Barn och ungdomar om att leva bortom könsnormer
Kunskap om könsvariation och stöd från omgivningen att leva öppet ökar ungas välbefinnande och hälsa vid normbrytande könsidentiteter. Det visar en ny avhandling från Linnéuniversitetet, som bygger på en internationell litteraturöversikt och intervjuer med svenska barn och ungdomar i åldrarna 4–16 år och deras föräldrar.
– De barn som tidigt fick stöd att leva som det kön de kände sig som mådde lika bra som andra barn. De traditionella könsnormerna påverkade dock redan de yngsta barnen. De väckte negativa känslor och kunde ge en känsla av att vara ”fel” i andras ögon, säger Kristiina Tyni, forskare vid institutionen för psykologi.
Att skilja sig från majoritetsnormer innebär en ökad risk för utsatthet, främst i form av mobbning, utanförskap och osynliggöranden.
För att parera negativt bemötande skapade barnen och ungdomarna strategier, men gjorde också ett osynligt känslomässigt arbete genom att ta ansvar för att inte oroa sina anhöriga och att inte skapa eller öka konflikter i skolan på bekostnad av sina egna behov. Detta arbete kunde ta mycket kraft.
– En kunnig och stödjande omgivning minskade barnens och ungdomarnas könsrelaterade stress, ökade deras välmående och upplevelse av trygghet och inkludering. Trygga och inkluderande miljöer hade en lugnande och stärkande inverkan på deras mående och självkänsla.
Hur föräldrarnas process för att förstå och bekräfta sina barns normbrytande könsidentiteter såg ut påverkades av deras tidigare föreställningar och kunskap. De flesta blev mer flexibla i hur de såg på kön och fick ökad tillit att följa sitt barns process genom ökad kunskap och barnens respons på erkännande. Ett fåtal föräldrar fortsatte dock att känna stark frustration och tvivel.
– Alla föräldrar var oroade för sina barns framtid. Många upplevde också bristande och ibland motsägelsefull information från vården, vilket skapade osäkerhet kring hur de bäst kan stötta sina barn.Avhandlingen är relevant för såväl föräldrar som anhöriga, för professionella inom skola, vård och socialtjänst, för beslutsfattare, liksom för allmänheten i stort.
– Ökad förståelse av könsvariation och hur omgivningen påverkar ungas mående behövs för ett respektfullt bemötande och psykosocialt stöd, avslutar Kristiina Tyni.
Kontakt
Kristiina Tyni, institutionen för psykologi, 070-283 53 42, kristiina.tyni@lnu.se
Linnéuniversitetets presstjänst, 0470-70 88 77, press@lnu.se