Äckelkänslighet motverkar miljövänliga tvättvanor

Vi tvättar mer än någonsin och utsläppen från tvätt har aldrig varit högre. Några av orsakerna är tekniska framsteg som har gjort det enklare och billigare att tvätta och att fler har tillgång till tvättmaskin. Av de globala utsläppen av mikroplaster kommer 16–35 procent från tvättning av syntetiska fibrer. Dessutom bidrar tvättmedel till övergödningen, och energi-och vattenanvändningen vid tvättandet har också en miljöpåverkan.

– Även om maskinerna blivit mer energieffektiva är det hur ofta vi väljer att tvätta som har störst betydelse för tvättandets klimatpåverkan – och vi har aldrig tvättat så mycket som idag. Samtidigt verkar de flesta av oss vara ointresserade av att ändra vårt tvättbeteende för att minska klimatpåverkan, säger Erik Klint, doktorand vid avdelningen miljösystemanalys på Chalmers.

Psykologiskt perspektiv på tvättbeteende

Han har lett en nyligen publicerad forskningsstudie som tar ett nytt, outforskat grepp om våra tvättvanor: att från ett psykologiskt perspektiv granska de underliggande mekanismerna bakom hur vi tvättar. Studien fokuserar bland annat på två drivkrafter som påverkar tvättbeteende: dels miljöidentitet, alltså hur starkt vi identifierar oss med gruppen miljömedvetna, dels hur lätt vi har för att känna känslor av äckel.

Två tydligt motstridiga drivkrafter, visar studien.

– Vi människor ställs ständigt inför olika målkonflikter. I det här fallet finns ett motsatsförhållande mellan viljan att minska sitt tvättande för att spara på miljön, och rädslan för att uppfattas som en äcklig person med orena kläder. Äckel är en stark psykologisk och social drivkraft. Studien visar att ju högre känslighet för äckel vi har, desto mer tvättar vi, oavsett hur högt vi skattar vår miljöidentitet. Äckelkänslan vinner helt enkelt över miljömedvetenheten, säger han.

Äckel – en evolutionärt kopplad känsla

Att äckel driver vårt beteende så starkt har flera orsaker. Erik Klint beskriver äckel som en evolutionärt betingad känsla, som i grunden fungerar som ett skydd från smitta eller farliga ämnen. Känslan av äckel är nära besläktad med känslan av skam och kan på så sätt även ha inflytande i sociala sammanhang.

– Vi människor vill inte göra saker som riskerar att utmana vår ställning i gruppen – som att associeras med en person som inte sköter sin hygien, säger han.

Det här får betydelse för våra tvättbeteenden.

– Här ställs en evolutionärt rotad drivkraft mot ett moraliskt ställningstagande, och då reagerar vi i de flesta fall på den evolutionärt kopplade känslan, säger han.

”Tvättkampanjer har fel utgångspunkt”

Enligt Erik Klint belyser studien att dagens kampanjer och budskap för att få människor att agera miljövänligt har fel utgångspunkt, eftersom de missar att ta in de psykologiska aspekterna bakom människors beteende.

– Det spelar ingen roll hur vettiga och forskningsförankrade argument du har om de går stick i stäv mot människors olika drivkrafter, som viljan att känna tillhörighet till en grupp, säger han.

Frågan ”hur får vi människor att tvätta mindre” är felställd, menar Erik Klint, som poängterar att fokus i stället bör ligga på det indirekta beteendet, som leder fram till själva tvättandet.

– Du tvättar för att tvättkorgen är full, för att din favorittröja är smutsig eller för att det finns en ledig tid i tvättstugan. Därför behöver fokus ligga på det som händer innan vi kör tvättmaskinen, de underliggande beteenden som skapar ett behov av att tvätta. Till exempel hur mycket tvätt vi genererar, hur vi sorterar kläderna i maskinen, eller när vi anser att tvättmaskinen är full, säger han.

Att försöka få människor att använda kläder fler gånger innan de hamnar i tvättkorgen, är ett av de främsta förslagen i studien.

– Det kan handla om att rikta in sig på det överdrivna tvättandet, med budskap som ”de flesta använder sin t-shirt mer än en gång.”  Men också att ersätta tvättmaskinen med andra ageranden, som att vädra plaggen, borsta bort smuts eller ta bort enstaka fläckar för hand. Här finns också ekonomiska argument att lyfta fram, eftersom det sliter mycket på kläderna att låta dem gå genom maskinen, säger han.

Hoppas minska miljöpåverkan från tvätt

Gregory Peters, professor i kvantitativ hållbarhetsbedömning vid Chalmers och medförfattare till studien, framhåller att forskningen är en unik kombination av beteendevetenskap och naturvetenskap.

– Studien är en del av en mer omfattande avhandling som går utanför de vanliga forskningsramarna för LCA – livscykelanalyser – och har gjort det möjligt att skapa mer holistisk förståelse för hur vi tvättar, och vad som driver tvättbeteenden. Det direkta resultatet vi hoppas på är att bidra till minskad miljöpåverkan från tvätt, men det är möjligt att forskningen kan generaliseras till andra områden där beteende och teknik interagerar, säger han.

För mer information, vänligen kontakta:

Erik Klint, doktorand, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola,
031 772 64 07, erik.svedberg@chalmers.se 

Gregory Peters, professor, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola,
031 772 30 03, petersg@chalmers.se

Lars-Olof Johansson, professor, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet,
073 389 26 89, lars-olof.johansson@psy.gu.se
 

Forskarna talar svenska och engelska, och kan finnas tillgängliga för live- och förinspelade intervjuer.
På Chalmers har vi poddcast-studior och filmutrustning på plats och kan bistå förfrågningar om tv-, radio- eller poddintervjuer.

Mer om forskningen:

Artikeln Pro-environmental behaviour is undermined by disgust sensitivity: the case of excessive laundering är publicerad i tidskriften PLOS ONE. Studien har letts av forskare från avdelningen miljösystemanalys på Chalmers i samarbete med forskargruppen för beslutsfattande, miljö-, ekonomisk- och politisk psykologi på Göteborgs universitet. Artikeln är en del av ett större projekt, The future of the laundry, som genomförs på HSB Living Lab och leds av Chalmers i samarbete med The Research Hub by Electrolux Professional.

Artikeln är baserad på två olika enkätundersökningar med cirka 1000 svarande per enkät, med frågor om bland annat tvättbeteende, vanor, renlighetsnormer, äckelkänslighet och skam. All data samlades in i samarbete med kunskaps- och analysföretaget Novus. Deltagarna valdes ut för att utgöra ett representativt urval av Sveriges befolkning.

Artikeln är skriven av Erik Klint och Gregory Peters vid Chalmers tekniska högskola samt Lars-Olof Johansson vid Göteborgs universitet.

Mer om tvättvanor och klimatpåverkan

• Mängden tvätt som tvättas av europeiska konsumenter har ökat stort. År 2015 tvättade genomsnittseuropén fyra maskiner per vecka. Det är visserligen 0,7 maskiner färre än år 2000, men innebär ändå en kraftig ökning eftersom maskinernas tvättkapacitet har växt kraftigt under samma period. 2015 hade 64 procent av alla tvättmaskiner en kapacitet på över sex kilo, jämfört med 2 procent år 2004. Samtidigt uppger de flesta konsumenter att de använder maskinens fulla kapacitet.
• 2010 beräknades cirka 30 procent av världens hushåll ha tillgång till en tvättmaskin. 2024 var hushållens tillgång till tvättmaskin 80 procent, enligt en granskning av hälften av jordens befolkning, bosatta i 18 länder i olika delar av världen.
  Källor: Statista (2024), Pakula and Stamminger (2010) 
• 16–35 procent av de globala utsläppen av mikroplaster kommer från tvättning av syntetisk fiber. Tvättning av syntetiska produkter leder till att mer än en halv miljon ton mikroplast samlas på havsbottnarna varje år. En enda tvätt av polyesterkläder kan frigöra 700 000 mikroplastiska fibrer som sedan kan hamna i näringskedjan. Läs mer i sammanställningen av EU:s åtgärder för att minska textilproduktionens inverkan på miljön

   

Ladda ner alla bilder via länken nedan:

https://news.cision.com/se/chalmers/r/ackelkanslighet-motverkar-miljovanliga-tvattvanor,c3999902