Datorsimulering ökade förståelsen för flyktingar
Med hjälp av datorsimulatorer går det att få bättre förståelse för flyktingars situation. Det visar en ny studie där 148 tonåringar har fått slumpmässiga flyktvägar, med olika start- och slutdestinationer. Längs vägen stötte de på oförutsägbara händelser som påverkade resan. Erfarenheter från spelet gjorde att synen på migration delvis förändrades.
Utgångspunkten för forskarna har varit att se om det går att förbättra nuvarande vanliga undervisningsmetoder som används för att lära ut om migration. En vanlig undervisningsmetod är att lärare redogör för internationell migrationsstatistik. Med den undervisningsdesign som testas i studien går det att istället skapa ett mer elevaktivt förhållningssätt, där eleverna utvecklar förståelse för migration genom att själva uppleva situationen.
148 personer en början
I studien deltog 148 elever (14–19 år) från fem svenska skolor. Eleverna genomförde individuella och slumpmässiga digitala flyktingresor från Mellanöstern och Nordafrika till valfria länder runtom i världen. Simulationen handlar om att få känna på en slumpmässigt skapad persons liv från födsel till död i ett annat land, där man som spelare ska försöka både navigera omvärldshändelser som påverkar ens livssituation och förbättra sina livsvillkor med de medel som man har och skaffar sig.
– Vi visar att elever kan utveckla en djupare förståelse för migration genom att själva uppleva en simulerad migrationsresa. I en tid av polariserad migrationsdebatt och omfattande desinformation ger det här nya möjligheter att arbeta evidensbaserat med attitydfrågor. Det är som att Hans Roslings modeller för att bemöta faktaresistens möter datorspel, säger Thomas Nygren, professor vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Kritiskt förhållningssätt och faktagranskning
Simuleringen bygger på korrekta, forskningsbaserade data om migration och kombinerar spelmekanik med faktabaserade beslutssituationer. Spelupplevelsen består av att arbeta med både ett kritiskt förhållningssätt och faktagranskning genom interaktivt deltagande. Innan studien mättes elevernas attityder till olika samhällsfrågor kopplade till migration. Samma sak gjordes efter att de genomfört datorsimuleringen. Ungefär 25 procent av deltagarna försökte migrera, men lyckades inte att nå sina destinationsländer på grund av ekonomiska hinder, begränsade resvägar till andra länder, sjukdom eller död.
– Det är inte så förvånande att många elever inte lyckades migrera sina karaktärer. I verkligheten är migration ofta svårt att genomföra, särskilt från vissa delar av Mellanöstern och Nordafrika där många lever i stor ekonomisk utsatthet. Det krävs goda förutsättningar, till exempel pengar och god hälsa, säger Markus Al-Afifi som är studiens huvudförfattare.
Ögonöppnare för många
Under spelets gång behövde eleverna därför försöka skapa sådana förutsättningar för att deras karaktärer senare i livet skulle ha möjlighet att migrera, vilket inte alltid var så enkelt beroende på i vilket land de föddes och med vilka resurser de hade med sig från födseln.
– Det här spelet kan nog vara en ögonöppnare för många elever som tror att möjligheten att migrera står vidöppen för alla, oavsett omständigheter, säger Markus Al-Afifi.
Analysen visade att:
• Eleverna visade signifikant ökad social förståelse efter simuleringen
• Effekterna påverkades av elevernas tidigare kunskaper, grundattityder och upplevt lärande
• Det gick inte att se någon statistiskt säkerställd förändring i politisk förståelse
Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i en vetenskaplig teori (intergroup contact theory) som visar att kontakt mellan grupper kan minska fördomar. När direkt kontakt inte är möjlig – som i en klassrumssituation – kan en simulering fungera som en strukturerad, pedagogisk form av indirekt erfarenhet. Resultaten analyserades med tre olika vetenskapliga verktyg (Wilcoxon signed-rank test, hierarkisk regressionsanalys och interaktionsanalys).
Resultaten i studien visar bland annat att elever:
• Kan utveckla ökad empati och social förståelse för invandrare
• Utvecklar förståelse för invandrare i olika grad baserat på vilka förkunskaper om orsaker till migration som de har
Datorsimuleringen kan också bidra till att elever:
• Kan få insikt i orsaker till migration
• Kan förstå hur strukturella villkor påverkar individuella flyktbeslut
• Kan uppleva agens, osäkerhet, risk och begränsade handlingsalternativ utifrån ett förstapersonsperspektiv i samband med migration
– Genom att använda strukturerad och faktabaserad information kan den här typen av simuleringar ge elever en nyanserad och datainformerad förståelse av globala migrationsmönster. Samtidigt visar resultaten att politiska policyuppfattningar om invandrares rättigheter är mer stabila och inte förändras lika lätt genom en enskild intervention av detta slag, säger Markus Al-Afifi.
Artikeln: Al-Afifi, M., & Nygren, T. (2026). Gaining tolerance of immigrants through simulating migratory experiences: Quasi-experimental evidence from secondary school classrooms. Computers & Education, 105603. DOI: 10.1016/j.compedu.2026.105603
Kontakta forskaren:
Markus Al-Afifi, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, e-post: markus.al-afifi@edu.uu.se, telefon: 018-471 24 21, 073-333 74 42