75 procent av exklusivt träslag kan vara olagligt avverkat

Det tropiska träslaget ipê är populärt för att bygga exklusiva trädäck, och i Europa och Nordamerika har efterfrågan på materialet ökat kraftigt. Nu visar en studie från Chalmers att mer än tre fjärdedelar av all ipê ifrån den delstat i Brasilien som står för det mesta av produktionen kan ha avverkats olagligt. 
– Studien avslöjar var i kedjan de största riskerna finns. Den kan bli ett verktyg för att motverka den illegala avverkningen, säger Caroline S.S. Franca, doktorand på Chalmers.

Ipê är ett av världens hårdaste träslag. Det passar därför särskilt bra för att bygga altaner, uterum, trappor eller bryggor. Efterfrågan på det exklusiva, tropiska träslaget har ökat stadigt de senaste åren, framför allt på europeiska, amerikanska och kanadensiska marknader. I Brasilien, som är ursprungsland för 96 procent av all ipê på marknaden, har exportvolymen ökat med över 76 procent under det senaste decenniet.

Utvecklingen innebär en ökad risk för illegal avverkning av ipê, som i november 2022 inkluderades på Cites lista över arter som är hotade av överexploatering på grund av internationell handel.

– Vissa produkter från regnskogen är mer värdefulla och därför mer utsatta för illegal avverkning. Ipê återfinns på toppen av den listan. Samtidigt växer ipê-träd långsamt, vilket gör att återväxten tar lång tid. Risken för utrotning är påtaglig, och idag finns inga säkra siffror på mängden återstående träd och vilken skada på beståndet som redan är gjord, säger Caroline S.S. Franca, doktorand i fysisk resursteori på Chalmers.

Kartlägger var riskerna är störst

Caroline S.S. Franca är huvudförfattare till en forskningsstudie om riskerna för illegala avverkning av ipê i Brasilien, som nyligen publicerades i Nature Sustainability. I studien har forskarna analyserat omfattande datamängder för att kartlägga var i försörjningskedjorna det finns påtagliga risker för att avverkningen har skett på olagligt sätt.

Slutsatsen är att mer än tre fjärdedelar av all ipê från Pará – delstaten med störst produktion av trädslaget i Brasilien och den huvudsakliga källan till mycket av exporten – under perioden 2009-2019 kan ha avverkats olagligt.

– I studien ser vi exempelvis att 16 procent av den ipê som hamnar på marknaden är avverkad utan korrekta tillstånd, och att markägare hävdar att de avverkat mer ipê på sin mark än vad som rimligtvis borde ha funnits på uppgivna ytan. Vi visar också att det finns mer trä i omlopp än vad de officiella produktionssiffrorna anger, säger hon.

Banar väg för bättre tillämpning av existerande regelverk

– Vi vet att illegal avverkning orsakar omfattande skador på skogen, och dessutom är kopplad till organiserad brottslighet, konflikter och förstörelse av lokalsamhällen som är beroende av skogen, fortsätter Caroline S.S. Franca och tillägger att avverkningen av timmer i Amazonas inte bara påverkar närmiljön och regnskogens ekologiska mångfald, den orsakar också koldioxidutsläpp som är lika stora som de från fullständig avskogning.

Hon hoppas att forskningsresultaten kan bidra till en ökad medvetenhet om omfattningen av den illegala avverkningen, såväl bland beslutsfattare och aktörer i leverantörskedjan, som hos konsumenter.

– De nya metoder som presenteras i studien, baserat på analyser av omfattande data på transaktioner med och godkännanden av avverkning av ipê, har en enorm potential att förbättra kontrollen av den brasilianska skogsindustrin, såväl som för att stödja aktörer som vill verka för mer ansvarsfulla och hållbara leverantörskedjor för tropiska trädslag, säger Marco Lentini, som har lång erfarenhet av att arbeta med hållbar skogsförvaltning i brasilianska Amazonas och är en av medförfattarna till studien.

Informationen finns där redan, nu finns också den politiska viljan att använda den  

Nya siffror från brasilianska myndigheter visar att avskogningen i Amazonas har nära halverats under 2023, jämfört med året innan. Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva var också drivande när åtta sydamerikanska länder den 8 augusti 2023 skapade en allians, den så kallade Belem-deklarationen, för att bekämpa avskogningen av Amazonas.

– Belem-deklarationen är ett välkommet uttryck för att det finns en förnyad politisk vilja att minska avskogningen, kommenterar Martin Persson, medförfattare till ipê-studien och Chalmersforskare med lång erfarenhet av forskning om skövlingen av Amazonas.

Men han betonar också att faran långt ifrån är över, och att deklarationen i sig inte kommer leda till förändring.

– För att minska avskogningen och skogsdegraderingen krävs konkreta politiska åtgärder. Och det vi pekar på i vår studie är att det redan idag finns data och information som kan användas av myndigheter för att komma åt dem som avverkar skog illegalt, säger han.

Viktigt för konsumenter att ställa frågor  

Det finns en certifiering för hållbart producerat virke, FSC, som kan fungera som en vägledning för konsumenter som vill undvika att handla icke-hållbart eller illegalt avverkat virke. Men oavsett om virket har en FSC-certifiering eller inte framhåller Caroline S.S. Franca att det alltid är viktigt att ställa några grundläggande frågor innan man köper tropiska trädslag.

– Var exakt kommer virket ifrån? Finns dokumentation på virkets ursprung och väg genom produktionskedjan? Som konsument har du större möjlighet att fatta ett välgrundat beslut om du får svar på de frågorna, säger hon.

Mer om den vetenskapliga studien

Den vetenskapliga artikeln Quantifying timber illegality risk in the Brazilian forest frontier har publicerats i Nature Sustainability. Den är skriven av Caroline S.S. Franca och Martin Persson vid Chalmers, samt Tomás Carvalho vid Stockholm Environment Institute (SEI) och Marco Lentini vid Instituto de Manejo e Certificação Florestal e Agrícola (IMAFLORA) i Brasilien.

Mer om marknaden för ipê

• Brasilien är ursprungsland för 96 procent av all ipê på marknaden.
• Brasiliens export av ipê har ökat med över 76 procent i volym mellan perioden 2010 – 2021.
• 85 procent av efterfrågan på ipê kommer från europeiska, amerikanska och kanadensiska marknader. 45 procent av exporten går till Europa.
• Sedan 2017 har minst 525 000 ton, eller 470 000 kubikmeter ipê exporterats från Brasilien, Bolivia, Paraguay och Peru.
• Minst två tredjedelar av arterna som exporterades som ipê från Amazonasregionen 2017-2021 är med på IUCN:s lista över arter som hotas av utrotning. Ipê finns också med på Cites lista över arter som är hotade av överexploatering på grund av internationell handel.

Källa: Demand for luxury decks in Europe and North America is pushing ipê to the brink of extinction across the Amazon basin and threatening the forest frontier. Rapport från mars 2022 av Marigold Norman and Alfredo Rodriguez Zunino, inom Forest policy trade and finance initiative.

Mer om avskogning och skogsdegradering

• Avskogning innebär att skogar huggs ner för att marken ska kunna användas för andra ändamål. I Amazonas är avskogningen ofta driven av omvandling av regnskog till betes- eller åkermark.
• Skogsdegradering – eller skogsförstörelse – drivs i större utsträckning av timmerproduktion. Det är en mer gradvis process där ohållbar avverkning gör att biologisk mångfald går förlorad och skogarnas förmåga att producera virke och andra nyttor minskar.

Mer om FSC-certifiering av virke

FSC, Forest Stewardship Council, arbetar för att världens skogar ska brukas mer hållbart. Med FSC-kontrollerat virke begränsas risken att virket kommer från oacceptabla källor, till exempel olagligt avverkat virke eller virke från skogar med hotade höga bevarandevärden.

För mer information, kontakta:

Caroline Sartorato Silva Franca, doktorand, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, caroline.franca@chalmers.se

Martin Persson, biträdande professor, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, 031-772 21 48, martin.persson@chalmers.se

Forskarna som uttalar sig i detta pressmeddelande, Caroline S.S. Franca och Martin Persson talar båda engelska, Martin Persson talar också svenska och Caroline portugisiska. De är tillgängliga för live- och förinspelade intervjuer. På Chalmers har vi podd-studior och filmutrustning på plats och kan bistå vid förfrågningar om tv-, radio- eller podd-intervjuer.