Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från Linköpings universitet som sammanställt observationer från 30 grundskolor. Rapporten visar också på betydelsen av att lärare börjar prata med varandra om hur de jobbar i klassrummet.

– Den övergripande slutsatsen är att det finns goda möjligheter att med små insatser göra det möjligt för fler elever att lära sig mer under tiden de är i skolan, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Rapporten bygger på observationer av knappt 700 lektioner från förskolan till högstadiet. Bland annat studerades om eleverna fick veta målet för lektionen, om lärarna följde upp att eleverna förstått vad de skulle lära sig, om eleverna tränades i att samarbeta och ta ansvar för sitt eget lärande och hur läraren betedde sig som ledare i klassrummet. Det är några faktorer som, enligt tidigare forskning, bäddar för lyckat lärande.

Analysen visar att kvaliteten på undervisningen varierar mycket inom alla skolor och att den i anmärkningsvärt låg grad vilar på vetenskaplig grund.

På 60 procent av lektionerna fick eleverna inte veta vad som var målet med undervisningen. I många fall berodde det på att läraren inte själv hade satt några lärandemål. På 90 procent av lektionerna hade eleverna inte förstått vad de skulle lära sig. I nära hälften av fallen var lärarens ledarskap inriktat på kontroll snarare än att motivera och inspirera. Eleverna lämnades ofta ensamma och hjälpte sällan varandra när de kört fast.

Omedelbart efter lektionen fick alla lärare personlig återkoppling och ett coachande samtal av experterna. Vad hade gått bra? Vad kunde förbättras? Det samlade resultatet för varje skola sammanställdes också så att lärare och skolledare tillsammans kunde diskutera och utveckla undervisningen.

Till 14 av de 30 skolorna återvände experterna ytterligare en gång för att se vilken effekt det första besöket haft. Det visade sig ha skett förbättringar för samtliga lärare på alla de undersökta punkterna. Från början hade lärarna känt en oro inför att bli bedömda, men nu efteråt var de glada över att ha fått utvecklas. De var också mycket nöjda över att de tillsammans med kollegorna börjat prata om hur de kan utveckla sin undervisningskicklighet.

Det som förvånade forskarna var att alla brister i undervisningen fanns på alla undersökta skolor. Det visar att alla skolor har ett jobb att göra och det ställer krav på politiker och skolledare, på lärarutbildningen och inte minst på utbildningen av rektorer, menar forskarna.

– Det är ju rektorerna som ska leda det systematiska kvalitetsarbetet, men vi upplever att många inte känner att de har verktygen för att göra lektionsbesök eftersom de inte fått träna på det i sin utbildning, säger Marcus Samuelsson.

Han menar att forskningsresultaten sannolikt gäller för de flesta svenska skolor. I ett nytt treårigt forskningsprojekt ska han och kollegorna följa lärares undervisning över tre år för att se om observationer, coachande samtal och kollektiva samtal förbättrar undervisningens kvalitet.

Rapporten har gjorts av Linköpingsforskarna Marcus Samuelsson och Joakim Samuelsson i samarbete med de fristående experterna Bernt Friberg, Urban Hansson och Mats Rosenkvist. Forskningen har finansierats av Linköpings universitet.

Kontakt:

Joakim Samuelsson, professor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande: 070-089 55 28; joakim.samuelsson@liu.se

Marcus Samuelsson, bitr professor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande: 070-089 65 64; marcus.samuelsson@liu.se

Mats Rosenkvist: 0709-574780; mats@bravolesson.se

Rapporten: Undervisning med uppseendeväckande brister – så blev den signifikant bättre, M Samuelsson, J Samuelsson, B Friberg, U Hansson & M Rosenkvist, Skrifter från Forum för ämnesdidaktik nr 17, Linköpings universitet, 2024, doi: 10.3384/9789180757355