En rapport som tar bevakning in i en ny tid
Ett skärpt säkerhetsläge kräver ökad vaksamhet. Ny teknik ger nya möjligheter till förbättrad bevakning. I FOI-rapporten Aktiv bevakning 1.0 beskrivs en framtidsvision kring hur Sverige bättre kan skydda skyddsvärda mål.
Bevakning har i stort sett alla tider varit en reaktiv verksamhet – händer något drastiskt, då agerar man. Själva bevakandet har ofta bestått i att en vakt patrullerar och tittar på omgivningen med egna ögon eller via en bildskärm dit en kamera sänder bilder. Det är en verksamhet som också har haft organisatoriska brister.
– Det har exempelvis inte alltid varit glasklart inom de organisationer som ska skydda skyddsvärda objekt vem som ska utveckla verksamheten eller varifrån pengarna ska tas, säger Sinna Lindquist, förste forskare vid FOI.
Nu träder en ökad hotbild fram, med krig i vårt närområde. Den är förstärkt av att Sverige blivit medlem i Nato.
Reaktivt ska bli proaktivt
På uppdrag av Försvarsmakten har forskare på FOI tagit ett rejält omtag kring bevakning, där reaktiv bevakning ska bli proaktiv.
Att vi går in i en ny tid belyses av titeln: Vision 1.
Visionen bygger på elva principer som finns redovisade i faktarutan nedan. Visionen ska främst bidra till metoder för att utveckla kärnförmågor för tillträdeskontroll – alltså övervakning och aktivering av skyddsåtgärder.
En grundtes är att ny teknik öppnar för en mer proaktiv bevakning. Som att exempelvis leta efter personer i videoflöden med intelligenta system eller att upptäcka avvikelser över tid genom att samla data från olika typer av sensorer. Smartare användning av tekniken och en bättre utbildad bevakningspersonal är nyckelfaktorer.
– Det kan exempelvis handla om att man involverar videoströmmar med fellarm och marksensorer för att se mönster och anomalier, säg bilar som passerar fler gånger än normalt eller andra rörelser. Huvudsaken är att man ges möjlighet att agera tidigare, att man inte sitter och väntar på att något ska hända. Genom utbildning kan också bevakarna bättre förstå vad som händer, säger Sinna Lindquist.
För att konkretisera konceptets mål att tidigt upptäcka hot och ha medel att avvärja dessa har FOI:s forskare inspirerats av Försvarsmaktens Huvudstudie Ledning.
– Ledning har likheter med bevakning, exempelvis genom att det går att ha resurserna utspridda. Inom bevakning kan det innebära att de som kollar videoströmmar inte behöver finnas på plats. Vi har också som i Huvudstudie Ledning valt att illustrera arbetet med modeller, som kan underlätta förståelsen när vi talar om de här sakerna, berättar Sinna Lindquist.
Viktigt är att visionen innefattar ett sociotekniskt system, där människa och maskin samarbetar på bästa sätt.
– Ska man använda teknik måste det finns någon som fattar beslut, på så vis handlar bevakning om samspelet mellan människa och teknik. Men det får inte bli motsättningar, tekniken ska inte ta fokus från uppgiften utan stödja den, säger Sinna Lindquist.
FOI:s arbete följs med stort intresse.
– Främst av Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Men många fler är intresserade, säger Sinna Lindquist.
- Kvalificerad informationsinhämtning
- Informationsrik lägesbild
- Aktiv situationsförståelse
- Anpassad bevakningsförmåga
- Aktivera motåtgärder
- Motståndskraft
- Harmoniserat sociotekniskt system
- Digitalisering
- Transparens
- Interoperabilitet
- Kontinuerlig utveckling