Experter: Artificiell intelligens (AI)

Utvecklingen av artificiell intelligens går fort och påverkar allt från samspelet mellan teknik och människa till övervakning och beslutsfattande. Vid Göteborgs universitet finns forskare som kan kommentera och analysera olika aspekter av AI. Listan uppdateras löpande.

Du hittar expertlistan nedan och på Göteborgs universitets webb.

Experter: Artificiell intelligens (AI)

Observera att vi inte garanterar att de som finns med på listan alltid går att komma i kontakt med. Se listan som en uppslagsbank med förslag på personer som om de har möjlighet svarar på frågor.

Pressjour
Göteborgs universitets pressjour håller öppet alla vardagar under sommaren. Information om pressjouren hittar du i vårt pressrum.

Fler expertlistor
I Expertarkivet har vi samlat fler expertlistor med kontaktuppgifter till forskare vid Göteborgs universitet, både inom aktuella och mer tidlösa ämnen. Här hittar du bland annat listorna Sommar och semester och Aktuella ekonomifrågor.

Bilder
På ett en del av forskarna finns bild i Göteborgs universitets bildarkiv. Vänligen ange Göteborgs universitet som källa vid publicering.

Experter: Artificiell intelligens (AI)

ChatGPT och andra språkmodeller

AI, ChatGPT, och språkmodeller
Mattias Rost kan svara på frågor om hur ChatGPT och andra språkmodeller fungerar, vad de klarar av, vad de inte klarar av, och hur de kan användas. Han kan även svara på frågor om hur vi kan bygga och designa nya saker med hjälp av den här nya tekniken.
Mattias Rost, universitetslektor i interaktionsdesign, telefon: 031−786 62 35, 070−414 5664, e-post: mailto:mattias.rost@ait.gu.se

Generativ AI och dess inverkan på högre utbildning
Mattias von Feilitzen jobbar som pedagogisk utvecklare och ger bland annat stöd till lärare vid universitetet som vill utveckla sin undervisning med digitala verktyg. Han kan svara på frågor som rör hur generativ AI, såsom ChatGPT, påverkar högre utbildning, exempelvis i relation till examinationer.
Mattias von Feilitzen, pedagogisk utvecklare, telefon: 031−786 2744, 070−673 2344, e-post: mattias.von.feilitzen@ait.gu.se

Språkförändringar och ords betydelser
Nina Tahmasebi forskar om hur man med hjälp av AI-baserad textanalys och stora språkmodeller kan ta reda på vad ord betyder i olika texter. Denna information kan bland annat användas för att studera språkförändringar, men också för att besvara andra forskningsfrågor inom humaniora och samhällsvetenskap. Ett exempel på en språkmodell är den AI som ligger bakom ChatGPT.
Nina Tahmasebi, docent i språkteknologi, e-post: nina.tahmasebi@gu.se

Samspelet AI och människa

Ny teknik, kunskapsutveckling och AI
Jonas Ivarssons forskning rör ny teknik, kunskapsutveckling och artificiell intelligens. Bland annat har han studerat tillämpning av AI i vårdsammanhang. Han kan svara på frågor om samspelet mellan teknik och människa, människa-datorinteraktion samt olika AI- tillämpningar.
Jonas Ivarsson, professor i informatik och tidigare professor i pedagogik, telefon: 031–786 2473, 076–618 2473, e-post: jonas.ivarsson@gu.se

Dialog, semantik och artificell intelligens
Staffan Larssons forskning handlar om hur mänsklig dialog fungerar, hur vi uträttar saker tillsammans med hjälp av språket och hur språklig betydelse uppstår och förhandlas i interaktion. Han intresserar sig också för hur dessa processer kan modelleras och reproduceras i artificiella agenter (dialogsystem).
Staffan Larsson, professor i datalingvistik, telefon 031–786 4378, e-post: staffan.larsson@ling.gu.se

Interaktion mellan AI och människa
Alexander Berman studerar hur språkliga gränssnitt mellan AI och människa kan utformas så att det blir möjligt för människor att förstå hur AI:n ”tänker” och att bedöma hur mycket man kan lita på AI:n. Han studerar också vad som krävs för att människor och AI ska kunna göra bättre bedömningar tillsammans än vad de kan göra utan varandras hjälp.
Alexander Berman, doktorand i datalingvistik, telefon: 070−400 99 42, e-post: alexander.berman@gu.se

Hållbart samspel mellan människor och smarta maskiner
Asad Sayeed kan svara på frågor om artificiell intelligens och kognitionsvetenskap, alltså hur människor och smarta maskiner bearbetar och använder information, samt hur ett hållbart, långsiktigt samspel mellan människor och IT fungerar. Han fokuserar särskilt på hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Asad Sayeed är också projektledare för ett samarbete mellan språkforskare och statsvetare som forskar om AI:s roll i manipulativ politisk kommunikation – till exempel så kallade hundvisslor där någon säger något med ett dolt budskap som bara några få uppfattar.
Asad Sayeed, universitetslektor i datalingvistik, e-post: asad.sayeed@gu.se

Omdömesgill digitalisering
Dina Koutsikouris forskning handlar om hur människan samverkar med ny teknik och hur vi kan förstå relationen mellan mänsklig omdömesförmåga och artificiell intelligens. Hur ser vi till att vi bygger system som inte skapar distans till det som vi kallar det mänskliga, dvs förmågan att reflektera, vara självkritiska och bedöma om det oväntade perspektivet är användbart eller ej? Dina kan svara på frågor om samspelet mellan mänskligt omdöme och artificiell intelligens, AI och beslutsfattande samt effekter av ett ökat AI-användande.
Dina Koutsikouri, docent i informatik, telefon 031–786 6161, 072–397 1253, e-post: dina.koutsikouri@gu.se  

AI och samhället

AI, digitala plattformar och övervakningsteknologi
Jan Ljungberg är professor i informatik och forskar bland annat om digitala plattformar, artificiell intelligens och digitaliseringen av samhället. Han forskar också om övervakningsteknologi och balansen mellan säkerhet och integritet. Han kan kommentera potentiella konsekvenser av den digitala utvecklingen för arbetsliv och vardagsliv, och även hur den påverkar innovationskraft och samhällets institutioner.
Jan Canbäck Ljungberg, professor i informatik, telefon: 031−786 6152, 070−627 9454, e-post: jan.ljungberg@ait.gu.se

AI och beslutsfattande i offentlig sektor
Agneta Ranerup intresserar sig för automatiskt beslutsfattande (ADM) i offentlig sektor. Ofta tänker man då på AI, men en enklare form av teknologi utgörs av Robotic Process Automation (RPA) som beslutsstöd eller beslutsfattande. Forskningsteman är bland annat hur de beslutande tjänstemännens handlingsutrymme (”discretion”) påverkas av RPA i exempelvis beslut om försörjningsstöd. Ett andra tema är ambitionen att mer konkret tydliggöra hur hela den teknologiska infrastrukturen inklusive RPA påverkar beslutsfattandet i kontrast till forskning där teknologin behandlas övergripande eller inte alls.
Agneta Ranerup, professor i informatik, telefon:  031−786 6154, 072−965 1874, e-post: agneta.ranerup@ait.gu.se

Automatisering med hjälp av AI
Aleksandre Asatiani undersöker organisatoriska metoder för design, utveckling och tillämpning av AI och andra automatiseringssystem, som exempelvis robotiserad processautomatisering (RPA), där rutinmässiga arbetsuppgifter digitaliseras eller automatiseras. Han är intresserad av hur processer som utförs av människor effektivt kan anförtros åt maskiner utan att de subtila, men viktiga, mänskliga inslagen går förlorade. Aleksandre Asatiani undersöker också hur organisationer övervinner utmaningarna med att förklara AI för att säkerställa effektivitet, säkerhet och efterlevnad.
Aleksandre Asatiani, docent i informationssystem, telefon: 076−618 3630, e-post: aleksandre.asatiani@ait.gu.se  

AI och medborgarforskning
Marisa Ponti kan uttala sig om frågor som rör artificiell intelligens (AI) och på vilka sätt sådana teknologier används inom medborgarforskning, crowdsourcing och medborgares samhällsengagemang. Hon pratar också gärna om rättvis datahantering och vilken innebörd det har för maskininlärning.
Marisa Ponti, docent i informatik, telefon: 073–621 3051 (engelsktalande), e-post: marisa.ponti@ait.gu.se 

Global styrning av AI
Magnus Lundgren är statsvetare med fokus på internationell politik. Han forskar bland annat på hur stater förhandlar kring reglering av AI på internationell nivå. Ett pågående projekt undersöker olika aktörers intressen rörande AI-reglering och hur dessa intressen främjas eller inte i internationella förhandlingar, till exempel inom förhandlingar om EU:s nya AI-förordning.
Magnus Lundgren, universitetslektor i statsvetenskap, telefon: 072–443 1608, e-post: magnus.lundgren@gu.se

Digitaliseringen av arbetslivet 
Bertil Rolandssons forskning handlar om hur olika aspekter av arbetslivet påverkas av den pågående digitaliseringen (inklusive användningen av AI). Han har deltagit och deltar i forskningsprojekt som undersöker digitalisering och dess konsekvenser för arbetslivet i allmänhet och för specifika yrkesgrupper som poliser, vårdgivare och översättare. Studierna spänner från bland annat mjukvaruindustri och media till nya former av digital övervakning och vård.
Bertil Rolandsson, professor i sociologi, telefon: 031–786 63 71, e-post: bertil.rolandsson@gu.se  

Juridiska perspektiv

Migration, väpnade konflikter, krigets lagar, maskininlärning
Gregor Noll forskar bland annat om AI och närliggande digital teknik inom migrationsrättsområdet, väpnade konflikter och tillhörande rättslig reglering. Han kan kommentera potentiella konsekvenser av den digitala utvecklingen för rätten i allmän mening, särskilt inom migrationsrättsområdet. Men också för samtida väpnade konflikter – inklusive krigets lagar – samt för rättens automatisering i vidare mening genom AI och maskininlärnings-teknologier.
Gregor Noll, professor i internationell rätt, telefon: 031–786 1260, e-post:
gregor.noll@law.gu.se 

AI och upphovsrätt, digitala tvillingar, konstnärligt och kreativt skapande
Merima Bruncevic forskar bland annat om AI och rätten, särskilt inom immaterialrätt och kulturarvsområdet, samt inom området med så kallade ”digitala tvillingar”. Hon kan kommentera frågor rörande AI och upphovsrätt – särskilt konstnärligt och kreativt skapande av och med AI – AI och närliggande teknologier inom hur kulturarv, samt rättsliga aspekter kring digitala tvillingar. Hennes expertisområde inom AI och rätten sträcker sig även till generella frågor kring digitala tekniker och rätten i samhället.
Merima Bruncevic, lektor i allmän rättslära, telefon: 031–786 4379, 076–618 4379, e-post: merima.bruncevic@law.gu.se

Konsekvenser för rätt, demokrati, genus, internationell lagstiftning
Matilda Arvidsonnär docent i internationell rätt och biträdande lektor i allmän rättslära. Hon forskar om AI och rätten med fokus på relationen mellan människa och teknik samt om övergripande frågor kring rätt, demokrati och framtidens samhällen. Hon kan kommentera på potentiella konsekvenser av den digitala utvecklingen för rätt och demokrati, genus och andra närliggande områden och aspekter där risk för diskriminering föreligger inom AI och rätten, den juridiska professionen, internationell- och EU-lagstiftning rörande AI och närliggande teknologier, samt rättsliga aspekter av teknologi-design.
Matilda Arvidsson, docent i internationell rätt och biträdande lektor i allmän rättsära, e-post: matilda.arvidsson@law.gu.se

Ekonomi och konsumtion

Maskininlärning för ekonomiska analyser 
Mari Paananen bedriver forskning som undersöker hur finansiella rapporter påverkar kapitalmarknaden genom användning av datoriserad textanalys. Hon utforskar även möjligheten till att internetdata kan användas för att förutsäga ekonomiska svårigheter. Utöver det studerar hon de ekonomiska konsekvenserna av sociala nätverk samt de faktorer som påverkar hanteringen av balansräkning hos små och medelstora företag (SME-företag). Genom sin forskning strävar Mari efter att ge insikter om hur dessa områden samverkar och vilka effekter de har på ekonomin.
Mari Paananen, universitetslektor i företagsekonomi, telefon: 031–786 3063, e-post: mari.paananen@handels.gu.se

AI och datadriven marknadsföring
Niklas Sörum forskar kring konsumtionskulturens digitalisering och digital konsumentdata. Hans senaste forskningsprojekt handlar om konsumtion av data-driven marknadsföring och digital konsumentdata. Niklas Sörum kan svara på frågor om hur vi berörs av insamlingen av data på nätet, som används för att företag mer effektivt ska kunna nå olika grupper genom riktad reklam.
Niklas Sörum, filosofie doktor i etnologi och forskare/föreståndare vid Centrum för konsumtionsforskning, CFK, telefon: 031–786 5990, e-post: niklas.sorum@cfk.gu.se

Rekommendationssystem, personalisering och informationssökning
Alan Said forskar på så kallade rekommendationssystem och användarmodellering med specifikt fokus på rättvisa, ansvarsskyldighet, transparens, och evaluering. Rekommendationssystem är AI-baserade teknologier som föreslår relevanta produkter eller tjänster till användare baserat på deras beteenden, preferenser och interaktioner. Dessa system kan byggas på olika metoder, inklusive samarbetsfilter, innehållsbaserade filter och hybridmetoder. Vanligtvis används de i e-handel, streamingplattformar och sociala medier för att förbättra användarupplevelsen och öka försäljningen genom att skräddarsy förslag som är mest troliga att tilltala den enskilda användaren.
Alan Said, docent i datavetenskap, telefon: 076–618 2026, e-post: alan.said@ait.gu.se 

AI och klimatet

AI för att skydda utrotningshotade arter
Thomas Sterner har tillsammans med forskare från Schweiz och Storbritannien utvecklat en mjukvara för att avgöra var man mest effektivt kan etablera skyddade områden för att bevara utrotningshotade arter. Programmet simulerar en artificiell värld som utsätts för mänskligt tryck. Algoritmen spelar beslutsfattare och lär sig allt eftersom hur man bäst väljer vilka områden som ska skyddas. Sedan ska algoritmen kunna appliceras på verkliga data. Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, telefon: 070–816 3306, e-post:
thomas.sterner@gu.se 

AI kan förbättra kemikaliereglering
Jessica Coria forskar om AI-användning inom kemikalieområdet. Forskningsteamet utvecklar AI-metoder för att möjliggöra och förbättra kemikaliereglering, alltså hur kemikalier ska hanteras och användas för att skydda människors hälsa och miljön.
Jessica Coria, lektor i nationalekonomi, telefon: 031–786 4867, e-post:
jessica.coria@economics.gu.se       

AI för att avslöja greenwashing
Åsa Löfgren forskar om miljö-, klimat- och beteendeekonomi och använder AI för att samla information från bankernas miljörapporter. Hon vill jämföra vad bankerna lovar vs. vad de gör, för att utvärdera om det pågår så kallad greenwashing.
Åsa Löfgren, lektor i nationalekonomi, telefon: 031–786 1375, e-post: asa.lofgren@economics.gu.se 

Skola och lärande

Robotar i skolan
Sofia Serholt forskar om användandet av sociala robotar i skolan. Fokus ligger på hur barn och unga förstår och interagerar med robotar samt dess etiska konsekvenser. Hennes forskning rör särskilt frågor om barns förväntningar på robotar i relation till verkligheten, när samspelet havererar, och gränsdragningar mellan människa och maskin.
Sofia Serholt, universitetslektor i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 076–618 6555, e-post: sofia.serholt@ait.gu.se  

Digital teknik och AI i moderna språk
Elin Ericssons forskning handlar om digital teknologi med AI-baserad röstigenkänning och konversationsagenter inom främmande språkutbildning. Hon har bland annat undersökt högstadieelevers upplevelser/erfarenheter av att prata med konversationsagenter på främmande språk.
Elin Ericson, doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 073–910 2348, e-post: elin.ericsson@ait.gu.se 

Generativ AI och dess inverkan på skola 
Erik Winerö arbetar som gymnasielärare och doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap. Han studerar hur generativ AI (såsom ChatGPT och språkmodeller) påverkar lärares förutsättningar att genomföra bedömningar och bedriva undervisning.
Erik Winerö, doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildning, telefon: 070–732 0902, e-post: erik.winero@ait.gu.se   

Artificiell intelligens och vetande
Thomas Hillman forskar om hur lärandeprocesser påverkas när teknologier förändrar sättet vi producerar, får tillgång till och arbetar med kunskap. Han kan svara på frågor om vad artificiell intelligens innebär för vetande och hur förändrade digitala infrastrukturer inom utbildning, arbete och fritid förändrar förutsättningarna för lärande.
Thomas Hillman, professor i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 031–786 2205, e-post: thomas.hillman@gu.se 

Hälsa och medicin

AI-metoder för läkemedelsutveckling
Leif Erikssons forskning fokuserar på att använda datorberäkningar och nya metoder inom AI för att utveckla läkemedel och studera hur proteiner växelverkar med varandra. Ett av hans huvudområden är läkemedel mot cancer, men han arbetar även med ny antibiotika, virus-läkemedel, och substanser som hämmar nedbrytning av vitamin A.
Leif A. Eriksson, professor i fysikalisk kemi, telefon: 076–622 9117, e-post: leif.eriksson@chem.gu.se

AI och robotar i vården
Personalbrist i vården är ett återkommande problem under sommarmånaderna. Kan AI och robotar vara lösningen för att avlasta vårdpersonal?

Fredrik Johansson forskar på hur AI och maskininlärning kan tillämpas inom sjukvården och kan förklara vilka möjligheter som finns idag och i framtiden.
Fredrik Johansson, forskarassistent inom datavetenskap och AI vid Göteborgs universitet och Chalmers, telefon: 031–772 1093, e-post: fredrik.johansson@chalmers.se 

Kommer vi snart att ha robotsjuksköterskor som åker omkring på sjukhus, som kan förstå, prata och visa empati för patienter? Hur upplever vi robotarna? Sara Ljungblad har i många år forskat på människors upplevelser av robotar, och på hur vi kan tänka på robotik som ett designmaterial bland många andra lösningar.
Sara Ljungblad, universitetslektor i interaktionsdesign vid Göteborgs universitet och Chalmers, telefon: 031–772 2304, e-post: sara.ljungblad@chalmers.se