Bristande kunskaper om enkel vårdhygien vid rotbehandlingar

God hygien är en viktig faktor för att en rotbehandling ska lyckas, något som är välkänt bland specialisttandläkare. Men inom allmäntandvården är kunskaperna sämre, visar en ny avhandling. Riktlinjer kring vårdhygien efterföljs inte heller i lika hög utsträckning. Brist på återkoppling, träning och tid uppges ligga bakom hygienslarvet.

Det är allmäntandvården som utför de allra flesta rotbehandlingarna i Sverige. För att se till att det inte finns några kvarvarande bakterier i tanden är god hygien centralt för att behandlingen kan lyckas.
– Vi vet att utfallet inte är optimalt, i en nygjord studie hade tredjedel av alla rotfyllda tänder tecken på inflammation vid rotspetsen. Jag ville veta om det fanns något som kunde förbättra resultatet, berättar Leona Malmberg, doktorand vid Odontologiska fakulteten på Malmö universitet.

Kunskapsluckor kring enkel vårdhygien
I sin avhandling har hon undersökt hur kännedomen om infektionskontroll under en rotbehandling ser ut inom allmäntandvården, bland annat genom enkätstudier med drygt 800 allmäntandläkare i Sverige och Norge. Svaren visade att det fortfarande finns kunskapsluckor kring enkel vårdhygien.
– Trots att de flesta menade att de följde rutinerna uppgav en av tio att de inte använde handsprit överhuvudtaget i samband med rotbehandlingen. Man använde bara handskar i stället.

Ett annat framträdande resultat var att en tredjedel inte hade fått gå någon fortbildning inom området efter grundutbildningen. Många kände inte heller till att det är mycket svårare att lyckas med behandlingen om en tand har en redan etablerad infektion.
– Det tyder på att man inte tagit till sig att det handlar om att förebygga infektion. Har man inte den förståelsen finns en risk att man inte tar vårdhygien på tillräckligt stort allvar.

Pressat schema kan leda till mer slarv
I en klinisk delstudie jämförde Leona Malmberg också hur rent det blev när allmäntandläkare tvättade inför en rotfyllning jämfört med specialisttandläkare. Skillnaden var stor: Hos allmäntandläkarna hade nästan en tredjedel av de tvättade arbetsfälten positiva bakterieprover efter desinfektion. Motsvarande siffra var sju procent på specialistmottagningen.

Studien gjordes under pandemin och visade stora förändringar över tid. I början, när allmäntandläkarna bara behandlade akutpatienter, så var det inte lika många positiva bakterieprover. Men ju längre studien pågick ökade andelen kontaminerade ytor. När de var tillbaka på sitt ordinarie schema var mer än hälften av bakterieproverna positiva.
– Det är tankeväckande och tyder på att hygienrutinerna följs sämre ju mer pressat schema man har. Även om egenansvaret är stort så behöver också organisationerna se till att deras medarbetare kan följa rutinerna, både genom tid i schemat och vidareutbildning, säger Leona Malmberg.

Kontaktuppgifter:
Leona Malmberg, doktorand vid Odontologiska fakulteten. Telefon: 040-665 87 89. Mail: leona.malmberg@mau.se

Läs mer om studierna:
Dessa delstudier ingår i avhandlingen:

• En tvådelad enkätstudie som ställde frågor kring allmäntandläkares infektionskontroll i samband med en rotbehandling, deras kunskapskällor och självbedömda lyckandefrekvens. 819 tandläkare besvarade enkäten.
• Två tvärsnittsstudier där det samlades in kvalitativ och kvantitativ data kring svensk tandvårdspersonals upplevelser under Covid 19-pandemin. Frågorna gällde även deras upplevelser av vad som försvårade eller underlättade deras möjligheter att följa riktlinjer kring handhygien. 1246 tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor ingick i studierna.
• En framåtblickande observationsstudie som utvärderade allmäntandläkares förmåga att minska kontaminering på tandytan innan en rotbehandling, jämfört med tandläkare på en specialistklinik. 353 tänder under rotbehandling ingick i studien; 153 i allmäntandvården och 200 i specialisttandvården.

Läs avhandlingen:
Endodontic Infection Control in General Dentistry: Barriers, Facilitators, and Clinical Practice