Den svenska modellen, ny teknik och maktbalansen på arbetsmarknaden
Teknologisk utveckling antas ofta leda till högre produktivitet, växande överskott, stigande löner och ett ökat välstånd. Införandet av AI, automatisering och digitalisering riskerar dock att bryta detta positiva samband. Ny forskning vid BTH visar att den svenska modellen – som utgår från ett mer jämbördigt maktförhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare – kan bidra till driva den nya tekniken i en mer positiv riktning.
I en doktorsavhandling i industriell ekonomi undersöker Fredrik Söderqvist hur maktbalansen på arbetsmarknaden och arbetsplatsen kan påverkar löner, inkomster och den teknologiska inriktningen inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Den tvärvetenskapliga avhandlingen undersöker hur kollektivavtal tecknats inom gig-ekonomin, hur övervakning och automation förhandlats inom ramarna för facklig samverkan i svensk gruvindustri, mäter arbetstagares individuella och kollektiva förhandlingsmakt på arbetsmarknaden, samt följer hur inkomster och löner utvecklats i välfärdsyrken när fler arbetsgivare tillkommer på lokala arbetsmarknader vid privatiseringar.
Resultaten pekar på att arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll att jämna ut den obalans som kännetecknar de flesta arbetsmarknader. Ett relativt jämbördigt partsförhållande kan även bidra till att svenska arbetstagare har en relativt positiv syn på ny teknik och organisatorisk förändring jämfört med de flesta länder. Om den svenska modellen kan säkra trygghet i omställning och ge arbetstagare ett inflytande över hur ny teknik implementeras på arbetsplatserna kan detta bidra till ökad produktivitet, växande överskott och ett ökat välstånd.
Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Onsdag 12 juni 2024
Tid: Kl 13:15
Plats: Sal J1630 samt via Zoom. Avhandling och abstrakt.
För mer information, kontakta Fredrik Söderqvist via e-post: fredrik.soderqvist@bth.se eller via telefon: 076-115 67 63.
