Är nationaldagen blommigare i år? Försommarkollen ger svaret

På världsmiljödagen och nationaldagen kan alla runt om i landet agera medborgarforskare och rapportera in om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma hemmavid. Kampanjen Försommarkollen vill visa hur årets väder har påverkat blomningstidpunkten, och hur den skiljer sig från när blomningen skedde förr i tiden, på grund av klimatförändringars inverkan.

Bakom Försommarkollen, som pågår 5–6 juni, står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.

Försommarkollen är en medborgarforskningskampanj där allmänheten och forskare samarbetar med inrapportering och analys. Arrangörerna hoppas på samma engagemang som förra året på världsmiljödagen (5 juni) och nationaldagen, när det gäller att observera och rapportera blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén. Genom att samla in observationer på dessa blommor under flera år, kan forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen se hur växterna påverkas av vårens och försommarens väder idag och om det går att se bestående skillnader jämfört med observationer som gjordes för 150 år sedan, på grund av klimatförändringar.

– I Försommarkollen spanar vi in skolavslutningstidens mest välbekanta blommor och med allmänhetens hjälp kan vi göra vetenskap av fenomen som de flesta känner till, t.ex. “mellan hägg och syrén” och sångtiteln “Under rönn och syrén”, som klingar på många skolavslutningar varje år, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen. Dessutom har vi med Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, som blommar sent och kan ge en bra indikation om klimatförändringen gör att den numera blommar redan på nationaldagen, åtminstone i delar av landet, fortsätter han.

De blommor som ingår i Försommarkollen har säkert redan skådats på många ställen i landet, men som Vårkollen visade vid Valborg, verkade våren vara relativt sen i år och då blir det intressant att se ifall det också påverkar försommarens blommor, eller om växterna nu har hunnit ifatt. Det var tydligt att flera av de tidigblommande växterna hölls tillbaka för att delar av landet fortfarande var täckt av snö. Nu får vi möjligheten att se om detta också har en påverkan på mer senblommande arter. Därför är det viktigt att få in rapporter även från platser där de aktuella blommorna inte har hunnit slå ut än. Genom att delta i Försommarkollen kan var och en hjälpa till att skapa en ögonblicksbild över hur långt försommaren har hunnit hemmavid just kring världsmiljödagen och nationaldagen i år.

Blomningstidpunkten för flera av växterna som ingår i Försommarkollen dokumenterades även för 150 år sedan i ett landsomfattande nätverk av observatörer, vilket gör att vi kan jämföra hur det ser ut idag med hur det såg ut då. Med flera års observationer från Försommarkollen, kan vi se om det finns några klimatförändringseffekter även på dessa relativt senblommande växter.

– Tillsammans med observationerna från Vårkollen kan vi göra flera nya, spännande analyser, t.ex. hur häggens blomning fortskridit sedan Vårkollen, där den också ingick, liksom hur många dagar det är mellan häggens och syrénens blomning, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

Försommarkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.

Försommarkollen tar emot observationer av vårtecken enbart under de två dagarna 5–6 juni, dvs. världsmiljödagen och nationaldagen. Resultatet publiceras den 7 juni.

Mer information

Försommarkollens hemsida: www.försommarkollen.se

Ladda hem folder om Försommarkollen

Kontaktpersoner nationellt

Svenska botaniska föreningen (www.svenskbotanik.se)

• Mora Aronsson, mora.aronsson@svenskbotanik.se, 072-512 10 43
• Moa Pettersson, moa.pettersson@svenskbotanik.se, 076-135 94 45

Sveriges lantbruksuniversitet, samordnare för Svenska fenologinätverket
(www.naturenskalender.se, www.vårkollen.se)

• Ola Langvall, ola.langvall@slu.se, 070-600 52 26

Regionala kontaktpersoner

Blekinge, Robert Ekholm, robert.ekholm@lansstyrelsen.se, 010-224 01 29
Bohuslän, Tore Mattsson, toremattsson1@gmail.com, 073-089 00 38
Dalarna/Leksand, Kicki Marcus, kicki.marcus@gmail.com, 070-274 51 00
Dalarna, Matilda Elgerud, m.elgerud@gmail.com, 0736-47 41 60
Gästrikland, Peter Ståhl, peter.b.stahl@gmail.com, 073-024 20 43
Hälsingland, Stefan Olander, skalensfabod@gmail.com, 070-569 26 90
Härjedalen, Eva Sundin, e.sundin@telia.com, 070-922 04 16
Jämtland, Staffan Åström, carex47@gmail.com, 070-686 82 74
Medelpad, Eva Sundin, e.sundin@telia.com, 070-922 04 16
Småland, Åke Rühling, ake.ruhling@telia.com, 070-606 86 21
Södermanland, Gunnar Björndahl, gunnar.bjorndahl@svenskbotanik.se, 070-230 54 82
Uppland/Stockholm, Yolanda Karlsson, yolandakarlsson@gmail.com, 072-026 59 41
Värmland, Pär Dahlström, par.dahlstrom@gmail.com, 070-518 06 24
Västerbotten, Mats Johansson, mats@carlslid.se, 070-534 93 74
Västmanland, Bengt Stridh, stridh.bengt@telia.com, 070-532 30 67
Västmanland, Gunnar Björndahl, gunnar.bjorndahl@svenskbotanik.se, 070-230 54 82
Västmanlands län, Henrik Berg, henrik.berg@lansstyrelsen.se, 010-224 92 15
Ångermanland, Stefan Grundström, stefan.grundstrom@hotmail.com, 073-091 25 69
Öland, Ulla-britt Andersson, ullabritt.oland@gmail.com, 070-536 78 36
Östergötland, Kjell Antonsson, kjell.antonsson56@gmail.com, 072-516 42 45