Bygger kunskap om autonoma system i framtidens försvar
Utvecklingen av autonoma system går i rekordfart, pådrivet av Rysslands anfallskrig mot Ukraina där drönare fått en central roll. FOI forskar på flera fronter om vad de autonoma systemen innebär för Försvarsmakten och den militära ledningen. En metod som används är taktiska krigsspel.
Drönare – eller unmanned aerial vehicle, en så kallad UAV – är än så länge det mest kända autonoma systemet. Men utvecklingen av autonoma system sker på fler domäner än i luften. Obemannade och autonoma farkoster tas fram för att användas såväl på marken som på vattenytan och under den.
– Vi klumpar ihop allt under begreppet autonoma system, men graden av autonomi är väldigt varierande. Det är allt från fjärrstyrda till högt automatiserade system, säger Peter Svenmarck, forskare på FOI:s avdelning Cyberförsvar och ledningsteknik.
Krigsspel för Sjöstridsskolan
Peter Svenmarck leder FoT-projektet Framtida ledning av autonoma samverkande system, som på uppdrag av Försvarsmakten undersöker hur militär ledning påverkas vid användning av autonoma system. De fokuserar på frågor om vem som ska leda systemen och på vilket sätt de kommer kunna bidra till helheten.
– Det är väldigt få som undersöker detta. Ofta fokuseras det på operatörens roll och interaktionen, säger Peter Svenmarck.
FOI började studera hur autonoma system påverkar militär ledning för snart tio år sedan. För att göra ämnet konkret landade man efterhand i att använda taktiska krigsspel.
Peter Svenmarck och hans kollegor tog fram ett spel för Markstridsskolan, UNI-KASS. När Sjöstridsskolan läste om det på FOI:s webbplats hörde de av sig till forskargruppen och undrade om de kunde göra ett liknande spel för sjöstrid. Det blev verklighet under 2025 och heter MUNI-KASS.
– Det har inte gjorts så mycket studier på autonoma system vid sjöstrid, så vi pratade med Sjöstridsskolan om vilka typer av system de var intresserade av. Det finns flera olika storlekar, och de var framförallt intresserade av mellanstora UAV:er som kan bära lite mer last och har lite mer uthållighet, säger Peter Svenmarck.
Sjöstridsskolan var också intresserade av mindre USV:er (unmanned surface vehicle) och mellanstora UUV:er (unmanned underwater vehicle) eftersom de kan bidra till sjöstriden samtidigt som de får plats att stationeras på och kontrolleras från korvetter och fregatter.
UAV med radar stor fördel i sjöstrid
Att göra ett spel för sjöstrid visade sig vara betydligt mer komplext än för markstrid, eftersom det finns många fler möjliga enheter och påverkansfaktorer i den marina miljön. Forskarna utvecklade ett särskilt stöd för spelledaren, för att hålla reda på alla parametrar och göra svåra beräkningar.
Därefter fick lärare i sjö- och undervattensstrid, chefer inom taktik eller undervattensstrid och specialistofficerare från Sjöstridsskolan testa spelet under en dag. I spelscenariot ska blå sida inta en av två hamnar, samtidigt som röd sida försvarar dem och kusten.
Resultaten låg i linje med det man tidigare sett när Markstridsskolan spelade.
– UAV:er med radar som kan se långt var en väldigt stor fördel. Det gjorde att blå sida hade full koll på vad röd sida gjorde, samtidigt som röd sida inte hade en aning om vad blå sida gjorde, säger Peter Svenmarck.
Yt- och undervattensfarkosterna användes mest för framskjuten spaning och skydd.
– För att få en lägesbild, i och med att de är obemannade så används de mer framskjutet och kan ta den första stridskontakten.
Undervattensdrönare för havsövervakning
I höstas gick Försvarets materielverk ut med att man köper in system av typen LUUV, Large Unmanned Underwater Vehicle. Försvarets materielverk beskriver det som en ”stor, obemannad och autonom undervattensdrönare, att likna vid en mini-ubåt utan besättning”. En LUUV är cirka sex meter lång och kan exempelvis spana efter minor och sensorsystem innan en bemannad ubåt kommer dit.
Men konceptet är fortfarande väldigt nytt, enligt Peter Svenmarck.
– Vi har haft många samtal med marinstaben, för de har väldigt mycket frågor. Senare i vår ska vi ha en workshop med operativ personal som är ute och gör spaning i Östersjön om hur man kan se på sådana här LUUV:er för havsövervakning, till exempel öster om Gotland.
Marinstaben är också intresserade av att få stöd när det gäller utvecklingen av sjöfartsskyddsoperationer i Östersjön, något som blivit en viktig fråga för Nato.
Peter Svenmarck är dessutom med i projektet Vägval stridsflyg där Saab studerar tekniker för framtida stridsflyg på uppdrag av FMV.
– Där kan man tänka sig en blandning av bemannade och obemannade plattformar som genomför uppdrag tillsammans. Jag är med för att bidra med kompetens i dialogen mellan FMV och Saab. När det gäller autonoma system är vi från FOI med lite överallt.