Digitala centralbanksvalutor kan leda till mer auktoritärt penningsystem varnar forskare

– Kryptovalutor ses som ett hot då de agerar vid sidan av det etablerade penningsystemet med centralbanker och affärsbanker. Centralbankerna vill genom egna digitala valutor ha kontroll över detta system och fortsätter de längs denna väg riskerar de att tränga undan privata aktörer och minska marknadens makt, ja risken är till och med att affärsbankerna trängs undan, säger Thomas Marmefelt, docent vid Åbo Akademi och lektor i nationalekonomi vid Södertörns högskola som ligger bakom rapporten Central Bank Digital Currencies and International Crises: Toward an Authoritarian International Monetary Order. 

Kryptovalutorna har sitt ursprung i idéer om digitala pengar för internet och användning av kryptografi under 1980-talet. Under 1990-talet började digitala kontanter utvecklas. Bitcoin och blockkedjan lanserades 2008 och kryptovalutorna har växt sig starka under 2010-talet. Ethereum, som möjliggör smarta kontrakt, lanserades 2015. Tekniken bakom dagens kryptovalutor kallas blockkedjeteknik där alla transaktioner registreras i en distribuerad liggare och därmed blir spårbara. Men de digitala valutorna är instabila och kan snabbt gå upp och ner i värde.

– Det ledde fram till utvecklingen av det som kallas stablecoins, kryptovalutor knutna till en officiell valuta, uppbackade av tillgångar. Från centralbankernas sida vill man förhindra att den typen av digital valuta får för stor roll, då stabila kryptovalutor kan leda till att fler människor börja använda dem i stället och därmed går vid sidan av det etablerade penningsystemet, säger Thomas Marmefelt.

Handlar om kontroll

I ett försök att stävja den utvecklingen har centralbanker världen över, inklusive Sveriges Riksbank, sett över möjligheterna att själva skapa det som kommit att kallas central bank digital currencies (digitala centralbanksvalutor). I vissa länder har en sådan valuta redan lanserats, såsom Bahamas, Jamaica och Nigeria. I Kina används den på prov inom vissa områden medan Sverige inte lanserat sin e-krona ännu.

– Ett argument för att införa digitala centralbanksvalutor är kunna skapa ett så kontantfritt samhälle som möjligt. Men Sverige är redan där. Jag ser mer att det handlar om kontroll, säger han.

Kriser kan förstärka trend med digital ekonomi

Thomas Marmefelt ser i sin forskning hur kriser som covid-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina förstärkt trenden mot en statligt styrd, digitaliserad ekonomi. I studien som bygger på analyser av publikationer från Bank for international Settlements lyfter han hur digitala centralbanksvalutor fungerar som instrument i ekonomisk krigföring men också har potential att skapa en auktoritär global penningordning.

– I öppna samhällen råder balans mellan politiska företag och marknadsföretag, de kompletterar varandra. Men med digitala centralbanksvalutor får man ett politiskt företag som tränger undan marknadsföretag, avslutar Thomas Marmefelt.

Kontakt

Sophia Nilsson, forskningskommunikatör
sophia.nilsson@sh.se

Presstelefon: 072 – 454 55 14