De sämst ställda i Europa har fått det bättre
Ny forskning från Umeå universitet, publicerad i International Journal of Sociology, har studerat hur väl de sämst ställda i 33 europeiska länder har mått mellan 2002 och 2018. Studien, baserad på data från European Social Survey och som har intervjuat hundratusentals européer vartannat år sedan 2002 , visar att de sämst ställda har fått det bättre.
Forskare vid Umeå universitet, Johannes Frech, filosofie magister i filosofi, Filip Fors Connolly, forskare och docent i sociologi och Mikael Hjerm, professor i sociologi, har observerat stora skillnader mellan länderna när det gäller de sämsta ställdas livstillfredsställelse. Bland de länder där de sämst ställda rapporterade högst livstillfredsställelse fanns Nederländerna, Finland, Schweiz, Norge och Sverige.
Trenden visar på ett positivt tecken då livstillfredsställelsen för de sämst ställda har förbättrats i nästan alla länder under den period som studerats pågick. Särskilt märkbara förbättringar observerades i Polen, Tyskland och Tjeckien. Dessutom ökade livstillfredsställelsen för de sämst ställda mer än genomsnittet för hela befolkningen i de flesta länder, vilket i sin tur kan förklaras av en förbättrad ekonomisk situation för denna grupp.
– Vår studie tider på att de med lågt välbefinnande har mest att vinna på ekonomisk tillväxt, säger Filip Fors Connolly.
Mindre utrymme för förbättringar
Förbättringarna i Sverige, Norge och Finland var marginella eller nästan obefintliga, både för de sämst ställda och hela befolkningen. Det antyder att det kan finnas en mättnadspunkt när det gäller livstillfredsställelse. Länder som redan har högt välbefinnandenivå har mindre utrymme för ytterligare förbättringar jämfört med de som började från ett lägre nivå.
Studien betonar vikten av att inte söka på befolkningens samlade ställning utan också under en särskild ställning som har ställts till förfogande.
– Vår studie ger nya insikter om situationen för de med lägst välbefinnande i Europa. Att lägga på de sämst ställda är viktigt för ett policyperspektiv för att skapa ett bättre samhälle, tillägger Johannes Frech.
