Befintligt läkemedel kan återställa hiv-påverkade immunceller

Hiv tröttar ut kroppens immunförsvar genom att överaktivera det, trots fungerande antiviral behandling. I cellstudier visar forskare från Linköpings universitet nu att ett befintligt läkemedel återställer immuncellernas funktion. Fynden väcker hopp om att läkemedlet skulle kunna förbättra hälsan hos personer som lever med hiv.

För personer som lever med hiv är antiviral behandling effektivt för att hålla nere mängden virus i blodet och bromsa utvecklingen av aids. Men viruset kan hålla sig gömt i kroppen i många år och bidra till att immunförsvaret på sätt och vis åldras för tidigt. Trots fungerande behandling är immunförsvaret hos personer med hiv ofta nedsatt. Därför undersökte forskare vid Linköpings universitet hur viruset orsakar felreglering av immunförsvaret.

Hos friska personer som får en infektion av ett virus aktiveras ett protein som heter typ-1 interferon som har en mycket viktig roll i kroppens immunförsvar. Typ-1 interferon är ett första skydd mot virusinfektioner och ser även till att andra delar av immunförsvaret sparkar i gång. När infektionen är bekämpad sjunker mängden typ-1 interferon tillbaka till en mycket låg nivå.

I studien visar forskarna hur hiv utnyttjar kroppens typ I-interferonsignalering för att driva på kronisk immunaktivering, även när viruset är under kontroll med läkemedel.

– Vid en hiv-infektion skyddar typ-1 interferon i det första skedet när kroppen blir infekterad. Men om interferonet är kroniskt aktiverat, så blir det en överaktivering av immunförsvaret som i stället underlättar för hiv att sprida sig i kroppen, säger Cecilia Svanberg, postdoktor vid Linköpings universitet och huvudförfattare till studien, som publicerats i tidskriften PLOS Pathogens.

När immunförsvaret är kroniskt aktiverat leder det i längden till att flera olika sorters celler i immunförsvaret blir utmattade och fungerar sämre. Två viktiga celltyper som påverkas kallas dendritiska celler och T-celler.

I forskarnas experiment på mänskliga celler visade det sig att den kroniska aktiveringen av interferon uppstår just när dendritiska celler och T-celler är i kontakt med varandra. Det öppnar en möjlighet att återställa immuncellernas funktion.

– När vi behandlade cellerna med ett läkemedel, som i dag används för att behandla en annan sjukdom, blev immuncellernas funktion perfekt återställd. Det ser ut på samma sätt som när hiv inte är där, säger Cecilia Svanberg.

Läkemedlet, anifrolumab, blockerar typ-1 interferon och används för att behandla den autoimmuna sjukdomen systemisk lupus erythematosus, SLE. Andra forskargrupper har gjort studier på djur med hiv-liknande infektion och behandlat dem med antingen anifrolumabeller andra substanser med samma funktion. Då har mängden hiv-virus i blodet minskat och djuren har haft bättre hälsa.

– Att använda den här interferon-blockeraren tillsammans med existerande antiviral behandling kanske skulle kunna göra att personer med hiv mår bättre. Vi tycker att det vore värt att undersöka vidare, säger Marie Larsson, professor i virologi vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Studien har finansierats med stöd av bland andra Vetenskapsrådet och Region Östergötland.

Artikeln: HIV-1 derived oligonucleotides induce a type I IFN/STING dependent immune suppression reversible by targeting IFNARI, Cecilia Svanberg, Ravi Prasad Mukku, Sabri O. Besler, Francis R. Hopkins, Christopher Sjöwall, Sofia Nyström, Esaki M. Shankar och Marie Larsson, PLOS Pathogens, publicerad online den 13 januari 2026, doi: https://doi.org/10.1371/journal.ppat.1013868

För frågor, kontakta gärna:

Marie Larsson, professor, marie.larsson@liu.se, 013-28 29 87

Högupplösta pressbilder på forskarna kan laddas ner via Linköpings universitets pressbildsportal

Hiv i dag

• HIV, humant immunbristvirus, angriper de celler i immunförsvaret som ska skydda kroppen mot infektioner och sjukdom.
• År 2022 levde mer än 38 miljoner människor med hiv globalt. Av dessa hade mer än 75% tillgång till antiretrovirala mediciner som minskar nivåerna av virus i blodet.
• Hos runt en tredjedel av de personer som lever med hiv och tar antiretrovirala läkemedel återställs inte immunförsvarets funktion fullt ut. De kan bland annat ha låggradig inflammation i tarmen, och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och vissa typer av cancer.
• Hiv började spridas i början av 1980-talet.