300-årig litteraturgåta kan ha fått sin lösning

Diktarpseudonymen Skogekär Bergbo har gäckat litteraturvetare i över 300 år. Nu kan Anna Blennow, latinforskare vid Göteborgs universitet, vara på väg att lösa gåtan. Och hennes forskning pekar inte mot mannen som länge har antagits ligga bakom pseudonymen – utan mot hans bror.

Tre verk gavs ut under namnet Skogekär Bergbo under 1600-talet och det viktigaste anses vara sonettsamlingen Venerid (tryckt 1680). En som läste den i 25-årsåldern och drabbades av den natursköna kärlekspoesin var Anna Blennow, idag docent i latin.

– Jag läste dikterna och tänkte att någon dag ska jag lösa den där gåtan med pseudonymen. Det hade redan forskats mycket om det, men jag kände att det fanns fler spår att följa, inte minst när det kommer till latinet, säger hon.

För även om Skogekär Bergbo skrev på svenska var han tydligt influerad av såväl den antika traditionen som av Petrarcas italienska sonetter.

Den som länge har ansetts vara trolig upphovsman till verken är juristen och friherren Gustaf Rosenhane. En notis om att han är Skogekär Bergbo finns i en handskrift från sent 1600-tal. Men det finns också tidiga källor där det bara står ”Rosenhane”. Och under en föreläsning på Uppsala universitetsbibliotek 1 februari presenterade Anna Blennow flera nya indicier som i stället pekar mot att det är Schering Rosenhane, Gustafs storebror, som döljer sig bakom pseudonymen. Han har tidigare nämnts som en tänkbar kandidat, men fått stå tillbaka till förmån för Gustaf.

– I och med att Skogekär Bergbo har varit så viktig för det svenska språket och den svenska poesin så har de flesta forskare varit inriktade på just det svenska. Jag har haft en annan ingångsvinkel, nämligen latinet och den antika texttraditionen. När jag väl började dra i Schering-tråden började det regna ner indicier.

Redan när Anna Blennow som ung läste Skogekär Bergbo började hon vrida och vända på pseudonymen och funderade på om det kunde finnas motsvarande uttryck på latin. Och det hittade hon i den romerska skalden Ovidius verk Metamorfoser.

– Här finns mytologiska figurer som kallas monticolae silvani, ordagrant ”bergboende skogsväsen”.

Det skulle dröja till oktober 2022 innan hon på allvar tog sig an gåtan då hon fick höra om en herrgård i Järfälla där man hittat verser på latin målade i ett trapphus. Gården tillhörde under 1600-talet Schering Rosenhane.

– Det visade sig vara en hel bukett av latinska diktcitat, bland annat av Ovidius. Då kände jag att det var dags att ge sig in i arkiven.

Resedagbok med mögelfläck
Bland arkivmaterialet hittade hon flera pusselbitar som kopplar samman Schering Rosenhane med Skogekär Bergbo. Det som kom att få störst betydelse är hans självbiografi och en liten dagbok som han hade med sig på en studieresa i Europa. I självbiografin skriver han bland annat att han fått smak för att dikta just under den resan.

– Han kommer hem och har med sig ett helt europeiskt litterärt arv. Det visar att han har haft alla förutsättningar att kunna skriva de här verken.

I en arkivvolym med blandade texter av okända författare hittade Anna Blennow till sist tungt vägande bevis: en dikt av Scherings hand. På pappret som dikten är skriven på lade hon märke till en liten möglig fläck i ena hörnet.

– Jag kände igen den från resedagboken. Samma fläck fanns där, och handstilen var densamma. På så sätt ser vi att det verkligen var Schering som skrivit dikten.

Och det ledde vidare till nästa fynd: en dikt med samma handstil, som kan vara en personlig kärleksförklaring till Scherings blivande fru Beata Sparre från 1630-talet.

– När jag jämförde uttryck och ordval med Skogekär Bergbos dikter fanns det jättemånga paralleller.

Det är en klassisk svensk litteraturhistorisk gåta som kan vara på god väg att få en lösning. Anna Blennow vill nu forska vidare, samarbeta med andra litteraturforskare och bland annat ta sig an Schering Rosenhanes latinska texter.

– Även om inte så många känner till Skogekär Bergbo idag så är han jätteviktig för vårt kulturarv. Det här kan ju faktiskt skriva om den svenska litteraturhistorien. Georg Stiernhielm brukar kallas för den svenska skaldekonstens fader. Men nu kan Schering Rosenhane ta upp kampen om den titeln.

En som tog del av Anna Blennows föreläsning är Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och litteraturkritiker på Dagens Nyheter.

– Hennes fynd är intressant eftersom det stöds av inte bara flera utan olika typer av indicier. De är a) biografiska, b) textinterna, och c) bokhistoriska. Hon är, som också framgick, inte den första att lyfta fram Schering Rosenhane i sammanhanget, men från och med nu, tills annat framkommit, får han nog anses vara huvudkandidaten, säger han.

Kontakt:
Anna Blennow, tel: 031-786 1769, e-post: anna.blennow@sprak.gu.se

Om Schering Rosenhane

• Levde 1609­-1663.
• 1629 reste han till London och Paris på studieresa.

• Var diplomat, landshövding, riksråd och överståthållare. Hade bland annat uppdrag för drottning Kristina och kung Karl X Gustav.
• Utöver latin behärskade han också franska, italienska, spanska och tyska.

Källa: Riksarkivet 

Om Schering Rosenhane var Skogekär Bergbo innebär det att två av verken har utgivits postumt, efter hans död – på titelsidorna till dem står också angivet att de skrivits ”för trettio år sedan”.