Civilsamhället spelar en viktig roll i cancerrehabilitering
I dag botas fler människor som får cancer och många lever längre efter genomförd cancerbehandling. Det kan innebära ett liv med kvarvarande besvär. I övergången från att vara patient med cancer till en person med erfarenhet av cancer spelar civilsamhället en viktig roll, vilket det krävs mer kunskap om.
I dag botas fler människor som får cancer och många lever längre efter genomförd cancerbehandling. Det kan innebära ett liv med kvarvarande besvär. I övergången från att vara patient med cancer till en person med erfarenhet av cancer spelar civilsamhället en viktig roll, vilket det krävs mer kunskap om.
Behovet av cancerrehabilitering ökar i takt med fler som överlever cancer
– En avslutad cancerbehandling innebär inte automatiskt ett avslut på de utmaningar som följer med cancer. Behovet av cancerrehabilitering ökar i takt med fler som överlever cancer. Vår studie har genom en litteraturöversikt tittat på deltagares erfarenheter av cancerrehabilitering samt civilsamhällets roll i rehabilitering efter genomgången cancer i de nordiska länderna. Resultatet visar att få studier finns publicerade om civilsamhällets roll i cancerrehabilitering trots att civilsamhället spelar en viktig roll, säger Hanna Gabrielsson, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna bakom studien.
Området är fortfarande relativt outforskat och det råder också en viss otydlighet kring vilka rehabiliteringsinsatser som efterfrågas och vilka aktörer som erbjuder dessa i samhället. Något som bidrar till svårigheten att få en klar bild av hur det ser ut är att cancervården i Sverige organiseras på regional nivå vilket bland annat innebär att regionerna utformar egna vårdprogram där rehabilitering sällan är en integrerad del.
Samarbete mellan sjukvård och civilsamhällets organisationer är angeläget
– En förklaring till att området är outforskat kan vara att vi i Sverige har haft en tradition av att staten är den framträdande aktören som tillhandahåller vård, och därmed inte har haft civilsamhällesorganisationer tätt knutna, som är mer vanligt i andra länder. En annan förklaring kan vara att antalet överlevare efter cancer ökar och därmed insikten om rehabiliteringsbehov, gruppen är relativt ny, förklarar Hanna Gabrielsson.
– Med ökade sjukvårdskostnader och en hårt belastad offentlig sektor, kan civilsamhällets insatser ses som en betydande resurs. Ett tydligare fokus på möjligt samarbete mellan sjukvård och civilsamhällets organisationer och en mer tydlig bild av de olika aktörerna är angeläget, säger Hanna Gabrielsson.
Studien har genomförts i samarbete mellan Röda Korsets Högskola och Marie Cederschiöld högskola.
Mer information
Kontakt
Hanna Gabrielsson, PhD, lektor vid Hälsovetenskapliga institutionen vid Röda Korsets Högskola, +46 (0)8 – 587 516 52 hanna.gabrielsson@rkh.se
