7 december 2023
Linnéuniversitetet

Extrem ökning av nattfjärilar i Sverige

Vitpunktsgräsfly, Mythimna albipuncta (till vänster) och ljusringat lövfly, Hoplodrina ambigua (till höger).
Foto: Håkan Johansson
Högupplösta bilder för nedladdning >>

Den uppmärksamme har kanske har noterat att det varit ovanligt många nattfjärilar i den svenska natten de senaste åren. Nu bekräftar forskare att det stämmer – en ny studie visar att två arter av nattflyn, under en 20-årsperiod, ökat från att knappt ha förekommit alls, till att vara en av de allra vanligaste.

Studien, som har genomförts av Per-Eric Betzholtz, Anders Forsman och Markus Franzén vid Linnéuniversitetet, visar på en extrem ökning i populationsstorlek hos nattflyarterna vitpunktsgräsfly och ljusringat lövfly mellan 2004 och 2023. Båda arterna är relativt små, med en vingbredd på ungefär tre till fyra centimeter.

Bägge arterna av nattflyn hade knappt påträffats i Sverige när studien påbörjades 2004, men är nu bland de allra vanligast förekommande nattfjärilsarterna i kustnära områden i södra Sverige. De har också spridit sig hela vägen upp till Stockholmstrakten.

– Allt är inte dystert kring insekternas mångfald, vår studie visar på en fantastisk framgångssaga för två nattflygande fjärilar i sydöstra Sverige, säger Per-Eric Betzholtz, docent i biologi vid Linnéuniversitetet och en av författarna bakom studien.

Dessutom har forskarna visat att arternas aktivitetsperiod har förlängts med så mycket som 100 dagar över studieperioden. Data till studien kommer från tre stationer i sydöstra Sverige där övervakning av nattfjärilsfaunan sker, samt data som allmänheten har rapporterat in till Artportalen.

Att de två studerade arterna har lyckats exceptionellt väl med att anpassa sig till klimat- och landskapsförändringar kontrasterar mot den mångfald av studier där insekter generellt anses minska.

– Kanske utgör de här arterna undantaget som bekräftar regeln. Båda arterna är generalister, vilket betyder att de kan leva i många olika slags miljöer och larverna har flera värdväxter. Det är sannolikt en bidragande orsak till framgångssagan, säger Per-Eric Betzholtz.

Den extrema ökningen kan vara både ett problem och en tillgång, enligt forskarna. Det positiva är att nattfjärilarna och deras larver utgör en viktig födokälla för många djur, som fåglar och fladdermöss. Men en plötslig ökning av en art kan också störa balansen i ett ekosystem, vilket kan påverka andra arter på oanade sätt.

– Om ökningen är kopplad till miljöförändringar, kan det indikera en större sårbarhet i ekosystemet. Vi ser ett behov av att utforska de specifika ekologiska rollerna för dessa fjärilsarter för att helt förstå deras roll i ekosystemet, säger Markus Franzén.

Mer information

Kontakt

Per-Eric Betzholtz, docent, 072-529 65 90, per-eric.betzholtz@lnu.se
Anders Forsman, anders.forsman@lnu.se
Markus Franzén, markus.franzen@lnu.se