Extremer i europeiskt sommarväder kartlagda tillbaka till medeltiden

Jetströmmar är koncentrerade vindband i den övre atmosfären och de påverkar våra väderförhållanden. Mätningar av jetströmmen har gjorts sedan slutet av 1940-talet, men ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren – och studerat dess inverkan på jordbruket – något som också kan förbättra möjligheten att förutsäga framtida klimat. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.

Jetströmmar färdas runt jordklotet på norra och södra halvklotet. Deras exakta platser är inte fasta utan skiftar som svar på förändringar i läget och intensiteten hos hög- och lågtryckssystem. Ibland agerar jetströmmar som en snabbt rinnande bäck och ibland som en långsamt slingrande flod. Jetströmmen bestämmer till stor del vädret under sommaren i Europa.

– När jetströmmen är i en extrem nordlig position får vi svalare och blötare förhållanden över de brittiska öarna och varmare och torrare förhållanden över Medelhavet och Balkan. Detta är relaterat till de klimatförhållanden vi bevittnar just nu, som katastrofala översvämningar i Centraleuropa, säger en av studiens medförfattare Björn Gunnarson, forskare vid Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet.

Direkta mätningar av jetströmmen har bara funnits sedan slutet av 1940-talet. Men med hjälp av långa serier av årsringar från träd från olika håll i Europa som fångar temperaturförändringar kunde forskargruppen rekonstruera jetströmsvariationer tillbaka till år 1300.

Genom att studera existerande serier av historiska data över kyrkoskatt, spannmålspriser, vinskördar och epidemier så kunde forskarteamet jämföra dessa med rekonstruktionen av jetströmmen som de själva tagit fram. Forskarna fann bland annat att när pestpandemin digerdöden drabbade Europa 1346–1353 befann sig jetströmmen i en extrem nordlig position över Europa.

Studien visar att epidemier inträffade oftare på de brittiska öarna när jetströmmen befann sig längre norrut. Eftersom somrarna var blöta och kalla rådde ofta missväxt och förhållandena var mer gynnsamma för att sprida sjukdomar bland både djur och människor.

– Det fanns många andra, mer välkända, klimatfaktorer än jetströmmen som också kraftigt påverkade skördarna och sjukdomsspridning. Men det är första gången som det har kunnat beläggas att jetströmmens position påverkade levnadsförhållanden i Europa redan under medeltiden, säger en av studiens medförfattare Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet.

Resultaten kan bidra till att förbättra klimatmodeller för att förutsäga framtida klimat. Mycket forskning har på senare år fokuserat på hur jetströmmen påverkas till följd av den globala uppvärmningen.

– Det är svårt att dra slutsatser om du bara har 60 års data, vilket är anledningen till att en rekonstruktion som går tillbaka 700 år är otroligt användbar, avslutar Björn Gunnarson.

Länk till studien: https://www.nature.com/articles/s41586-024-07985-x

Kontakt

Björn Gunnarson, forskare vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet
E-post: bjorn.gunnarson@natgeo.su.se
Telefon: 08-16 47 72

Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet
E-post: fredrik.c.l@historia.su.se
Telefon: 070-6620728