Arbetarklassen är starkt underrepresenterad inom politiken
Personer ur arbetarklassen är sällsynta i riksdagen. En ny studie i tidskriften American Political Science Review undersöker när i karriären arbetarna fallet bort och visar att bortfallet inte kan förklaras av kompetens, ambitioner eller väljarstöd.
Under de senaste 50 åren har kvinnor, unga och utrikes födda ökat sin representation inom politiken, men samma utveckling syns inte för arbetarklassen. Gruppen är fortsatt underrepresenterad på alla politiska nivåer, med större bortfall på högre positioner.
Andelen personer från arbetarklassen var tämligen konstant på olika politiska positioner mellan 1973 och 2018. Under dessa år utgjorde gruppen ungefärligen 50 procent av väljarna, men bara 34 procent av kandidaterna i kommunvalen, 28 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige, 17 procent av listettorna i kommunerna, och 13 procent av riksdagsledamöterna.
– Trots att arbetarklassen står för halva väljarkåren, återspeglas det sällan på ledande politiska positioner, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet.
Arbetarklassens representation minskar på högre positioner inom alla riksdagspartier. Socialdemokraterna och vänsterpartiet underrepresenterar sina väljare från arbetarklassen i lika hög grad som allianspartierna, medan Sverigedemokraterna har högst representation.
Vad orsakar arbetarnas bortfall?
Studien avvisar flera vanliga förklaringar till karriärgapet. Väljarna är lika benägna att personrösta på politiker från arbetarklassen som på kandidater från andra samhällsgrupper. Dessa politiker visar samma ambition att stanna kvar i politiken och uppvisar liknande nivåer av ärlighet, viljan att tjäna allmänintresset och tid avsatt för politiska uppdrag och kampanjer.
Inte heller skillnader i andra kvalifikationer förklarar karriärgapet. Även om personer från arbetarklassen generellt har lägre skolbetyg och resultat på kognitiva tester från mönstringen, förklarar det inte deras sämre möjligheter att avancera i politiken.
– Karriärgapet beror uppenbart inte på att arbetarna har sämre kompetens, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och en av de forskare som ligger bakom studien.
Facklig koppling har positiv betydelse
Många politiker från arbetarklassen inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har en bakgrund som fackliga representanter.
– Fackets inflytande inom dessa politiska partier är en sannolik förklaring till att Sverige ändå har fler arbetare inom politiken än nästan alla andra länder, säger Johanna Rickne.
Mer information
Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, SOFI, Stockholms universitet.
E-post: johanna.rickne@sofi.su.se
Tel: 070-433 73 88
Olle Folke, professor i statskunskap vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
E-post: olle.folke@statsvet.uu.se
Läs hela artikeln ”The Class Ceiling in Politics”: https://doi.org/10.1017/S00030…
Fakta: Arbetarklass
Arbetarklass i studien definieras utifrån yrke och bransch, baserat på registerdata. Gruppen inkluderar främst arbetare med manuella arbetsuppgifter, kvalificerade som okvalificerade. Män inom denna grupp arbetar ofta inom bygg- och tillverkningsindustrin, medan kvinnor oftast arbetar inom vård och omsorg. Samma resultat erhålls även när man använder alternativa definitioner baserade på inkomst och utbildningsnivå.