Byggnader som batterier – så kan flerbostadshus avlasta elnätet
I takt med att energisystemet förändras och andelen förnybar energi ökar, blir behovet av att anpassa energianvändning efter tillgång allt större. En studie från Högskolan i Halmstad visar att stomvärme – där byggnadens stomme används som värmelager – kan vara en del av lösningen.
– Ju mer av energin som kommer från sol och vind, desto viktigare blir det att kunna styra byggnadernas energianvändning efter tillgången. På så sätt kan vi ta vara på så mycket som möjligt av den förnybara energin, säger Johan Lind, doktorand vid Högskolan i Halmstad.
Stomvärme är ett lågtemperatursystem som värmer med hjälp av vattenburna värmeslingor som gjuts in i byggnadens bärande konstruktion. Till skillnad från radiatorer eller ytmonterade golvvärmesystem, där värmen avges mer direkt, fungerar konstruktionen som en buffert som kan lagra värme för att avge den vid en annan tidpunkt.
I Johan Linds forskningsstudie jämfördes stomvärme med andra vanliga uppvärmningssystem i flerbostadshus. Resultaten var tydliga – stomvärme visade sig vara det mest flexibla systemet; det kunde hålla en acceptabel inomhustemperatur längre när värmetillförseln stängdes av och återhämtade sig snabbare när den slogs på igen.
– Vi såg att värmetillförseln kunde stängas av i två dygn utan att temperaturen sjönk under komfortnivån, trots att utomhustemperaturen var noll grader. Det är en stor skillnad jämfört med exempelvis radiatorsystem, där temperaturen sjunker mycket snabbare, säger Johan Lind.
Flexibilitet för ett hållbart energisystem
Ett av de viktigaste resultaten i studien är hur stomvärme kan bidra till att förskjuta energianvändningen. Genom att ladda upp byggnaden med värme när energin är billig och förnybar, och sedan släppa ut den gradvis, minskar behovet av energi under tider med stor efterfrågan, till exempel då det är stor belastning på elnätet.
– Det här handlar inte om att spara energi, utan om att använda den vid rätt tidpunkt. Genom att flytta energianvändningen till tider när det finns ett överskott på energi kan vi minska både kostnader och klimatpåverkan, säger Johan Lind.
En möjlig lösning – men inte utan utmaningar
Trots sina fördelar är stomvärme fortfarande en relativt ovanlig lösning i flerbostadshus. En utmaning är att systemet reagerar långsammare på temperaturjusteringar, vilket är en nackdel om boende vill kunna ändra temperaturen snabbt.
– Stomvärmesystemet håller en jämn temperatur i hela byggnaden eftersom värmen avges från både golvet och taket på varje våningsplan. Dessutom har systemet en förmåga att reglera sig själv, vilket också bidrar till att temperaturen hålls jämn, säger Johan Lind och tillägger:
– En fördel med stomvärme är att den kan användas för kylning under sommarhalvåret.
Stomvärme kan bidra till ett mer flexibelt och resurseffektivt energisystem. Förutom de klimatmässiga fördelarna kan tekniken även leda till ekonomiska besparingar genom lägre energikostnader och minskad belastning på elnätet.
– Vi ser en stor potential här. Byggnader står för en stor del av energianvändningen, och den stora värmelagringskapaciteten i flerbostadshus är en resurs som inte utnyttjas fullt ut. Genom att använda dem smartare kan vi skapa ett mer hållbart energisystem, säger Johan Lind.
Pressbilder
Bildlänk: https://via.tt.se/data/images/public/1723832/3829847/f936815e-6d9c-4cef-b025-23254c855960.jpg
Foto: Magnus Karlsson
Bildtext: Johan Lind, doktorand vid Högskolan i Halmstad.
Länkar
Vetenskaplig artikel i tidskriften Energy and Buildings
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378778825000751
Forskningsprogrammet ProActS
Forskning vid Akademin för företagande, innovation och hållbarhet
Kontaktuppgifter
