Antibiotika kan påverka tarmfloran i flera år

Behandling med antibiotika kan påverka sammansättningen av bakterierna som lever i tarmen, den så kallade tarmfloran, under lång tid. En ny studie visar att vissa typer av antibiotika kan kopplas till förändringar i tarmfloran i upp till fyra till åtta år efter behandlingen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine.

Antibiotika kan vara livräddande vid allvarliga infektioner, men epidemiologiska studier har också visat att en stor antibiotikaanvändning är kopplad till en ökad risk för vissa hälsotillstånd, såsom typ 2-diabetes och mag-tarminfektioner. Orsakerna till dessa observationer är inte fullt klarlagda, men förändringar i tarmfloran tros spela en roll. Detta har väckt frågor om långsiktiga effekter som antibiotika har på tarmfloran. Det är välkänt att antibiotika har en stor påverkan på tarmfloran på kort sikt, men hur länge dessa förändringar kvarstår har hittills varit oklart.

Även enstaka behandling lämnade spår

Ett internationellt forskarteam, lett av forskare vid Uppsala universitet, har nu funnit starka samband mellan en persons tidigare antibiotikaanvändning och sammansättningen av tarmfloran, inklusive mångfalden av bakteriearter.

− Vi kan se att antibiotikaanvändning så långt som fyra till åtta år tillbaka i tiden är kopplat till den sammansättning av tarmfloran som en person har i dag. Även en enstaka behandling med vissa antibiotikatyper lämnar spår, säger Gabriel Baldanzi, studiens försteförfattare och tidigare doktorand vid Uppsala universitet och fortsätter:

− Antibiotikaanvändning tas på stort allvar i Sverige och vi har redan en strikt antibiotikapolicy. Man ska fortsatta följa sin läkares rekommendationer. Samtidigt bidrar våra resultat till att belysa långsiktiga konsekvenser av antibiotika som sällan uppmärksammas.

I studien analyserade forskarna läkemedelsregisterdata tillsammans med en detaljerad kartläggning av tarmfloran hos 14 979 vuxna bosatta i Sverige. Tarmfloran jämfördes mellan deltagare som fått olika typer av antibiotika och de som inte fått någon alls under perioden. Studien var möjlig tack vare Sveriges omfattande läkemedelsregister som innehåller uppgifter om samtliga antibiotika som hämtas ut på apotek. Dessa data kunde forskarna sedan koppla till de biobankern med tarmfloradata vid Uppsala universitet och Lunds universitet.

Starkare samband med vissa typer av antibiotika

Forskarna fann att resultaten skilde sig avsevärt beroende på vilken typ av antibiotika som använts. De starkaste sambanden observerades för klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin. Däremot var penicillin V, det vanligast förskrivna antibiotika för behandling av infektioner utanför sjukhus i Sverige, kopplat till minimala och snabbt övergående förändringar i tarmfloran.

– Det starka sambandet mellan det smalspektriga flukloxacillinet och tarmfloran var oväntat och vi vill gärna se att detta resultat bekräftas i andra studier. Vi tror dock att resultaten från vår studie kan bidra till framtida rekommendationer kring antibiotikaanvändning, särskilt när man ska välja mellan två lika effektiva antibiotika där det ena har mindre påverkan på tarmfloran, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig forskare för studien.

Samlat in nya prover för uppföljning

Forskarna påpekar att studien endast inkluderade recept från de senaste åtta åren och att en längre uppföljningsperiod skulle kunna ge ytterligare insikter. En annan aspekt är att tarmfloran endast provtogs en gång per deltagare.

– Vi har precis samlat in ett andra prov från nästan hälften av deltagarna. Det kommer att göra det möjligt att ännu bättre förstå återhämtningstiden och se vilken sammansättning av tarmfloran som är mer mottagliga för störningar efter antibiotikabehandling, säger Tove Fall.

Fakta

I studien ingick 14 979 deltagare från de svenska befolkningsbaserade kohorterna SCAPIS-Uppsala, SIMPLER (Uppsala universitet), SCAPIS-Malmö och MOS (Lunds universitet).

Huvudsaklig finansiering: Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet (ERC).

Kontakt

Tove Fall, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet

E-post: tove.fall@medsci.uu.se
Telefon: 070-2215859

Gabriel Baldanzi, forskningsassistent vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet

E-post: gabriel.baldanzi@medsci.uu.se,
Telefon: 076-0676787

Artikel

Baldanzi et al. Antibiotic use and gut microbiome composition links from individual-level prescription data of 14,979 individuals. Nature Medicine (2026). DOI: 10.1038/s41591-026-04284-y