Allt mer regleringar och ökad kontroll från EU-kommissionen

EU-kommissionen har ändrat strategier för att se till så att medlemsländerna följer den EU-lagstiftning som beslutas: från samarbeten och dialog till mer regleringar och ökad kontroll. Det framgår av en ny studie av Brigitte Pircher, docent i statsvetenskap, som sträcker sig över 30 år.

Hur har EU-kommissionens strategier för att motverka medlemsländernas bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen förändrats under de senaste 30 åren? Det har Brigitte Pircher, docent på institutionen för statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, undersökt i en ny studie. Hon fann ett tydligt skifte av strategier över tid.

– EU-kommissionen fokuserade främst på ett normgivande förfarande baserat på ledningsverktyg på 1990-talet. Detta övergick gradvis till ett mer reglerande förfarande med förbättrade insatser för kontroll, vilket nådde sin topp efter att Jean-Claude Juncker blev ordförande i kommissionen 2014.

Studien är publicerad i Journal of Common Market Studies, en högt rankad tidskrift med fokus på europeiska och jämförande regionala studier. I studien har Brigitte Pircher gått igenom EU-kommissionens årsrapporter om kontrollen av EU-rättens tillämpning från 1989 till 2018. Hon ser även förändringen av kommissionens strategier i språket i rapporterna, vilket övergick från en gemensam dialog och stöd för EU-länderna till ett mer auktoritärt och officiellt språk.

Ökat genomförande ökade efterlevnaden

Kommissionens ökade fokus på genomförande segrade, menar Brigitte. Särskilt när EU stod inför kriser och när politiska preferenser på EU-nivå och nationell nivå skiljde sig åt. Men samtidigt, när kommissionen i första hand fokuserade på åtgärder för verkställighet, ökade också EU-ländernas efterlevnad av EU-lagstiftningen.

– Detta visar att kommissionen i allt högre grad vill hålla efter medlemsländerna ordentligt. Utifrån de officiella rapporterna vet vi dock inte om kommissionen bara ville framstå som mer auktoritär, samtidigt som dess strategi bakom kulisserna kanske var en annan.

Utgångspunkten för Brigittes forskning var att trots rådande kriser och ökande EU-skepsis, tycks den europeiska integrationen fungera utan större avbrott. Ländernas efterlevnad av EU-lagstiftningen ökar också över tid, vilket står i kontrast till den pågående rättssäkerhetskris som diskuteras vad gäller Polen och Ungern.

Unik forskning

Brigittes forskning är unik, då ingen tidigare har tittat på kommissionens strategier inom detta område och hur de förändrats över tid. Hon har utvecklat ett analytiskt ramverk som skiljer mellan två olika strategier.

Å ena sidan ett normativt tillvägagångssätt som i första hand fokuserar på ledningsverktyg för att säkerställa efterlevnad, till exempel gemensamma samarbeten mellan kommissionen och EU-länderna och en ömsesidig dialog. Å andra sidan ett regelverk som fokuserar på kontrollåtgärder för att säkerställa efterlevnad, exempelvis olika förfaranden vid överträdelser.

– Eftersom min studie slutar 2018, vet vi inte om trenden mot ökad efterlevnad följs av kommissionens nuvarande ordförande Ursula von der Leyen och om medlemsländerna också stöder denna väg. Ändå visar studien att harmoniseringen av reglerna i EU i allt högre grad har åstadkommits genom ökat genomdrivande. Denna utveckling har potential att undergräva EU:s legitimitet på lång sikt, där Brexit kanske bara representerar början på en ”allt lösare union”.

Mer information

• Studien i sin helhet: Compliance with EU Law from 1989 to 2018: The Commission’s Shift from a Normative to a Regulative Approach

Kontakt

Brigitte Pircher, docent, 0470-70 81 63, brigitte.pircher@lnu.se