De flesta studenter läser kurslitteraturen – men yngre läser mindre än äldre

En majoritet av Sveriges studenter läser det mesta av sin kurslitteratur, och tycker också att den är enkel att förstå. Men yngre studenter läser betydligt mindre än sina äldre studiekamrater. Det visar en ny undersökning från Chalmers, som kastar ljus över diskussionen om en läskris inom högre utbildning.

Rapporten ”Läsning i högre utbildning: En kvantitativ studie om studenters läsvanor på svenska och engelska” baseras på en enkätundersökning med 1 000 slumpmässigt utvalda svenska studenter som har svarat på frågor om sina läsvanor och sin läsförståelse. Resultaten visar att 72 procent läser större delen av den obligatoriska, svenskspråkiga kurslitteraturen, och 86 procent tycker att den är enkel att läsa och förstå.

Undersökningen är en av få större genomlysningar av läsning inom högre utbildning som hittills har gjorts. Arbetet har letts av Hans Malmström, biträdande professor vid Chalmers institution för vetenskapens kommunikation och lärande. Han påpekar att mer kunskap om studenters läsning är efterfrågad av många intressenter, och anser att undersökningen bidrar med viktiga insikter i den pågående debatten om svagare läsförmåga bland studenter. Hans Malmström framhåller att vidden av det upplevda problemet till stor del beror på vilka förväntningar som finns.

– Det är knappast realistiskt att tro att alla studenter alltid ska läsa all kurslitteratur. Att resultaten visar att en övervägande majoritet av studenterna läser och tar till sig kurslitteraturen tycker jag inger visst hopp, och ger anledning att reflektera över omfattningen av läskrisen inom högre utbildning som just nu diskuteras, säger han.

Skillnad i ålder och ämnesområden

Samtidigt visar undersökningen att det finns stora skillnader mellan olika grupper av studenter. Ett tydligt resultat är att yngre studenter läser mindre än sina äldre studiekamrater.

–  Det är möjligt att yngre studenter hanterar akademiska texter på andra sätt än äldre, och exempelvis använder digitala resurser eller sammanfattningar mer. Det kan också handla om förändrade läsvanor över tid hos den yngre befolkningen. Men även om yngre studenter är mindre benägna att läsa jämfört med äldre studenter läser en majoritet fortfarande merparten av litteraturen, säger Linda Eriksson, doktorand vid Örebro universitet, och en av medförfattarna till rapporten.

Läsvanorna varierar också mellan ämnesområden. Studenter inom humaniora och konst läser mest: 86 procent läser all eller nästan all kurslitteratur. Studenter inom teknik läser minst och här är motsvarande siffra 61 procent.

Språket spelar roll

En annan slutsats från undersökningen är att språket inverkar på läsningen. När kurslitteraturen är på engelska sjunker benägenheten att läsa märkbart.  

– En tredjedel av studenterna säger att de bara läser en mindre del eller ingenting alls när kurslitteraturen är på engelska. Detta kan få konsekvenser för lärandet, eftersom mycket av kurslitteraturen är på engelska, säger Hans Malmström.

– Det här är angelägna resultat för oss, säger Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet som är samverkanspartner i undersökningen. Valet av kurslitteratur innebär alltid också ett språkval, och den här studien kan öka medvetenheten om vilka konsekvenser språkliga val kan få.

Viktigt att hantera utmaningarna

Hans Malmström tycker att undersökningen tydliggör att frågan om studenters läsförmåga är komplex.

– Resultaten visar att en majoritet av studenterna verkar hantera den akademiska läsningen väl. Trots det finns det mindre grupper av studenter som riskerar att hamna i en kunskapsmässig marginalisering för att de inte läser tillräckligt och/eller inte förstår. Hur högre utbildning, men även grund- och gymnasieskolan, väljer att hantera dessa utmaningar kan ha långtgående konsekvenser, framför allt för enskilda studenters lärande, säger han.

Undersökningen i korthet

Rapporten ”Läsning i högre utbildning: En kvantitativ studie om studenters läsvanor på svenska och engelska” är ett samarbete mellan Chalmers, Örebro universitet och Språkrådet. Undersökningen genomfördes av Verian och baseras på en enkät med 1 000 slumpmässigt utvalda studenter i Sverige från ett riksrepresentativt urval. Datan är viktad för att underlätta jämförelse mellan olika undergrupper av studenter. Rapporten fokuserar på studenters akademiska läsvanor, deras preferenser för svenska eller engelska texter, samt hur väl grundskola och gymnasium har förberett dem för akademisk läsning.

Mer om resultaten

Nedan presenteras ett urval av resultaten ur rapporten. Svarsalternativet vet ej/tveksam gör att summan av procentsiffrorna som redovisas inte alltid blir 100 procent.

Så läser studenter i olika åldersgrupper (svenskspråkig kurslitteratur, helgruppsnivå)

Läser det mesta eller allt

• 18–29 år: 65 procent
• 30–44 år: 81 procent
• 45-59 år: 96 procent
• 60-79 procent: 90 procent

Läser en mindre del eller inget

• 18–29 år: 27 procent
• 30-44 år: 17 procent
• 45-59 år: 4 procent
• 60-79 procent: 0 procent

Så läser studenter inom olika ämnesområden (svensk kurslitteratur, helgruppsnivå)

• Studenter inom humaniora och konst läser mest kurslitteratur: 86 procent läser allt eller nästan allt.
• Studenter inom teknik läser minst: 61 procent läser allt eller nästan allt.

Så läser studenter svensk kontra engelsk kurslitteratur (helgruppsnivå)

• 72 procent av studenterna läser det mesta eller allt av den svenskspråkiga kurslitteraturen, och 27 procent uppger att de läser en mindre del eller ingenting alls.
• Motsvarande siffror för engelsk kurslitteratur är: 60 procent av studenterna läser det mesta eller allt, och 33 procent läser en mindre del eller ingenting alls.
• 86 procent tycker att det är enkelt att förstå svenskspråkig kurslitteratur, medan motsvarande siffra för engelska texter är 61 procent; framför allt studenter på grundnivå har det svårare med engelska texter.
• En majoritet av studenterna, 70 procent, föredrar akademiska texter på svenska framför texter på engelska.

 Förberedelse för akademisk läsning

• 61 procent av studenterna uppger att grundskolan och gymnasiet har förberett dem för akademisk läsning på svenska.
• Motsvarande siffra för engelska texter är 41 procent.

För mer information, kontakta:

Hans Malmström, biträdande professor, institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande, Chalmers tekniska högskola, mahans@chalmers.se, 070 996 62 16.

Linda Eriksson, doktorand, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro Universitet, linda.eriksson@oru.se

Linnea Hanell, språkvårdare, avdelningen Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen, linnea.hanell@isof.se, 070 757 64 82.