Fel upptäckta i historiska konsumentprisindex (KPI)

Jonas Ljungberg behövde tillgång till olika europeiska länders konsumentprisindex (KPI) för de senaste 150 åren för att kunna beräkna reala växelkurser till ett forskningsprojekt. Men när han började titta närmare på de konsumentprisindex som listas i populära databaser insåg han att flera av siffrorna inte stämde.

– Bland annat hade Österrike fått en inflation på över 100 procent när grannländerna hade stabila priser. Tyskland påstods ända fram till 1979 ha en misstänkt hög inflationstakt, säger Jonas Ljungberg, professor emeritus i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Han har under många år studerat bland annat växelkurser, priser och teknisk förändring och specialiserat sig på mätproblem i ekonomisk-historiska sammanhang. När han gick tillbaka till källorna fann han att i fallet med Tyskland handlade det om rena handhavandefel.

– Tyvärr visade det sig att det ligger mycket dåligt arbete bakom flera av de europeiska konsumentprisindexen som ofta används och citeras i forskningen, säger Jonas Ljungberg.

Tidigare chefsekonom bakom ”tabbar”

Mer konkret handlar det om att en vanlig källa för den som vill ta reda på historiska konsumentprisindex är databasen Clio Infra, som i sin tur refererar till forskaren Carmen Reinharts sammanställningar. Reinhart är tidigare chefsekonom för Världsbanken. 

– Jag hade redan från början inte någon övertro på noggrannheten i en del av KPI:erna, men det jag hittade gick utanpå och bortanför mina förväntningar. Till exempel så ser inflationstakten i Tyskland ut att vara dubbelt så hög från 1800-talet fram till 1979. Det måste ju påverka modeller och serier – och i sin tur analyser och policybeslut.

Jonas Ljungberg tror att en möjlig förklaring till det han kallar ”forskningstabbar” kan vara att den som ursprungligen har hanterat datan har råkat dubblera den.

– Jag gjorde ett test och delade Reinharts siffror med två och jämförde med uppgifterna hos det hon anger som källa.  Det visade sig att multiplicerade man ursprungskällans siffror med två, så fick man Reinharts, säger han.

Efterlyser mer forskning

Upptäckten ledde till att Jonas Ljungberg inledde ett nytt forskningsprojekt där han har gått tillbaka till källorna och sammanställt de mest trovärdiga konsumentprisindexen från 24 europeiska länder mellan 1870 och 2022. Resultaten presenteras nu i artikeln ”European consumer price indices since 1870”, publicerad av tidskriften Cliometrica. Nu efterlyser han fortsatt forskning. 

– Inte minst kan felaktiga historiska konsumentprisindex få konsekvenser för olika beslut och strategier om till exempel inflationsbekämpning, säger han.

Hur allvarligt är det när historiska konsumentprisindex visar sig vara delvis felaktiga?

– Analyserna från Carmen Reinhart och Kenneth Rogoff har haft väldigt genomslag. De användes som motivering till en omläggning av den ekonomiska politiken åren efter finanskrisen 2008 – från stimulans till åtstramning. Det är även många forskare som använder datan i sina vetenskapliga artiklar.

Vad kan KPI användas till?

– De kan till exempel användas för att analysera ojämlikhet, inkomstskillnader och reallöneutveckling. Så det är helt centralt i den ekonomiska statistiken. Inflationsbekämpning är inte så beroende av historiska data, men datan har däremot betydelse i ekonomiska modeller som sedan vägleder den ekonomiska politiken.

Mer information

Artikeln: European consumer price indices since 1870 – Springer.com (open access)

Europeiska konsumentprisindex sedan 1870 – Lunds universitets forskningsportal

European Consumer Price Indices Since 1870 – den nya databasen nås via Ekonomisk-historiska institutionen

Mer om forskningen

Jonas Ljungberg har igått igenom och kvalitetsbedömt ett stort antal historiska konsumentprisindex (KPI) som finns tillgängliga via databaser online. I artikeln ”European consumer price indices since 1870” presenterar han en databas med förmodligen de mest aktuella och tillförlitliga konsumentprisindexen för ett stort urval av europeiska länder sedan 1870. Databasen utgör i huvudsak en sammanställning av existerande index men är ett bidrag till fortsatt forskning genom att gå tillbaka till ursprungliga eller ignorerade källor. 

För vissa länder, där KPI saknats, konstrueras nya provisoriska index och vissa index har rekonstruerats för kritiska perioder (t.ex. för Sverige och Tyskland). Artikeln utför en källkritisk granskning av historiska KPI i populära databaser på internet och avslöjar flera fall av forskningsslarv och till och med förvrängningar. Trots betydelsen av tillförlitliga KPI i långsiktiga analyser så har tidigare lite gjorts för att värdera datas kvalitet och jämförbarheten mellan länder. 

Realismen hos de KPI som tas upp analyseras med en ansats som mäter ekonomisk integration och bedömer vedertagna uppfattningar. Svag integration hos flertalet medelhavsländer före mitten av 1900-talet bekräftas och motsägelsefulla integrationsmönster påvisas i både mellankrigstidens och efterkrigstidens Europa.

Jonas Ljunggren berättar mer om sin KPI-forskning i en längre intervju på Ekonomihögskolans webbplats

Fakta: KPI

Ett modernt konsumentprisindex (KPI) består av en typisk kundkorg med olika varor och tjänster, inklusive bostadskostnader, som ska vara representativ för en genomsnittlig konsument i ett visst land. Historiskt (innan 1950) har KPI oftast bestått av så kallade levnadskostnadsindex som visar på levnadskostnaden för en familj inom arbetarklassen. För tiden innan första världskrigets start 1914 skiljer sig konsumentprisindex ofta stort mellan länder då metoder och innehållet i indexen skiljer sig mycket åt. Det är först under 2000-talet som man har kommit överens om likartade KPI inom till exempel EU. Syftet med konsumentprisindex är att fungera som en indikator på generella prisnivåer och därmed ett sätt att mäta inflationens utveckling och påverkan.

Kontakt

Jonas Ljungberg

Professor emeritus i ekonomisk historia
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Telefon: 046-2220836, 0703-390979
E-post: jonas.ljungberg@ekh.lu.se