särskilt illa är stora mängder protein i kombination med snabba kolhydrater. Då kan hormonet IGF-1 öka till för höga nivåer. IGF-1 styr cellreparation. För mycket ökar risken för att cellerna förnyas för fort och det kan leda till cancer och typ 2-diabetes. För lite IGF-1 innebär att cellreparationen försvåras och det påverkar immunförsvaret liksom njur- och hjärtfunktionen negativt.
Så långt hur olika näringsämnen kan påverka kroppens hormoner. Ett hormon som bildas i fettvävnaden är också viktigt; det heter leptin och talar om för oss när det finns tillräckligt med fett på kroppen. Den som har leptinbrist får signaler till hjärnan om att mer mat behövs: ”Nu finns för lite fett – kroppen riskerar att dö”.
Mediciner kan reglera genetisk risk för övervikt
De flesta som är överviktiga är okänsliga för leptin, och svarar därför inte på höga leptinnivåer. Budskapet att kroppen fått tillräckligt mycket mat går inte fram, förklarar Kerstin Brismar.
– Det går att medicinera när man fötts med för lite leptin, eller när ett fel i leptinsignaleringen uppstått senare. I framtiden kommer vi också att bättre kunna upptäcka och medicinera genetisk risk för övervikt, säger hon.
Medicin för att korrigera de obalanser i kroppen som orsakar övervikt används redan, och kommer i en nära framtid att bli vanligare. Men obalansen mellan kroppen och världen utanför, som vi redan varit inne på, behöver också sin lösning. Där ser Kerstin Brismar en möjlighet i fasta. Vi har för bra tillgång till mat i vårt moderna samhälle. Med fasta kan vi helt enkelt efterlikna den ojämna tillgången på mat som våra kroppar är gjorda för att hantera. Man kan fasta hela dagar, och som hon ser det bör man absolut fasta tolv timmar eller mer varje dag. Cellerna behöver den vilan för att reparera sig, de ska inte hela tiden vara upptagna med att ta in energi och rensa bort slaggprodukter.
Bild: Alyson McPhee, Unsplash
Inte äta efter klockan sju
– Jag säger alltid till mina patienter att börja med dygnsrytmen – ät inte efter klockan sju på kvällen. Det finns belägg för att det påverkar regleringen av mättnad och hunger på ett positivt sätt. Och man blir inte överviktig om man inte äter fler kalorier än man gör av med, säger hon.
I populärpress kallas Kerstin Brismar ibland för ”Sveriges Michael Mosley” eftersom hon intresserat sig för 5:2-fastan, alltså att äta omkring 500-600 kilokalorier två av veckans dagar. Med 5:2 har hon sett att nivåerna på blodsocker och blodfetter förbättras, och det leder också till viktminskning.
Hon påpekar samtidigt att forskningen inbjuder till att se på möjligheterna med bantning på olika sätt: Hon själv tror att fasta kan vara en del av lösningen, medan andra anser att den som bantar riskerar att förvärra problemet och bli mer och mer överviktig.
– Det beror på att ett område som heter hypotalamus i hjärnan uppfattar en människas maxvikt som den idealvikt som kroppen vill återgå till efter svält. Och den plussar gärna på lite till efter svälten, för säkerhets skull, berättar hon.
Fetmakirurgi har visat effekt
Erik Hemmingsson hör till dem som avråder från bantning. Han har undersökt effekten av ett antal olika dieter på lång sikt. Det visade sig att den enda behandlingsmetod som har långsiktig effekt är fetmakirurgi. Det är en drastisk metod som räddat många liv, men som också medför stora risker. Den används inte utan starka skäl.
Bantning, däremot, ägnar sig stora delar av befolkningen åt – vare sig de behöver det eller inte. Den hysterin måste vi släppa, är hans bestämda uppfattning:
– Vi har haft på tok för enkla förklaringsmodeller – ”ät mindre och spring mer”. Det fungerar på kort sikt, vilket kan verka förföriskt. Men man har absolut inte hittat en permanent lösning utan bara gjort kroppen förbannad, och den slår tillbaka. På lång sikt fungerar det inte alls.
Varannan svensk är överviktig
Erik Hemmingsson har som forskare ägnat sig åt de stora strukturerna. Bland annat har han studerat hur livsmedelsindustrin alltsedan andra världskriget har marknadsfört och sålt oss processad och ultraprocessad mat i allt större kvantitet. Det har sammanfallit med ökande andel överviktiga i befolkningen – idag är halva Sveriges befolkning överviktig. Orsaken är inte bara dålig mathållning. Sociala faktorer, stress, gener, och psykisk ohälsa är andra delar av förklaringen.
– Övervikt, liksom annan ohälsa, är multifaktoriellt. Det beror på massor av olika saker och många av dem känner vi fortfarande inte till. Men det finns samband mellan kost och vad vi äter – framför allt med den utvecklingen där vi äter mycket mer ultraprocessad och processad mat än tidigare, förklarar han.
Bild: Edgar Castrejon, Unsplash
Processad mat är industriellt behandlad
Forskare vid amerikanska National institute of health (NIH) har undersökt skillnaden mellan två grupper studenter som under en månad åt processad mat, respektive icke processad mat lagad på råvaror. Gruppen som åt ultraprocessad mat åt i snitt 500 kalorier mer per dag än den andra gruppen.
Definitionen av processad mat handlar om hur hög grad av industriell behandling som maten har genomgått. Gränserna är inte knivskarpa. En tumregel är att om en matvara innehåller fler än fem ingredienser, så faller den troligen under kategorin ultraprocessad.
Ultraprocessad mat: Exempel är chicken nuggets, glass, frukostflingor, massproducerat bröd, pulversoppor, korv, färdiga rätter, hamburgare, måltidsersättning.
Processad mat: Har behandlats för att hålla längre eller smaka bättre. Exempelvis pasta, ost, bacon, konserverad mat, rökt fisk.
Erik Hemmingsson vill se åtgärder på samhällsnivå som gör det lättare för individer att förebygga övervikt. Till exempel punktbeskattning av ohälsosamma matvaror. Och hade han ett trollspö att svinga skulle dagens normer för vikt och utseende upplösas helt: den press de utövar leder till ångest, tvångstankar och ätstörningar. Den stigmatiseringen uppfattar han som ett större problem än övervikten i sig.
– Den press som särskilt kvinnor utsätts för är förödande för den inre hälsan, och det börjar redan hos barn. Tioåriga flickor bantar och får ätstörningar. Anorexia är en av de dödligaste sjukdomar vi har.
Därför vill Erik Hemmingsson inte diskutera övervikt i termer av goda råd om kost och motion. Eller vilka dieter som fungerar bäst, åtminstone på kort sikt. Sådana sammanhang gör honom snarast rätt arg.
Släpp fokus på vikten – och ät bra råvaror
Samtidigt är övervikt ett reellt problem för den som drabbats av det. I boken Slutbantat redogör han för en mängd olika orsaker till övervikt, och uppmanar läsaren att ta reda på vad som orsakat problemet och försöka hitta en lösning med utgångspunkt från det. Och för allt i världen inte prova ännu en diet.
– Det finns ingen tillfredsställande behandlingsmodell. Därför är det så viktigt att försöka leva hälsosamt. Att äta bra mat gjord på bra råvaror, men att låta bli att forcera sin vikt.
Hans råd är helt enkelt att lyssna på kroppens signaler om hunger och mättnad, och att själv försöka komma fram till ett bra sätt att äta. Man kan ta hjälp av nutritionister eller näringsfysiologer, och det finns en uppsjö av böcker i ämnet för den som vill lära sig mer om kroppen och maten.
– I grunden är vi allätare. Men vi har olika gener och olika tarmflora som gör att vi mår bra av olika slags kost. Dit har inte forskningen kommit än, så det pusslet måste man själv lägga.
Text: Marika Sivertsson på uppdrag av forskning.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
