Att stanna på hemorten är också att välja
Att stanna där man växte upp beskrivs ibland som ett misslyckande och det finns en norm att karriären ska övertrumfa valet av plats att bo på. Men att inte ge sig i väg är också ett val visar ny forskning från Malmö universitet.
Kom aldrig i väg. Blev kvar. Att stanna där man växte upp beskrivs ibland som ett misslyckande och det finns en norm att karriären ska övertrumfa valet av plats att bo på. Men att inte ge sig i väg är också ett val. Ny forskning från Malmö universitet visar de överväganden och kompromisser som sker när personer väljer hemorten på landsbygden framför flytten.
Arbetsmarknadspolicy fokuserar på rörlighet och flexibilitet. Ett rådande samhällsideal är att individer ska flytta från sin uppväxtort för att ”designa livet” utefter önskade studier och arbete. Intervjuer med 13 studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och kommuner i en ny studie av Elin Ennerberg, biträdande universitetslektor i studie- och yrkesvägledning, och Janna Lundberg, universitetslektor i samhällskunskap, visar dock att valen i hög utsträckning handlar om kompromisser.
– Platsen och tillhörigheten är väldigt viktig för individen. Man kanske inte vill bygga sitt liv efter jobb och studier, utan de får passa in i resten av livet. Det är ofta ett aktivt val att stanna kvar, det handlar inte om att bli övergiven eller vara en förlorare, säger Janna Lundberg.
– Familj och vänner är viktiga faktorer för att inte flytta, liksom tillgång till hav, natur och ett etablerat sammanhang. För den som har många olika kontakter inom socialförvaltning, vård och så vidare kan platsen dessutom vara så självklar att frågan inte ens kommer upp i samtalet med studie- och yrkesvägledare, säger Elin Ennerberg.
Lugnare på landet
Den lantliga, rurala platsen kan vara en resurs. Att få leva ett lugnare liv med mer rumslig frihet för barnen kan vara en anledning att bo på en mindre ort. Det kan också vara en prioritet att slippa ha ett yrke som följer med hem i tankarna vid arbetsdagens slut.
– Normen är dock att man ska åka i väg och utbilda sig, och även om vägledarna inte vill pusha för mycket är det alternativet närvarande i samtalet. Samtidigt finns också en lokal arbetsmarknad och det kan handla om samhällsviktiga jobb. Vägledarna bygger in i samtalen att ”vill du vara här finns vissa möjligheter, vill du välja annat får du tänka på ett annat sätt”. Vi ser hur vägledarna dras mellan olika normer, säger Elin Ennerberg.
Vägledarna ser till individen, men även till samhällets behov. Alla har inte lika stora möjligheter att stanna. Starka familjeband och barn gör att det är lättare att hävda rätten att inte behöva flytta.
– Det är inte helt jämlikt utan det finns en tendens att fler män får lov att vara platsbundna. Män kan göra fler gynnsamma val, säger Janna Lundberg
Kvinnor får kämpa
Bristyrkeyrkesutbildningar som traditionellt attraherar män är lättare att få till mindre orter, som olika typer av fordonsförare. För vissa yrkesgrupper blir platsen då ett större hinder. Kvinnor får överlag kämpa hårdare för att hitta ett sätt att bo kvar på landsbygden.
– För kvinnor blir högre utbildning oftare vägen framåt, och de kan flytta tillbaka när de har utbildning. Ett annat sätt att tjäna pengar som kvinna är att bli entreprenör, säger Elin Ennerberg.
Att leva ”enkelt” är också ett privilegium. Levnadsomkostnaderna kan vara lägre på landsbygden. Samtidigt kan bostadspriser förändras exempelvis av att personer med högre inkomst väljer att ha semesterbostäder eller bosätta sig på landsbygden för distansjobb.
Om forskningen
Studien ”Local Places Ruling Life: Compromises and Restricted Career Choices in Rural Sweden” är gjord av Elin Ennerberg, Janna Lundberg och Malin Axelsson vid Malmö universitet.
Ytterligare läsning om att leva på landsbygden finns i kapitlet ”Vad är ett val?: Om att (inte) välja att arbeta och leva på landsbygden” i boken ”Plats för vem? Om arbetets inkludering och exkludering”. Om boken: Exkluderingens mekanismer är en komplex fråga
Kontaktuppgifter
Janna Lundberg, universitetslektor. Mail: janna.lundberg@mau.se. Telefon: 070-083 14 97
Elin Ennerberg, biträdande universitetslektor. Mail: elin.ennerberg@mau.se. Telefon: 040-665 77 80
Malin Axelsson, universitetsadjunkt. Mail: malin.i.axelsson@mau.se. Telefon: 040-665 87 11
