”Ett komplement till vaccin” – Örebroforskare har patent för ny behandling av en rad virus

Studien visar hur en form av peptider från en mjölksyrebakterie dödar virus, bland annat coronavirus. Resultatet har lett till svenskt patent och ett internationellt patent är på gång.

– Vi hoppas på en snabb utveckling så att upptäckten ska kunna användas som en antiviral behandling och komplement till vaccin, säger Hazem Khalaf, docent och forskare i mikrobiologi vid Örebro universitet.

Han har tillsammans med Örebrokollegan Torbjörn Bengtsson, seniorprofessor i biomedicin, gjort studien som nu är publicerad National Library of Medicine. Forskningen bygger på tidigare studier av peptider som ett alternativt sätt att behandla bakterier som är resistenta mot antibiotika.

Nya former av virus som leder till epidemier och pandemier är ett hot mot den globala hälsan. Normalt tar det lång tid att ta fram nya vaccin – vaccin mot covid 19 är något av ett undantag – vilket ökar behovet av antivirala läkemedel.

Peptiden i denna studie är plantaricin (PLNC8 αβ). Forskarna använde samma grundkoncept som för tidigare studier på bakterier. Utgångspunkten är att peptiden binder elektrostatiskt till fett i höljet på virus.

– Lipidhöljet är stabilt och muterar inte. Om höljet blir förstört kan virus inte binda till celler hos människan för att på så sätt föröka sig och orsaka sjukdom, säger Torbjörn Bengtsson.

Plantaricinet PLNC8 αβ visade effekt på ett brett spektrum av virus med hölje, som coronavirus, influensavirus och flavivirus.

Virus i sig muterar mycket snabbt vilket blev uppenbart för alla under covid 19-pandemin. De antivirala läkemedel som ges till dem som blivit smittade är idag inriktade på specifika proteiner hos virus. Problemet är att dessa proteiner kan mutera och att den antivirala behandlingen då inte fungerar.

Forskarna har i samarbete med Innovationskontoret vid Örebro universitetet fått ett svenskt patent godkänt för detta forskningsresultat och ansökan om ett internationellt patent är på gång.

Nästa steg är att tillsammans med läkemedelsbolag utveckla behandlingar.

– Det kan vara i formen av en nässpray att använda i ett tidigt skede av infektionen, för att hindra att smittan sprids ner i lungorna och att den smittade personen sprider virus vidare, säger Hazem Khalaf.

För att kunna sätta in behandlingen tidigt, måste den smittade personen veta att den blivit smittad av just virus med ett hölje. Torbjörn Bengtsson hänvisar till att det redan idag finns självtester som snabbt kan ge besked om det är ”rätt” virus och inte till exempel ett förkylningsvirus.

– I framtiden kan vi ha peptiden redo i badrumsskåpen för att kunna använda direkt och motverka virusinfektionen, konstaterar Torbjörn Bengtsson.

Han pekar också på att behandling av en virusinfektion kan ha dubbelverkan genom att också motverka och behandla en eventuell efterföljande bakterieinfektion.

FAKTA

Det finns två typer av virus. Den ena typen kallas nakna virus och har ett skal av proteiner som omsluter det genetiska materialet. Den andra typen har dessutom ett utanpå liggande lipidhölje, som alltså löses upp och förstörs av peptiden i denna studie.

Influensavirus, RS-virus och coronavirus, som till exempel varianterna under covid 19-pandemin, är virus med lipidhölje. Så även flavivirus som bland annat sprids med fästingar och orsakar TBE.

Kontakt: Hazem Khalaf, hazem.khalaf@oru.se. 070-190 55 92,

Torbjörn Bengtsson, torbjorn.bengtsson@oru.se , 070-185 53 88

Bild på Hazem Khalaf och Torbjörn Bengtsson: Hazem_Khalaf_Torbjörn_Bengtsson_Örebro-universitet.jpg