En dag med forskningsfokus på Ukraina

Den 16 november bjuder Göteborgs universitet in till Ukrainadagen. Här ges en unik inblick i den forskning med anknytning till Ukraina som bedrivs på universitetet. Två gästföreläsare som är ledande inom sina områden medverkar också.

Det har gått över 600 dagar sedan Ryssland invaderade sitt grannland Ukraina. Utöver det mänskliga lidandet har plundring av kulturarv, miljöförstöring och ekonomiskt förfall följt i krigets spår. Oavsett när och hur kriget tar slut kommer det att påverka Ukraina och stora delar av världen under lång tid framöver.

– Vi kommer behöva leva med det här kriget och effekterna av det i årtionden och därför är vi skyldiga att prata om det. Den här dagen är ett sätt att höja medvetenheten om Ukraina och vart det ukrainska samhället är på väg, säger Thomas Rosén som är lektor i slaviska språk vid Institutionen för språk och litteraturer och en av initiativtagarna till Ukrainadagen.

Under dagen föreläser forskare från många olika discipliner på Göteborgs universitet, bland annat medicin, biologi, humaniora och sociologi. Gemensamt är att de alla bedriver forskning med anknytning till Ukraina.

– Det är en väldig bredd och det är också tanken, att lyfta fram så många som möjligt av de här forskarna. Förhoppningen är att en intresserad allmänhet vill komma och ställa många frågor, säger Thomas Rosén.

Självständigt och komplext land

Två externa talare är också inbjudna, Per-Arne Bodin och Jakob Hedenskog. Bodin är professor i slaviska språk vid Stockholms universitet och expert på ukrainsk litteratur. Jakob Hedenskog är analytiker och ukrainavetare vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.

Enligt Thomas Rosén är många svenskars syn på Ukraina fortfarande präglad av den långvariga ryska dominansen över landet.

– Ibland kan man höra att Ukraina är Rysslands kornbod och liknande. Ordens betydelse är viktig och vi måste sluta tänka på Ukraina ur ett ryskt eller sovjetiskt perspektiv. Det är ett stort ansvar, inte minst för akademiker. Där tänker jag att Ukrainadagen kan vara en liten byggsten i att se Ukraina för vad det är: Ett stort, självständigt och komplext land, med egna samhällsproblem och utmaningar, men där folket vill ha demokrati och frihet.

– Även om vi inte kunde förutse vad som skulle hända i Mellanöstern när vi planerade Ukrainadagen visar utvecklingen de senaste veckorna också hur viktigt det är att fortsätta uppmärksamma det som sker i Ukraina även om intresset i medierna nu främst riktas mot kriget mellan Israel och Hamas.

Kontakt arrangörer Ukrainadagen:

Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk, tel: 0733-690433, e-post: thomas.rosen@sprak.gu.se
Magnus P. Ängsal, universitetslektor i tyska, tel: 070 4573467, e-post: magnus.pettersson.angsal@sprak.gu.se
Fredrik Fällman, docent i sinologi, tel: 0766-184621, e-post: fredrik.fallman@sprak.gu.se

Ukrainadagen 16 november

Tid och plats: Klockan 9.00-17.00, sal J330, Humanistiska fakulteten, Renströmsgatan 6

Mer information och länk till anmälan, som ska göras senast 10 november: https://www.gu.se/evenemang/ukrainadagen