Delat ledarskap en nyckel till Ukrainas motståndskraft
En ny studie visar hur Ukrainas offentliga chefer omformade sitt ledarskap mitt i krig och kris. Från en auktoritär tradition formad av arvet från Sovjetunionen, växte ett distribuerat arbetssätt fram – präglat av samarbete, ansvarstagande och kollektivt beslutsfattande.
– Vi ser hur offentligt ledarskap i Ukraina gått från att vara toppstyrt till något som delas – mellan kollegor, myndigheter och medborgare. Det var inte en nödlösning, det var en utveckling som hade börjat långt tidigare, säger Olena Shevtsova, forskare i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola.
Ukraina har sedan Rysslands fullskaliga invasion hela tiden lyckats upprätthålla en fungerande offentlig förvaltning. Syftet med studien har varit att försöka förstå hur de lyckats vara så motståndskraftiga. Resultaten visar på ett skifte i ledarskapsideal, från en toppstyrd och auktoritär kultur före 2014 till mer inkluderande och horisontella arbetssätt, särskilt efter invasionen 2022.
Tre nivåer av ledarskap
Studien bygger på 15 djupintervjuer med offentliga chefer i Ukraina, från lokal till nationell nivå. Frågorna handlade om hur de uppfattar sitt uppdrag mitt i en pågående kris och hur de faktiskt får arbetet att fungera. Intervjupersonerna berättar hur kriget tvingat fram det som kallas ett distribuerat ledarskap, att ansvaret behövt delas inom och mellan organisationer och sektorer.
Tre nivåer av den här typen av delat ledarskap har identifierats:
– Inom organisationen: där personer bytte roller efter behov.
– Mellan myndigheter: exempelvis när pass till ukrainska medborgare i utlandet krävde samarbete mellan migrationsmyndighet och utrikesdepartement.
– Mellan sektorer: där civilsamhällets förslag i vissa fall fick avgöra, som vid namnbyten på gator.
– Vi såg fall där civilsamhället inte bara blev lyssnat på – utan där deras förslag faktiskt avgjorde. Till exempel vid namnbyten på gator valde myndigheterna i många fall helt enkelt det som medborgarna föreslog. Det var ett sätt att hantera alla de kriser som följde i krigets spår. De agerade lokalt, situationsanpassat och tillsammans. Det är vad vi kallar “leadership as practice”, säger Olena Shevtsova.
Studiens relevans utanför Ukraina
Även om varje kris är unik, menar Olena Shevtsova att resultaten från studien är relevanta långt utanför Ukrainas gränser.
– Mycket tidigare forskning om krisledarskap utgår från idén om den starka, ensamma ledaren. Här visar vi att samverkan, delat ansvar och flexibilitet kan vara minst lika avgörande – särskilt i offentlig sektor, säger hon.
Hon understryker samtidigt att det ukrainska exemplet inte uppstod i ett vakuum.
– Vi såg den här utvecklingen redan innan kriget. Vi vet inte om ett land utan kollektivistiska ledarskapsideal skulle kunna göra samma förflyttning. Det som hände i Ukraina byggde på en “prepared soil”, säger Olena Shevtsova.
”Vi skapade kunskapen tillsammans”
Olena Shevtsova lyfter särskilt fram intervjupersonernas vilja att bidra som avgörande för studiens resultat.
– Det som överraskade mig mest var hur öppna och ärliga de var. De ville verkligen dela med sig av sina erfarenheter och bidra till forskningen. Det gjorde hela studien möjlig.
Hon ser arbetet som ett gemensamt kunskapsskapande – mellan forskare och praktiker mitt i en pågående kris.
– Vi vill verkligen tacka våra respondenter. Det här var inte bara vår studie. Det var deras också.
Kontaktinformation
Sophia Nilsson, forskningskommunikatör
0722-10 14 53
sophia.nilsson@sh.se