Årets Crafoordpristagare ser in i stjärnorna och beskriver geometriska former

Douglas Gough, University of Cambridge, Storbritannien, Jørgen Christensen-Dalsgaard, Aarhus Universitet, Danmark, och Conny Aerts, KU Leuven, Belgien tilldelas Crafoordpriset i astronomi 2024

 ”för utvecklingen av metoderna för asteroseismologi och deras tillämpningar för studiet av solens och andra stjärnors uppbyggnad.” 

Seismologer får kunskap om jordens inre genom att studera jordklotets skakningar i samband med jordbävningar. De tre pristagarna har upptäckt att det är möjligt att använda likartade metoder inom astronomin. Solen och stjärnorna kan undersökas genom att följa rörelser på ytan orsakade av svängningar liknande ljudvågor i deras inre. Det kallas asteroseismologi.

När Douglas Gough startade det teoretiska arbetet fokuserade han på solen. Han fick snart hjälp av sin doktorand Jørgen Christensen-Dalsgaard som tillsammans med hundratals andra forskare satte upp ett nätverk av så kallade GONG-teleskop. Samarbetet resulterade i helt nya upptäckter, som att solens inre roterar annorlunda än dess yttre hölje.

Conny Aerts ville använda samma metod för att lära sig mer om stjärnor långt borta. Med hjälp av den nya tekniken kan forskarna nu mäta stjärnornas radie och inre sammansättning samt få en mer precis uppfattning om hur gamla de är.

”Blinka lilla stjärna där, hur jag undrar VAD du är” lyder texten till en känd barnsång. Även de små förändringar i ljusstyrka hos stjärnan som vi uppfattar beror på vågrörelserna i dess inre.

– Genom att etablera ett helt nytt forskningsfält där man studerar stjärnornas små blinkningar ger pristagarna oss förutsättningar att hitta svaret på frågan i visan. Dels lär vi oss mer om stjärnornas struktur och rotation, dels lär vi oss om vår egen Vintergatas historia, säger Bengt Gustafsson, professor emeritus i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet och en av ledamöterna i priskommittén.

FAKTA om pristagarna i astronomi

Douglas Gough är professor emeritus i teoretisk astrofysik vid University of Cambridge, Storbritannien. Han är född 8 februari 1941 i Stourport, Worcestershire, Storbritannien, och doktorerade 1966 vid University of Cambridge.

Douglas Gough, University of Cambridge

 Jørgen Christensen-Dalsgaard är professor emeritus i astrofysik vid Aarhus Universitet, Danmark. Han är född 6 oktober 1950 i Kolding, Danmark, och doktorerade 1978 vid University of Cambridge, Storbritannien.

Jørgen Christensen-Dalsgaard, Aarhus Universitet

Conny Aerts är professor i astrofysik vid KU Leuven, Belgien och professor i asteroseismologi vid Radboud Universiteit Nijmegen, Nederländerna. Hon föddes 26 januari 1966 i Brasschaat, Belgien, och doktorerade 1993 vid KU Leuven.

Conny Aerts, KU Leuven

Kontakt sakkunnig astronomi:

Bengt Gustafsson, professor emeritus i teoretisk astrofysik, Uppsala universitet
bengt.gustafsson@physics.uu.se
073-058 87 34

Hon besvarar matematikens svåraste frågor

Claire Voisin, Institut de Mathématiques de Jussieu, Frankrike, får Crafoordpriset i matematik 2024

”för enastående bidrag till komplex och algebraisk geometri, däribland Hodge-teori, algebraiska cykler och hyperkähler-geometri”.

Algebraisk geometri handlar om geometriska former och strukturer som kan beskrivas som lösningar till algebraiska ekvationer. Till skillnad från den elementära skolgeometrin är dessa former ofta omöjliga att visualisera, och den algebraiska geometrin har utvecklats till ett av den moderna matematikens mest teoretiskt krävande områden.

Claire Voisin har gett viktiga och mycket uppmärksammade bidrag inom området, både genom motexempel och starka positiva resultat om några av de mest kända olösta problemen. Ett sådant exempel är Kodairas problem som handlar om vilka geometriska former av högre dimensioner som kan beskrivas av ekvationer.

Hon har dessutom under hela sin karriär varit den ledande forskaren kring Hodges förmodan, ett av de sju millennieproblemen. På senare år har hon även utvecklat en spektakulär metod för att avgöra om geometriska former är rationella, det vill säga hör till de allra enklaste. Hon är också drivande inom området hyperkähler-geometri.

Claire Voisin säger att hon blev mycket överraskad när hon fick beskedet om att hon nu tilldelas Crafoordpriset i matematik.

– Det här är ett väldigt fint pris när man ser vilka personer som har fått det förut, inom mitt fält och inom matematik generellt. Att vara en del av den gruppen av människor – det är extraordinärt!, säger hon.

FAKTA om pristagaren i matematik

Claire Voisin är senior forskare (exceptionella klassen) vid CNRS, Centre national de la recherche scientifique och verksam vid Institut de Mathématiques de Jussieu, Sorbonne Université i Paris. Hon föddes 4 mars 1962 i Saint-Leu-la-Fôret, och doktorerade 1986 vid Université d’Orsay i Paris.

Claire Voisin, egen webbplats

Kontakt sakkunnig matematik

David Rydh, professor i matematik, KTH
dary@math.kth.se
073-974 06 35

FAKTA om priset

Crafoordpriset delas ut i samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen i Lund, Sverige. Akademien ansvarar för att utse pristagare. Ämnesområdena, som växlar varje år, är matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper samt polyartrit.

Crafoordpriset i matematik delades ut för första gången 1982 och Claire Voisin är den första kvinnliga matematiker som tilldelats priset. Bland tidigare pristagare i astronomi finns Andrea Ghez och Reinhard Genzel (2012) som sedan dess även belönats med Nobelpriset i fysik (2020).

Pristagaren i matematik tilldelas sex miljoner kronor. För astronomi gäller att prissumman på sex miljoner kronor delas lika mellan pristagarna. Priset kommer att delas ut i samband med Crafoord Days i Lund och Stockholm 13 till 16 maj.

Läs mer om priset

På vår webbplats hittar du högupplösta bilder att ladda ned. Där kan du också se korta filmer om pristagarna och forskningen bakom. Se www.kva.se

Videorna går att bädda in från Youtube. Det är även möjligt att få klipp ur filmerna. Här hittar du vår Youtubekanal.