Digitala möten påverkar prestation och mående
Digitala möten har blivit en självklar del av arbetslivet. Allt fler arbetsgivare rekryterar geografiskt utspridda team och allt fler erbjuder flexibilitet att arbeta från andra platser än kontoret. Allt för att kunna konkurrera om de främsta talangerna. Men det finns nackdelar med digitala möten, kopplat till hur vi mår och hur vi presterar. Det menar Britta Nordin Forsberg, universitetslektor och forskare inom organisation och ledarskap vid Mälardalens universitet (MDU). Britta Nordin Forsberg forskar bland annat om hur digitala mötesformer påverkar oss människor och vår kognitiva upplevelse av den tvådimensionella värld som digitala möten utgör. I pm:et som är bifogad listar hon varför digitala möten kan göra att vi både presterar och mår sämre.
Digitala möten har blivit en självklar del av arbetslivet. Allt fler arbetsgivare rekryterar geografiskt utspridda team och allt fler erbjuder flexibilitet att arbeta från andra platser än kontoret. Allt för att kunna konkurrera om de främsta talangerna. Men det finns nackdelar med digitala möten, kopplat till hur vi mår och hur vi presterar. Det menar Britta Nordin Forsberg, forskare inom organisation och ledarskap vid Mälardalens universitet (MDU).
Britta Nordin Forsberg forskar bland annat om hur digitala mötesformer påverkar oss människor och vår kognitiva upplevelse av den tvådimensionella värld som digitala möten utgör. Här listar hon varför digitala möten kan göra att du både presterar och mår sämre.
1. Digital möteströtthet
Under pandemin blev digitala möten räddningen för många arbetsplatser. Arbetet kunde fortsätta utan att bidra till smittspridning på ett fullsatt kontor och det fanns redan digitala tjänster som Zoom, Teams och Skype. Samtidigt blev det tydligt att de digitala mötena verkade leda till en särskild slags kognitiv trötthet, så kallad “zoom fatigue”, något många än idag vittnar om.
2. Digitala möten i 2D kräver mer mentalt fokus
I ett fysiskt möte tolkar du hela tiden automatiskt den icke-verbala kommunikation som sker. När du inte ser någons hela kroppsspråk arbetar i stället din hjärna hårt för att “fylla i luckorna”. Du behöver också anstränga dig mer i din egna kommunikation för hela att tydligare visa vad du tycker. Din hjärna är helt enkelt inte anpassad till att begränsas till en tvådimensionell värld.
3. Att se andra på nära håll är stressande
I digitala möten sitter deltagare som framför en publik. Du ser dina kollegor vända rakt mot dig i stället för att uppmärksamheten riktas omväxlande mot olika personer utifrån vem som talar. Dessutom är “publiken” väldigt närgången. Deras ansikten är visuellt mycket nära ditt eget, och håller ögonkontakt med dig ovanligt mycket. Det tolkar din hjärna som en väldigt intensiv social interaktion.
4. Du fastnar i onaturligt stillasittande
I digitala möten sitter du ofta mer stilla jämfört med fysiska möten. Dels för att inte “försvinna ur bild”, dels för att du inte behöver förflytta dig fysiskt mellan olika möten. När du också ser dig själv på skärmen, blir du mer självmedveten och anstränger dig för att vara stilla på ett sätt som egentligen inte är naturligt för dig.
5. Du är på samma plats, men samtidigt inte
Att samlas i ett digitalt möte innebär en upplevelse av att vara på samma plats, samtidigt som du och dina kollegor faktiskt befinner sig i olika fysiska rum. Vårt fokus är på varandra men vi är fysiskt på olika platser, vilket skapar ett ”mentalt gränsland” som kan vara tröttande för våra hjärnor.
6. Digitala möten kan försämra kreativitet och social gemenskap
Digitala möten blir mer uppgiftsorienterade och mindre relationsorienterade än fysiska möten. Det naturliga sociala samspelet med andra på arbetsplatsen försvinner vilket gör det svårare att skapa resultat på jobbet. Det extra fokus som digitala möten kräver har dessutom visat sig leda till minskat kreativt tänkande. När vi människor inte upplever gemenskap och tillhörighet mår vi sämre och presterar sämre.
Det finns också många fördelar
Det finns självklart många viktiga fördelar med digitala möten och distansarbete, annars skulle vi ha övergett dem efter pandemin, menar Britta Nordin Forsberg. Men en ökad kunskap behövs för att vi ska må bra.
”Vi kan inte, och vi ska inte, stoppa utvecklingen mot ökad en digitalisering av arbetslivet. Däremot behöver vi en ökad kunskap och förståelse för vad digitaliseringen innebär för vår kognitiva förmåga och för våra hjärnor. När vi har kunskapen kan vi också jobba för att förändra och förbättra så att vi både presterar och mår bra i det digitaliserade arbetslivet”, säger Britta Nordin Forsberg.
Kontaktuppgifter:
Britta Nordin Forsberg, universitetslektor inom organisation och ledarskap vid Mälardalens universitet
Telefon: 021-10 13 54
E-post: britta.nordin.forsberg@mdu.se