Dialog och digital kommunikation i svenska kommuner

Förutsättningarna för svenska kommuners kommunikation är i rörelse, där viss kommunikation kan tillskrivas större värde eller betydelse än annan. Ofta tillgrips kommunikation som en lösning på problem som kommunen möter. Det menar André Baltz i en ny avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet om dialog och digital kommunikation i svenska kommuner.

Lagar, regler, normer, krav och förväntningar utgör förutsättningar för kommuners arbete med dialog och digital kommunikation berättar André Baltz. I avhandlingen svarar representanter på hur kommuner prioriterar och anpassar vad som de ska kommunicera; de signalerar om vad som är lämpligt.

– Vad som ska kommuniceras är också föremål för förhandlingar i organisationen. Professioner kan till exempel se kommunikation på olika sätt och därmed också dra olika slutsatser om hur och varför man som myndighet ska kommunicera. De gäller också chefer på olika nivåer, medborgare och externa aktörer med intresse i organisationen, säger André Baltz.

– Man kan till exempel tycka att varumärkesbyggande och marknadsföring är ett slöseri med skattepengar, men för politiker och en del tjänstepersoner kan det snarast framstå som rationella lösningar på en rad olika problem. För vissa kommuner handlar det om överlevnad – kommer det inte mer människor och investeringar till kommunen klarar man inte framtidens samhällsservice.

Både möjligheter och utmaningar

Han framhåller vidare att kommunikation framstår som något som kan formas och tillgripas i olika sammanhang, men ofta handlar det om att lösa ett problem. Alltifrån att informera om hur du ansöker om skolskjuts till att lösa större samhällsproblem tenderar att bli kommunikationsfrågor. Det medför både möjligheter och utmaningar för kommunikatörer och andra som arbetar med kommunikationsfrågor i kommuner.

– Kan man visa att kommunikationen gör nytta kan man såklart få ännu mer resurser att lägga på kommunikationen, samtidigt vet vi att många strukturella problem kräver politiska lösningar och att det finns begränsat med resurser. Det finns även en frustration även inom kommunikatörskollektivet, man får så att säga ”omöjliga” uppdrag.

Dialog och sociala medier

En blick på kommuners närvaro och anpassning till Facebook över tid påvisar en övergång från administrationens skrivna till de sociala mediernas visuella kultur. Även om Facebooksidorna fortfarande påminner mycket om den kommunala hemsidan går det att skönja en något lättare stämning och språkbruk. Inblandat i samhällskommunikation och marknadsföring finns även embryon av lägerelden.

– På sociala medier, till skillnad från mycket annan kommunikation, kan man se tendenser på kommunikation där det primära syftet är socialt. Det handlar om vardagliga aspekter, som att tala om vädret eller hur vackra träden är vid höstens intåg. Det är något väldigt mänskligt, men min tolkning är att det blir ett sätt att stärka relationen till medborgaren och ”testa” ifall kommunikationsvägen är öppen.

André Baltz säger vidare att dialogarbete är något som är mindre vanligt i sociala medier. Svenska kommuner är duktiga på att nyttja sociala mediers tekniska infrastruktur för att sprida information, men mindre så när det kommer till den sociala infrastrukturen.

– På de kommunala Facebooksidor jag studerat mellan 2009 och 2018 kan man inte säga att det sker någon ”dialog”, kommunerna tydliga med att dialog ska ske någon annanstans, och allra helst ”off-line”.

Dialog är tids- och resurskrävande, ofta finns det även en strävan mot att kunna kvantifiera åsikter och röster som förstås stå vid den politiska sidlinjen.

– Tjänstepersonerna jag intervjuat framhåller dialog och i förlängningen deltagande som något väldigt viktigt, inte minst genom att de leder fram till bättre beslutsunderlag och att människor som annars kanske inte gör sin röst hörd får möjlighet att delta.

Om disputationen

Avhandlingen Dialog och digital kommunikation i svenska kommuner finns publicerad digitalt

Disputationen äger rum fredag 4 oktober, kl. 13:00-15:00, Samhällsvetarhuset, Lindellhallen 4 i UB.A.220.

Opponent är Magnus Fredriksson, professor, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.

Kontakt: André Baltz

Om Företagsforskarskolan

André Baltz doktorsavhandling är en del av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.

Företagsforskarskolan vid Umeå universitet bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena nytta för både samhället och den externa parten samtidigt som en utbildning av nya högkvalitativa forskare sker.

Doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket.

Forskarskolan är öppen för alla discipliner och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.

Läs mer på Företagsforskarskolans hemsida