Ett vanligt blodprov kan förutspå hjärtinfarkt
Med hjälp av resultatet från ett vanligt blodprov och ett webbverktyg kan man ta reda på om man löper ökad risk att få en hjärtinfarkt inom ett halvår. Verktyget har tagits fram av en forskargrupp vid Uppsala universitet.
– Vi ville utveckla metoder för att man i sjukvården ska kunna hitta personer som snart kommer att få sin första hjärtinfarkt, säger professor Johan Sundström.
Hjärtinfarkt är världens vanligaste dödsorsak och ökar globalt. Många högriskpersoner hittas inte eller tar inte sin förebyggande behandling. Nu har forskare under ledning av professor Johan Sundström vid Uppsala universitet sett att man kan förutspå hjärtinfarkter med ett vanligt blodprov. Problemet, enligt forskarna, är att riskfaktorer hittills tagits fram i studier med fem till tio års uppföljning, där bara faktorer som är stabila över tid kan hittas.
– Men vi vet att tiden strax innan en hjärtinfarkt är mycket dynamisk. Månaden efter en skilsmässa är till exempel risken för en hjärtinfarkt fördubblad, och veckan efter en cancerdiagnos är risken för hjärtdöd femdubblad, säger Johan Sundström som är hjärtläkare och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet
Han har tillsammans med andra europeiska forskare arbetat utifrån hypotesen att flera viktiga biologiska processer är aktiva månaderna innan en hjärtinfarkt, och att dessa skulle gå att hitta med ett enkelt blodprov.
– Vi ville utveckla metoder för att man i sjukvården ska kunna hitta personer som snart kommer att få sin första hjärtinfarkt, säger Johan Sundström.
Forskargruppen hade tillgång till blodprover från 169 053 personer utan tidigare hjärt-kärlsjukdom i sex europeiska grupper. Inom ett halvår fick 420 av dessa personer fick sin första hjärtinfarkt. Då jämfördes deras blod med blod från 1598 friska personer i grupperna.
– Vi hittade ett 90-tal molekyler som var kopplade till en risk för en första hjärtinfarkt. Men för att förutspå risken räcker det med de prover som redan tas i dag i vården. Det hoppas vi ska öka motivationen för folk att ta sina förebyggande läkemedel eller sluta röka, till exempel, säger Johan Sundström.
Forskarna har också utvecklat ett enkelt webbverktyg där vem som helst kan få reda på sin risk att få en hjärtinfarkt inom ett halvår.
– Det var också ett syfte med hela studien eftersom vi vet att motivationen för förebyggande behandlingar är ganska låg. Om man får reda på att man visar sig ha en förhöjd risk att få en hjärtinfarkt snart blir man kanske mer motiverad att förhindra den, säger Johan Sundström.
Nu ska forskarna studera de 90-talet nya molekylerna för att förstå dem bättre och se om det är något som går att behandla.
– Vi hoppas kunna göra en ny studie här i Uppsala för att se om webbverktyget motiverar på det sätt som vi har tänkt, säger Johan Sundström.
En av de sex kohorterna är från den Uppsalabaserade befolkningsstudien EpiHealth.
Gustafsson, S., Lampa, E., Jensevik Eriksson, K. et al. Markers of imminent myocardial infarction. Nat Cardiovasc Res (2024), DOI 10.1038/s44161-024-00422-2, https://www.nature.com/articles/s44161-024-00422-2
För mer information:
Johan Sundström, professor i epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper samt hjärtläkare, Uppsala universitet
johan.sundstrom@uu.se
telefon: 070-422 52 20
Forskningen har delfinansierats av AFA Försäkring, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Anders Wiklöf.
Mer om Johan Sundströms forskning:
Fortsatt stöd till databaserad hjärtforskning – Uppsala universitet (uu.se) (2023)
ERC-anslag till forskning om AI i akutvården – Uppsala universitet (uu.se) (2022)
Big data skapar nya förutsättningar för hjärtforskningen – Uppsala universitet (uu.se) (2020)