2023 – Ett knapert år för Sveriges konsumenter

– I stort sett alla konsumtionsområden minskade under 2023 jämfört med 2022. En sådan bred nedgång har vi inte sett sedan 1990-talet. Inte ens under pandemiåret 2020, säger konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som är en av redaktörerna för Konsumtionsrapporten.

Konsumtionsrapporten studerar hushållens utgifter i både fasta och löpande priser. Det ger en bild av vad förändringar innebär i konsumtionsvolym (fasta priser) och hur mycket mer eller mindre pengar konsumenterna lägger inom ett visst område (löpande priser).

I fasta priser minskade möbler, hushållsartiklar och underhåll allra mest (minus 9 procent). Alkohol och tobak minskade med 8 procent. Transporter, kommunikation, livsmedel, kläder och skor minskade också (cirka 4 procent vardera).

– Den höga inflationen under året är en viktig förklaring till den minskade konsumtionen. Konsumentprisindex (KPI) ökade 8,5 procent under 2023. Allra mest ökade priserna på mat och boende (12 procent vardera), två områden där hushållen har stora utgifter. Det betyder att hushållen har behövt dra ner på konsumtionsvolymen för att få pengarna att räcka, säger Ulrika Holmberg.

Konsumtionen i utlandet ökade
Ett område som går mot strömmen är de svenska hushållens konsumtion i utlandet, som till största del utgörs av utlandsresor. Därutöver ingår andra typer av köp från utlandet som streaming och internetköp. Kategorin ökade med 2 procent i fasta priser jämfört med 2022. Jämfört med 2021, då resandet var begränsat av pandemin, ligger konsumtionen utomlands 40 procent högre 2023.

– Det visar hur viktigt det är för hushållen att resa utomlands och att handla från nätbutiker i andra länder. Trots en tuff ekonomisk situation för hushållen och en sämre växelkurs har hushållen ökat sin konsumtion utomlands, säger Ulrika Holmberg.

Kvinnor tänker mer på klimatpåverkan än män
Konsumtionsrapporten har även studerat den privata konsumtionen ur ett hållbarhetsperspektiv. Svenska konsumenter tar oftare hänsyn till klimatpåverkan när de köper mat jämfört med när de köper kläder. 28 procent väljer alltid eller ofta ett klimatvänligare alternativ vid matinköp, medan 16 procent alltid eller ofta köper kläder med lägre klimatpåverkan.

Kvinnor tar oftare än män hänsyn till klimatpåverkan när de köper mat och kläder. Andelen kvinnor som uppger att de alltid eller ofta väljer ett klimatvänligt alternativ är 32 procent vid matinköp och 20 procent vid klädinköp. Motsvarande andelar män är 22 och 11 procent.

Om Konsumtionsrapporten
I Konsumtionsrapporten 2024 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2023. Årets rapport är den 18:e i ordningen. Syftet med rapporten är att ge en översikt och fördjupning kring den svenska konsumtionen. Konsumtionsrapporten ges ut i ett samarbete mellan Centrum för konsumtionsforskning (CFK) och Centre for Retailing (CFR), båda på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Statistiken kommer från den nationella SOM-undersökningen, Statistiska Centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Handelsfakta, HUI, E-barometern, Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel.

Förutom ”Hushållens konsumtion”, som texten ovan handlar om, innehåller Konsumtionsrapporten 2024 även kapitel om:

• Detaljhandeln – försäljning, arbetsställen, e-handel, köpfrekvenser och framtid
• Lyxkonsumtion – status, hållbarhet och moral
• Kulturkonsumtion med fokus på konstutställningar – en fråga om klass snarare än ålder

Ladda ner Konsumtionsrapporten 2024

Kontakt
Ulrika Holmberg (hushållens konsumtion), ulrika.holmberg@cfk.gu.se , mobil 076-618 5606
Johan Hagberg (detaljhandeln), johan.hagberg@gu.se, mobil 076-618 1493
Magdalena Petersson McIntyre (lyxkonsumtion), magdalena.petersson_mcintyre@kultur.lu.se
Emma Björner (lyxkonsumtion), emma.bjorner@gu.se, mobil 070-945 5988
Karin Ekström (kulturkonsumtion), karinm.ekstrom@hb.se , tel 033-435 4516

Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se