Alla som kan bör betala för sina utsläpp av växthusgaser
Det är en moralisk rättighet att få släppa ut växthusgaser för att trygga basala behov men det medför också skyldigheter. Eftersom utsläppen har en negativ inverkan på klimatet bör alla som kan betala för sina utsläpp göra det. Det visar en studie om klimaträttvisa från Göteborgs universitet.
Med anledning av att utsläpp av växthusgaser orsakar skadliga klimatförändringar har forskare och filosofer funderat över vem som överhuvudtaget har rätt att släppa ut växthusgaser och i vilken omfattning. Ända sedan debatten startade på 1990-talet har de flesta varit överens om att det inte går att kräva att människor avstår från det forskarna kallar överlevnadsutsläpp, det vill säga utsläpp som görs för att trygga människors basala behov som exempelvis tillgång till mat. Samtidigt är det både rimligt och rättvist att människor avstår från onödig konsumtion.
Läget för klimatförändringarna har dock inte förbättrats genom åren och mer behöver göras för att världens länder ska kunna hålla den globala uppvärmningen under två grader.
– Vi befinner oss i ett läge där enbart överlevnadsutsläppens miljömässiga konsekvenser kan komma att bli katastrofala. På 1990-talet var detta inte en relevant farhåga. Frågan som jag studerat är om till och med rätten att släppa ut överlevnadsutsläpp nu måste kvalificeras på olika sätt, säger statsvetaren Göran Duus-Otterström.
Göran Duus-Otterström är professor med inriktning normativ politisk teori och forskar bland annat om klimaträttvisa. I studien har han analyserat olika argument om hur rätten att släppa ut växthusgaser relaterar till det faktum att dessa utsläpp ibland är nödvändiga för att trygga basala behov.
– En viktig insikt i min studie är att vi måste skilja mellan två påståenden: huruvida utsläpp är moraliskt tillåtna och huruvida de som släpper ut dem ska frias från ansvar för vad deras utsläpp orsakar. De finns de som anser att dessa saker hänger ihop och att vi inte kan hållas ansvariga för handlingar som vi får utföra.
Göran Duus-Otterström argumenterar för att denna idé vilar på ett misstag.
– Om jag till exempel måste stjäla din cykel för att skynda till akuten med ett livshotande tillstånd, så är vi alla överens om att det vore moraliskt tillåtet, men det betyder inte att jag saknar skyldigheter gentemot dig. Trots att jag inte handlade fel så borde jag kompensera dig för att jag stal din cykel och för eventuella skador som jag tillfogade den när jag skyndade till akuten.
Kontentan av att skilja mellan moralisk tillåtelse och ansvarsfrihet när det gäller överlevnadsutsläpp är enligt Göran Duus-Otterström att människor är moraliskt tillåtna att producera överlevnadsutsläpp och att de borde kompensera för dessa om de kan. Det betyder till exempel att den rika delen av världen borde betala mer för sina överlevnadsutsläpp, antingen via utsläppskompensationer eller genom att bekosta klimatanpassningar i låginkomstländer. Konflikten mellan de nödvändiga utsläppen och klimatförändringarna är därför inte så stor som man kan tro.
– Det är ett misstag att tro att vi är inte har ansvar för våra utsläpp bara för att vi måste göra dem. Vi har en plikt att kompensera till och med för våra överlevnadsutsläpp om vi kan göra det utan att äventyra våra basala behov. Bäst vore om kompensationen sköttes via skattsedeln, men i väntan på det bör den enskilde försöka kompensera för sina utsläpp på den privata marknaden. Och givetvis försöka dra ner på lyxutsläppen, säger Göran Duus-Otterström.
Kontakt: Göran Duus-Otterström, telefon: 070–521 1747, e-post: goran.duus-otterstrom@pol.gu.se
Länk till studien: https://www.cambridge.org/core/journals/british-journal-of-political-science/article/subsistence-emissions-and-climate-justice/04CA95884138FD36399DB62744453634