Europeiska vattendrag har återhämtat sig men nu bromsar utvecklingen in

En ny internationell studie visar att vattenmiljöerna i europeiska vattendrag har förbättrats under de senaste decennierna. Men studien indikerar samtidigt att den positiva utvecklingen har avstannat under de senaste åren. Nu menar forskarna att beslutsfattare bör se över och prioritera vattenförvaltningen.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har medverkat i den europeiska studien som visar att de åtgärder som vidtagits under de senaste decennierna har åstadkommit förbättrade vattenmiljöer i vattendrag i Europa. Studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature, analyserar insamlad data från vattendrag i hela Europa och ger en överblick av vattenförvaltningens resultat över tid.

– Eftersom data kommer från långa tidsserier har vi fått en unik inblick i vilka effekter som den europeiska vattenförvaltningen och det europeiska vattendirektivet, har haft. Vi kan tyvärr också se att de positiva effekterna har börjat klinga av, vilket är oroande. Resultaten är en tydlig indikation på att det sätt vi förbättrar och skyddar våra vatten måste ses över på nytt, säger Lenka Kuglerová, forskare vid SLU.

Dagens vattenförvaltning bygger på rening av avloppsvatten och restaurering av vattenmiljöer för att vattendragen ska återgå till ett mer ursprungligt tillstånd. Men forskarna påpekar att klimatförändringarna kommer göra det problematiskt att försöka återgå till historiska tillstånd.

– Vi står inför ett stort skifte med förändrade ekologiska förutsättningar chansen att uppnå återhämtning till ursprungliga tillstånd blir minimal. Klimatförändringarna ändrar spelplanen för vattenförvaltningen och innebär att vi kommer behöva arbeta på nya sätt och tvingas att göra tuffa avvägningar mellan olika intressen, menar David Angeler, forskare vid SLU.

I studien poängterar forskarna behovet av nytänkande när det gäller ländernas nationella vattenförvaltning. De vill se större geografiska grepp för att täcka in kopplingarna som finns i naturen och en ökad hänsyn till framtidsscenarier.

– Studien visar hur viktigt det är med smarta åtgärder och att ta hänsyn till vilka funktioner ett vatten ska ha och vilka vattenlevande organismer som kan bidra till det. Det är inte bara biodiversitet i sig som är viktig, utan även vilken funktion de arter som lever där har. På så vis får vi ekosystem som är bättre rustade för framtiden, avslutar Brendan McKie, forskare på SLU.